Under kursen historia (nivå) 1B gör vi på Ebba Brahe gymnasium två stadsvandringar, en på hösten och en på våren. Här nedan är några bilder från höstvandringen. Efter stadsvandringen ska de ta en selfie med hela klassen tillsammans med ett förstahandsvittne till blodbadet 1520 och med en selfie med en replik av Sankt Göran och draken, samt göra ett quizz.
Stopp 1: Kornhamnstorg
Stopp 2: Storkyrkan
Stopp 3: Stortorget
Stopp 4: Uppdrag plus quizz
Ta en selfie med hela klassen och ett förstahandsvittne till blodbadet i november 1520.
Ta en selfie med hela klassen och en replik av Storkyrkans Sankt Göran och Draken i bakgrunden.
Gör quizz – gärna i mindre grupper om 3-5. Exam.net (kod: bQX6W9)
Varför säger man att medeltiden tar slut under 1400-talet och att Europa går in i tidigmodern tid? Mycket av det vi förknippar med medeltiden fanns kvar, exempelvis var jordbruket den näring som sysselsatte överlägset flest människor och det som utgjorde basen i den tidigmoderna tidens ekonomi. Men, tiden förknippas med stora förändringar som oftast pågick under hundratals år, som till exempel att makten centraliserades, och ibland gick förändringarna snabbt; i början av 1500-talet genomgick stora delar av norra och västra Europa reformationen och skapade kyrkor skilda från påven och katolska kyrkan. Den tidigmoderna tiden är spännande.
Förändringsprocesser som vi ska studera under höstterminen
Förändringsprocesserna nedan ska vi analysera med hjälp av våra (numer kära) begreppspar: aktör och struktur, förändring och kontinuitet. På provet kommer ni att få analysera en av förändringsprocesserna.
Reformationen och motreformationen (den katolska enheten splittras)
Geografiska upptäckter och kolonisation (framför allt av Amerika och Asien)
Handelskapitalism och urbanisering (borgerskapet utmanar den traditionella makthierarkin)
Makten centraliseras, vanligen från adel till kung (Gustav Vasa är ett bra exempel)
Individualism och humanism (renässans och människosyn)
Den vetenskapliga revolutionen (empirism och rationalism)
Teknikutveckling (krut, kikare, kompass och tryckpressar)
Tidsperiodiska begrepp
Alla tidsperioder kan styckas och delas upp i mindre delar beroende på sammanhang; när vi exempelvis talar om svensk historia kan vi använda begrepp som Vasatiden, stormaktstiden, frihetstiden. Renässansen och Upplysningen brukar användas för att beskriva hur konstideal, synen på människan och kunskap förändras från senmedeltiden och framåt. Tidigmodern tid är alltså det övergripande begrepp.
I vanlig ordning ska vi också väva in källkritik och historiebruk när vi studerar den tidigmoderna tiden. Ni kommer exempelvis att få läsa och analysera brev och från Columbus och klagoskrifter från franska bönder, samt diskutera Sveriges och Spaniens nationaldagar.
Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).
Studieteknik
Det kommer finnas öppna quizzar (Exam.net) för att ni ska träna på begrepp, fakta och samband. Eftersom jag vill uppmuntra god studieteknik (t.ex. att sprida ut lärandet och framplockning) kommer jag att stänga quizzarna i mitten av vecka 50. Jag kommer inte heller att dela alla slides (för att ni ska anteckna istället). På senaste provet kan jag se att många tycker att kronologin är svår – av det skälet kommer vi att sätta upp en lång tidsaxel i klassrummet (Oslo).
Hur provet kommer vara utformat
Det kommer vara ganska många flervalsfrågor som automaträttas. En stor del av de självrättande frågorna kommer ni att känna igen från diagnoser och andra öppna test (se nedan). Alla delar av historieämnet kommer att testas. På provet kommer det vara två större skrivfrågor. För mer information se här.
Exam.net: QoA3dW (Frågor om conquistadorer och tidig spansk och portugisisk kolonisation)
Exam.net: vWvy7t(frågor om historiska fakta, skeenden, orsaker mm).
Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).
Exam.net: Nu4VZK (Lite blandat om 1700-talets historia)
Exam.net: rRzEgJ (lite blandat från stadsvandring och lektioner om VOC mm)
Videor om tiden
Grovplanering HT25 Historia (nivå) 1b
Vecka
Innehåll (2 lektioner i veckan à 80 min)
Läshänvisningar
34
Forntiden (3500 f.Kr. - 500 f.Kr.): Undervisningen börjar med en uppgift om världens äldsta nedskrivna berättelse, Gilgamesheposet. (Alla kommer att ha en lektion denna vecka).
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Forntiden s. 31-40
35
Forntiden (3500 f.Kr. - 500 f.Kr.): Vi kommer dels att ägna en lektion till en mer övergripande beskrivning av forntidens kulturer, bl.a. en teori om hur de uppstod. En lektion med fokus på källkritik och forntiden (Gilgamesh och Hammurabis lag). Vi kommer nog kunna komma in i tidsperioden antiken.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Forntiden s. 31-40 & Källkritik s. 21-27.
36
Antiken (700 f.kr. - 500): Översikt och fokus på den grekiska antiken och olika politiska system, som tyranni, aristokrati och demokrati. De grekiska stadsstaterna är i fokus, samt perserkrigen och hellenismen.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Antiken s. 47-55
37
Antiken (700 f.Kr. - 500): Översikt av det romerska riket. Fokus på en central förändringsprocess: Romarrikets kristnande.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Antiken s. 55-63 + kompendium om romarrikets kristnande.
38
Antiken (700 f.kr. - 500): En lektion om Roms kristnande + en lektion om Romarrikets fall, inklusive en övning i att analysera historiebruk (scen från The Last legion från 2007)
Material - Kompendium + artikel om Romarrikets fall av Dick Harrison.
39
Medeltiden (500-1500): Lektion 1: Översikt ur ett europeiskt perspektiv. Tidig medeltid, högmedeltid och senmedeltid. Fokus på förändringsprocesser och tidsperioder. Lektion 2: Analys av korstågen till det heliga landet: orsaker (aktörer och strukturer) och konsekvenser.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Medeltiden s. 69-89
40
Medeltiden (500-1500): Ur ett skandinaviskt perspektiv - järnåldern, vikingatiden och medeltiden. Fokus på vikingatiden som historisk period. Historiebruk: vikingatiden.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Svensk medeltid s. 90-97
41
Sammanfattning och prov
Inget nytt material.
42
tidigmodern tid (500-1500): Senmedeltidens kriser och övergången till tidigmodern tid.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya världar s. 109-132.
43
Tidigmodern tid (1500-1800): kolonisation och reformationen. Två viktiga förändringsprocesser under tidigmodern tid. Europeisk kolonisation av Amerika och Asien.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya tider, nya världar, s. 109-132 (s. 109-116)
44
Höstlov
45
Tidigmodern tid (1500-1800): Reformationen och den vetenskapliga revolutionen. Två viktiga processer under tidigmodern tid.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya tider, nya världar, s. 109-132 (s. 117-121)
46
Tidigmodern tid (1500-1800): Sverige under 1500- och 1600-talen. Upplysningen och hur den gamla samhällsordningen i Europa ifrågasätts - adelns och regenternas minskade makt.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya tider, nya världar s. 133-137), Revolutionernas tidevarv s. 157–166.
47
Tidigmodern tid (1500-1800): Franska revolutionen. Lektion 1 är en översikt av revolutionen och lektion 2 fokuserar främst på Olympe de Gouges och Robespierre.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv s. 157–166.Historia förklarad (länk)
48
Tidigmodern tid (1500-1800): Upplysningen och hur den gamla samhällsordningen i Europa ifrågasätts: 13 amerikanska kolonier bryter sig loss från Storbritannien. Tema: USA som demokratisk inspiration. Övergången mellan tidigmodern och senmodern tid.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv, s. 157–166, s. 167-169.
49
Tidigmodern tid (1500-1800): Upplysningen och hur den gamla samhällsordningen i Europa ifrågasätts: 13 amerikanska kolonier bryter sig loss från Storbritannien. Tema: USA som demokratisk inspiration.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv, s. 157–166, s. 167-169.
50
Tidigmodern tid (1500-1800): Sverige och Upplysningen - Frihetstiden, Aaron Isaac och Saint-Barthélemy. Vi diskuterar bl.a. om Sverige borde ha en minnesdag för offren för den transatlantiska slavhandeln (länk).
Material - Perspektiv på historien. Faktafilmer om Saint-Barthélemy (länk) och Aaron Isaac (länk).
51
Tidigmodern tid - Senmodern tid (1800-): Sverige och Upplysningen. Den industriella revolutionen och de politiska ideologierna: liberalism, konservatism och socialism.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv s. 170–180
52
Jullov
1
Jullov
2
Tidigmodern tid - Senmodern tid (1800-): Sverige och Upplysningen. Den industriella revolutionen och de politiska ideologierna: liberalism, konservatism och socialism.
Material - Perspektiv på historienKapitel: Revolutionernas tidevarv s. 170–180
Flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor (Se diagnoserna.)
Två längre fritextfrågor: Den ena längre fritextfrågan kommer handla om att analysera en historisk förändringsprocess, den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden, antiken, medeltiden används.
Exempel på frågor om förändringsprocesser
Fritextfrågan utgår från sådant vi jobbat med på lektionerna, som till exempel romarrikets kristnande.
Varför reformerade atenarna sitt politiska system kring 500-talet f.kr? Varför gick man från ett oligarkiskt till ett demokratiskt styre?
Resonera om orsakerna till romarrikets undergång. (En klassisk fråga sedan Edvard Gibbons dagar.)
Varför blev romarriket kristet under 300- och 400-talen? Resonera med hjälp av begreppen aktör och struktur.
Resonera med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet när du beskriver övergången mellan antiken och medeltiden i europeisk historia.
Resonera om orsaker till korstågen, med hjälp av begreppen aktör och struktur.
Exempel på frågor om historiebruk
När vi analyserar historiebruk kommer vi genomgående ställa frågor om historiebrukets intentioner/funktion (varför) och rimligheten och tendensen (källkritiska aspekter) i historiebruket. Vi kommer också ställa frågor om historiebrukets följder och reaktioner, samt om det finns konkurrerande perspektiv på historien.
Hur framställs perser respektive greker i filmen 300? Varför framställs de så? Är filmens skildring av kriget mellan perser och greker rimlig, utifrån ett källkritisk perspektiv? Vilka reaktioner fick filmen i olika delar av världen?
Varför använder det amerikanska mc-gänget Infidels symboler, årtal och uttryck som för tankarna till korstågen under medeltiden? Vilka reaktioner kan deras användning av korstågs-referenser i olika sammanhang (några av dem har enligt medieuppgifter delat ut nödhjälp i Gaza för GHF:s räkning).
Tatueringen ”1095”, korset och mottot ”Frater in arma” syftar på korstågen, även om det inte användes av korsriddare.
Modell för analys av historiebruk
Vad handlar provet om?
Kunskaper om tidsperioderna: forntiden, antiken, hellenismen, senantiken och medeltiden. Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och antiken (s. 31-68) och kapitlet om medeltiden (s. 69-89) och om svensk medeltid (s. 90-97).
Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, aktör, struktur, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
Fördjupning: Romarrikets kristnande. Flera av frågorna kommer att handla om romarrikets kristnande. Material (häfte och slides) hittar du här.
Grovplanering av höstterminen 2025 (historia nivå 1b)
Vecka
Innehåll (2 lektioner i veckan à 80 min)
Läshänvisningar
34
Forntiden (3500 f.Kr. - 500 f.Kr.): Undervisningen börjar med en uppgift om världens äldsta nedskrivna berättelse, Gilgamesheposet. (Alla kommer att ha en lektion denna vecka).
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Forntiden s. 31-40
35
Forntiden (3500 f.Kr. - 500 f.Kr.): Vi kommer dels att ägna en lektion till en mer övergripande beskrivning av forntidens kulturer, bl.a. en teori om hur de uppstod. En lektion med fokus på källkritik och forntiden (Gilgamesh och Hammurabis lag). Vi kommer nog kunna komma in i tidsperioden antiken.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Forntiden s. 31-40 & Källkritik s. 21-27.
36
Antiken (700 f.kr. - 500): Översikt och fokus på den grekiska antiken och olika politiska system, som tyranni, aristokrati och demokrati. De grekiska stadsstaterna är i fokus, samt perserkrigen och hellenismen.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Antiken s. 47-55
37
Antiken (700 f.Kr. - 500): Översikt av det romerska riket. Fokus på en central förändringsprocess: Romarrikets kristnande.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Antiken s. 55-63 + kompendium om romarrikets kristnande.
38
Antiken (700 f.kr. - 500): En lektion om Roms kristnande + en lektion om Romarrikets fall, inklusive en övning i att analysera historiebruk (scen från The Last legion från 2007)
Material - Kompendium + artikel om Romarrikets fall av Dick Harrison.
39
Medeltiden (500-1500): Lektion 1: Översikt ur ett europeiskt perspektiv. Tidig medeltid, högmedeltid och senmedeltid. Fokus på förändringsprocesser och tidsperioder. Lektion 2: Analys av korstågen till det heliga landet: orsaker (aktörer och strukturer) och konsekvenser.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Medeltiden s. 69-89
40
Medeltiden (500-1500): Ur ett skandinaviskt perspektiv - järnåldern, vikingatiden och medeltiden. Fokus på vikingatiden som historisk period. Historiebruk: vikingatiden.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Svensk medeltid s. 90-97
41
Sammanfattning och prov
Inget nytt material.
42
tidigmodern tid (500-1500): Senmedeltidens kriser och övergången till tidigmodern tid.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya världar s. 109-132.
43
Tidigmodern tid (1500-1800): kolonisation och reformationen. Två viktiga förändringsprocesser under tidigmodern tid. Europeisk kolonisation av Amerika och Asien.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya tider, nya världar, s. 109-132 (s. 109-116)
44
Höstlov
45
Tidigmodern tid (1500-1800): Reformationen och den vetenskapliga revolutionen. Två viktiga processer under tidigmodern tid.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya tider, nya världar, s. 109-132 (s. 117-121)
46
Tidigmodern tid (1500-1800): Sverige under 1500- och 1600-talen. Upplysningen och hur den gamla samhällsordningen i Europa ifrågasätts - adelns och regenternas minskade makt.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya tider, nya världar s. 133-137), Revolutionernas tidevarv s. 157–166.
47
Tidigmodern tid (1500-1800): Franska revolutionen. Lektion 1 är en översikt av revolutionen och lektion 2 fokuserar främst på Olympe de Gouges och Robespierre.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv s. 157–166.Historia förklarad (länk)
48
Tidigmodern tid (1500-1800): Upplysningen och hur den gamla samhällsordningen i Europa ifrågasätts: 13 amerikanska kolonier bryter sig loss från Storbritannien. Tema: USA som demokratisk inspiration. Övergången mellan tidigmodern och senmodern tid.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv, s. 157–166, s. 167-169.
49
Tidigmodern tid (1500-1800): Upplysningen och hur den gamla samhällsordningen i Europa ifrågasätts: 13 amerikanska kolonier bryter sig loss från Storbritannien. Tema: USA som demokratisk inspiration.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv, s. 157–166, s. 167-169.
50
Tidigmodern tid (1500-1800): Sverige och Upplysningen - Frihetstiden, Aaron Isaac och Saint-Barthélemy. Vi diskuterar bl.a. om Sverige borde ha en minnesdag för offren för den transatlantiska slavhandeln (länk).
Material - Perspektiv på historien. Faktafilmer om Saint-Barthélemy (länk) och Aaron Isaac (länk).
51
Tidigmodern tid - Senmodern tid (1800-): Sverige och Upplysningen. Den industriella revolutionen och de politiska ideologierna: liberalism, konservatism och socialism.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv s. 170–180
52
Jullov
1
Jullov
2
Tidigmodern tid - Senmodern tid (1800-): Sverige och Upplysningen. Den industriella revolutionen och de politiska ideologierna: liberalism, konservatism och socialism.
Material - Perspektiv på historienKapitel: Revolutionernas tidevarv s. 170–180
Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).
Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Uruk, Konstantin) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Sammanfattning av SvD-artikeln om studieteknik (länk)
Artikeln är skriven av journalisten Maria Jelmini och publicerades i SvD 2022-03-09.
Öppna tester om historia och delprov 1
Öppet test i Exam.net – provkod: SqU6ME (Du/ni kan göra testet hur många gånger ni vill och du får resultatet direkt efter du lämnat in testet.)
Öppet test i Exam.net – provkod: DLLnWe (Testar dina kunskaper om romarrikets kristnande).
Test om övergången till forntiden och högkulturer (klicka här)
Bildkälla: By Gumr51 – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=16276135
Historieämnet på gymnasiet har som mål att eleverna dels ska nå lite historisk bildning, som till exempel kunskaper om centrala skeenden och tidsperioder, dels att eleverna ska lära sig hantera historieämnets verktyg så som källkritik och att använda begrepp för att analysera och tolka historien. Ett av begreppsparen som det talats och skrivits om ganska mycket genom åren är Aktör och Struktur.
Roms kristnande – aktör och struktur
Historia 1B (och nu nivå 1B) är ju som någon frustrerad lärare uttryckte saken ”det är som att springa genom ett museum”. Tiden är knapp och man behöver göra ett urval av historiska händelser, skeenden och processer. Vad är riktigt viktigt? I mitt urval finns tyvärr inte så mycket tid och plats för antikens historia, utöver två ”översiktslektioner” om den grekiska antiken och om romarriket ägnas 3 lektioner till en mindre fördjupning om Romarrikets kristnade som bland annat analyseras och diskuteras med begreppen aktör och struktur.
Text om romarrikets kristnande
Vanligen brukar jag inte skriva längre textmaterial till eleverna (oftare presentationer och kortare sammanfattningar i samband med övningar), men i detta fall saknades användbart material.
En lektion fokuserar på källkritik och mer traditionell romersk religiositet. Min intention är att lektionen ska innehålla både träning i att använda källkritiska verktyg och mer specifika kunskaper om den antika historien.
Den andra lektion består av en genomgång av begreppen aktör och struktur samt en sammanfattning av Romarrikets kristnande. Vidare ska lektionen ge eleverna tid att läsa och bearbeta texten utifrån några uppgifter, bland annat genom att diskutera samspelet mellan individuella aktörer och strukturer i mindre grupper.
Vårt första tema inom kursen historia 2a handlar om Rysslands och Ukrainas historia. Alla delar av historieämnet kommer avhandlas. Vi ska bland annat läsa utvalda delar och analysera Nestorskrönikan från 1100-talet. Idag pågår förutom ett fullskaligt konventionellt krig också ett propgandakrig mellan Ukraina och Ryssland som inte sällan handlar om hur historien ska tolkas. Vi kommer därför att lägga extra stor vikt vid att analysera historiebruket.
Modell för hur vi analyserar historiebruket
Varför lyfts en viss historisk händelse, person eller skeende fram?
Finns det konkurrerande perspektiv på historien?
Är historiebruket, ur ett källkritiskt perspektiv, rimligt?
Vilka följder har användningen av historien fått? Vilka reaktioner har det mött?
Öppna test på Exam.net (OBS! testerna stängs på tisdag morgon)
Test nummer 2 om historien fram till idag: Exam.net (kod: sPvyHS)
Putins essä från 2021 där han argumenterar för att Ukraina är en del av Ryssland
Essän Om ryssarnas och ukrainarnas historiska enhet publicerades 12 juli 2021. Den är alltså skriven av Vladimir Putin. Jag (Tobias) har med ChatGPT:s hjälp översatt texten från engelska. Jag och ChatGPT har lagt till rubriker till texten för att underlätta läsning. Till texten finns också uppgifter. Här är en länk till essän på engelska (klicka här).
Instuderingsuppgifter till alla texter ni förväntas läsa: klicka här. I dokumenten finns länkar till artiklarna, men till ne.se behöver du logga in med ditt skolkonto.
Artikel i Populär historia av Klas-Göran Karlsson: se här.
Rysslands besatthet av Ukraina, artikel från kungliga krigsvetenskapsakademien av Vladimir Iserell: se här.
Presentationer
Del 1: Kievrus och Moskvariket
Del 2: Ryssland och Ukraina 1800-2025
Gudrun Persson (historiker och rysslandsexpert) på Folk och försvar 2025
URplay – Bakgrunden till Rysslands invasion
Historiska dokumentärer på Svtplay
I serien ingår alltså tre, ungefär en timme långa, historiska faktafilmer om ryska krig och om rysk imperialism från Peter den stores dagar fram till Vladimir Putins och Rysslands krig i Georgien och Ukraina. Serien är tysk och gjordes 2023. Länk till alla avsnitten (klicka här). Filmerna är tillgängliga till september 2026.
Kartkunskap
Det är en fördel att ha koll på de länder som omger Ryssland och Ukraina: Spela Seterra: klicka här.
Förra året essäfråga på provet om Ryssland och Ukraina
Frågan inbegriper dels historieanvändning och dels kunskaper om historiska händelser, processer och personer samt kunskaper om källkritik.
A) Hur använder Ryssland historien för att legitimera sina anspråk på Ukraina?
B) Hur använder Ukraina historien för att legitimera sina krav på självständighet och suveränitet?
I uppgiften ligger också att göra en värdering av hur historien används.
Det sista provet är dels ett test på dina kunskaper om historien efter första världskriget, dels test på det vi tidigare studerat, som till exempel kunskaper om antiken, medeltiden och tidigmodern tid. Mycket repetition alltså.
Hur plugga?
Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).
Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Förintelsen, ryska revolutionen) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Prov 4 (imperialism, första världskriget mm) klicka här.
Nytt i det avslutande momentet som testas på provet
Mellankrigstiden, med fokus på Europa, Sovjet, Italien, Tyskland och USA: ekonomiska kriser och framväxten av fascism, nazism och kommunism, samt Sveriges demokratisering. Läshänvisningar: Kapitlet Från krig till krig s. 299-320, 350-351.
Andra världskriget, med fokus på de större linjerna: vändpunkter och varför de allierade vann (alternativt att axelmakterna förlorade). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 321-330, 350-351.
Förintelsen, med fokus på Förintelsen olika faser och hur den gick till. Frågan om dess orsaker (intentionalister och funktionalister/aktör och struktur). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 331-336, 350-351.
Kalla kriget, med fokus på orsaker till konflikten och varför kalla kriget slutade. Läshänvisningar: Kapitlet Efterkrigstiden s. 363-383, 395-401.
Vi kommer att ha lektioner efter provet som mer fokuserar på Sverige under andra världskriget, Förintelsen och kalla kriget. Och de avslutande lektionerna handlar om vår samtid och framtid.
En större fritextfråga
Ni kommer att få en större fritextfråga där ni ska analysera en händelse eller en längre process utifrån perspektivet aktör kontra struktur. På provet kommer ni få välja en person (aktör) som spelat en viktig roll i historien. Antigen kommer du och din klass få välja en person från antiken fram till och med tidigmodern tid eller en person från senmodern tid (1800-talet och framåt). Förbered dig genom att välja minst två personer som du skaffar dig kunskaper om.
Historisk person (aktör)
Historisk händelse eller process
Aristoteles
Modern filosofi och vetenskap
Konstantin den store (kejsare)
Kristendomen blir en världsreligion
Theodora (kejsarinna)
Kvinnors rättigheter under senantiken
Urban II
Korstågen
Drottning Margareta
Kalmarunionen
Heliga Birgitta
Skapandet av Birgittinorden
Martin Luther
Splittringen av katolska kyrkan
Elisabeth I av England
Bevarandet av Englands självständighet
Christoffer Columbus
Den europeiska koloniseringen av Amerika
Nicolaus Copernicus
Den vetenskapliga revolutionen
Harriet Tubman
Avskaffandet av slaveriet i USA
Leopold II av Belgien
Koloniseringen av Kongo och Afrika
Vladimir Lenin
Ryska revolutionen och skapandet av Sovjetunionen
Emmeline Pankhurst
Kvinnlig rösträtt
Elin Wägner
Kvinnorättsrörelsen: ökad jämlikhet och jämställdhet
Dina uppgifter (så här kommer själva provfrågan vara formulerad)
Diskutera och argumentera för att personen du valt hade betydelse för den historiska händelsen eller processen.
Diskutera och argumentera för att andra strukturella/bakomliggande faktorer hade betydelse för den historiska händelsen eller processen.
Avsluta med en slutsats, vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.
Öppna tester – framplockning, repetition
Alla tester kan göras hur många gånger som helst.
Exam.net-tester
Öppet test där du kan träna och repetera de källkritiska verktygen: Exam.net (kod: LYmHCf)
Öppet test där du kan träna historiebrukExam.net (kod:wZartw)
Öppet test där du kan träna begrepp och perspektiv som till exempel begreppsparen förändring och kontinuitet, aktör och struktur, samt testa att du har koll på olika tidsperioderExam.net (kod:LbQ76P)
Öppet test (många frågor!) från alla prov om historiska kunskaper, från forntiden till medeltiden. Exam.net (kod:VrSyAG)
Öppet test på tidsperioden ca. 1500-1800. Exam.net (kod: uHAqsv)
Öppet test om 1900-talet: första världskriget mm. Exam.net (kod:CLKXDg )
Under våren läser vi ett tema i kursen historia 2a om spioner och spionorganisationer under kalla kriget. Ni gör några mindre grupparbeten om viktiga personer under kalla kriget och en paruppgift om spioner och spionorganisationer. Temat examineras genom dels en bedömd diskussion och ett prov.
Länk till en väldigt intressant dokumentär om Stasi och fotbollen i DDR som heter FC Stasi (klicka här).
Onsdag vecka 18 har ni prov på området. Provet testar (1) mer allmänna kunskaper om kalla kriget: orsaker, händelser och skeenden, det för att ni ska kunna sätta in spionaffärer och organisationer i ett historiskt sammanhang. Ni testas också på (2) era kunskaper om spioner och säkerhets- och underrättelseorganisationer. (3) Ni kommer också att få analysera och värdera källor från kalla krigets dagar.
Lär dig kalla krigets geografi (Europa) med Seterra (länk).
Fritextfrågor på provet
Diskutera spionernas a) motiv under kalla kriget med hjälp av begreppsparen: förändring/kontinuitet och idealism/materialism, och b) om de hade någon betydelse för kalla krigets utgång.
Resonera om likheter och skillnader mellan öst- och västblockets underrättelse- och säkerhetstjänster under kalla kriget.
Litteratur
Till provet ingår kapitlet Spioner och agenter under kalla kriget (s. 186-207) och delkapitlen Det kalla kriget (s. 181-184) och Källor och källkritik (s. 52-61) i Alla tiders historia 2-3.
Vecka 13 har vi delprov nummer 4 (av 5). Fokus på provet är den europeiska imperialismen under 1800- och 1900-talen och första världskriget, samt lite om den ryska revolutionen. Men, till skillnad mot de andra proven kommer de flesta endast att få flervalsfrågor. De som missat tidigare delprov om till exempel antiken och medeltiden kommer dock att skriva längre fritextfrågor.
Dokument med sidhänvisningar, begrepp med mera (klicka här).
Träna geografi
Träna på Europas politiska geografi före kriget 1914 och gränserna efter kriget på Seterra (före kriget, efter kriget).
Självrättande test om imperialism och första världskriget
Exam.net-test om imperialism, första världskriget (kod: oSpayb)
Google formulär-test om första världskriget (klicka här)
Quiz om ryska revolutionen och den kommunistiska ideologin
Test på dina kunskaper om ryska revolutionen (klicka här)
Test på dina kunskaper om socialistisk/kommunistisk ideologi (klicka här)
I vår andra delkurs i historia 2a ska vi analysera folkmord i modern tid. Vi rör oss mellan det sena 1800-talet fram till våra dagar. Delkursen hänger ihop med föregående om kolonialism, imperialism och slaveri. Era kunskaper kommer bedömas i dels diskussioner (talar om när), inlämning av analys av film (Sauls son från 2015) samt dels ett prov. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter med hjälp av begrepp från Genocide watch.
Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang
1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, Förintelsen under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna och/eller hungersnöden i Ukraina under Stalin.
Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används
Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.
Källor till kunskap
I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historias webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.
Länk till text om folkmordet i det Osmanska riket av historikern Klas-Göran Karlsson (klicka här).
Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet
Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.
Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. varför det inte är tillåtet att tala offentligt om folkmordet på armenier i dagens Turkiet).
Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Öppna test på temat folkmord (endast flervalsfrågor).
Exam.net: 2K2AQo (övergripande: begrepp och fakta) eller 2tMX3A eller Mv1baP (blandat)
Du kan göra testen så många du behöver/vill.
Treskrivfrågor (som du får i förväg till provet vecka 12)
Jämför olika folkmord (inklusive Förintelsen) med hjälp av Genocide watch:s begrepp som till exempel klassificering, avhumanisering. Resonemanget ska vara strukturerat med hjälp av begreppen och avlutas med en slutsats. I denna uppgift är det bra om du kan använda kunskaper från tidigare arbetsområden (Ryssland-Ukraina och Slaveriet).
Diskutera olika förklaringar till folkmord. Finns det generella förklaringar eller bör man förklara varje enskilt folkmord för sig? Intentionalism och funktionalism, aktör eller struktur.
Går folkmord att förhindra? Vilka verktyg fungerar? Juridiken?
P.S. Tänk också på att i provet kommer ni bedöma källmaterial kopplat till temat och hur historien om folkmord används och använts (historiebruk).
Länkar
Film om folkmordet i Rwanda som ligger Ur play: klicka här.
Film och text, på Forum för levande historias webbplats, om Gregory Stantons begrepp för beskriva stegen mot folkmord (klicka här).
Vecka 8 (torsdag eller fredag beroende på klass) har vi ett prov på den historia vi hittills läst. Mest handlar det om att ni ska visa era kunskaper om de stora politiska, ekonomiska och sociala förändringarna i Europa och Amerika under 1700- och 1800-talen.
En skrivfråga kommer utgå från att ni ska analysera ett skeende från olika perspektiv. Exempelvis: Diskutera den Amerikanska/industriella/franska revolutionen ur olika perspektiv.
Den andra skrivfrågan handlar om att analysera historiebruk, som utgår från det vi läst om i historien.
Öppna test (Exam.net)
Exam.net: vWvy7t(frågor om historiska fakta, skeenden, orsaker mm).
Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).
Exam.net: Nu4VZK (Lite blandat om 1700-talets historia)
Exam.net: DyLJij (blandat – mest 1700-talets politiska, sociala och ekonomiska revolutioner)
Presentationer
Källkritik
Historiebruk & historiesyn (tänk särskilt på den modell vi använder när vi analyserar olika bruk av historien
Amerikanska revolutionen
Franska revolutionen och Napoleon
Industriella revolutionen ur olika perspektiv
Ideologier Filmer
Amerikanska revolutionen eller frihetskriget Amerikanska revolutionen eller frihetskriget
Ladda om dokument
Öppna i ny flik 
