inlägg

Historia åk 9 HT 2020

Vi avslutar höstterminen 2020 och inleder vårterminen 2020 med att läsa historia veckorna 42 t.o.m. vecka 2. De första veckorna kommer vi att läsa om folkmord under 1900-talet. Vi kommer diskutera orsaker till och förutsättningar för och konsekvenser av Förintelsen och folkmorden i Osmanska riket, Rwanda  och i det forna Jugoslavien på 1990-talet. 

Tidsperioden som är i fokus är 1945-2020, från kalla krigets början till elfte september 2001 när World Trade centers tvillingtorn och Pentagon utsattes för terrorattacker som skakade världen.  Även om vi mest kommer titta på 1900-talet ska vi också blicka framåt, hur ser världen ut när ni (åk-9-elever) är vuxna och gamla?

Inlägget uppdaterades: 2020-10-23

Grovplanering historia åk 9
Planering åk 9 historia läsåret 2020-2021 uppdaterad
vecka Länkar till NE lektionsinnehåll
42 Tema folkmord
43 Tema folkmord och föreläsning av Dina och Jovan Rajs
44 Läslov
45 Tema folkmord: Förintelsen, Rwanda, Srebrenica (diagnos + bedömningsuppgift)
46 Fokus: olika aspekter av kalla kriget - militära konflikter, vetenskaplig prestige (diagnos)
47 Fokus: Olika aspekter av kalla kriget - Koreakriget, rymdkapplöpning, avkolonisering osv.
48 Varför kollapsade östblocket? Prov - främst historisk referensram.
49 Fokus: Utvecklingen efter Sovjets fall. Afghanistan vägen mot elfte september
50 Fokus: Utvecklingen efter elfte september-attackerna 2001: Irak, Afghanistan, al-Qaida, IS, Orbán, Putin
51 Fokus: historiebruk och begreppsparet förändring-kontinuitet
2 Repetition
3 Avslutande bedömningsuppgift - Förändring och kontinuitet
Prov- och testdatum
  • Diagnoser sker regelbundet
  • Bedömningsuppgift: källkritik och historiebruk kommer att ske vecka 45 eller första lektionen vecka 46.
  • Vecka 48: prov i historia (i huvudsak historisk referensram)
Kunskapskrav och grovplanering
 Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 1050 downloads)
Viktiga begrepp: folkmord & efterkrigstiden

Kalla kriget, folkmord,förintelsen, brott mot mänskligheten, FN, säkerhetsrådet, NATO, Warszawapakten, järnridån, ideologi, nazism,  kommunism, liberalism, välfärdssamhälle, folkhemmet, rekordåren, dominoteorin, kapprustning, terrorbalans, kolonialism, FNL, EU, Berlinmuren, heta linjen, apartheid, perestrojka, glasnost, medborgarrättsrörelsen, islamism, jihadism.

Testa om du har koll på begreppen! (Klicka här)

Viktiga personer (fr.a. politiskt under efterkrigstiden)
Efterkrigstidens persongalleri: Hur har de påverkat och/eller förändrat historien?

Per-Albin Hansson, John F. Kennedy, Olof Palme, Margaret Thatcher, Ronald Reagan, Michail Gorbatjov, Josef Stalin, Rosa Parks, Ho Chi Minh, Nelson Mandela, Nikita Chrusjtjov, Fidel Castro, Indira Gandhi, Winston Churchill, Mahatma Gandhi, Mao Zedong, Usama bin ladin,

Testa om du har koll på personerna som förändrade världen! (Klicka här)

Viktig geografi att ha koll på …

Öst- och Västtyskland, Berlin, Balkan, Haag, Nürnberg, Treblinka, Auschwitz, Jugoslavien, Sovjetunionen, Kuba, Sydostasien,Kambodja, Nordvietnam, Sydvietnam, Hanoi, Saigon, Nord- och Sydkorea, järnridåns sträckning, New York, Afghanistan, Irak, Syrien, Mellanöstern.

Testa om du har koll på geografin! (länk kommer inom kort)

Nyckelfrågor och historiska problem: Förintelsen och andra folkmord
  1. Orsaker till och konsekvenser av Förintelsen.
  2. Har 1900-talets och efterkrigstidens folkmord och grymheter gemensamma mönster och orsaker?
  3. Hur försöker man att förhindra nya folkmord? Och vilka möjligheter ser du i att förhindra storskaliga grymheter mot människor?
Nyckelfrågor och historiska problem: efterkrigstiden
  1. Orsaker till och konsekvenser av kalla kriget.
  2. Orsaker till och konsekvenser av välfärdssamhällets framväxt.
  3. Hur och varför avkoloniserades Afrika och Asien under andra hälften av 1900-talet?
  4. Varför blev det aldrig ett direkt krig mellan USA och Sovjet?
  5. Hur var det att leva i öst respektive väst?
  6. Varför upphörde kalla kriget? Och vad hände sedan?
  7. Orsaker till och konsekvenser av 9/11 (alltså terrordåden 11 september 2001).
  8. Förändring och kontinuitet vad gäller makt, politik, folkmord och levnadsförhållanden?
  9. Hur ser framtiden ut?
Självrättande test

Klicka här om du göra ett självrättande test om efterkrigstiden.

(Uppdateras under terminen)

Genomgångar i klassrummet: folkmord, kalla kriget …
Förintelsens bakgrund

Förintelsens faser

Kalla krigets orsaker och inledning

Begrepp för att analysera och beskriva det kalla kriget

Sovjets kollaps och vägen mot elfte septemberattackerna

Avkoloniseringen och kalla kriget – genomgång

Sverige och det kalla kriget

Övning: efterkrigstidens persongalleri

Träna namngeografi

Träna namngeografi åk 7

I sjuans geografi lägger vi dels fokus på mer allmän geografisk kunskap som t.ex. världsdelar, hav och kända geografiska platser (Gibraltar, Berings sund) och begrepp (Mellanöstern), och dels att repetera Europas länder och huvudstäder, som många tränat på i mellanstadiet. I första hand tränas detta mer självständigt via webbsidan Seterra som har färdiga övningar.

 Namngeografiläxa åk 7 HT 2020 (344.0 KiB, 314 downloads)
Träna namngeografi åk 8

I åttan fokuserar vi på Afrika och Sydamerika, samt repeterar förstås mer allmän geografisk kunskap om hav, bergskedjor mm. I övrigt pysslar vi mycket med handel och globalisering i årskurs åtta, men vi tittar särskilt

 Namngeografi Afrika åk 8 (232.3 KiB, 73 downloads)
Träna namngeografi åk 9

I nian när vi har bl.a. studerar hållbar utveckling, fattigdom och sårbara platser är framför allt Asien vår huvudsakliga namngeografiska fokus. Länder som Indonesien och Filippinerna är synnerligen sårbara för naturgivna hot som tropiska orkaner, översvämningar, jordbävningar och vulkanutbrott. Asien är också en världsdel där många länder reser sig ganska snabbt ur fattigdom.

 Namngeografi åk 9 HT 2019 (736.2 KiB, 282 downloads)

Testa dina ekonomikunskaper

I årskurs nio i och ämnet samhällskunskap arbetar vi med olika arbetsområden; ekonomi och samhällets välfärdssystem. Det nedanstående självrättande testet handlar om ekonomi. Testet hjälper dig att se om du förstår och kan använda ekonomiska begrepp. Tänk på att detta test inte visar om du kan föra egna resonemang om olika ekonomiska samband.

Träna att föra resonemang om ekonomiska samband

Använd bilden som visar det ekonomiska kretsloppet (se quizet nedan) och förklara hur olika delar av det ekonomiska kretsloppet påverkas av räntehöjningar, arbetslöshet osv. Förklara för t.ex. en förälder följande:

  1. Hur hushållen och den offentliga sektorn påverkas av att företagens export till utlandet minskar!
  2. Hur företagen och hushållen påverkas av att bankerna höjer räntorna.
Självrättande test (ekonomiska begrepp och samband)

Geografi åk 7 HT 2020

Vi inleder årskurs 7 med att läsa geografi. Lektionerna kommer till stor del handla om klimat, klimatförändringar och kartor. Att förstå olika samband som t.ex. mellan klimat och faktorer som närhet till hav och närhet till ekvatorn. Stor vikt läggs också vid att eleverna lär sig använda olika geografiska verktyg som olika typer av kartor, klimatdiagram och begrepp.

Pedagogisk planering – översikt

vecka lektionsinnehåll Länkar, kommentarer mm
35 Klimatfaktorer, nederbörd, vindar Genomgång om klimatfaktorer. En del material hittar ni på bildningscentralen.
36 Klimatzoner, gradnätet Genomgång om nederbörd.
37 Gradnätet, kartor, kartprojektioner, skala diagnos Se canvas och ne.se.
38 Kartor, tematiska och topografiska kartor diagnos Se canvas + ne.se (ne.se är vårt digitala läromedel)
39 Fältstudie: praktisk kartkunskap + GIS Se canvas + ne.se
40 Kartor + läxförhör på namngeografi Se canvas + ne.se (lläxbeskrivning)
41 Klimatet, växthuseffekten, sårbara platser Se canvas + ne.se
42 Repetition och prov: kartor och klimat Se canvas + ne.se

Diagnos vecka 36/37

 Diagnos I geografi åk 7 (245.8 KiB, 55 downloads)

Läxor och prov

 Namngeografiläxa åk 7 HT 2020 (344.0 KiB, 314 downloads)

Plugguide inför geografiprovet åk 7 HT2020 (140.1 KiB, 347 downloads)

Namngeografi åk 7-9

Här kan du se vilket namngeografiskt fokus vi har i de olika årskurserna (klicka här)

Förklarande videoklipp

samhällskunskap årskurs 9 HT 2020

SO-undervisningen i årskurs 9 inleds med ämnet samhällskunskap. Vi kommer börja med arbetsområdet Ekonomi för att sedan jobba med hur dels det svenska välfärdssystemet fungerar jämfört med andra länders. Aktuella händelser, frågor och skeenden kommer knytas till båda arbetsområdena, t.ex. får ju den pågående covid-19-pandemin konsekvenser för ekonomi och välfärd. Vi kommer också att repetera och använda de källkritiska verktygen.

Charging Bull på Wall street i NYC

Några frågor som undervisningen ska försöka besvara
  1. Vad är ekonomi?
  2. Hur får pengar, varor och tjänster värde?
  3. Hur ska samhällets ekonomi bäst ordnas?
  4. Vinnare och förlorare? Förändringar i ekonomin påverkar människor – men hur?
  5. Hur ser framtidens ekonomi ut? Hot och möjligheter.
  6. Hänger ekonomi och demokrati ihop? Hänger välfärdssystem, politik och demokrati ihop?
  7. Hur och varför växte det svenska välfärdssamhället fram?
Träna till provet vecka 38 …

Klicka här! (quiz)

 Hur plugga inför prov (144.1 KiB, 114 downloads)

Förklarande videor om ekonomi (se dem!)

Klicka här!

Läsinstruktioner (länk)

Hela kapitlet ”samhällsekonomi” behöver läsas under höstterminen, men till provet vecka 38 behöver ni inte läsa delkapitlen ”Det svenska välfärdssamhället” och ”Arbetsmarknad”. Det som är viktigast är det vi också jobbat med och bearbetat på lektionerna och t.ex. era exit tickets.

Fokusera på tre saker när ni läser boken:

        • Begrepp och modeller, som t.ex. inflation, konjunktur, offentlig sektor, blandekonomi m.fl. Den modell som kommer att användas är det ekonomiska kretsloppet (se här) och eventuellt efterfråge- och utbudsdiagrammet (se här).
        • Samband, som t.ex. vad som orsakar inflation, konsekvenser av att efterfrågan stiger, orsaker till lågkonjunkturer, orsaker till ökad global handel, konsekvenser av ökad global handel.
        • Perspektiv, som t.ex. hur olika grupper påverkas av deflation, hög- och lågkonjunktur.
Bedömningstillfällen
  • Prov vecka 38. Provet handlar om ekonomi.
  • Uppgifter om välfärdssystem och källkritik
Vad bedöms?
Grovplanering samhällskunskap åk 9

 Planering SH ekonomi åk 9 (477.1 KiB, 49 downloads)

Grovplanering samhällskunskap åk 9_2020
Vecka Lektionsinnehåll kommentar + sidhänvisningar
35 Vad är ekonomi? Hur får pengarna sitt värde? Olika typer av ekonomiska kriser. (Begrepp: ekonomi, inflation, deflation) Vi använder 1923 års inflationskris i Tyskland och Den stora depressionen på 1930-talet som exempel.
36 Prisbildning, ekonomiska teorier och ekonomisk politik. (Viktiga begrepp: utbud, efterfrågan, marknadsekonomi, fri konkurrens, monopol m.fl.)
37 Det ekonomiska kretsloppet, och global ekonomi.
38 Global ekonomi: Hot och möjligheter. Prov om ekonomi. (Nya begrepp: frihandel, protektionism). Det finns en modul i canvas som heter Plugga inför provet om ekonomi.
39 Bakgrunden och historien bakom den svenska välfärdssamhällets framväxt under 1900-talet.
40 Olika välfärdsmodeller: begrepp och teorier.
41 Jobba med jämförande uppgift om olika välfärdsmodeller, t.ex. Sveriges och Japans.
42

samhällskunskap åk 7 VT 2020

Under denna mycket speciella vår, som präglas av coronapandemin, kommer klasserna 7C och 7D läsa samhällskunskap veckorna 14-22. Vi delar upp arbetet i fyra olika avsnitt som alla är viktiga och centrala. Som vanligt gäller det att tänka långsiktigt eftersom det här är kunskaper som återkommer och som är centrala om man vill förstå samhället och världen idag.

  • Mänskliga rättigheter – bakgrund och kamp för MR i dag.
  • Regering och riksdag – Hur Sverige styrs.
  • Brott och straff – lagar, regler idag och förr.
  • Nationella minoriteter – bakgrunden och dagsläget.

Centralt innehåll (från kursplanen)

I det centrala innehållet står stoffinnehållet som vi ska jobba med. En del i det centrala innehållet kommer vi tillbaka till, som t.ex. EU som vi oftast jobbar mest med i årskurs nio. Politiska ideologier kommer vi återkomma till flera gånger, inte minst när vi läser historia.

Rättigheter och rättsskipning
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.

Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Beslutsfattande och politiska idéer
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

Några olika stats- och styrelseskick i världen.

Prov och diagnoser

vecka typ innehåll
16 diagnos Mänskliga rättigheter, lite om hur Sverige styrs
17 prov Mänskliga rättigheter och hur Sverige styrs
19 diagnos Brott och straff, nationella minoriteter
20 prov sammanfattande prov
22 inlämning Inlämning av presentation om nationella minoriteter

Grovplanering

Samhällskunskap åk 7 - grovplanering
vecka innehåll - tema Sidor i sh-boken länkar
14 Mänskliga rättigheter: bakgrund, arbete för s. 81-83, 96-97 (Film 1) (Film 2)
15 Påsklov
16 Mänskliga rättigheter, och lite om hur Sverige styrs + en diagnos s. 81-83, 96-97 (film 1) (Film 2)
17 Hur Sverige styrs + prov på fredagen s. 198-216
18 Hur Sverige styrs, brott och straff s. 218-220 (Film 1) (Text 1)
19 Brott och straff, diagnos s. 100-120 (Film 2)
20 Brott och straff, prov s. 100-120
21 Nationella minoriteter s. 84-86 (Film 1) (Text 1)
22 Nationella minoriteter + inlämning av presentation s. 84-86 (Text 2)

Presentationer & uppgifter i urval

Bakgrunden till de mänskliga rättigheterna

Två uppgifter om kampen för mänskliga rättigheter

Planering – religion årskurs 9 VT 2020

Vårens religionsundervisning kommer ha tre huvudsakliga fokus: a) etik (förstå och kunna använda etiska modeller) och begreppet människosyn, b) islam och  c) religioners roll i olika konflikter, som t.ex. tvång och frihet inom olika religiösa traditioner.

Prov och inlämningar

  • vecka 17 (22-24/4) – test på kunskaper om islam samt en del repetitionsuppgifter om judendom, kristendom, hinduism och buddhism. Provet kommer bestå av flervals- och kryssfrågor.

 Plugga inför provet om islam (494.2 KiB, 319 downloads)

  • vecka 21 (19/5) – Inlämning av inspelad presentation om konflikt med religionen/samhälle. Fokus kommer vara konflikter i samhället där religiösa praktiker (t.ex. religiös klädsel, mat, vanor) och tro krockar med majoritetssamhällets. Konfliktfrågan ska också analyseras med olika etiska modeller.

Centralt innehåll i fokus

Religioner och andra livsåskådningar
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna (islam) i dagens samhälle.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia (islam)
Etik & människosyn
  • Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
  • Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
Religioners roll i olika konflikter
  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
  • Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
Identitet och livsfrågor
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
Kunskapskrav

 Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 839 downloads)

Planering

vecka tema lektionsinnehåll
13 islam Introduktion av religion i åk 9
14 islam Vi jobbar med religionen islam - film: Muhammed the last prophet + diagnos I
15 Påsklov
16 islam islam - shia & sunni, islam i dagens samhälle + diagnos II
17 islam Prov - fokus islam + börja jobba med etik
18 etik Olika etiska modeller, människosyn, identitet
19 etik Olika etiska modeller, människosyn, identitet + diagnos III
20 Samhällskonflikt Självständigt och parvis arbete med religiöst färgade konflikter
21 Samhällskonflikt Inlämning av religionskonflikt
22 ev. rest Beroende på behov.

Uppgift –  Muhammed the last prophet

Islam – framväxt och spridning 610-632

Islam – shia och sunni

 

Lektioner om historiebruk

Lektionerna har använts i grundskolan, i årskurserna 7-9. Några kan nog även anpassas för gymnasieelever. Andra begrepp som jag emellanåt använder när vi pysslar med historiebruk är historiesyn, historieförfalskning och källkritik.

Har själv på senare år försökt att undvika  Klas-Göran Karlssons mycket använda kategorisering av historiebruk, se här, eftersom min erfarenhet är att eleverna då fokuserar för mycket på att kategorisera historiebruket och att flera av kategorierna (t.ex. politiskt, moraliskt och ideologiskt historiebruk) är svåra och näst intill omöjlig att hålla isär. Frågorna kommer mest handla om ”Är det här politiskt eller ideologiskt historiebruk?”. Det viktigaste, enligt mig, är att eleverna förstår att det finns många skäl och orsaker till att historia används, och att användandet kan ge upphov till reella följder och högst verkliga känslomässiga reaktioner.

Video om historiebruk

Presentation av historieämnet

Presentationen innehåller ett par övningar, uppgifter med historiebruk.

Lektioner om historiebruk i pdf-format

 Historiebruk - Sparta och Tredje riket (726.2 KiB, 440 downloads)

Läxa historiebruk (531.0 KiB, 237 downloads)

Passchendaele Filmuppgift (561.1 KiB, 791 downloads)

Leninuppgifter (417.2 KiB, 347 downloads)

Övning - Presidenter och terrorister (2.0 MiB, 625 downloads)

Putin försöker skriva om historien (457.8 KiB, 368 downloads)

The Patriot Historieanvändning (618.2 KiB, 2178 downloads)

 

Kopiera och dela innehåll i Canvas

Kopiera från en canvaskurs till en annan

Med import-funktionen kan du kopiera hela kurser, moduler eller enstaka uppgifter, sidor mm från en kurs till en annan. Bra om du ska kopiera mycket!

Kopiera från en kurs till en annan – del 2

I den här videon visas hur du enkelt kan kopiera enskilt material, t.ex. ett quiz, en sida eller uppgift till en annan kurs. Bra om du ska kopiera lite! En sak åt gången.

Dela innehåll direkt med kollegor och på Commons

Här visas hur du delar innehåll, som t.ex. sidor, uppgifter, quizzar, direkt med kollegor och via commons.