inlägg

Rysk imperialism och Ukraina

Vårt sista tema inom kursen historia 2a handlar om Rysslands och Ukrainas historia.  Alla delar av historieämnet kommer avhandlas. Vi ska bland annat läsa utvalda delar och analysera Nestorskrönikan från 1100-talet. Idag pågår förutom ett fullskaligt konventionellt krig också ett propgandakrig mellan Ukraina och Ryssland som inte sällan handlar om hur historien ska tolkas. Vi kommer alltså behöva analysera historiebruket.

Viktiga begrepp i undervisningen

Aktör, struktur, förändring, kontinuitet, materialism, idealism, nationalism, imperialism.

Material (fylls på allt eftersom)

Artikel i Populär historia av  Klas-Göran Karlsson: se här. Uppgifterna till artikeln kan laddas nedan.

Uppgifter Kievriket (3.3 MiB, 2 downloads)

 

 

Inför prov 4 i historia 1b VT24

Under veckorna 12 och 13 har vi prov nummer 4 (av 5). Fokus på provet är den europeiska imperialismen under 1800- och 1900-talen och första världskriget, samt lite om den ryska revolutionen.

Dokument med sidhänvisningar, begrepp med mera (klicka här). EK22 ska utgå från detta dokument eftersom de skriver vecka 12 (klicka här).

Träna geografi

Träna på Europas politiska geografi före kriget 1914  och gränserna efter kriget på Seterra (före kriget, efter kriget).

Självrättande test om imperialism och  första världskriget

  1. Exam.net-test om imperialism, första världskriget (kod: Ymt7dR)
  2. Google formulär-test om första världskriget (klicka här)

Quiz om ryska revolutionen och den kommunistiska ideologin

  1. Test på dina kunskaper om ryska revolutionen (klicka här)
  2. Test på dina kunskaper om socialistisk/kommunistisk ideologi (klicka här)

URfilm om Imperialismen 

Videogenomgång om första världskriget

Videogenomgång om socialism och kommunism

Kalla krigets spioner VT24

Under våren läser vi ett tema i kursen historia 2a om spioner och spionorganisationer under kalla kriget. Ni gör  några mindre grupparbeten om viktiga personer under kalla kriget och en paruppgift om spioner och spionorganisationer. Temat examineras genom dels en bedömd diskussion och ett prov.

 

Vi spelar spelet När då då med frågekort om kalla kriget mer allmänt och spioner och spionorganisationer i synnerhet.

Grovplanering

Veckor: 5-12 (vecka 9 – sportlov)

Länk till dokumentärerna Kalla krigets hemliga kod och Överklasspionerna.

Länk till  en väldigt intressant dokumentär om Stasi och fotbollen i DDR som heter FC Stasi (klicka här).

Fredag vecka 12 har ni prov på området. Provet testar (1) mer allmänna kunskaper om kalla kriget: orsaker, händelser och skeenden, det för att ni ska kunna sätta in spionaffärer och organisationer i ett historiskt sammanhang. Ni testas också på (2) era kunskaper om spioner och säkerhets- och underrättelseorganisationer. (3) Ni kommer också att få analysera och värdera källor från kalla krigets dagar.

Instuderingsuppgifter till provet
Instuderingsuppgifter - kalla krigets spioner (530.8 KiB, 40 downloads)
Öppna tester (årtal, begrepp och andra fakta)

Länk till quiz om kalla krigets spioner (klicka här)

Öppet Exam.net test (Kod: qGpVCi)

Fritextfrågor på provet
  • Diskutera spionernas a) motiv under kalla kriget med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet, och b) om de hade någon betydelse för kalla krigets utgång.
  • Resonera om  likheter och skillnader mellan öst- och västblockets underrättelse- och säkerhetstjänster under kalla kriget.
Litteratur

Till provet ingår kapitlet Spioner och agenter under kalla kriget (s. 186-207) och delkapitlen Det kalla kriget (s. 181-184) och Källor och källkritik (s. 52-61) i Alla tiders historia 2-3.

DN-artikeln: Det betyder orden – DN reder ut 13 termer om spioneri (2022-11-26).

Paruppgift om kalla krigets spioner och spionverksamheter

Dokument som kortfattat beskriver momentet
Kalla krigets spioner och spionorganisationer (1.1 MiB, 24 downloads)
Videogenomgångar om kalla kriget

Träna inför prov i historia om revolutioner VT24

Vecka 7 och 8 (lite olika beroende på klass) har vi ett prov på den historia vi hittills läst. Mest handlar det om att ni ska visa era kunskaper om de stora politiska, ekonomiska och sociala förändringarna i Europa och Amerika under 1700- och 1800-talen.

Beskrivning och sidhänvisningar
Plugguide till prov i februari 2024 (147.8 KiB, 159 downloads)
Längre fritextfrågor (ni får två)
  1. En skrivfråga kommer utgå från att se och analysera ett skeende från olika perspektiv. Exempelvis: Diskutera den Amerikanska/industriella/franska revolutionen ur olika perspektiv.
  2. Den andra skrivfrågan utgår att ni ska analysera historiebruk. Historiebruket kommer handla om någon av ovan nämnda revolutioner.
Öppna test (Exam.net)

Exam.net: JBXFn5 (frågor om historiska fakta, skeenden, orsaker mm).

Exam.net: fyfxcu (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).

Presentationer

Källkritik

Historiebruk & historiesyn (tänk särskilt på den modell vi använder när vi analyserar olika bruk av historien

Amerikanska revolutionen

Franska revolutionen och Napoleon

Industriella revolutionen ur olika perspektiv

Ideologier

Samhällskunskap 3 2023-2024

Kursen samhällskunskap 3 vilar i huvudsak på två ben: vetenskapsteori och globalisering. Höstterminen har vi dels ägnat åt vetenskapliga begrepp, modeller och teorier, samt aspekter av globalisering. I kursbeskrivningen står det att fokus ska vara:

”Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.”

Att globalisering är en faktor som får konsekvenser för samhället  och därmed direkt eller indirekt hamnar i samhällsdebattens centrum är självklart. ”The debate now is about the consequences of globalization, not about the reality of globalization […]” för att uttrycka sig med sociologen Anthony Giddens ord.

Prov vecka 51 – analys av globaliseringens orsaker och konsekvenser

Du förbereder dig genom att göra och ha koll på:

  • Läsa och bearbeta kapitlet Globalisering (s. 460-491). Du kan bearbeta innehållet genom att helt enkelt jobba med uppgifterna på s. 490-491.
  • Kunna diskutera olika aspekter av globalisering: ekonomi, politik och kultur.
  • I vårt Google classroom finns också två artiklar som vi arbetat med, dels Stulen mark? från Amnesty International, dels Johan Norbergs Globalisering-protektionismens tid. Båda är viktiga.
  • Diskutera ekonomiska teorier och modeller, som David Ricardos teori om komparativa fördelar.
  • Du ska kunna diskutera globaliseringens för- och nackdelar med med hjälp av debattörer och forskare som Anthony Giddens, Johan Norberg och Arundhati Roy. (En fritextfråga fråga kommer vara på detta tema).
  • Ha koll på begrepp som behövs för att beskriva och analysera globalisering: aktör, struktur, ngo, nationalstat, multi- och transnationella företag.
  • Gör öppna diagnoser/test. Alla diagnoser ligger på Exam.net: kod (7hjxsv) och (6ZPqBt) OBS! Det kommer ytterligare ett öppet test under veckan.
Saxat ur betygskriterierna för samhällskunskap 3

Eleven ger välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.

Du ska alltså bland kunna diskutera olika ståndpunkter i frågor som berör globaliseringens orsaker och framför allt konsekvenser.

Vårterminen 2024 – samhällskunskap 3

Under vårterminen ska vi undersöka hur globaliseringen tolkas och kommuniceras i den svenska politiska och ekonomiska debatten genom att:

  • Analysera hur riksdagens partier debatterar globaliseringens konsekvenser i kammaren via kammarens protokoll (se här).
  • Beskriva och analysera partiers (se här) och andra viktiga aktörers, som till exempel Svenskt näringsliv och LO, syn på och ideologi i den svenska debatten om globaliseringens konsekvenser.
  • Utöver kammarens protokoll och partiernas egna ”policydokument” ska vi åka till riksdagen och lyssna och analysera debatter om globaliseringens konsekvenser. Ett studiebesök  i riksdag är inbokat (29/1 2024)

Prov om medeltiden, vikingar och tidigmodern tid HT23

Vecka 49 kommer det vara ett test på dina kunskaper om medeltiden, vikingar och början på den tidigmoderna tiden. Alla delar av historieämnet kommer att testas. Räkna också med några repetitionsuppgifter om forntiden och antiken.

Särskilt viktiga frågor och begrepp
  1. Varför upphörde medeltiden? Övergången mellan medeltiden och tidigmodern tid är viktig.
  2. Beskriv det medeltida ståndssamhället med begrepp som naturahushållning, handel, städer, vasaller, riddare, förläningar, påve, katolska kyrkan, latin, tionde, kloster, abbedissa, abbot, livegenskap, teg, hjulplog, dagsverke, korståg, tempelriddare, det heliga landet.
  3. Nordisk och svensk medeltid: Vem var vikingen? Varför gav sig vikingarna ut på långa färder? Varför upphörde vikingatiden?
  4. Analysera trovärdigheten i olika källor från tidsperioderna (Källkritik).
  5. Hur har bilden av vikingen vuxit fram och förändrats? Hur används vikingar idag i media och politik? (Historiebruk)
Instuderingsuppgifter
Instuderingsuppgifter - historia 1b prov 2 (2.4 MiB, 2198 downloads)
Öppna test i Exam.net

Du kan göra om testerna och du får resultatet direkt efter att du lämnat in provet.

Examtest som testar kunskaper om begrepp: 2roxUt

Minidiagnos om medeltiden: BBqjsL

Öppet test som överlappar instuderingsuppgifterna 1-9: XyCLg8

Google formulär-quizar

Länk till quiz om vikingatiden (klicka här)

Länk till quiz om medeltiden (klicka här)

Tema folkmord HT23 VT24

I vår andra delkurs i historia 2a ska vi analysera folkmord i modern tid. Vi rör oss mellan det sena 1800-talet fram till våra dagar. Delkursen hänger ihop med föregående om kolonialism, imperialism och slaveri. Era kunskaper kommer bedömas i dels diskussioner (talar om när), inlämning av analys av film (Sauls son från 2015) samt dels ett prov. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter med hjälp av begrepp från Genocide watch

Viktiga begrepp under delkursen om folkmord

Brott mot mänskligheten, förklaringsmodell, Intention, funktionalism, förändring, kontinuitet, brott mot mänskligheten, folkmord, klassificering, symbolisering, diskriminering, avhumanisering, förberedelse, organisering, utrotning, förnekelse, aktör, offer, förövare, åskådare, källkritik, kvarleva, berättande källa, relevans, äkthet, oberoende, samtidighet, tendens.

Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang

1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, Förintelsen under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna och/eller hungersnöden i Ukraina under Stalin.

Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används

Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.

Källor till kunskap

I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historias webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.

Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet

Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.

  1. Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
  2. Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
  3. Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
  4. Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
  5. Tillverka egna instuderingsuppgifter/provfrågor.
  6. Låt någon förhöra dig.
  7. Skaffa en förhörsapp som till exempel Anki.
  8. Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
  9. Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. varför det inte är tillåtet att tala offentligt om folkmordet på armenier i dagens Turkiet).
  10. Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Öppna test på temat folkmord (endast flervalsfrågor).

Exam.net: WBVKz3 (övergripande: begrepp och fakta)

Du kan göra testen så många du behöver/vill.

Tre skrivfrågor (som du får i förväg till provet vecka 4)

  1. Jämför olika folkmord (inklusive Förintelsen) med hjälp av Genocide watch:s begrepp som till exempel klassificering, avhumanisering.  Resonemanget ska vara strukturerat med hjälp av begreppen och avlutas med en slutsats.
  2. Diskutera olika förklaringar till folkmord. Finns det generella förklaringar eller bör man förklara varje enskilt folkmord för sig?
  3. Går folkmord att förhindra? Vilka verktyg fungerar? Juridiken?

P.S. Tänk också på att i provet kommer ni bedöma källmaterial kopplat till temat och hur historien om folkmord används och använts (historiebruk).

Länkar

Film om folkmordet i Rwanda som ligger Ur play: klicka här.

Film och text, på Forum för levande historias webbplats, om Gregory Stantons begrepp för beskriva stegen mot folkmord (klicka här).

Videor och slides från undervisningen

Förintelsen

Det rättsliga efterspelet

Folkmordet på Herero- och Namafolken
Folkmordet på det Osmanska rikets armenier 1915

Förintelsen

Tema: avkolonisering och slaveri

Tema: Avkolonisering och slaveri

Detta tema delas upp i två rubriker 1) Avkolonisering av Amerika, Asien och Afrika (1776-1980) och 2) Slaveri, befrielse och motreaktioner (1500-2000). Vi kommer att studera avkolonisering och slaveri ur historieämnets alla delar; vi ska till exempel studera förändringsprocesser, analysera källor och hur historien används och använts.  I kursen historia 2a ska särskilt ”[f]örmåga[n] att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv” lyftas i undervisningen.

De två delrubrikerna hör ihop av ett par skäl, dels för att kolonialism och slaveri hör ihop genom att ekonomisk exploatering och vinning är en viktig och central drivkraft bakom kolonialism. För att ekonomiskt exploatera exempelvis kolonierna i Västindien användes ofri arbetskraft – slavar. Dels hänger avkolonisering och slaveri ihop genom att människor som arbetat mot slaveri och rasism hämtade inspiration från rörelser som kämpade för avkolonisering. Martin Luther King och medborgarrörelsen i USA inspirerades av Mahatma Gandhi och Quit India Movement.

Övergripande frågor till momentet

Nyckelbegrepp: förändringsprocesser, förklaringar (idealism, historiematerialism).

  • Vilka var de viktigaste orsakerna till kolonialism/imperialism?
  • Vilka är de viktigaste orsakerna till avkoloniseringen (främst under efterkrigstiden)? Denna fråga är viktigare än den förra.
  • Vilka var drivkrafterna till den transatlantiska slavhandeln?
  • Varför avskaffades den transatlantiska slavhandeln under 1800-talet?
  • Vilken roll spelade Sverige i den transatlantiska slavhandeln?
  • Hur såg slaveriet i USA ut under tiden före inbördeskriget?
  • Varför avskaffades slaveriet i USA?
  • Vilka var (är) konsekvenserna av slaveriet i USA efter inbördeskriget?

P.S. Alla frågor på provet hänger ihop med ovanstående frågor.

Instuderingsuppgifter till provet om avkolonisering och slaveri
Instuderingsuppgifter - prov avkolonisering och slaveri (132.3 KiB, 83 downloads)
Öppet test (quizz)

Exam.net kod: Mu9B1u

Du får svaret direkt och kan göra testet hur många gånger som helst.

Del 1: Avkolonisering från 1776-1980

Några viktiga begrepp: kolonialism, imperialism, bosättarkolonialism, handelsstationer, råvaror, handelskapitalism, nationalism, socialism, efterkrigstiden, kommunism.

Del 2: Slaveri, befrielse och motreaktioner 1500-2000

Några viktiga begrepp: Den transatlantiska slavhandeln, abolitionism, kväkare, grundlagsfäderna, plantage, den underjordiska järnvägen, King Cotton, juneteenth, medborgarrättsrörelsen.

Material inför provet

Provet kommer bestå av såväl flervalsfrågor och fritextfrågor. Alla delar av historieämnet kommer att finnas med: förklaringar till historisk förändring och kontinuitet, hur historia används, analys av källmaterial från tiden.

  • Kompendium 1
  • Texter om imperialism (idealistiska och materialistiska förklaringar)
  • Anteckningar
  • Slides och videor
Slides och videor
Avkolonisering

Slaveri och medborgarrättsrörelse i USA
Videor om slaveri

Första provet i historia 1b höstterminen 2023

Vecka 41 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas.

Saxat från skolverket (länk – klicka här):

(1) Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. (2) Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. (3) Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. (4) Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. (5) Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Hur kommer provet vara konstruerat?
  • Flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor.
  • Två längre fritextfrågor: Den första fritextfrågan kommer handla om förändringsprocesser: vad som driver förändring i historien. Den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden eller antiken används.

Tänk på att detta endast är ett av flera tillfällen att visa dina kunskaper. Gissningsvis kommer du vara säkrare i dina analysera av historien, historiebruket och att bedöma källors värde när vi närmar oss slutet av kursen.

Vad handlar provet om?
  • Kunskaper om tidsperioderna: Förhistorien (inte så mycket), forntiden, antiken och lite medeltid. Exempelvis var och när homo sapiens uppstod och hur hon bland annat skapade högkulturer i Mesopotamien, Egypten, Indus och Kina. Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och Antiken (s. 31-68).
  • Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
Instuderingsuppgifter till provet
Instuderingsuppgifter till historieprov nr 1 (569.2 KiB, 835 downloads)
Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom.

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quizar eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Uruk, överskott) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Quizzar om historia (fler tillkommer)
  • Quizz om förhistorien (klicka här)
  • Quizz om övergången till forntiden och högkulturer (klicka här)
  • Quizz om källkritik (klicka här)
  • Öppet test i Exam.net – provkod: Mu9B1u (Du/ni kan göra testet hur många gånger ni vill  och du får resultatet direkt efter du lämnat in testet.)

 

Avslutande prov på kursen historia 1b

På provet vecka 22 kommer flera uppgifter bygga på kunskaper från hela kursen och från alla tidsperioder vi studerat. Fokus på provet kommer emellertid att vara: mellankrigstiden, andra världskriget, förintelsen och kalla kriget. 

  • Mellankrigstiden: Utvecklingen i framför allt Tyskland men även utvecklingen i Sverige, USA, Japan, Sovjet och Italien tas i beaktande. Viktiga begrepp: inflation, ekonomisk depression, det glada 20-talet, nazism, fascism, demokrati, revanschism, dolkstötslegenden.
  • Andra världskriget: Krigets orsaker och konsekvenser är i fokus liksom kriget i Europa. Varför krig? Varför vann de allierade? Viktiga begrepp: Axelmakterna, de allierade, världskrig.
  • Förintelsen: Vad var förintelsen? Varför? Hur utfördes förintelsen? Vilken roll spelade Sverige och svenskar i förintelsen? Viktiga begrepp: intentionalister, funktionalister, koncentrationsläger, förintelseläger, SS, einsatzgruppen, getto, offer, förövare och åskådare.
  • Kalla kriget: Vad var det kalla kriget? Vilka orsaker låg bakom konflikten? Varför upphörde konflikten? Viktiga begrepp: kommunism, kapitalism, demokrati, terrorbalans, krig via ombud, järnridån, NATO, Warszawapakten, neutralitet.
Genomgångar (alla publiceras inte här men de finns i Google Classroom)
Mellankrigstiden

I boken kan du läsa om mellankrigstiden på s. 299-320, 337-343.

Presentation av mellankrigstiden: USA, Japan m.fl. (Klicka här).

Presentation om Tyskland under mellankrigstiden: nazism, fascism mm (klicka här)

Presentation och uppgifter om Dolkstötslegenden (klicka här).

Viktiga begrepp och frågor: fascism, nazism, dolkstötslegenden, antisemitism. Frågor/problem: Förklara hur nazismen växte fram i Tyskland. Hur påverkade frederna efter första världskriget Europa och Tyskland?

Andra världskriget

I boken kan du läsa om andra världskriget på s. 321-336, 344-350.

Presentation om andra världskriget (klicka här).

Viktiga frågor: Varför blev det krig i Europa 1939? Vilka händelser ledde fram till kriget? Vilka var krigets vändpunkter? Varför segrade de allierade?

Förintelsen

I boken kan du läsa om Förintelsen på s. 331-336.

En presentation om bakgrunden och begrepp som behövs för att beskriva Förintelsen (klicka här).

En presentation om Förintelsens faser (klicka här).

En presentation om Sverige och Förintelsen (klicka här).

Kalla kriget

boken kan du läsa om andra kalla kriget på s. 363-383.

En presentation om begrepp som beskriver kalla kriget (klicka här)

En presentation om kalla kriget (klicka här)

Självrättande test

Övergripande test på Exam.net: Znq1B9 (kod till ett test med repetitionsuppgifter från hela historia 1b).

Självrättande test om FörintelsenExam.net: 9ZvFqa