inlägg

Bryssel SA24

Jessika Roswall, Ursula von der Leyen och Kommissionens huvudsbyggnad Berlaymont i Bryssel.

Inför studieresan till Bryssel och Belgien är det bra om vi sammanfattar vilka kunskaper vi behöver som grund. Studiebesöken och stadsvandringarna blir mer givande om vi har kunskaper för att ställa  fördjupande frågor. 

Kompendium till resan
 Resa till Bryssel våren 2025 (6.2 MiB, 27 downloads)
Quizar inför resan

Exam.net – quiz om EU – kod:9WAXyY

Exam.net – quiz om historia – kod: onyCee

Presentation om EU

Historia 1b – delprov 5 VT25

Det sista provet är dels ett test på dina kunskaper om historien efter första världskriget, dels test på det vi tidigare studerat, som till exempel kunskaper om antiken, medeltiden och tidigmodern tid. Mycket repetition alltså.

Hur plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Förintelsen, ryska revolutionen) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Tidigare prov
Nytt i det avslutande momentet som testas på provet
  1. Mellankrigstiden, med fokus på Europa, Sovjet, Italien, Tyskland och USA: ekonomiska kriser och framväxten av fascism, nazism och kommunism, samt Sveriges demokratisering. Läshänvisningar: Kapitlet Från krig till krig s. 299-320, 350-351.
  2. Andra världskriget, med fokus på de större linjerna: vändpunkter och varför de allierade vann (alternativt att axelmakterna förlorade). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 321-330, 350-351.
  3. Förintelsen, med fokus på Förintelsen olika faser och hur den gick till. Frågan om dess orsaker (intentionalister och funktionalister/aktör och struktur). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 331-336, 350-351.
  4. Kalla kriget, med fokus på orsaker till konflikten och varför kalla kriget slutade. Läshänvisningar: Kapitlet Efterkrigstiden s. 363-383, 395-401.

Vi kommer att ha lektioner efter provet som mer fokuserar på Sverige under andra världskriget, Förintelsen och kalla kriget. Och de avslutande lektionerna handlar om vår samtid och framtid.

En större fritextfråga

Ni kommer att få en större fritextfråga där ni ska analysera en händelse eller en längre process utifrån perspektivet aktör kontra struktur. På provet kommer ni få välja en person (aktör) som spelat en viktig roll i historien. Antigen kommer du och din klass få välja en person från antiken fram till och med tidigmodern tid eller en person från senmodern tid (1800-talet och framåt). Förbered dig genom att välja minst två personer som du skaffar dig kunskaper om.

Dina uppgifter (så här kommer själva provfrågan vara formulerad)
  1. Diskutera och argumentera för att personen du valt hade betydelse för den historiska händelsen eller processen.
  2. Diskutera och argumentera för att andra strukturella/bakomliggande faktorer hade betydelse för den historiska händelsen eller processen.
  3. Avsluta med en slutsats, vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

Öppna tester – framplockning, repetition

Alla tester kan göras hur många gånger som helst.

Exam.net-tester

Öppet test där du kan träna och repetera de källkritiska verktygen: Exam.net (kod: LYmHCf)

Öppet test där du kan träna historiebruk Exam.net (kod:wZartw)

Öppet test där du kan träna begrepp och perspektiv som till exempel begreppsparen förändring och kontinuitet, aktör och struktur, samt testa att du har koll på olika tidsperioder  Exam.net (kod:LbQ76P)

Öppet test (många frågor!) från alla prov om historiska kunskaper, från forntiden till medeltiden. Exam.net (kod:VrSyAG)

Öppet test på tidsperioden ca. 1500-1800. Exam.net (kod: uHAqsv)

Öppet test om 1900-talet: första världskriget mm. Exam.net (kod:CLKXDg )

Google-formulär-tester

Ett test på första världskriget. Klicka här.

Ett test på ryska revolutionen (bakgrund, orsaker, personer mm): Klicka här.

Ett test på mellankrigstiden med fokus på USA, Tyskland, Italien och Japan. Klicka här.

Slides och videor

Forntiden & antiken

Medeltiden och början på tidigmodern tid

Franska revolutionen

Amerikanska frihetskriget eller revolutionen

Industriella revolutionen
Imperialism

Mellankrigstiden –  Tyskland

Ryska revolutionen

Mellankrigstiden: USA, Japan …

Andra världskriget – en översikt

Förintelsens bakgrund och begrepp – del 1

Förintelsens faser – del 2

Efterkrigstiden 1945-2001

Prov samhällskunskap 3 – Globalisering och riksdagen

Vecka 20 har vi ett avslutande prov i kursen samhällskunskap 3. Provet handlar om att analysera hur partier i riksdagen förhåller sig till globalisering.  Du ska ha allmän kunskap om alla partier i riksdagen, men du gör en fördjupad analys av 2-3 partier.

  1. Hur ser partierna på globalisering? Vilka globala samhällsfrågor är centrala? (Exempelvis frihandel, migration, miljö, bistånd). Hur har du undersökt partiernas syn på globalisering? (Metod)
  2. Förändring eller kontinuitet? Har partiet förändrat sin syn på till exempel migration eller visar man en kontinuitet i sin syn?
  3. Varför tycker partierna som de gör i globala samhällsfrågor? Är det ideologi som styr? Eller är det väljarna? Händelser som till exempel Rysslands krig mot Ukraina? Ställning i riksdagen? Opinionen? Eller kan man säga att åsikten bara är en del av partiets tradition?
  4. Slutsats: var går skiljelinjerna i de globala samhällsfrågorna i riksdagen? I vilka frågor kan man se en en samsyn i riksdagen?

Till provet får ni ta med er en planering (en A4-sida) till ert svar. Tänk också på att ni ska kunna berätta var ni fått informationen: exempelvis partiets officiella webbplats.

Material
 Kort om populism (107.6 KiB, 31 downloads)

Länk till SND (klicka här)

Slides om populism

SA23 och kalla krigets spioner VT25

Under våren läser vi ett tema i kursen historia 2a om spioner och spionorganisationer under kalla kriget. Ni gör  några mindre grupparbeten om viktiga personer under kalla kriget och en paruppgift om spioner och spionorganisationer. Temat examineras genom dels en bedömd diskussion och ett prov.

Dokument som kortfattat beskriver momentet
 Kalla krigets spioner och spionorganisationer ver 2 (1.1 MiB, 80 downloads)

 

Vi spelar spelet När då då med frågekort om kalla kriget mer allmänt och spioner och spionorganisationer i synnerhet.

Grovplanering

Veckor: 14-18 (vecka 16 – påsklov)

Länk till dokumentärerna Kalla krigets hemliga kod och Överklasspionerna. På Urplay ligger en serie dokumentärer med namnet Kalla krigets spioner, som i högsta grad är relevant för oss.

Länk till  en väldigt intressant dokumentär om Stasi och fotbollen i DDR som heter FC Stasi (klicka här).

Onsdag vecka 18 har ni prov på området. Provet testar (1) mer allmänna kunskaper om kalla kriget: orsaker, händelser och skeenden, det för att ni ska kunna sätta in spionaffärer och organisationer i ett historiskt sammanhang. Ni testas också på (2) era kunskaper om spioner och säkerhets- och underrättelseorganisationer. (3) Ni kommer också att få analysera och värdera källor från kalla krigets dagar.

Instuderingsuppgifter till provet
 Instuderingsuppgifter - kalla krigets spioner ver 2 (398.3 KiB, 98 downloads)
Öppna tester (årtal, begrepp och andra fakta)

Länk till quiz om kalla krigets spioner (klicka här)

Öppet Exam.net test (Kod: utuZf6)

Lär dig kalla krigets geografi (Europa) med Seterra (länk).

Fritextfrågor på provet
  • Diskutera spionernas a) motiv under kalla kriget med hjälp av begreppsparen: förändring/kontinuitet och idealism/materialism, och b) om de hade någon betydelse för kalla krigets utgång.
  • Resonera om  likheter och skillnader mellan öst- och västblockets underrättelse- och säkerhetstjänster under kalla kriget.
Litteratur

Till provet ingår kapitlet Spioner och agenter under kalla kriget (s. 186-207) och delkapitlen Det kalla kriget (s. 181-184) och Källor och källkritik (s. 52-61) i Alla tiders historia 2-3.

DN-artikeln: Det betyder orden – DN reder ut 13 termer om spioneri (2022-11-26).

Paruppgift om kalla krigets spioner och spionverksamheter

Videogenomgångar om kalla kriget

Träna inför delprov 4 VT25

Vecka 13 har vi delprov nummer 4 (av 5). Fokus på provet är den europeiska imperialismen under 1800- och 1900-talen och första världskriget, samt lite om den ryska revolutionen. Men, till skillnad mot de andra proven kommer de flesta endast att få flervalsfrågor. De som missat tidigare delprov om till exempel antiken och medeltiden kommer dock att skriva längre fritextfrågor.

Dokument med sidhänvisningar, begrepp med mera (klicka här).

Träna geografi

Träna på Europas politiska geografi före kriget 1914  och gränserna efter kriget på Seterra (före kriget, efter kriget).

Självrättande test om imperialism och  första världskriget

  1. Exam.net-test om imperialism, första världskriget (kod: oSpayb)
  2. Google formulär-test om första världskriget (klicka här)

Quiz om ryska revolutionen och den kommunistiska ideologin

  1. Test på dina kunskaper om ryska revolutionen (klicka här)
  2. Test på dina kunskaper om socialistisk/kommunistisk ideologi (klicka här)

URfilm om Imperialismen 

Videogenomgång om första världskriget

Videogenomgång om socialism och kommunism

Samhällskunskap 3 läsåret 24-25

 

Kursen samhällskunskap 3 vilar i huvudsak på två ben: vetenskapsteori och globalisering, men inom de större rubrikerna ryms mycket som till exempel amerikansk och svensk politik, källkritik, grekisk filosofi

Delmoment i hela kursen läsåret 2024-2025

Höstterminen
  • Delmoment 1: Det amerikanska presidentvalet: Hur fungerar det amerikanska systemet? Vilka experter kallas in i media för att analysera valet? Hur analyseras valet? Delmomentet testas med ett prov och diskussioner.  Cirka 5-6 veckor (HT24)
  • Delmoment 2a: Vetenskapsteori och vetenskaplig metod- en filosofisk bakgrund och grundläggande vetenskapliga begrepp som till exempel ontologi, epistemologi, deduktion, validitet med flera. Kunskaperna testas i ett mindre prov. (HT24)
  • Delmoment 2b: Framväxten av de moderna samhällsvetenskaperna: enskilda forskare som Durkheim, Popper, Kuhn och forskningsinriktningar som hermeneutik och positivism. (HT24)
Vårterminen 2025
  • Delmoment 2c: Källkritik och den politiska debatten. Vi utgår från Henrik Jönsson program på hans Youtube-kanal om svensk medias bevakning av Trump och SVT-programmet 30 minuters granskning av just Henrik Jönssons mediegranskning. (VT25)
  • Delmoment 3: Globalisering: historia, drivkrafter, teorier. Ni kommer att läsa och höra om olika teoretiska perspektiv på globaliseringen som till exempel Zygmunt Bauman, Arundhati Roy och Johan Norberg.  Veckor: 4-8. Dina kunskaper testas i bland annat ett prov vecka 8 – se nedan. (VT25)
  • Delmoment 4: Undersökning av de svenska riksdagspartiernas syn på ekonomisk, politisk och kulturell globalisering. I undersökningen ska ni använda en hypotetisk-deduktiv metod. Era hypoteser ska kopplas till samhällsvetenskapliga teorier och begrepp. Cirka 5-6 veckor. Ni visar era kunskaper genom att presentera era resultat inför klassen. (VT25)
  • Delmoment 5: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten: begrepp och teorier i debatten om klimatet, brott och straff. Bedömd diskussion. Ca 2-3 veckor. (VT25) 
Övning i källkritik i början av vårterminen 2025 (delmoment 2c)

Globalisering (delmoment 3)

Prov vecka 8 – analys av globaliseringens orsaker och konsekvenser

Du förbereder dig genom att göra och ha koll på:

  • Läsa och bearbeta kapitlet Globalisering (s. 460-491). Du kan bearbeta innehållet genom att helt enkelt jobba med uppgifterna på s. 490-491.
  • Två texter om globalisering: Den globaliseringskritiska rörelsen av Reidar Larsson och Johan Norbergs Globalisering i protektionismens tid.
  • Kunna diskutera olika aspekter av globalisering: ekonomi, politik och kultur.
  • Diskutera ekonomiska teorier och modeller, som till exempel David Ricardos teori om komparativa fördelar.
  • Du ska kunna diskutera globaliseringens för- och nackdelar med med hjälp av debattörer och forskare som Anthony Giddens, Johan Norberg och Arundhati Roy. (En fritextfråga fråga kommer vara på detta tema).
  • Ha koll på begrepp som behövs för att beskriva och analysera globalisering: aktör, struktur, ngo, nationalstat, multi- och transnationella företag.
  • Gör öppna diagnoser/test. Alla diagnoser ligger på Exam.net: sWcbwX

 

Slides och uppgifter från höstterminen 2024 (länk)

Presentation om USA med fokus på politik
Prov 40 – USA:s politiska system

Du förbereder dig genom att göra och ha koll på:

  • Läs de två texterna i kompendium 1 USA:s politiska system: USA – en federation byggd på motsättningar och Ne.se artikel om  statsskick och politik -USA.
  • Titta i Google Classroom vad vi arbetat med: vilka uppgifter ha vi gjort? Vilka frågor har vi diskuterat? Tänk på att fritextfrågorna kommer utgå från det vi arbetat med. Exempel på frågeställningar:  Är det amerikanska politiska systemet demokratiskt?
  • Gör egna begreppslistor och flashcards (utifrån föreläsningar och texter) och låt någon förhöra dig.
  • Gör öppna exam-förhör på fakta och begrepp.
  • Diskutera amerikansk politik hemma och med kompisar.

Tema om folkmord och brott mot mänskligheten VT 2025

I vår andra delkurs i historia 2a ska vi analysera folkmord i modern tid. Vi rör oss mellan det sena 1800-talet fram till våra dagar. Delkursen hänger ihop med föregående om kolonialism, imperialism och slaveri. Era kunskaper kommer bedömas i dels diskussioner (talar om när), inlämning av analys av film (Sauls son från 2015) samt dels ett prov. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter med hjälp av begrepp från Genocide watch. 

Grovplanering av delmomentet
Vecka Innehåll
2 Intro: studieteknik, Gregory Stantons modell, folkmordsbegreppet. Förintelsen - repetition,
3 Innehåll: Särskilt fokus på Förintelsen. Fredag: Studiebesök, Stora synagogan och Förintelsemuseet, samt en stadsvanding.
4 Innehåll: Särskilt fokus på förintelsen och folkmordet i Namibia
5 Innehåll: Särskilt fokus på folkmordet i Namibia på herero- och namafolken.
6 Innehåll: Särskilt fokus på folkmordet i Nambia och i Osmanska riket på armenier.
7 Innehåll: Särskilt fokus på folkmordet i Osmanska riket (översikt och uppgift: offer, förövare ...)
8 Innehåll: Film Sauls son - reflektion/diskussion
9 Sportlov
10 Innehåll: Särskilt fokus på Rwanda och Srebrenica
11 Innehåll: särskilt fokus på Srebrenica och de juridiska konsekvenserna av folkmord
12 Juridiska följderna av folkmord FREDAG: prov på temat
Viktiga begrepp under delkursen om folkmord

Brott mot mänskligheten, förklaringsmodell, Intention, funktionalism, förändring, kontinuitet, brott mot mänskligheten, folkmord, klassificering, symbolisering, diskriminering, avhumanisering, förberedelse, organisering, utrotning, förnekelse, aktör, offer, förövare, åskådare, källkritik, kvarleva, berättande källa, relevans, äkthet, oberoende, samtidighet, tendens.

Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang

1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, Förintelsen under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna och/eller hungersnöden i Ukraina under Stalin.

Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används

Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.

Källor till kunskap

I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historias webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.

Länk till text om folkmordet i det Osmanska riket av historikern Klas-Göran Karlsson (klicka här).

Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet

Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.

  1. Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
  2. Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
  3. Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
  4. Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
  5. Tillverka egna instuderingsuppgifter/provfrågor.
  6. Låt någon förhöra dig.
  7. Skaffa en förhörsapp som till exempel Anki.
  8. Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
  9. Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. varför det inte är tillåtet att tala offentligt om folkmordet på armenier i dagens Turkiet).
  10. Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Öppna test på temat folkmord (endast flervalsfrågor).

Exam.net: 2K2AQo (övergripande: begrepp och fakta) eller 2tMX3A eller Mv1baP (blandat)

Du kan göra testen så många du behöver/vill.

Tre skrivfrågor (som du får i förväg till provet vecka 12)

  1. Jämför olika folkmord (inklusive Förintelsen) med hjälp av Genocide watch:s begrepp som till exempel klassificering, avhumanisering.  Resonemanget ska vara strukturerat med hjälp av begreppen och avlutas med en slutsats. I denna uppgift är det bra om du kan använda kunskaper från tidigare arbetsområden (Ryssland-Ukraina och Slaveriet).
  2. Diskutera olika förklaringar till folkmord. Finns det generella förklaringar eller bör man förklara varje enskilt folkmord för sig? Intentionalism och funktionalism, aktör eller struktur.
  3. Går folkmord att förhindra? Vilka verktyg fungerar? Juridiken?

P.S. Tänk också på att i provet kommer ni bedöma källmaterial kopplat till temat och hur historien om folkmord används och använts (historiebruk).

Länkar

Film om folkmordet i Rwanda som ligger Ur play: klicka här.

Film och text, på Forum för levande historias webbplats, om Gregory Stantons begrepp för beskriva stegen mot folkmord (klicka här).

Videor och slides från undervisningen

Förintelsen

Det rättsliga efterspelet

Folkmordet på Herero- och Namafolken
Folkmordet på det Osmanska rikets armenier 1915

Förintelsen
Hur ska man minnas folkmord?

Träna till delprov 3 i historia 1b VT25

Vecka 8 (torsdag eller fredag beroende på klass) har vi ett prov på den historia vi hittills läst. Mest handlar det om att ni ska visa era kunskaper om de stora politiska, ekonomiska och sociala förändringarna i Europa och Amerika under 1700- och 1800-talen.

Beskrivning och sidhänvisningar
 Plugguide till prov i februari 2025 (85.3 KiB, 216 downloads)
Längre fritextfrågor (ni får två)
  1. En skrivfråga kommer utgå från att ni ska analysera ett skeende från olika perspektiv. Exempelvis: Diskutera den Amerikanska/industriella/franska revolutionen ur olika perspektiv.
  2. Den andra skrivfrågan handlar om att analysera historiebruk, som utgår från det vi läst om i historien.
Öppna test (Exam.net)

Exam.net: vWvy7t(frågor om historiska fakta, skeenden, orsaker mm).

Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).

Exam.net: Nu4VZK (Lite blandat om 1700-talets historia)

Exam.net: DyLJij (blandat – mest 1700-talets politiska, sociala och ekonomiska revolutioner)

Presentationer

Källkritik

Historiebruk & historiesyn (tänk särskilt på den modell vi använder när vi analyserar olika bruk av historien

Amerikanska revolutionen

Franska revolutionen och Napoleon

Industriella revolutionen ur olika perspektiv

Ideologier
Filmer

Amerikanska revolutionen eller frihetskriget
Amerikanska revolutionen eller frihetskriget

Franska revolutionen

Industriella revolutionen

Sverige under 1800-talet

Europa under 1800-talet

Vetenskaplig teori och metod

Efter att vi studerat amerikansk politik och använt oss av komparativ metod för att skarpare se konturerna av USA:s politiska system fortsätter vi med att fördjupa oss i vetenskaplig teori, metod och traditioner. På fredag vecka 49 kommer vi ha ett prov som mest sätter fokus på kunskaper om vetenskapliga teorier och metoder. 

Centralt innehåll i delmomentet
  • Introduktion av vetenskapsteori.
  • Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.
  • Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor.
  • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system.
Testet vecka 49
  • Flervalsfrågor som testar dina kunskaper om begrepp och fakta vad gäller vetenskapsteori
  • Du kommer dessutom att analysera en undersökning med hjälp av dina kunskaper om vetenskaplig teori och metod (fritextfråga)
  • Du kommer också att analysera en eller ett par källors trovärdighet (fritextfråga)
Källor till kunskap om vetenskaplig teori och metod
  • Kaos och kosmos – delkapitlet om källkritik s. 61-63,  kapitlet om vetenskapsteori s. 70-97, 102-107. Mest fokus på samhällsvetenskaplig teori och metod.
Slides som använts i undervisningen
Öppna test som du kan göra hur många gånger som helst

Exam: 4kesLH (Tips, kopiera koden och klicka på länken till Exam)

Videor om källkritik på nätet

Falska nyheter – Hotet mot EU: Nyheter att se upp med

Falska nyheter – Hotet mot EU: Så sprids lögnerna

Falska nyheter – Hotet mot EU: Hårdvinklat eller falskt?

Medeltiden och början på den tidigmoderna tiden

Vecka 49 kommer det vara ett prov på dina kunskaper om medeltiden, vikingar och början på den tidigmoderna tiden. Alla delar av historieämnet kommer att testas. Räkna också med några repetitionsuppgifter om forntiden och antiken.

Särskilt viktiga frågor och begrepp
  1. Varför upphörde medeltiden? Övergången mellan medeltiden och tidigmodern tid är viktig.
  2. Beskriv det medeltida ståndssamhället med begrepp som naturahushållning, handel, städer, vasaller, riddare, förläningar, påve, katolska kyrkan, latin, tionde, kloster, abbedissa, abbot, livegenskap, teg, hjulplog, dagsverke, korståg, tempelriddare, det heliga landet.
  3. Analysera korstågen: orsaker, konsekvenser och olika perspektiv på korstågen under medeltiden.
  4. Nordisk och svensk medeltid: Vem var vikingen? Varför gav sig vikingarna ut på långa färder? Varför upphörde vikingatiden?
  5. Vilka krafter och aktörer bidrog till att skapa en starkare och mer centraliserad kungamakt i Sverige och i Europa under 1500- och 1600-talen?
  6. Analysera orsaker och konsekvenser av Europas första koloniala erövringar under tidigmodern tid.
  7. Analysera trovärdigheten i olika källor från tidsperioderna (Källkritik).
  8. Hur har bilden av vikingen vuxit fram och förändrats? Hur används vikingar idag i media och politik? (Historiebruk)
  9. Vilka sociala, ekonomiska och politiska förändringar gör att historiker menar att medeltiden tog slut och den tidigmoderna tiden började kring 1500-talet?
Skrivfrågor på provet vecka 49
  • En skrivfråga kommer vara att ni ska analysera historiebruk, till exempel hur historien om vikingar eller korståg används idag.
  • En skrivfråga kommer vara att ni ska analysera en förändringsprocess under medeltiden och tidigmodern tid, till exempel orsaker till att kungamakterna i Europa blir starkare under tidsperioden.
Grovplanering
Instuderingsuppgifter
 Instuderingsuppgifter - historia 1b prov 2 (2.4 MiB, 2678 downloads)
Öppna test i Exam.net

Du kan göra om testerna och du får resultatet direkt efter att du lämnat in provet. Tips, kopiera examkoden och klicka sedan på länken till Exam.net.

Examtest som testar kunskaper om begrepp: gjTgG7 (nytt HT24)

Öppet test som överlappar instuderingsuppgifterna 1-9: Cshidi (nytt HT24)

Öppet test som överlappar instuderingsuppgifterna 10-19: Gra25e

Öppet test som överlappar instuderingsuppgifterna 20-29: AS37HH

Google formulär-quizar

Länk till quiz om vikingatiden (klicka här)

Länk till quiz om medeltiden (klicka här)

Slides – presentationer

Källritik

Övergripande begrepp

Vikingar

Korståg

Sverige och kyrkan

Varför upphörde medeltiden?

Reformationen

Filmer

UR – Historia förklarad: medeltiden (500-1500)

UR – Historia förklarad: tidigmodern tid (1500-1800)