Ni har haft ett större prov om tidigmodern tid som inbegrep reformationen, vetenskapliga landvinningar, geografiska upptäckter och kolonialism, upplysningen och frihetskrig och revolution. Vi ska under tre lektioner särskilt vrida blicken mot Sverige och Norden.
Första lektionen: En övergripande presentation av Sverige under Gustaviansk tid (1772-1809) som bland annat innebar födelsen av Svenska akademin och förlusten av Finland, men vi ska också tala om början för en svensk judendom med Aaron Isaac och ny svensk religionslagstiftning.
Andra lektionen: Den transatlantiska slavhandeln och Sverige. Mellan 1784 och 18-1878 var Saint-Barthélemy i Västindien en svensk koloni. Vilken roll spelade Sverige i slavhandeln över Atlanten? Hur ska man minnas slavhandeln? Frågan har diskuterats i det har lämnats in flera motioner till riksdagen (se här).
Tredje lektionen: Nordens gränser förändras mycket under perioden. Danmark som var Nordens mest aktiva sjömakt med flera kolonier (Danska Västindien, Danska Guldkusten, Danska Indien, Grönland, Island, Färöarna) och en stark flotta led stora förluster till följd av Napoleonkrigen och förlorade Norge till Sverige. Sverige förlorade Finland till Ryssland och fick en fransk kung. Norge var för en kort tid självständigt 1814 men tvingades in i en personalunionen med Sverige. Dramatiska tider med andra ord.
Fjärde lektionen: Varför förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland? (Aktör/struktur). Träna på att bygga en historisk förklaring.
I vår andra delkurs i historia 2a ska vi analysera folkmord i modern tid. Vi rör oss mellan det sena 1800-talet fram till våra dagar. Delkursen hänger ihop med de nästkommande delmomenten om slaveri och avkolonisering.
Era kunskaper kommer bedömas i diskussioner som t.ex. när ni diskuterar och analyserar filmen Sauls son från 2015 samt skriver ett prov. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter med hjälp av begrepp från Genocide watch.
Grovplanering av delmomentet
Vecka
Innehåll
48
Innehåll: begreppen folkmord och Brott mot mänskligheten samt Genocide watch "åtta steg mot folkmord".
49
Innehåll: Fokus på folkmordet 1904-1908 i Tyska Sydvästafrika på herero- och namafolken.
50
Innehåll: Fokus på folkmordet på armenier i Osmanska riket och introduktion av begreppet minneskultur
51
Innehåll: Sammanfattning (minneskultur, begreppet folkmord mm) och tillbaka till Förintelsen
Jullov
2
Innehåll: Förintelsen och Porajmos
3
Innehåll: onsdag 16/1 Teater (Pappan, pogromen och parallellen) och fredag stadsvandring och museibesök.
4
Innehåll: Förintelsen och Porajmos
5
Innehåll: Film Sauls son + förbereda diskussion
6
Innehåll: Bedömd diskussion (onsdag) och övergripande analys av folkmordet i Rwanda
7
Innehåll: Folkmordet i Srebrenica + Folkrätt och folkmord
8
Innehåll: sammanfattning och prov
9
Sportlov
10
Vi börjar arbeta med temat slaveri genom historien, med särskilt fokus på slaveriet i USA.
Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang
1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, Förintelsen (inkl. porajmos) under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna.
Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används
Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.
Källor till kunskap
I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historias webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.
Länk till text om folkmordet i det Osmanska riket av historikern Klas-Göran Karlsson (klicka här).
Flera texter om exempelvis folkmordet på Herero- och Namafolken hittar du i vårt Google Classroom.
Frågan vi ska diskutera: Varför tog det så lång tid innan världen reagerade på massmördandet?
Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet
Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.
Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. varför det inte är tillåtet att tala offentligt om folkmordet på armenier i dagens Turkiet).
Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Öppna test på temat folkmord (endast flervalsfrågor).
Exam.net: EB3Ped (övergripande: begrepp och fakta) eller qfz4oM eller 6cXHhi (blandat)
Du kan göra testen så många du behöver/vill.
Treskrivfrågor (som du får i förväg till provet)
Jämför olika folkmord (inklusive Förintelsen) med hjälp av Genocide watch:s begrepp som till exempel klassificering, avhumanisering. Resonemanget ska vara strukturerat med hjälp av begreppen och avlutas med en slutsats. I denna uppgift är det bra om du kan använda kunskaper från tidigare arbetsområden (Ryssland-Ukraina och Slaveriet).
Diskutera olika förklaringar till folkmord. Finns det generella förklaringar eller bör man förklara varje enskilt folkmord för sig? Intentionalism och funktionalism, aktör eller struktur?
Går folkmord att förhindra? Vilka verktyg fungerar? Juridiken? Vad får oss/människor att agera? (Se Åmarks text).
P.S. Tänk också på att i provet kommer ni bedöma källmaterial kopplat till temat och hur historien om folkmord används och använts (historiebruk).
Länkar
Film om folkmordet i Rwanda som ligger Ur play: klicka här.
Film och text, på Forum för levande historias webbplats, om Gregory Stantons begrepp för beskriva stegen mot folkmord (klicka här).
Videor och slides från undervisningen
Förintelsens faser
Det rättsliga efterspelet till Förintelsen
Folkmordet på Herero- och Namafolken (Genocide watch)
Folkmordet på det Osmanska rikets armenier 1915 (Genocide watch)
På provet kommer du och din klass få en skrivuppgift som handlar om viktiga förändringsprocesser under tidigmodern tid (ca. 1450-1800). Du ska analysera förändringsprocessen med hjälp av begreppen aktör, struktur och förklaring.
Centrala globala förändringsprocesser och händelser, till exempel jordbrukets utveckling, teknisk utveckling, förändrat resursutnyttjande, migration, kolonialism och frigörelse, folkmord, konflikter och internationellt samarbete. Långa historiska linjer med fokus på levnadsvillkor och makt.
Tillämpning av historiska begrepp på olika historiska frågeställningar i relation till det historiska innehållet. Hur begreppen aktör och struktur, orsak och konsekvens samt kontinuitet och förändring kan användas för att beskriva och förklara historiska förhållanden och förändringsprocesser.
A. Reformationen: Diskutera hur och förklara varför Europa splittrades religiöst i en katolsk och en protestantisk del under 1500-talet. 1. Analysera reformationen ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Martin Luther spelade) för att kyrkan splittrades. 2. Analysera hur reformationen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och läskunnighet. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.
B. Kolonialism: Diskutera hur och varför Europeiska sjömakter koloniserade stora delar av Amerika och Asien under tidigmodern tid.1. Analysera och förklara den europeiska kolonialismen ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Columbus spelade). 2. Analysera och förklara hur kolonialismen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och efterfrågan. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.
C. Den amerikanska revolutionen/frihetskriget: Diskutera hur och varför 13 brittiska kolonier i Nordamerika bröt sig loss och bildade USA.1. Analysera och förklara det amerikanska frihetskriget ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll brittiska staten och George Washington spelade). 2. Analysera och förklara hur frihetskriget påverkades av strukturella faktorer som t.ex. nya politiska idéer och stormaktspolitik. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.
D. Den vetenskapliga revolutionen: Diskutera hur och varför vetenskapen gjorde stora framsteg under tidigmodern tid.1. Analysera och förklara den vetenskapliga revolutionenur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Galilei och Newton spelade). 2. Analysera och förklara hur vetenskapen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och katolska kyrkans ställning. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.
Hur plugga inför uppgiften: aktör och struktur?
Kom till exempel på ämneshandledningen. Ta med historieboken och arbeta med ”bladet” nedan.
Historia används både för att påverka samhället och för att skapa och stärka olika identiteter. Eleverna ska därför analysera och utveckla kunskaper om hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia samt ges möjlighet att reflektera över kulturarvens betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning. På så vis bidrar undervisningen i historia till att eleverna bättre kan förstå nutiden och utveckla förmåga att orientera sig inför framtiden. (Saxat ur historieämnets syfte)
Den andra skrivfrågan kommer ni att få analysera hur historiska personer och händelser från tidigmodern tid används (historiebruk) exempelvis idag. Statyn ovan restes 1893 i delstaten Rhode Island. Bronsstatyn har vandaliserats flera gånger mellan 2010 och senast 2019. Tänkbara frågor:
Varför har statyn vandaliserats och målats med röd färg och textbudskap som ”mördare” och ”Stoppa firandet av folkmord”?
Är det rimligt att anklaga Columbus för mord och folkmord?
Vilka reaktioner har vandaliseringen och de målade budskapen mött? Vilka följder har vandaliseringen fått?
Man kan såklart också analysera varför statyn restes i slutet av 1800-talet. Då ansågs inte statyn som kontroversiell av dem som reste den. Uppenbarligen har synen på Columbus förändrats i samhället. Skrivuppgiften ni får kommer självklart utgå från en historia som jag kan förvänta mig att ni känner till.
Under kursen historia (nivå) 1B gör vi på Ebba Brahe gymnasium två stadsvandringar, en på hösten och en på våren. Här nedan är några bilder från höstvandringen. Efter stadsvandringen ska de ta en selfie med hela klassen tillsammans med ett förstahandsvittne till blodbadet 1520 och med en selfie med en replik av Sankt Göran och draken, samt göra ett quizz.
Stopp 1: Kornhamnstorg
Stopp 2: Storkyrkan
Stopp 3: Stortorget
Stopp 4: Uppdrag plus quizz
Ta en selfie med hela klassen och ett förstahandsvittne till blodbadet i november 1520.
Ta en selfie med hela klassen och en replik av Storkyrkans Sankt Göran och Draken i bakgrunden.
Gör quizz – gärna i mindre grupper om 3-5. Exam.net (kod: bQX6W9)
Varför säger man att medeltiden tar slut under 1400-talet och att Europa går in i tidigmodern tid? Mycket av det vi förknippar med medeltiden fanns kvar, exempelvis var jordbruket den näring som sysselsatte överlägset flest människor och det som utgjorde basen i den tidigmoderna tidens ekonomi. Men, tiden förknippas med stora förändringar som oftast pågick under hundratals år, som till exempel att makten centraliserades, och ibland gick förändringarna snabbt; i början av 1500-talet genomgick stora delar av norra och västra Europa reformationen och skapade kyrkor skilda från påven och katolska kyrkan. Den tidigmoderna tiden är spännande.
Förändringsprocesser som vi ska studera under höstterminen
Förändringsprocesserna nedan ska vi analysera med hjälp av våra (numer kära) begreppspar: aktör och struktur, förändring och kontinuitet. På provet kommer ni att få analysera en av förändringsprocesserna.
Reformationen och motreformationen (den katolska enheten splittras)
Geografiska upptäckter och kolonisation (framför allt av Amerika och Asien)
Handelskapitalism och urbanisering (borgerskapet utmanar den traditionella makthierarkin)
Makten centraliseras, vanligen från adel till kung (Gustav Vasa är ett bra exempel)
Individualism och humanism (renässans och människosyn)
Den vetenskapliga revolutionen (empirism och rationalism)
Teknikutveckling (krut, kikare, kompass och tryckpressar)
Tidsperiodiska begrepp
Alla tidsperioder kan styckas och delas upp i mindre delar beroende på sammanhang; när vi exempelvis talar om svensk historia kan vi använda begrepp som Vasatiden, stormaktstiden, frihetstiden. Renässansen och Upplysningen brukar användas för att beskriva hur konstideal, synen på människan och kunskap förändras från senmedeltiden och framåt. Tidigmodern tid är alltså det övergripande begrepp.
I vanlig ordning ska vi också väva in källkritik och historiebruk när vi studerar den tidigmoderna tiden. Ni kommer exempelvis att få läsa och analysera brev och från Columbus och klagoskrifter från franska bönder, samt diskutera Sveriges och Spaniens nationaldagar.
Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).
Studieteknik
Det kommer finnas öppna quizzar (Exam.net) för att ni ska träna på begrepp, fakta och samband. Eftersom jag vill uppmuntra god studieteknik (t.ex. att sprida ut lärandet och framplockning) kommer jag att stänga quizzarna i mitten av vecka 50. Jag kommer inte heller att dela alla slides (för att ni ska anteckna istället). På senaste provet kan jag se att många tycker att kronologin är svår – av det skälet kommer vi att sätta upp en lång tidsaxel i klassrummet (Oslo).
Hur provet kommer vara utformat
Det kommer vara ganska många flervalsfrågor som automaträttas. En stor del av de självrättande frågorna kommer ni att känna igen från diagnoser och andra öppna test (se nedan). Alla delar av historieämnet kommer att testas. På provet kommer det vara två större skrivfrågor. För mer information se här.
Exam.net: QoA3dW (Frågor om conquistadorer och tidig spansk och portugisisk kolonisation)
Exam.net: vWvy7t(frågor om historiska fakta, skeenden, orsaker mm).
Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).
Exam.net: Nu4VZK (Lite blandat om 1700-talets historia)
Exam.net: rRzEgJ (lite blandat från stadsvandring och lektioner om VOC mm)
Videor om tiden
Grovplanering HT25 Historia (nivå) 1b
Vecka
Innehåll (2 lektioner i veckan à 80 min)
Läshänvisningar
34
Forntiden (3500 f.Kr. - 500 f.Kr.): Undervisningen börjar med en uppgift om världens äldsta nedskrivna berättelse, Gilgamesheposet. (Alla kommer att ha en lektion denna vecka).
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Forntiden s. 31-40
35
Forntiden (3500 f.Kr. - 500 f.Kr.): Vi kommer dels att ägna en lektion till en mer övergripande beskrivning av forntidens kulturer, bl.a. en teori om hur de uppstod. En lektion med fokus på källkritik och forntiden (Gilgamesh och Hammurabis lag). Vi kommer nog kunna komma in i tidsperioden antiken.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Forntiden s. 31-40 & Källkritik s. 21-27.
36
Antiken (700 f.kr. - 500): Översikt och fokus på den grekiska antiken och olika politiska system, som tyranni, aristokrati och demokrati. De grekiska stadsstaterna är i fokus, samt perserkrigen och hellenismen.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Antiken s. 47-55
37
Antiken (700 f.Kr. - 500): Översikt av det romerska riket. Fokus på en central förändringsprocess: Romarrikets kristnande.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Antiken s. 55-63 + kompendium om romarrikets kristnande.
38
Antiken (700 f.kr. - 500): En lektion om Roms kristnande + en lektion om Romarrikets fall, inklusive en övning i att analysera historiebruk (scen från The Last legion från 2007)
Material - Kompendium + artikel om Romarrikets fall av Dick Harrison.
39
Medeltiden (500-1500): Lektion 1: Översikt ur ett europeiskt perspektiv. Tidig medeltid, högmedeltid och senmedeltid. Fokus på förändringsprocesser och tidsperioder. Lektion 2: Analys av korstågen till det heliga landet: orsaker (aktörer och strukturer) och konsekvenser.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Medeltiden s. 69-89
40
Medeltiden (500-1500): Ur ett skandinaviskt perspektiv - järnåldern, vikingatiden och medeltiden. Fokus på vikingatiden som historisk period. Historiebruk: vikingatiden.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Svensk medeltid s. 90-97
41
Sammanfattning och prov
Inget nytt material.
42
tidigmodern tid (500-1500): Senmedeltidens kriser och övergången till tidigmodern tid.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya världar s. 109-132.
43
Tidigmodern tid (1500-1800): kolonisation och reformationen. Två viktiga förändringsprocesser under tidigmodern tid. Europeisk kolonisation av Amerika och Asien.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya tider, nya världar, s. 109-132 (s. 109-116)
44
Höstlov
45
Tidigmodern tid (1500-1800): Reformationen och den vetenskapliga revolutionen. Två viktiga processer under tidigmodern tid.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya tider, nya världar, s. 109-132 (s. 117-121)
46
Tidigmodern tid (1500-1800): Sverige under 1500- och 1600-talen. Upplysningen och hur den gamla samhällsordningen i Europa ifrågasätts - adelns och regenternas minskade makt.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya tider, nya världar s. 133-137), Revolutionernas tidevarv s. 157–166.
47
Tidigmodern tid (1500-1800): Franska revolutionen. Lektion 1 är en översikt av revolutionen och lektion 2 fokuserar främst på Olympe de Gouges och Robespierre.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv s. 157–166.Historia förklarad (länk)
48
Tidigmodern tid (1500-1800): Upplysningen och hur den gamla samhällsordningen i Europa ifrågasätts: 13 amerikanska kolonier bryter sig loss från Storbritannien. Tema: USA som demokratisk inspiration. Övergången mellan tidigmodern och senmodern tid.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv, s. 157–166, s. 167-169.
49
Tidigmodern tid (1500-1800): Upplysningen och hur den gamla samhällsordningen i Europa ifrågasätts: 13 amerikanska kolonier bryter sig loss från Storbritannien. Tema: USA som demokratisk inspiration.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv, s. 157–166, s. 167-169.
50
Tidigmodern tid (1500-1800): Sverige och Upplysningen - Frihetstiden, Aaron Isaac och Saint-Barthélemy. Vi diskuterar bl.a. om Sverige borde ha en minnesdag för offren för den transatlantiska slavhandeln (länk).
Material - Perspektiv på historien. Faktafilmer om Saint-Barthélemy (länk) och Aaron Isaac (länk).
51
Tidigmodern tid - Senmodern tid (1800-): Sverige och Upplysningen. Den industriella revolutionen och de politiska ideologierna: liberalism, konservatism och socialism.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv s. 170–180
52
Jullov
1
Jullov
2
Tidigmodern tid - Senmodern tid (1800-): Sverige och Upplysningen. Den industriella revolutionen och de politiska ideologierna: liberalism, konservatism och socialism.
Material - Perspektiv på historienKapitel: Revolutionernas tidevarv s. 170–180
Flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor (Se diagnoserna.)
Två längre fritextfrågor: Den ena längre fritextfrågan kommer handla om att analysera en historisk förändringsprocess, den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden, antiken, medeltiden används.
Exempel på frågor om förändringsprocesser
Fritextfrågan utgår från sådant vi jobbat med på lektionerna, som till exempel romarrikets kristnande.
Varför reformerade atenarna sitt politiska system kring 500-talet f.kr? Varför gick man från ett oligarkiskt till ett demokratiskt styre?
Resonera om orsakerna till romarrikets undergång. (En klassisk fråga sedan Edvard Gibbons dagar.)
Varför blev romarriket kristet under 300- och 400-talen? Resonera med hjälp av begreppen aktör och struktur.
Resonera med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet när du beskriver övergången mellan antiken och medeltiden i europeisk historia.
Resonera om orsaker till korstågen, med hjälp av begreppen aktör och struktur.
Exempel på frågor om historiebruk
När vi analyserar historiebruk kommer vi genomgående ställa frågor om historiebrukets intentioner/funktion (varför) och rimligheten och tendensen (källkritiska aspekter) i historiebruket. Vi kommer också ställa frågor om historiebrukets följder och reaktioner, samt om det finns konkurrerande perspektiv på historien.
Hur framställs perser respektive greker i filmen 300? Varför framställs de så? Är filmens skildring av kriget mellan perser och greker rimlig, utifrån ett källkritisk perspektiv? Vilka reaktioner fick filmen i olika delar av världen?
Varför använder det amerikanska mc-gänget Infidels symboler, årtal och uttryck som för tankarna till korstågen under medeltiden? Vilka reaktioner kan deras användning av korstågs-referenser i olika sammanhang (några av dem har enligt medieuppgifter delat ut nödhjälp i Gaza för GHF:s räkning).
Tatueringen ”1095”, korset och mottot ”Frater in arma” syftar på korstågen, även om det inte användes av korsriddare.
Modell för analys av historiebruk
Vad handlar provet om?
Kunskaper om tidsperioderna: forntiden, antiken, hellenismen, senantiken och medeltiden. Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och antiken (s. 31-68) och kapitlet om medeltiden (s. 69-89) och om svensk medeltid (s. 90-97).
Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, aktör, struktur, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
Fördjupning: Romarrikets kristnande. Flera av frågorna kommer att handla om romarrikets kristnande. Material (häfte och slides) hittar du här.
Grovplanering av höstterminen 2025 (historia nivå 1b)
Vecka
Innehåll (2 lektioner i veckan à 80 min)
Läshänvisningar
34
Forntiden (3500 f.Kr. - 500 f.Kr.): Undervisningen börjar med en uppgift om världens äldsta nedskrivna berättelse, Gilgamesheposet. (Alla kommer att ha en lektion denna vecka).
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Forntiden s. 31-40
35
Forntiden (3500 f.Kr. - 500 f.Kr.): Vi kommer dels att ägna en lektion till en mer övergripande beskrivning av forntidens kulturer, bl.a. en teori om hur de uppstod. En lektion med fokus på källkritik och forntiden (Gilgamesh och Hammurabis lag). Vi kommer nog kunna komma in i tidsperioden antiken.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Forntiden s. 31-40 & Källkritik s. 21-27.
36
Antiken (700 f.kr. - 500): Översikt och fokus på den grekiska antiken och olika politiska system, som tyranni, aristokrati och demokrati. De grekiska stadsstaterna är i fokus, samt perserkrigen och hellenismen.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Antiken s. 47-55
37
Antiken (700 f.Kr. - 500): Översikt av det romerska riket. Fokus på en central förändringsprocess: Romarrikets kristnande.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Antiken s. 55-63 + kompendium om romarrikets kristnande.
38
Antiken (700 f.kr. - 500): En lektion om Roms kristnande + en lektion om Romarrikets fall, inklusive en övning i att analysera historiebruk (scen från The Last legion från 2007)
Material - Kompendium + artikel om Romarrikets fall av Dick Harrison.
39
Medeltiden (500-1500): Lektion 1: Översikt ur ett europeiskt perspektiv. Tidig medeltid, högmedeltid och senmedeltid. Fokus på förändringsprocesser och tidsperioder. Lektion 2: Analys av korstågen till det heliga landet: orsaker (aktörer och strukturer) och konsekvenser.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Medeltiden s. 69-89
40
Medeltiden (500-1500): Ur ett skandinaviskt perspektiv - järnåldern, vikingatiden och medeltiden. Fokus på vikingatiden som historisk period. Historiebruk: vikingatiden.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Svensk medeltid s. 90-97
41
Sammanfattning och prov
Inget nytt material.
42
tidigmodern tid (500-1500): Senmedeltidens kriser och övergången till tidigmodern tid.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya världar s. 109-132.
43
Tidigmodern tid (1500-1800): kolonisation och reformationen. Två viktiga förändringsprocesser under tidigmodern tid. Europeisk kolonisation av Amerika och Asien.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya tider, nya världar, s. 109-132 (s. 109-116)
44
Höstlov
45
Tidigmodern tid (1500-1800): Reformationen och den vetenskapliga revolutionen. Två viktiga processer under tidigmodern tid.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya tider, nya världar, s. 109-132 (s. 117-121)
46
Tidigmodern tid (1500-1800): Sverige under 1500- och 1600-talen. Upplysningen och hur den gamla samhällsordningen i Europa ifrågasätts - adelns och regenternas minskade makt.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya tider, nya världar s. 133-137), Revolutionernas tidevarv s. 157–166.
47
Tidigmodern tid (1500-1800): Franska revolutionen. Lektion 1 är en översikt av revolutionen och lektion 2 fokuserar främst på Olympe de Gouges och Robespierre.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv s. 157–166.Historia förklarad (länk)
48
Tidigmodern tid (1500-1800): Upplysningen och hur den gamla samhällsordningen i Europa ifrågasätts: 13 amerikanska kolonier bryter sig loss från Storbritannien. Tema: USA som demokratisk inspiration. Övergången mellan tidigmodern och senmodern tid.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv, s. 157–166, s. 167-169.
49
Tidigmodern tid (1500-1800): Upplysningen och hur den gamla samhällsordningen i Europa ifrågasätts: 13 amerikanska kolonier bryter sig loss från Storbritannien. Tema: USA som demokratisk inspiration.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv, s. 157–166, s. 167-169.
50
Tidigmodern tid (1500-1800): Sverige och Upplysningen - Frihetstiden, Aaron Isaac och Saint-Barthélemy. Vi diskuterar bl.a. om Sverige borde ha en minnesdag för offren för den transatlantiska slavhandeln (länk).
Material - Perspektiv på historien. Faktafilmer om Saint-Barthélemy (länk) och Aaron Isaac (länk).
51
Tidigmodern tid - Senmodern tid (1800-): Sverige och Upplysningen. Den industriella revolutionen och de politiska ideologierna: liberalism, konservatism och socialism.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv s. 170–180
52
Jullov
1
Jullov
2
Tidigmodern tid - Senmodern tid (1800-): Sverige och Upplysningen. Den industriella revolutionen och de politiska ideologierna: liberalism, konservatism och socialism.
Material - Perspektiv på historienKapitel: Revolutionernas tidevarv s. 170–180
Hur ska man plugga?
Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).
Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Uruk, Konstantin) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Sammanfattning av SvD-artikeln om studieteknik (länk)
Artikeln är skriven av journalisten Maria Jelmini och publicerades i SvD 2022-03-09.
Öppna tester om historia och delprov 1
Öppet test i Exam.net – provkod: SqU6ME (Du/ni kan göra testet hur många gånger ni vill och du får resultatet direkt efter du lämnat in testet.)
Öppet test i Exam.net – provkod: DLLnWe (Testar dina kunskaper om romarrikets kristnande).
Test om övergången till forntiden och högkulturer (klicka här)
Bildkälla: By Gumr51 – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=16276135
Historieämnet på gymnasiet har som mål att eleverna dels ska nå lite historisk bildning, som till exempel kunskaper om centrala skeenden och tidsperioder, dels att eleverna ska lära sig hantera historieämnets verktyg så som källkritik och att använda begrepp för att analysera och tolka historien. Ett av begreppsparen som det talats och skrivits om ganska mycket genom åren är Aktör och Struktur.
Roms kristnande – aktör och struktur
Historia 1B (och nu nivå 1B) är ju som någon frustrerad lärare uttryckte saken ”det är som att springa genom ett museum”. Tiden är knapp och man behöver göra ett urval av historiska händelser, skeenden och processer. Vad är riktigt viktigt? I mitt urval finns tyvärr inte så mycket tid och plats för antikens historia, utöver två ”översiktslektioner” om den grekiska antiken och om romarriket ägnas 3 lektioner till en mindre fördjupning om Romarrikets kristnade som bland annat analyseras och diskuteras med begreppen aktör och struktur.
Text om romarrikets kristnande
Vanligen brukar jag inte skriva längre textmaterial till eleverna (oftare presentationer och kortare sammanfattningar i samband med övningar), men i detta fall saknades användbart material.
Version 1: Lite krångligare och mer faktaspäckad text
En lektion fokuserar på källkritik och mer traditionell romersk religiositet. Min intention är att lektionen ska innehålla både träning i att använda källkritiska verktyg och mer specifika kunskaper om den antika historien.
Den andra lektion består av en genomgång av begreppen aktör och struktur samt en sammanfattning av Romarrikets kristnande. Vidare ska lektionen ge eleverna tid att läsa och bearbeta texten utifrån några uppgifter, bland annat genom att diskutera samspelet mellan individuella aktörer och strukturer i mindre grupper.
Vårt första tema inom kursen historia 2a handlar om Rysslands och Ukrainas historia. Alla delar av historieämnet kommer avhandlas. Vi ska bland annat läsa utvalda delar och analysera Nestorskrönikan från 1100-talet. Idag pågår förutom ett fullskaligt konventionellt krig också ett propgandakrig mellan Ukraina och Ryssland som inte sällan handlar om hur historien ska tolkas. Vi kommer därför att lägga extra stor vikt vid att analysera historiebruket.
Modell för hur vi analyserar historiebruket
Varför lyfts en viss historisk händelse, person eller skeende fram?
Finns det konkurrerande perspektiv på historien?
Är historiebruket, ur ett källkritiskt perspektiv, rimligt?
Vilka följder har användningen av historien fått? Vilka reaktioner har det mött?
Öppna test på Exam.net (OBS! testerna stängs på tisdag morgon)
Test nummer 2 om historien fram till idag: Exam.net (kod: sPvyHS)
Putins essä från 2021 där han argumenterar för att Ukraina är en del av Ryssland
Essän Om ryssarnas och ukrainarnas historiska enhet publicerades 12 juli 2021. Den är alltså skriven av Vladimir Putin. Jag (Tobias) har med ChatGPT:s hjälp översatt texten från engelska. Jag och ChatGPT har lagt till rubriker till texten för att underlätta läsning. Till texten finns också uppgifter. Här är en länk till essän på engelska (klicka här).
Instuderingsuppgifter till alla texter ni förväntas läsa: klicka här. I dokumenten finns länkar till artiklarna, men till ne.se behöver du logga in med ditt skolkonto.
Artikel i Populär historia av Klas-Göran Karlsson: se här.
Rysslands besatthet av Ukraina, artikel från kungliga krigsvetenskapsakademien av Vladimir Iserell: se här.
Presentationer
Del 1: Kievrus och Moskvariket
Del 2: Ryssland och Ukraina 1800-2025
Gudrun Persson (historiker och rysslandsexpert) på Folk och försvar 2025
URplay – Bakgrunden till Rysslands invasion
Historiska dokumentärer på Svtplay
I serien ingår alltså tre, ungefär en timme långa, historiska faktafilmer om ryska krig och om rysk imperialism från Peter den stores dagar fram till Vladimir Putins och Rysslands krig i Georgien och Ukraina. Serien är tysk och gjordes 2023. Länk till alla avsnitten (klicka här). Filmerna är tillgängliga till september 2026.
Kartkunskap
Det är en fördel att ha koll på de länder som omger Ryssland och Ukraina: Spela Seterra: klicka här.
Förra året essäfråga på provet om Ryssland och Ukraina
Frågan inbegriper dels historieanvändning och dels kunskaper om historiska händelser, processer och personer samt kunskaper om källkritik.
A) Hur använder Ryssland historien för att legitimera sina anspråk på Ukraina?
B) Hur använder Ukraina historien för att legitimera sina krav på självständighet och suveränitet?
I uppgiften ligger också att göra en värdering av hur historien används.
Det sista provet är dels ett test på dina kunskaper om historien efter första världskriget, dels test på det vi tidigare studerat, som till exempel kunskaper om antiken, medeltiden och tidigmodern tid. Mycket repetition alltså.
Hur plugga?
Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).
Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Förintelsen, ryska revolutionen) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Prov 4 (imperialism, första världskriget mm) klicka här.
Nytt i det avslutande momentet som testas på provet
Mellankrigstiden, med fokus på Europa, Sovjet, Italien, Tyskland och USA: ekonomiska kriser och framväxten av fascism, nazism och kommunism, samt Sveriges demokratisering. Läshänvisningar: Kapitlet Från krig till krig s. 299-320, 350-351.
Andra världskriget, med fokus på de större linjerna: vändpunkter och varför de allierade vann (alternativt att axelmakterna förlorade). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 321-330, 350-351.
Förintelsen, med fokus på Förintelsen olika faser och hur den gick till. Frågan om dess orsaker (intentionalister och funktionalister/aktör och struktur). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 331-336, 350-351.
Kalla kriget, med fokus på orsaker till konflikten och varför kalla kriget slutade. Läshänvisningar: Kapitlet Efterkrigstiden s. 363-383, 395-401.
Vi kommer att ha lektioner efter provet som mer fokuserar på Sverige under andra världskriget, Förintelsen och kalla kriget. Och de avslutande lektionerna handlar om vår samtid och framtid.
En större fritextfråga
Ni kommer att få en större fritextfråga där ni ska analysera en händelse eller en längre process utifrån perspektivet aktör kontra struktur. På provet kommer ni få välja en person (aktör) som spelat en viktig roll i historien. Antigen kommer du och din klass få välja en person från antiken fram till och med tidigmodern tid eller en person från senmodern tid (1800-talet och framåt). Förbered dig genom att välja minst två personer som du skaffar dig kunskaper om.
Historisk person (aktör)
Historisk händelse eller process
Aristoteles
Modern filosofi och vetenskap
Konstantin den store (kejsare)
Kristendomen blir en världsreligion
Theodora (kejsarinna)
Kvinnors rättigheter under senantiken
Urban II
Korstågen
Drottning Margareta
Kalmarunionen
Heliga Birgitta
Skapandet av Birgittinorden
Martin Luther
Splittringen av katolska kyrkan
Elisabeth I av England
Bevarandet av Englands självständighet
Christoffer Columbus
Den europeiska koloniseringen av Amerika
Nicolaus Copernicus
Den vetenskapliga revolutionen
Harriet Tubman
Avskaffandet av slaveriet i USA
Leopold II av Belgien
Koloniseringen av Kongo och Afrika
Vladimir Lenin
Ryska revolutionen och skapandet av Sovjetunionen
Emmeline Pankhurst
Kvinnlig rösträtt
Elin Wägner
Kvinnorättsrörelsen: ökad jämlikhet och jämställdhet
Mahatma Gandhi
Avkoloniseringen: Indien och Asien
Heinrich Himmler
Förintelsen
Rosa Parks
Medborgarrättsrörelsen och ökad jämlikhet
Michail Gorbatjov
Kalla krigets slut och Sovjets kollaps
Usama bin Ladin
Kriget mot terrorism
Dina uppgifter (så här kommer själva provfrågan vara formulerad)
Diskutera och argumentera för att personen du valt hade betydelse för den historiska händelsen eller processen.
Diskutera och argumentera för att andra strukturella/bakomliggande faktorer hade betydelse för den historiska händelsen eller processen.
Avsluta med en slutsats, vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.
Öppna tester – framplockning, repetition
Alla tester kan göras hur många gånger som helst.
Exam.net-tester
Öppet test där du kan träna och repetera de källkritiska verktygen: Exam.net (kod: LYmHCf)
Öppet test där du kan träna historiebrukExam.net (kod:wZartw)
Öppet test där du kan träna begrepp och perspektiv som till exempel begreppsparen förändring och kontinuitet, aktör och struktur, samt testa att du har koll på olika tidsperioderExam.net (kod:LbQ76P)
Öppet test (många frågor!) från alla prov om historiska kunskaper, från forntiden till medeltiden. Exam.net (kod:VrSyAG)
Öppet test på tidsperioden ca. 1500-1800. Exam.net (kod: uHAqsv)
Öppet test om 1900-talet: första världskriget mm. Exam.net (kod:CLKXDg )
Under våren läser vi ett tema i kursen historia 2a om spioner och spionorganisationer under kalla kriget. Ni gör några mindre grupparbeten om viktiga personer under kalla kriget och en paruppgift om spioner och spionorganisationer. Temat examineras genom dels en bedömd diskussion och ett prov.
Länk till en väldigt intressant dokumentär om Stasi och fotbollen i DDR som heter FC Stasi (klicka här).
Onsdag vecka 18 har ni prov på området. Provet testar (1) mer allmänna kunskaper om kalla kriget: orsaker, händelser och skeenden, det för att ni ska kunna sätta in spionaffärer och organisationer i ett historiskt sammanhang. Ni testas också på (2) era kunskaper om spioner och säkerhets- och underrättelseorganisationer. (3) Ni kommer också att få analysera och värdera källor från kalla krigets dagar.
Lär dig kalla krigets geografi (Europa) med Seterra (länk).
Fritextfrågor på provet
Diskutera spionernas a) motiv under kalla kriget med hjälp av begreppsparen: förändring/kontinuitet och idealism/materialism, och b) om de hade någon betydelse för kalla krigets utgång.
Resonera om likheter och skillnader mellan öst- och västblockets underrättelse- och säkerhetstjänster under kalla kriget.
Litteratur
Till provet ingår kapitlet Spioner och agenter under kalla kriget (s. 186-207) och delkapitlen Det kalla kriget (s. 181-184) och Källor och källkritik (s. 52-61) i Alla tiders historia 2-3.
Ladda om dokument
Öppna i ny flik 
