Centrala tankar, tolkningar och urkunder i världsreligionerna

I den här lektionen ska de stora dragen i världsreligionerna repeteras men också förtydligas. Centrala tankar i religionerna kan vara hur man uppfattar sina gudar och hur man ser på världen. Med urkunder menas nästan uteslutande de viktiga och ofta heliga skrifterna, som exempelvis Bibeln eller Koranen. Inom religionerna finns olika inriktningar som ofta uppstått till följd av att man tolkat de religiösa berättelserna och ritualerna olika.

Centrala tankegångar inom världsreligionerna

Centrala tankegångar – hinduism och buddhism

Världens äldsta religiösa traditioner hittar vi inom hinduismen. Hinduismen är en mängd olika indiska traditioner, praktiker och trosföreställningar, men några grundläggande tankegångar finns som är gemensamma för de olika traditionerna. Tron på återfödelse är en gemensam tanke. Hur du återföds påverkas av handlingarnas lag, karma. Gör och tänker du gott kan du återfödas till en högre och bättre position i ditt nästa liv. Indiens och Nepals daliter, kastlösa som har lägst social status, kan påverka sina nästa liv. Målet för de mest hängivna hinduerna är moksha,  befrielsen från samsara, alltså kretsloppet av liv och återfödelse. Tron på många gudar kallas polyteism, vilket är en annan central tanke inom hinduismen. De flesta hinduer dyrkar dock en eller ett fåtal gudar. Att erkänna många gudar, men endast dyrka en gud kallas henotism inom religionsvetenskapen.

Buddismen uppstod i ett tidigt hinduiskt sammanhang. Många religionshistoriker ser buddismen delvis som en kritik mot det hinduiskaprästerskapets uppdelning av människor i höga och låga kaster. Den unge prinsen Siddharta Gautama som senare blev Buddha, den upplyste, lärde enligt den buddhistiska traditionen att befrielsen från samsara gick via att man förstod att livet innebär lidande, något som buddister kallar dukkha. Människan kan undslippa att återfödas och lidandet om hon följer den åttafaldiga vägen som utvecklats inom buddhismen. Den åttafaldiga vägen,  innebär bland annat regelbunden meditation, kunskap och levnadsregler som exempelvis att inte döda eller ljuga. Det stora målet för åtminstone munkar och nunnor och andra religiöst hängivna buddister är att nå ett totalt utslocknande och total stillhet, nirvana.

Centrala tankegångar – judendom, kristendom och islam

Tron på en enda Gud kallas monoteism. Inom judendomen uttrycks monoteismen bland annat i trosbekännelsen som på svenska kallas Hör Israel, som inleds med orden ”Hör, Israel! JHVH är vår Gud, JHVH är en.” Judar uttalar vanligen inte JHVH utan säger istället ”Herren”. ”Israel” syftar både på folket såväl som landet. Folket Israel är alltså judarna som enligt judisk tro är utvalt av Gud och landet Israel, det heliga landet, något som Gud lovat folket.

Kristna menar att Gud är en men att Gud uppenbarar sig på tre olika sätt som Fadern, Sonen och den helige Ande, treenigheten. Ett centralt begrepp inom kristendomen är frälsning. Det innebär att den som levt i tron på Jesus som Guds son räddas från det onda och återuppstår efter döden.

Den muslimska trosbekännelsen är mycket tydlig med tron på en Gud, Allah. Inom såväl judendomen som islam finns också tankar om en frälsande gestalt. I judisk tro väntar man fortfarande på Messias som kristna menar kom i och med Jesus. Muslimer väntar på al-Mahdi, men både muslimer och judar pekar oftare på vikten av att följa livsregler för den enskildes frälsning snarare än väntan på en frälsare. De muslimska livsreglerna sammanfattas ofta i de fem pelarna, varav den första är att tron på en Gud och att Muhammed är hans sändebud.

Olika tolkningar och inriktningar i de fem världsreligionerna

Inriktningar – hinduism och buddhism

Hinduismen rymmer många gudar och traditioner. Vanligen är skillnaderna mellan inriktningarna inte en fråga om hur man tolkar heliga skrifter utan hur man dyrkar olika gudar. I södra Indien är kulten av guden Shiva vanligast. Inom shivaism ges förstås Shiva en mer framträdande plats än andra gudar. I norra Indien riktar praktiserande hinduer ofta sin fromhet mot guden Vishnu, denna form av hinduism kallas vishnuism. Eftersom en av Vishnus avatarer, uppenbarelseformer, är guden Krishna, kan man se Hare-Krishnarörelsen som en form av vishnuism.

Buddhismens två stora huvudinriktningar är mahayana och hinayana/theravada. Inriktningarna skiljer sig bland annat åt i synen på vem som kan nå fullständig upplysning. Inom hinayanabuddhismen anses endast en liten elit av munkar kunna uppnå nirvana, medan mahayanabuddhismen är öppen för att alla människor kan bli upplysta och faktiskt bli en buddha. En likhet mellan inriktningarna är att Buddha inte anses vara en gud.

Inriktningar – judendom, kristendom och islam

I modern judendom brukar man tala om tre olika huvudinriktningar: reformjudendom, konservativ judendom och ortodox judendom. Inom Reformjudendomen anser att religionen ska ta intryck av och påverkas av samhället och samhällsutvecklingen. Reformrörelsen var först med att ordinera, det vill säga viga eller utnämna, kvinnliga rabbiner och att inta en tolerant inställning till homosexualitet och  samkönade äktenskap. I ortodoxa judendom håller man hårdare på den judiska lagen och anser vanligen att samhället ska anpassas efter religionen, inte tvärtom. Konservativ judendom intar en mellanposition och man har sedan 1980-talet ordinerat ett litet antal kvinnliga rabbiner. Kosherreglerna är frivilliga och ses som ett individuellt val inom reformjudendomen, medan ortodoxa familjer oftast följer traditionella regler om mat, som t.ex. att aldrig blanda kött- och mjölkprodukter.

Kristendomens inriktningar har historiska och geografiska rötter. När den katolska och ortodoxa kyrkan skilde sig under tidig medeltid utvecklades olikheter. I den ortodoxa kyrkan kallas ledaren patriark medan katolikerna har en påve. Gudstjänsterna och kyrkorummen skiljer sig också åt en del. I ortodoxa kyrkor är ikoner (platta bilder av Jesus och helgon) och ikonostasen (en vägg med ikoner) typiskt för kyrkorummet. I katolska kyrkor är tredimensionella avbildningar av Jesus, Maria och kända helgon vanliga, något som inte tillåts i den ortodoxa traditionen. Den ortodoxa gudstjänsten brukar ofta beskrivas som ett skådespel med sång och rökelse. Prästerna gestaltar Jesus liv i ett rituellt skådespel, medan katolska präster mer betonar läsning och predikan samt gemensam bön och sång. Båda kyrkorna har en likartad syn på treenigheten och vilka sju handlingar som anses heliga, som exempelvis dopet, nattvarden och äktenskapet. I den katolska kyrkan kallas dessa handlingar sakrament och i den ortodoxa kyrkan, mysterier.

De protestantiska kyrkorna uppstod i religiösa konflikter under framför allt 1500-talet. Protestanterna protesterade mot påvens och kyrkans makt och hur man tolkade Bibeln. De protestantiska kyrkor som uppstod har ingen gemensam ledare. Den svenska kyrkan är en Luthersk evangelisk kyrka. I Sverige följde man en av de mest kända protestanterna Martin Luther. Han menade bland annat den katolska kyrkan hade misstolkat Bibeln och vilka sakrament som var heliga. Luther menade att det endast fanns två sakrament som hade stöd i Bibeln – dopet och nattvarden. För Luther och de andra protestanterna stod Bibelns ord i centrum och det var viktigt att alla kunde ta till sig budskapet, av det skälet översattes Bibeln från latin till folkspråken, till exempel svenska. Prästens predikan utifrån Bibelns texter blev viktigare än förut och för att understryka detta satte man in predikstolar i protestantiska kyrkor. Processen där man gjorde om de katolska kyrkorna, gudstjänsterna och andra ritualer kallas reformationen.

Urkunder i de fem världsreligionerna

Urkunder – hinduism och buddhism

Några av världens äldsta texter är vedaskrifterna. Veda betyder kunskap på sanskrit, som är ett indoariskt språk. Troligen kom språket med människor från norr. I vedaskrifterna finns hymner, sånger till gudar och beskrivningar av offerritualer. Dessa skrifter blir sällan lästa av vanliga indier utan studeras mer av religiösa experter. En av de mer folkligt uppskattade religiösa berättelserna inom hinduismen är Bhagavadgita. I Bhagavadgita förs en dialog mellan guden Vishnu (i form av Krishna) och prinsen Arjuna. Mycket av varna- och kastsystemet förklaras, liksom hur man bäst ärar guden. Varna är indelning av befolkningen i fyra huvudgrupper: präster, krigare, köpmän och tjänare. Systemet bildar en bas för kastsystemet. Berättelsen om Arjuna och Krishna finns som TV-serier och tecknad filmer och så gott som alla indier är väl bekanta med berättelsen.

Det tog mycket lång tid innan de muntliga traditionerna kring Buddhas lära blev nedskrivna i en form som accepterades av flertalet buddhister. Tripitaka, som består av flera olika texter ses av de flesta buddhister emellertid som en sann beskrivning av Buddhas lära.

Urkunder – judendom, kristendom och islam

En likhet mellan de tre syskonreligionerna är att de heliga texterna har en mycket central plats. Den judiska bibeln, Tanakh, är äldst och har verser och texter som är 3000 år gamla. Tanakh består av många böcker som är indelade i tre delar – Tora (Moseböckerna), Profeterna och skrifterna. En annan viktig textsamling inom judendomen är Talmud, som bland annat består av tolkningar av Tanakh, t.ex. hur man tolkat vad som är kosher. Från början förmedlades tolkningarna av Tanakh muntligt från generation till generation, så av den orsaken kallas Tamud för den muntliga läran.

Kristna behöll den judiska bibeln men kallar den delen av Bibeln för Gamla testamentet. Texterna i Gamla testamentet används av kristna bland annat för att man menar att den förutspår Jesus och slår fast hans status som Guds son och Messias. Man lade sedan till texter som handlade om Jesus och den tidiga kyrkan i den del som kallas Nya testamentet, som inleds med fyra evangelier. Evangelium betyder glädjebudskap på grekiska. Budskapet är att Jesus är Guds son och människornas frälsare.

Koranen består av de uppenbarelser som ärkeängeln Jibril (Gabriel) gav profeten Muhammed. Enligt muslimsk tro är Koranen som vi har på jorden en kopia av den som finns hos Allah i himlen. Koranen består 114 suror (kapitel). Flera profeter från Bibeln nämns i Koranen, som till exempel Abraham (Ibrahim), Mose och Jesus (Isa). Jesus betraktas dock inte som Guds son utan endast som människa och profet. Skillnaderna i uppfattningen om Bibelns berättelser och gestalter beror enligt muslimsk tro på att Bibelns texter har förändrats genom åren. Andra viktiga texter inom de muslimska traditionerna är samlingar av så kallade hadither, som består av korta berättelser om Muhammed och de första muslimerna. De enskilda haditherna är viktiga pusselbitar i sunna. Sunna är traditionen om hur Muhammed och de tidiga muslimerna tänkte, löste problem, helt enkelt levde sina liv. Att följa Muhammed i fotspåren är det främsta sättet att leva ett religiöst sett bra liv.

Uppgifter till lektionen

OBS! frågorna handlar om mer än det som finns i texten ovan.

Fördjupande material om världsreligionerna

Länkar

• Bibeln.se som finns på Internet är både en mycket ambitiös bibelöversättning  och dessutom finns förklarande texter om Bibeln. Klicka här.
• Koranens budskap, som är en översättning och tolkning av Koranen på svenska. Klicka här för att komma till Koranens budskap.
• NE.SE har artiklar och annat material om religionerna. Huvudartikel om judendom, kristendom, islam, hinduism, buddhism. NE.SE kostar pengar men många skolor prenumererar på ne.se på nätet.
• SO-rummet har mycket material om de olika religionerna: judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism. Alla texter, poddar och videor som SO-rummet publicerar eller länkar till har en kort presentation av författaren.

Videor & poddar

Hinduismen