Religionskunskap 1 bygger i hög grad vidare på grundskolans religionsundervisning med världsreligionerna och etiska modeller som huvudsakligt stoff. En skillnad i Religion 1 för gymnasiet är att större fokus läggs på hur religionernas praktik och tro ser ut idag, mindre på religionshistorien, till exempel hur protestantisk kristendom praktiseras i Sverige och världen idag på 2000-talet mer än hur protestantismen växte fram under senmedeltiden (för fullständig kursplan seskolverket.se).
Planering
se Google Classroom för lektionsplanering
Examinationer
Diagnoser och frågor
Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.
Betygsunderlag
Ett par mer ordnade diskussioner/debatter som genomförs i klassrummet.
Två digitala prov som görs enskilt i aulan eller i klassrummet.
En presentation, som görs i mindre grupper 2-3/grupp inför antingen hela klassen eller delar av klassen..
En undersökning som görs enskilt men ni jobbar i mindre grupper 2-3/grupp. Ni kommer att hjälpa varandra även om ni lämnar in undersökningen enskilt.
Datum finns i Schoolsoft.
Provet vecka 43 29/10
Förutom undervisningen och materialet som använts på lektioner ska du läsa och repetera bokens kapitel: 5 Abrahamitiska religioner 6 Judendom och 7 Kristendom fram till sidan 157 (s. 87-157)
Provet handlar i första hand om judendom och kristendom (viss repetition av etiska modeller mm kan förekomma) som t.ex. den konsekvensetisk och sinnelagsetik.
Frågorna kommer mer specifikt handla om sådant vi läst om som:
Judisk och kristen historia, t.ex. varför uppstod den reformjudiska rörelsen under 1800- och 1900-talen?
Vilka skrifter som är centrala och viktiga, som t.ex. Tanakh, Torah och evangelierna.
Olika inriktningar och tolkningar av religionen som t.ex. ortodox judendomen och protestantism. Exempel på viktiga begrepp: tolkning, teologi, trosbekännelse.
Högtider, ritualer och praktik inom religionerna, som t.ex. varför och hur högtider som pesach eller påsk firas. Hur går en gudstjänst till? Praktiker som matregler och klädsel är också av intresse. Exempel på begrepp: högtid, övergångsritual, sabbat.
Hur ser man på människa och Gud inom och mellan religionerna? Hur uppfattar man Gud? Hur ser relationen till människan ut? Viktiga begrepp: monoteism, teism, Messias, treenigheten.
Google formulär
Quizz om judisk historia och syn på Gud/JHVH (klicka här)
Tack! Du har just gjort Judisk tro och praktik på norran.se!
Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%.
Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Inom vilken gren av judendomen har ännu inte någon kvinna blivit rabbin?
A
Reformjudendom
B
Livets Ord
C
Konservativ judendom
D
Ortodox judendom
Fråga 1 förklaring:
Livets ord är ju som bekant en kristen frikyrka.
Fråga 2
Vilken inriktning av judendom tror du familjen på bilden tillhör?
A
Hipsters
B
Konservativ judendom
C
Ortodox judendom
D
Reformjudendom
Fråga 2 förklaring:
Just den här familjen tillhör förmodligen s.k. chassidiska judar eftersom bilden är från stadsdelen Williamsburg i New York.
Fråga 3
På bilden ser du en judisk gudstjänstlokal i USA. Vilken inriktning har denna judiska församling? (Titta noga eller klicka på bilden.)
A
Ortodox judendom
B
Konservativ judendom
C
Reformjudendom
Fråga 3 förklaring:
Om du tittar noga kan du se att män och kvinnor sitter tillsammans och den som leder gudstjänsten är en kvinna (kantor eller rabbin), och det är nästan bara inom reformjudiska församlingar det förekommer.
Fråga 4
På 1970-talet började en gren av den moderna judendomen ordinera kvinnor till rabbiner. Vilken?
A
Konservativ judendom
B
Ortodox judendom
C
Reformjudendom
Fråga 4 förklaring:
Det har funnits kvinnliga rabbiner innan 1970-talet, men de är mycket ovanliga. Regina Jonas som ordinerades 1935 är en.
Fråga 5
Vad är sant om judisk lära?
A
Inom judendom menar man att människan inte har en fri vilja (Allt är förutbestämt av G-d)
B
Jesus ses som Messias (den smorde befriaren)
C
G-d gav Tora (lagen, vägen) till människan för att hon skulle tolka den självständigt
D
Mose betraktas som den viktigaste profeten
E
Judendomen är monoteistisk
Fråga 6
Vilket är ordet som ersatts med "X"? "X innebär att en grupp människor som tillhör en religion eller ett folk lever utanför sitt ursprungliga område och i ett land där de flesta tillhör en annan religion eller ett annat folk. X är ett grekiskt ord som betyder 'spridning'."
A
Protestantism
B
Diaspora
C
Bajensyndromet
Fråga 7
Vad kallas en judisk gudstjänstlokal?
A
Kyrka
B
Synagoga
C
Moské
Fråga 8
Varför är Mose en så central och viktig profet inom judendomen?
A
Han befriade (med hjälp av G-d) israeliterna från slaveriet i Egypten
B
Han offrade sin son Isak till G-d
C
Han dog för våra synder
D
Han mottog Tora av G-d på berget Sinai
Fråga 8 förklaring:
Mose anses vara den främste och viktigaste profeten (inte så konstigt med tanke på att mottog tora av G-d).
Fråga 9
Vad kallas den judiska bibeln?
A
Koranen
B
Talmud
C
Tanakh
D
Tora
Fråga 9 förklaring:
Tanakh är en akronym (initialbokstäverna) från de huvudgrupperingarna av bibelns texter: Tora, Neviim, Ketuvim. USA är också en akronym (United States of America).
Fråga 10
Vad kallas den politiska rörelse inom judendomen som förespråkar ett återvändande till Landet Israel?
A
Antisemitism
B
Kommunism
C
Ortopraxi
D
Sionism
Fråga 10 förklaring:
Sion, ett bergfäste i Jerusalem, fick under judarnas förskingring från 70 e.Kr. symbolisera judarnas längtan tillbaka. Därav namnet "sionism".
Fråga 11
Religiösa berättelser och poem är inte alltid så lätta att tolka och förstå. En viktig judisk text består av kommentarer och tolkningar av den judiska Bibeln. Vad kallas texten?
A
Tanakh
B
Talmud
C
Gamla testamentet
D
Tora
Fråga 11 förklaring:
Talmud kallas ofta för den muntliga Tora (tora = undervisning). Somliga judiska skriftlärda anser att Mose fick den muntliga undervisningen på berget Sinai samtidigt som han fick den skriftliga tora (de fem Moseböckerna och inte minst 10 Guds budord).
Fråga 12
Under lång tid var det förbjudet för judar att bo och leva i Sverige. Under vilket århundrade tilläts de första judarna att bosätta sig i Sverige?Aaron Isaac
A
1800-talet
B
1900-talet
C
1700-talet
D
1600-talet
E
1500-talet
Fråga 12 förklaring:
1774 flyttade Aaron Isaac till Sverige. Han var sigillmakare från den tyska staden Mecklenburg. Aaron Isaac var den första juden som bosatte sig i Sverige utan att behöva konvertera till den lutherska kristendomen.
Fråga 13
Kosher kallas tillåten mat för praktiserande judar. Vilka av följande maträtter är kosher?
A
Milkshake och pommes
B
Lammfilé, mintgelé, grönsaker och ett glas vin
C
Cheeseburgare med cola
D
En glass på stranden
E
Pizza Vesuvio med ett glas mjölk
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 13 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Judiska högtider
Starta
Tack! Du har just gjort Judiska högtider på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilken judisk högtid firas till minne av israeliternas ökenvandring - från Egypten till det utlovade landet Kaanan.
A
Rosh hashana (det judiska nyåret)
B
Sukkot (lövhyddohögtiden)
C
Pesach (den judiska påsken)
D
Chanukka (ljusets fest)
Fråga 1 förklaring:
Under den glädjerika festen bor man sju dagar i lövhyddor till minne av uttåget ur Egypten (Tredje Moseboken 23:42–43). Till högtiden hör även bruket av ett festknippe med fyra olika kvistar (Tredje Moseboken 23:40), tre för höger hand (palm, pil, myrten), en för vänster (etrog, en citrusart). I templet förekom en vattenösningsceremoni. källa: ne.se
Fråga 2
Vilken judisk högtid förknippas mest med detta instrument? Källa: "Liten askenasisk sjofar 5380". Licensierad under CC BY-SA 2.5 via Wikimedia Commons
A
Chanukka (ljusfesten)
B
Sukkot (lövhyddohögtiden)
C
Rosh hashana (det judiska nyåret)
D
Pesach (den judiska påsken)
Fråga 2 förklaring:
shofaʹr, shofar (hebreiska), böjt flackt vädurshorn som använts som blåsinstrument i den judiska gudstjänsten sedan Gamla Testamentets tid. Används idag främst under sukkot och jom kippur källa: ne.se
Fråga 3
På bilden ser du en tallrik med traditionell mat för en viktig judisk högtid. På tallriken; osyrat bröd (matza) som äts för att israeliterna rymde innan brödet hann jäsa (Andra Moseboken 12:39) och bittra örter för att egyptierna hade förbittrat israeliternas liv (Andra Moseboken 1:14). Under vilken judisk högtid äts dessa symboliska maträtter?
A
Jom Kippur (försoningsdagen)
B
Pesach (judisk påsk)
C
Sukkot (lövhyddohögtiden)
D
Rosh hashana (det judiska nyåret)
Fråga 3 förklaring:
Måltiden kallas sedermåltiden.
Fråga 4
Många judiska pojkar omskärs. Hur gammal ska barnet vara enligt judisk tradition?
A
tio år
B
åtta dagar
C
fem år
D
ett år
Fråga 5
När infaller den judiska sabbaten (vilodagen)?
A
Söndag morgon
B
Lördag morgon
C
Fredag kväll
D
Torsdag morgon
Fråga 5 förklaring:
Sabbat, hebreiska shabbat, den arbetsfria sjunde dagen (från fredag afton till lördag afton) inom judendomen. Källa: ne.se
Fråga 6
Under vilken högtid förväntas en praktiserande jude fasta?
A
Rosh hashana (nyår)
B
Chanukka (ljusfesten)
C
Jom Kippur (försoningsdagen)
D
Pesach (judisk påsk)
Fråga 7
Vilken kristen ritual påminner om judendomens Bat/Bar mitzva?
A
Bönen
B
Konfirmationen
C
Bikten
D
Dopet
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 7 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Är du professor i judaistik?
De tidiga kristna
Starta
Tack! Du har just gjort quizen %%QUIZ_NAME%% på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilken strafform förbjöds av kejsar Konstantin år 321? Den strafform som förbjöds hade tidigare använts för upprorsmakare i det romerska imperiet.
A
hängning
B
korsfästelse
C
Stegling
D
halshuggning
Fråga 1 förklaring:
Konstantin som förmodligen var kristen (även före han lät döpa sig på sin dödsbädd) ansåg att korsfästelse var en opassande strafform eftersom Jesus avrättats på det sättet.
Fråga 2
Vilken romersk kejsare bestämde att kristendomen skulle vara Roms officiella och enda tillåtna religion år 391? På myntet nedan syns han tillsammans med sin bror Valentian II.
A
Theodosius
B
Konstantin
C
Augustus
Fråga 3
På 40-talet anordnade de Jesustroende ett möte i Jerusalem för att bland annat diskutera frågan om de kristna behövde leva efter den judiska lagen eller inte. Vad ansåg Paulus?
A
Paulus ansåg att de kristna behövde leva efter den judiska lagen (t.ex. vad gäller manlig omskärelse).
B
Paulus ansåg att de kristna inte behövde leva efter den judiska lagen (t.ex. vad gäller manlig omskärelse).
C
Paulus ansåg att de kristna måste vara av judisk släkt.
Fråga 4
De jesustroende hade flera ritualer. Vilken ritual var extra viktig för den som skulle bli kristen?
A
Bröllopet
B
Dopet
C
Fastan
Fråga 4 förklaring:
Dopet markerade pånyttfödelsen som kristen och var den ritual som markerade personens status som en del av den kristna gemenskapen.
Fråga 5
Vad betyder ordet evangelium?
A
Ordets makt
B
Frälsaren
C
Glädjebudskap
Fråga 5 förklaring:
De fyra evangelierna kommer alla med glädjebudskapet om Jesus.
Fråga 6
Kristendomen, liksom judendomen och islam, är monoteistiska religioner. Vad betyder det?
A
Att man spelar musik på gudstjänsterna.
B
Att man tror på en Gud.
C
Att man utför blodsoffer.
Fråga 7
Kejsar Konstantin har betytt mycket för kristendomens spridning. År 325 sammankallade han till ett kyrkomöte. Var hölls detta möte?
A
I Nicaea nära Konstantinopel
B
I Rom
C
I Jerusalem
Fråga 8
I Bibeln finns fyra evangelier som alla har samma huvudperson. Vem?
A
Petrus
B
Maria Magdalena
C
Jesus
D
Paulus
Fråga 9
Paulus var en synnerligen viktig person för den tidiga kyrkan. Vilka ord och begrepp är användbara om man vill beskriva honom?
A
hednakristen
B
martyr
C
romersk medborgare
D
judekristen
E
missionär
Fråga 10
På bilden nedan ser du en ganska vanlig kristen symbol. Vad står symbolen för?
A
Triangeln är en symbol för manlighet.
B
Triangeln pekar uppåt - mot Gud.
C
Triangeln är en symbol för treenigheten; Gud Fader, Sonen och den helige Ande.
Fråga 11
Vilken romersk kejsare var först med att acceptera och tillåta de kristna utöva sin religion?
A
Theodosius
B
Augustus
C
Konstantin
Fråga 11 förklaring:
Han var själv kristen - även om det är oklart när under sin livstid han blev bekännande kristen. Han lät döpa sig på sin dödsbädd.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 11 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mer!
Bättre kan du!
Okej.
Bra jobbat!
Toppen, du spikade den!
Den Stora schismen - splittringen av kyrkan på 1000-talet
Starta
Tack! Du har just gjort Den Stora schismen - splittringen av kyrkan på 1000-talet på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
För vilken kyrka var påven ledare?
A
Den lutherska
B
Den ortodoxa
C
Den katolska
Fråga 2
Vilket var den östromerska ortodoxa kyrkans språk? Ledtråd: Kristus
A
Latin
B
Arameiska
C
Hebreiska
D
Grekiska
Fråga 2 förklaring:
Det språk som främst talades i Östrom var grekiska. Kristus betyder "den smorde" (en kungatitel) på grekiska.
Fråga 3
Katolska kyrkan betyder ungefär "den allmänna kyrkan" eller "kyrkan för alla". Men vad betyder ordet "ortodox" (som i den ortodoxa kyrkan)?
A
Den nya tron
B
Gammaldags
C
Rätt lära
Fråga 4
När påven lyste Patriarken av Konstantinopel i bann (bannlysning) splittrades definitivt kyrkan i två delar. Vilket år bannlös påven patriarken?
A
år 325
B
år 391
C
år 1054
Fråga 5
Vilka är orsakerna till att den romerska kyrkan delades i två grenar: den ortodoxa kyrkan och den katolska kyrkan?
A
Man bråkade om vem (patriarken eller påven) som skulle få kristna folken på Balkan.
B
Det romerska imperiet (riket) delades i två delar (Östrom och Västrom) och det ledde till att kyrkan utvecklades olika i de två delarna.
C
Maktkamp mellan påven i Rom och patriarken i Konstantinopel.
D
Man tyckte kyrkan blivit för stor och behövde delas upp.
E
Den ryske tsaren krävde en delning.
Fråga 5 förklaring:
Det fanns ingen tsar i Ryssland på 1000-talet.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Protestantismen
Starta
Tack! Du har just gjort Protestantismen på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Det fanns de som kritiserade kyrkan före Martin Luther och de andra protestanterna, men under vilket århundrade brukar man säga att den protestantiska reformationen av kyrkan slog igenom?
A
1500-talet
B
1300-talet
C
1700-talet
Fråga 2
Hur blev människan frälst enligt Luther?
A
Genom att bikta sig
B
Genom att göra rätt
C
Endast genom Guds nåd och tro
D
Genom att chilla base
Fråga 3
Vilka sakrament menade Martin Luther hade stöd i Bibeln (alltså de sakrament han ville ha kvar).
A
Dopet
B
Nattvarden
C
Äktenskapet
D
Konfirmationen
E
Prästvigningen
Fråga 4
Namnet på den engelska kyrkan, som bukar beskrivas som ett mellanting av de katolska och lutherska kyrkorna.
A
Presbyterianska kyrkan
B
Reformerta kyrkan
C
Anglikanska kyrkan
Fråga 5
Vilken typ av kristendom praktiseras i Huddinge kyrka?
A
Reformert kristendom
B
Luthersk kristendom
C
Anglikansk kristendom
Fråga 5 förklaring:
Alla ovan nämnda former av kristendom är protestantiska.
Fråga 6
Martin Luther hette en de mer kända protestanterna. Han kritiserade katolska kyrkan på en rad punkter. Vilken var hans allvarligaste kritik mot kyrkan?
A
Att kyrkan hade hittat på saker som inte hade något stöd i Bibeln.
B
Att man tillät hednakristna i kyrkan.
C
Att kyrkans uppfattning om treenigheten var felaktig.
Fråga 6 förklaring:
Frågan om treenigheten var inte något han kritiserade, inte heller var frågan om hednakristna och judekristna längre aktuell.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 6 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Nya testamentet
Starta
Tack! Du har just gjort Nya testamentet på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilket av evangelierna är äldst?
A
Matteus
B
Paulus
C
Lukas
D
Markus
Fråga 1 förklaring:
Paulus brev skrevs visserligen tidigare än Markusevangeliet, men Paulus brev räknas till ett av evangelierna.
Fråga 2
De så kallade synoptiska evangelierna är ganska lika varandra till innehåll. De som skrivit Matteus- och Lukasevangeliet tror man har haft två källor framför ögonen när de skrev. Vilka är källorna?
A
Johannesevangeliet och Psaltaren
B
Markusevangeliet och Q
C
Johannesevangeliet och Thomasevangeliet
Fråga 2 förklaring:
"Q" står för Quelle som betyder källa på tyska. Ingen har hittat Q men i Matteus och Lukas finns passager som är helt lika (men som inte finns i Markus) det är ett av skälen till att man tror att de haft ytterligare en källa. Googla "tvåkällshypotesen" om du vill veta mer.
Fråga 3
Vilket decennium tror man att Markusevangeliet skrevs?
A
60-talet
B
40-talet
C
50-talet
Fråga 3 förklaring:
Här är forskarna inte helt eniga, en del menar att det skrevs först på 70-talet.
Fråga 4
Vilken tendens eller tendenser har Nya testamentets böcker när de berättar om Jesus?
A
Böckerna är skrivna så att de inte stämmer överens med Gamla testamentets förutsägelser om Messias.
B
Böckerna är skrivna av troende kristna och beskriver därför Jesus på ett sätt som understryker att han är Messias, vår frälsare.
C
Böckerna är skrivna så att de stämmer överens med Gamla testamentets förutsägelser om Messias.
D
Böckerna är skrivna av troende kristna och beskriver därför Jesus på ett sakligt och neutralt sätt.
Fråga 5
Är det Paulus skrivit om Jesus att betrakta som en förstahandskälla?
A
Kanske
B
Japp
C
Näpp
Fråga 5 förklaring:
Man kan i och för sig tänka sig att det verkligen var Jesus som uppenbarade sig för Paulus på vägen till Damaskus (men jag är i detta sammanhang en smula skeptisk).
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Historia 1b breddar och fördjupar grundskolans historieundervisning. Historien fram till och med 1700-talets upplysning behandlas utifrån epokbegreppet med vissa fördjupningar som till exempel antikens politiska kultur. Den senare historien, från den industriella revolutionen och framåt är mer detaljrik. Genomgående kommer vi dels att tolka och dels kritiskt granska historiskt källmaterial från olika tider. Du kommer också att analysera hur uppfattningar om historien påverkar människors identitet och hur historia används i debatter och konflikter.
Lektionplaneringen ligger i Classroom och uppdateras ofta. Den mer övergripande veckoplaneringen hittar du här och i ett dokument i Classroom.
Examinationer
Prov vecka 42 19/10. Ni skriver på lektionstid. Provet kommer testa följande: Källkritik – ni kommer att få värdera och tolka historiska källor. Historiebruk – någon eller ett par uppgifter kommer handla om att analysera historiebruk som t.ex. hur antiken används i film och media idag. Kunskaper om historiska tidsperioder, förändringsprocesser, personer som t.ex. tidsperioderna forntiden och antiken, hur och varför högkulturer uppstod vid floderna Eufrat, Tigris, Nilen, Indus, Huang He, historiska personer som Hipparchia, Leonidas, Caesar med flera. Att använda en historisk referensram för att se de längre tidsperspektiven, t.ex. hur forntiden och antiken påverkar oss idag.
Diagnoser och frågor
Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.
Tack! Du har just gjort Demokrati och republik under antiken på norran.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
I Atens folkförsamling samlades alla fria män för att rösta om lagar och vilka som skulle leda armén (strategerna). Vad kallades platsen där folkförsamlingen träffades och diskuterade?
A
Sunion
B
Forum Romanum
C
Pnyx
Fråga 1 förklaring:
"Pnyx, kulle väster om Akropolis i Athen, från ca 500 f.Kr. mötesplats för folkförsamlingen (ekklesia)."
Källa: ne.se
Fråga 2
Vilka påståenden är sanna om republikens Rom?
A
I folkförsamlingen fick endast män över 30 rösta.
B
Folkförsamlingen samlades ofta på Forum Romanum
C
Konsulerna var arméns högsta befäl.
D
Ämbetsmännen var alltid plebejer!
Fråga 2 förklaring:
"Forum Romanum (latin, ’det romerska torget’), benämning på dalsänkan mellan kullarna Palatinen, Velia och Capitolium i Rom, ca 500 m från Tibern."
Källa: ne.se
Fråga 3
Vem var ordförande i senaten i Rom?
A
Konsuln
B
Praetorn
C
Folktribunen
Fråga 3 förklaring:
Konsulerna (de var alltid två) kunde sammankalla senaten till möte och fungerade också som senatens ordförande.
Fråga 4
När fick en ung man delta i folkförsamlingen i Athen?
A
20 år
B
18 år
C
22 år
Fråga 5
I vilken av folkförsamlingarna (Athens eller Roms) var fri debatt tillåten?
A
I ingen av folkförsamlingarna
B
I Roms folkförsamling
C
I Athens folkförsamling
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Toppen! ("Din hjärna förtjänar en riktigt stor glass" elev i 7G)
Demokratin i Aten under antiken
Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Ange Atens koordinater!
A
37°N 24°′Ö
B
37°S 23°′W
C
10°S 24°′Ö
D
37°S 24°′Ö
E
24°N 37°′Ö
Fråga 2
Vad betyder det grekiska ordet "demokrati"?
A
Demeters styre
B
Folkstyre
C
Faderns makt
D
De bästas styre
Fråga 3
Vad heter platsen där Atens folkförsamling samlades för att debattera och ta beslut?
A
Pnyx
B
Ecclesia
C
Agora
D
Forum Romanum
Fråga 4
Vad heter halvön och landskapet där Aten ligger?
A
Attika
B
Iberiska
C
Jonien
D
Peleponnesos
Fråga 5
Hur stor andel av Atens totala befolkning fick vara med och rösta i folkförsamlingen?
A
50-60%
B
10-20%
C
<10%
D
30-40%
Fråga 6
Kryssa alla de som fick vara med och rösta i Atens folkförsamling!
A
Ung man, 22 år som inte kunnat göra militärtjänst.
B
Manlig slav i 30-årsåldern som jobbar som skulptör.
C
Fattig man, krukmakare, i 30-års-ålder.
D
Man i 40-årsåldern, eupatrid.
E
Rik handelsman i 40-årsåldern, inflyttad från stadsstaten Miletos (metoiker).
F
Kvinna i 50-årsåldern som är änka till rik och mäktig man.
Fråga 7
Från vilket annat folk och kultur i medelhavsområdet anses grekerna fått impulserna till deras demokratiska styre?
A
Perserna
B
Gallerna
C
Egyptierna
D
Fenicierna
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 7 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Rom under republiken
Ett litet test på dina kunskaper om den romerska republiken under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Rom under republiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vad kallades Roms adliga familjer?
A
Aristokrater
B
Plebejer
C
Patricier
D
Eupatrider
Fråga 2
I kristider kunde en man få makt att själv bestämma under max 6 månader. Vilken titel hade han?
A
Arkont
B
President
C
Tyrann
D
Diktator
Fråga 3
Vilka fick rösta i de romerska folkförsamlingarna?
A
Både rika män och kvinnor.
B
Endast de rika männen.
C
Alla fria romerska män.
D
Roms adliga elit - patricierna.
Fråga 4
Hur styrdes Rom från 700-talet f.kr. till 500-talet f.kr?
A
Monarki
B
Demokrati
C
Diktatur
D
Republik
Fråga 5
Vilket var det högsta ämbetet man kunde bli vald till i Rom?
A
Senator
B
President
C
Domare
D
Kvestor
E
Konsul
Fråga 6
Vilka påståenden om Roms senat är sanna?
A
Senaten beslutade vilka som skulle bli årets konsuler.
B
Alla fria män i Rom kunde delta i senatens möten.
C
Senaten gav råd till ämbetsmännen.
D
I senaten satt Roms förmögna elit.
E
Senaten bestämde Roms nya lagar.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 6 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Betygsunderlag
Ett par, tre mer ordnade diskussioner/debatter om historiskt viktiga frågor, som till exempel vad som driver historien framåt.
Fyra digitala prov som görs enskilt (två per termin)
1-2 presentationer, som görs i mindre grupper 2-3/grupp.
En “recension”/analys av historiebruk, till exempel film eller bok.
* se Schoolsoft för examinationsdatum och kunskapskrav
Kurslitteratur och material
Hallberg, E.,Nyström, H., Nyström, L., Nyström, Ö. (2011) Perspektiv på historien 1b. (2:a uppl.). Gleerups
Artiklar, noveller och filmer mm kommer att tillkomma.
Samhällskunskap är ett tvärvetenskapligt ämne som har sin bas i de akademiska ämnena nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap. När vi analyserar samhället och samhällsfrågor utifrån olika perspektiv kommer vi använda oss av teorier, modeller och begrepp. Stor vikt läggs på att bearbeta och presentera information från olika källor, som digitala databaser och tidningsartiklar.
Denna sida kommer inom kort att uppdateras med veckoplanering (som nu finns i Classroom) och en del annat som t.ex. quizzar med mera.
Instuderingsuppgifter till det första delprovet vecka 39
Om du känner att du ligger efter bör du använda tiden för ämneshandledning på måndagar och tisdagar.
Instuderingsuppgifter - moment 1 samhällskunskap 1b (101.0 KiB, 128 downloads)
Quizzar och andra kunskapstest (kommer också att fyllas på)
Demokratin i Aten under antiken
Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Ange Atens koordinater!
A
10°S 24°′Ö
B
37°S 23°′W
C
37°N 24°′Ö
D
24°N 37°′Ö
E
37°S 24°′Ö
Fråga 2
Vad betyder det grekiska ordet "demokrati"?
A
De bästas styre
B
Demeters styre
C
Faderns makt
D
Folkstyre
Fråga 3
Vad heter platsen där Atens folkförsamling samlades för att debattera och ta beslut?
A
Agora
B
Ecclesia
C
Pnyx
D
Forum Romanum
Fråga 4
Vad heter halvön och landskapet där Aten ligger?
A
Attika
B
Iberiska
C
Peleponnesos
D
Jonien
Fråga 5
Hur stor andel av Atens totala befolkning fick vara med och rösta i folkförsamlingen?
A
<10%
B
30-40%
C
10-20%
D
50-60%
Fråga 6
Kryssa alla de som fick vara med och rösta i Atens folkförsamling!
A
Rik handelsman i 40-årsåldern, inflyttad från stadsstaten Miletos (metoiker).
B
Fattig man, krukmakare, i 30-års-ålder.
C
Kvinna i 50-årsåldern som är änka till rik och mäktig man.
D
Manlig slav i 30-årsåldern som jobbar som skulptör.
E
Ung man, 22 år som inte kunnat göra militärtjänst.
F
Man i 40-årsåldern, eupatrid.
Fråga 7
Från vilket annat folk och kultur i medelhavsområdet anses grekerna fått impulserna till deras demokratiska styre?
A
Perserna
B
Gallerna
C
Fenicierna
D
Egyptierna
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 7 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Grovplanering fram till jullovet
Vecka
Lektionsinnehåll (2 lektioner/vecka)
Sidor i boken
33
Introduktion och demokratihistoria (antikens Aten). Exempel på viktiga begrepp: direkt demokrati, folkförsamling, medborgare, demokrati, aristokrati m.fl.
s. 64-71 + genomgångar som du har i Classroom.
34
Demokratins historia: antikens Aten och Rom + demokratins historia i Sverige. Exempel på viktiga begrepp: senat, republik, diktator, parlamentarism m.fl.
s. 145-148, 242-250 + genomgångar som du har i Classroom.
35
Olika valsystem i demokratier. Exempel på viktiga begrepp: majoritetsval, proportionella val, federalism, presidentstyre, parlamentarism m.fl.
s. 242-250 + genomgångar som du har i Classroom.
36
Demokrati och diktatur: olika typer av diktaturer. Exempel på viktiga begrepp: teokrati, militärjunta, censur m.fl.
s. 155-161 + genomgångar i Classroom.
37
Politiska ideologier: liberalism, konservatism, socialism, nationalism, fascism, nazism. Exempel på viktiga begrepp: ideologi, människosyn, metod
s. 162-169, 247 + genomgångar i Classroom.
38
Politiska ideologier: feminism, ekologism, populism Exempel på viktiga begrepp: GAL-TAN, jämställdhet, jämlikhet. Sammanfattning inför provet.
s. 162-169, 247 + genomgångar i Classroom.
39
Gemensamt prov i aulan på onsdag morgon. Lektionerna handlar om Sveriges statsskick.
s. 215-227 + genomgångar i Classroom.
40
Sveriges statsskick och EU:s framväxt
s. 166-167, 215-227 + genomgångar i Classroom.
41
Framväxten av EU - fokus på EU:s historia och institutioner. Exempel på viktiga begrepp: Kol- och stålunionen, Marshallhjälpen, Kommissionen, Europaparlamentet m.fl.
s. 214-217, 228-231 + genomgångar i Classroom.
42
Välfärdssamhället - historia och olika välfärdsmodeller. Exempel på viktiga begrepp: offentlig och privat sektor, modell.
s.288-304 + genomgångar i Classroom.
43
Undersökning av hur människor ser på välfärd. Uppgiften är en del av bedömningsunderlaget.
s. 288-304 + material i Classroom.
44
Höstlov
45
Prov om EU och välfärdssamhället. Provet är en del av bedömningsunderlaget.
s. 288-304 + material i Classroom.
46
Tema: Mänskliga rättigheter och folkrätten i väpnade konflikter
s. 91-92, 438-449 + material i Classroom.
47
Tema: Mänskliga rättigheter och folkrätten i väpnade konflikter
s. 91-92, 438-449 + material i Classroom.
48
Tema: Media och källkritik - Gammal media och ny
s. 116-142 + material i Classroom
49
Tema: Media och källkritik - Närstudie av samhällsfrågan Gängkriminalitet och skjutningar. Börja jobba med rapport.
s. 116-142 + material i Classroom
50
Tema: Media och källkritik - Närstudie av samhällsfrågan Gängkriminalitet och skjutningar.
s. 15-19 + övrig material som behövs.
51
Inlämning av utkast - rapport om samhällsfråga. Den skriftliga rapporten är en del av bedömningsunderlaget i såväl samhällskunskap som svenska.
Orsaker till och konsekvenser av migration (urbanisering, flyktingar mm). Utgå från de övningar om migration vi jobbat med (urbanisering i Asien och flyktingkrisen i Burma).
Orsaker till, konsekvenser av och lösningar när det gäller fattigdom i världen. Här kommer du att få resonera om faktorer som kan förklara fattigdom och hur man kan få en hållbar social och ekonomisk utveckling.
Sårbara platser – du kommer att identifiera sårbara platser med hjälp av kartor, diagram och tabeller.
OBS! tänk på bedömningsaspekterna när du förbereder dig!
Höstterminens religion har de två syskonreligionerna judendom och kristendom som tema. Islam, som också är en abrahamitisk syskonreligion kommer vi läsa om i årskurs 8.
Planering och kunskapskrav
Planering RE åk 7 VT 2021 (409.2 KiB, 259 downloads)
Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 1088 downloads)
Studiebesök
Det blir förmodligen inga studiebesök p.g.a. pandemin.
Provdatum
Eleverna kommer att göra diagnoser för att se hur långt de kommit kunskapsmässigt och i fall det är något som behöver förklaras på nytt och repeteras.
Vecka 17 prov om i första hand judisk tro och praktik
Vecka 21 prov om i första hand kristen tro och praktik
Vårens religion i åk 9 handlar om indiska och i huvudsak asiatiska religioner med hinduismen och buddhismen i fokus. Därefter ska vi framför allt diskutera etik och konflikter där religionen spelar en roll.
Saxat ur kursplanens syfte
”Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.”
Religion i åk 9 – två delarbetsområden
Hinduism och buddhism. Centralt innehåll i fokus: centrala tankegångar, urkunder, varierande tolkningar och bruk, sambandet mellan religion och samhälle, hur livsfrågor och identitet formas av religion, riter och deras funktion. Material: genomgångar (Google presentationer, videor) finns dels här och i Canvas. Läromedel: NE.SE (kapitel om hinduism och buddhism). Kunskapstest: prov vecka 7.
Religion, etik och konflikt. Centralt innehåll i fokus: Etiska modeller och begrepp, religionernas roll i politiska skeenden och konflikter, konflikter och möjligheter. Exempel på viktiga begrepp: jämställdhet, sekularisering, moral, etik, ansvar, frihet, människosyn. Material: genomgångar (Google presentationer, videor) finns dels här och i Canvas. Läromedel: NE.SE (etik).Kunskapstest: presentation vecka 11.
Prov vecka 7 och presentation vecka 11
Prov vecka 7 på Digiexam
Presentation av religiös konflikt vecka 11 (live eller inspelad)
Plugguide
Plugguide inför religionsprov åk 9 VT21 (280.6 KiB, 187 downloads)
Grovplanering
vecka
Lektionsinnehåll
Hänvisningar till NE.SE
2
Hinduism: grundläggande historia, tro och praktik
Hinduism: inledning mm, läs och arbeta med hela kapitlet.
3
Hinduism: fokus på religion och samhälle (utvecklingssamtal)
I kursplanen och närmare bestämt det centrala innehållet bestäms vilken historia vi ska läsa. Exakt hur mycket och var tonvikten ska ligga bestämmer vi på skolan själva.
”Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.”
I årskurs 7 ska vi under vårterminens första arbetsmoment titta närmare på hur tidsperioden antiken påverkat vår egen tid. Vårt fokus kommer främst vara på hur den antika stadsstaten Aten och det romerska riket styrdes. Aten blev känt för att det under ca. 200 år var en demokrati och Rom styrdes under nästan 500 år som en republik.
Antiken – 800 fkr. till 500 e.kr.
Antiken är en tidsperiod som de flesta historiker menar omfattar de grekiska stadsstaternas framväxt under 800-700-talen f.kr, fram till och med det västromerska rikets fall ca 500 (e.kr). Tidsperioden används mest i västerländsk historieskrivning. Vi ska prata mer i klassrummet om varför man delar in historien i olika perioder och vad som anses typiskt för antiken.
Aten – antikens mest kända demokrati
På 500-talet f.kr. förändrades Atens styre från fåvälde och envälde till en för tiden radikal demokrati där även fattiga fiskare, bönder och hantverkare fick vara med och påverka stadsstatens politik. Innan man införde demokrati var spänningarna stora mellan fattiga och rika och hotade att få stadsstaten att falla sönder. De rika tvingades gå med på demokratiska reformer eftersom man insåg att de fattiga behövdes för att försvara Aten och för att helt enkelt få stadsstaten att fungera.
Stadsstaten Aten bestod inte bara av själva staden utan inbegrep även landskapet och halvön Attika. Befolkningen uppgick till ca. 250.000 människor och av dessa var mellan 30-50.000 (10-20%) fria män som fick delta i folkförsamlingen och rösta. Kvinnor, bofasta utlänningar (metoiker) och slavar var uteslutna från den politiska makten. För att få rösta i folkförsamlingen var man alltså tvungen att vara man, atenare och dessutom ha genomfört en typ av militär träning, vilket vanligen skedde när den unge mannen fyllde 20-21 år.
Aten var inte den enda eller ens den första demokratin, flera grekiska stadsstater var periodvis demokratier, bland andra grannstaten Megara. Aten var emellertid den klart största stadsstaten med ett demokratiskt styre och Aten har också efterlämnat flest historiska källor till hur demokratin fungerade. Impulserna till den grekiska demokratin anses främst ha kommit från de feniciska stadsstaterna i östra medelhavet. Fenicierna var liksom som många av de grekiska stadsstaterna skickliga handelsmän och det var även fenicierna som uppfann föregångaren till det moderna alfabetet.
Folkförsamling, domstol och ämbeten
Folkförsamlingen samlades på en kulle i Aten som heter Pnyx. Det var en form av direkt demokrati, där de fria männen röstade på de förslag de ansåg bäst. Man röstade alltså inte på politiker och partier som i dagens Sverige. Vår form av demokrati kallas representativ demokrati eller indirektdemokrati. I folkförsamlingen kunde alla rösta, tala och argumentera, men det krävdes både mod och skicklighet om man skulle lyckas hålla ett övertygande tal.
Att vara fri man i Aten innebar att man förväntades delta i stadsstatens politik men också i dess dagliga skötsel, som t.ex. att ta hand om stadens hästar och att brunnarna gav vatten. Varje år valdes och lottades tusentals män att sitta i domstolar, jobba som ämbetsmän eller sitta i rådet, Atens regering som bland annat förberedde mötena på Pnyx. Det gällde att vara aktiv som medborgare och atenarna hade ett ord för de som inte var intresserade eller okunniga om politik – idiot.
Demokratin i Aten under antiken
Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Ange Atens koordinater!
A
37°S 24°′Ö
B
37°N 24°′Ö
C
24°N 37°′Ö
D
10°S 24°′Ö
E
37°S 23°′W
Fråga 2
Vad betyder det grekiska ordet "demokrati"?
A
Demeters styre
B
Folkstyre
C
Faderns makt
D
De bästas styre
Fråga 3
Vad heter platsen där Atens folkförsamling samlades för att debattera och ta beslut?
A
Agora
B
Pnyx
C
Forum Romanum
D
Ecclesia
Fråga 4
Vad heter halvön och landskapet där Aten ligger?
A
Peleponnesos
B
Attika
C
Iberiska
D
Jonien
Fråga 5
Hur stor andel av Atens totala befolkning fick vara med och rösta i folkförsamlingen?
A
10-20%
B
<10%
C
30-40%
D
50-60%
Fråga 6
Kryssa alla de som fick vara med och rösta i Atens folkförsamling!
A
Fattig man, krukmakare, i 30-års-ålder.
B
Kvinna i 50-årsåldern som är änka till rik och mäktig man.
C
Rik handelsman i 40-årsåldern, inflyttad från stadsstaten Miletos (metoiker).
D
Man i 40-årsåldern, eupatrid.
E
Manlig slav i 30-årsåldern som jobbar som skulptör.
F
Ung man, 22 år som inte kunnat göra militärtjänst.
Fråga 7
Från vilket annat folk och kultur i medelhavsområdet anses grekerna fått impulserna till deras demokratiska styre?
A
Egyptierna
B
Perserna
C
Gallerna
D
Fenicierna
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 7 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Om du vill se en video om den Atenska demokratin kan du klicka här eller här (en fördjupning).
Den romerska republiken
Ungefär samtidigt som Aten blev en demokrati blev den lilla stadsstaten Rom på Italienska halvön republik. Tidigare var Rom en monarki och styrdes av kungar. När den republikanska eran inleddes på 500-talet f.kr. blev själva ordet för kung, rex, ett skällsord. Republikens fria romerska män hade rösträtt, men den romerska eliten såg till att behålla en stor del av makten genom att endast de rika kunde bli valda till prestigefulla ämbeten och sitta i senaten. Hur som helst kunde inte den romerska eliten helt kosta på sig att ignorera de fattiga romarna, det var trots allt de som röstade fram vilka som skulle bli konsuler, det vill säga det högsta ämbetet i Rom.
Folkförsamlingarna, senaten och ämbetsmännen
I Rom delades makten mellan folkförsamlingarna, senaten och ämbetsmännen. Att dela makten mellan olika institutioner kallas maktdelning. Tanken är att inte all politisk makt ska hamna hos några få eller en särskild grupp, som t.ex. en kung eller hos adeln.
Folkförsamlingarna
Alla fria romerska män som var tillräckligt gamla för att gå ut i krig fick delta i folkförsamlingarnas arbete. Arbetet innebar bland annat att rösta på lagförslag och på kandidaterna som ställde upp i valen. Den romerska folkförsamlingen var inte som den Atenska som hade fri debatt. De romerska männen fick bara ta ställning (ja/nej) till de förslag som lades fram av ämbetsmännen.
Senaten
I senaten satt vanligen 300 rika romare. De 300 senatorerna tillhörde vanligen Roms elit sedan flera generationer. Från början hade bara Roms adel, de så kallade patricierna tillåtelse att sitta i senaten, men med tiden fick även rika och inflytelserika icke-patricier (plebejer) delta. Alla senatorer i Senaten hade tidigare haft mer eller mindre höga ämbeten som till exempel konsul och var därför vana vid makt. Senaten gav endast råd till ämbetsmännen som skulle styra Rom, men deras ord vägde mycket tungt, de hade vad man kallade auktoritet.
Ämbetsmännen
Det högsta ämbetet i Rom var konsul och för varje år valdes två konsuler. De växlade under året som Roms högste ämbetsman. Men båda konsulerna hade veto, vilket innebar att de kunde stoppa varandras lagförslag. Årligen valdes många ämbeten i Rom och för överklassens män var det en oemotståndlig karriärväg att försöka nå toppen och bli vald till konsul. Under speciella omständigheter (krig) kunde Rom styras av en diktator. Diktatorn kunde själv ta beslut utan att lyssna till senaten eller en medkonsul, men diktatorsmakten var endast tillfällig, max 6 månader. Julius Caesar försökte bli diktator på livstid, men blev mördad av en grupp senatorer som ansåg att Caesar var på väg att stjälpa republiken och införa en sorts monarki, något som var ett rött skynke för många romare.
Andra ämbeten man kunde väljas till var praetor, edil, kvestor och censor. De utförde arbeten som domare, ekonom, festfixare med mera.
Om du vill se en video som förklarar mer i detalj hur republiken fungerade kan du klicka här.
Rom under republiken
Ett litet test på dina kunskaper om den romerska republiken under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Rom under republiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilka påståenden om Roms senat är sanna?
A
Senaten gav råd till ämbetsmännen.
B
Senaten bestämde Roms nya lagar.
C
Alla fria män i Rom kunde delta i senatens möten.
D
I senaten satt Roms förmögna elit.
E
Senaten beslutade vilka som skulle bli årets konsuler.
Fråga 2
Vilka fick rösta i de romerska folkförsamlingarna?
A
Roms adliga elit - patricierna.
B
Både rika män och kvinnor.
C
Endast de rika männen.
D
Alla fria romerska män.
Fråga 3
Vad kallades Roms adliga familjer?
A
Eupatrider
B
Aristokrater
C
Patricier
D
Plebejer
Fråga 4
Vilket var det högsta ämbetet man kunde bli vald till i Rom?
A
Senator
B
Domare
C
President
D
Konsul
E
Kvestor
Fråga 5
I kristider kunde en man få makt att själv bestämma under max 6 månader. Vilken titel hade han?
A
Arkont
B
Diktator
C
President
D
Tyrann
Fråga 6
Hur styrdes Rom från 700-talet f.kr. till 500-talet f.kr?
A
Demokrati
B
Diktatur
C
Monarki
D
Republik
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 6 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Antikens politiska arv
Det politiska arvet från Aten och Rom är ofta synligt och konkret. Världen har idag ett grekiskt ord, demokrati, för att beskriva ett styre där folket har den övergripande makten att bestämma. Ett land som inte styrs av en kung som ärvt makten, utan helst styrs av en vald ledare kallar vi idag republik. När USA skapades och Frankrike omskapades i slutet av 1700-talet inspirerades man av antikens styrelsesätt. man ville ha ett alternativ till Europas enväldiga kungar. Det ”nya” fann man istället i antikens fria stater Aten och Rom. Gissningsvis kommer vi hitta massor av spår från antiken när vi undersöker och studerar dåtiden.
George Washington, USAs förste president avbildades som den romerske politikern Cincinnatus.
Den historia vi ska läsa, diskutera och jobba med under vårterminen 2021 är minst sagt omfattande: antiken, amerikanska frihetskriget, franska revolutionen och den industriella revolutionen. Vi kommer arbeta med alla långsiktiga mål i ämnet historia. Ni kommer lära er om viktiga skeenden och förändringar i människans historia, hur man värderar historiska källor och hur man kan analysera historieanvändning (historiebruk).
Fyra bilder som representerar de olika tidsperioderna och skeendena vi läser om i åk 7.
Varför ska man läsa historia?
Hur blev du den du är idag? När du svarar på frågan kommer du kanske fundera kring biologi och medfödda egenskaper, men gissningsvis spelar uppväxten och dina erfarenheter en stor roll. Det vill säga, din historia har varit med och format dig.
Vi läser historia av många skäl. Ett viktigt skäl är att vi vill förstå samtiden. Vilka är krafterna som skapat dagens värld med klimatförändringar, globalisering, välfärd och fattigdom, krig och fred, demokrati och diktatur? Om vi vill förstå dagens konflikter, eller mindre frågor som varför skolmaten är gratis går vi till historien och letar efter svar. Det historiska perspektivet förklarar ofta mycket.
Att lära sig om och få en förståelse för hur människor genom historien levt, kämpat, löst problem, skapat problem och handskats med exempelvis pandemier, naturkatastrofer, svält, plötslig rikedom är både intressant i sig men också lärorikt. Historien kan faktiskt ge oss kunskaper som gör det lättare att tänka om framtiden.
Om vi ska lära oss något av historien krävs att den historia vi läser är sann. Felaktiga och missvisande bilder av historien gör att vi kanske tar fel beslut. För att bygga upp en rimligt sann bild av historien behövs källor som t.ex. dagböcker och husruiner. Inom historieämnet finns en lång tradition och metoder för hur man tolkar och värderar källor. Historieämnet ger oss verktyg att tänka kritiskt och undersökande.
Planering historia åk 7 VT 2021
HI ÅK 7 Planering VT 2021 (419.9 KiB, 402 downloads)
Kunskapsmål och kunskapskrav i historia
Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 1390 downloads)
Förmågorna Inför Np Historia Vt 2015 (2.5 MiB, 6833 downloads)
Historia åk 7: tre delområden
Antika statsskick - Politik och befolkning under den atenska demokratin och den romerska republiken. (Centralt innehåll i fokus: "Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.").Du kan läsa här om Atens och Roms statsskick.
1700-talets politiska revolutioner: Upplysningen, den amerikanska revolutionen och den franska. Vad förändrades? (Centralt innehåll i fokus: "Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.").
Den industriella revolutionen: fokus på Storbritannien, orsaker och följder. (Centralt innehåll i fokus: "Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.")
GrovPlanering
Musik från antikens Grekland?
Musik från franska revolutionen
Så här skriver ne.se om Marseljäsen Frankrikes nationalsång ”Marseljäsens upphovsman var Claude-Joseph Rouget de Lisle, som diktade och komponerade den en natt i april 1792 i Strasbourg. Sången fick snabbt spridning genom sin uppfordrande text och kongeniala musik och blev franska revolutionens sång framför andra.”
Diagnoser & Prov
Sammanlagt 5-6 diagnoser under momentet. Diagnoserna används inte i första hand som bedömningsunderlag av mig (er lärare) utan är mest till för er (elever) att kolla att ni hänger med.
Läxa till första lektionen om Rom – titta på en dokumentär om Julius Caesar som ligger på svtplay (klicka här).
Under denna hösttermin, som återigen präglas av coronapandemin, kommer klasserna 7CDE läsa samhällskunskap veckorna 43-51. Vi delar upp arbetet i olika avsnitt som alla är viktiga och centrala. Som vanligt gäller det att tänka långsiktigt eftersom det här är kunskaper som återkommer och som är centrala om man vill förstå samhället och världen idag.
Mänskliga rättigheter – bakgrund och kamp för MR i dag.
Brott och straff – lagar, regler idag och förr.
Socioekonomiska faktorer – hur utbildningsnivå, inkomst och yrke påverkar individen.
Lite om beslutsfattande kommer också tas med i undervisningen (det är ju t.ex. viktigt att känna till vilka som stiftar lagar i Sverige).
Centralt innehåll (från kursplanen)
I det centrala innehållet står stoffinnehållet som vi ska jobba med. En del i det centrala innehållet kommer vi tillbaka till, som t.ex. EU som vi oftast jobbar mest med i årskurs nio. Politiska ideologier kommer vi återkomma till flera gånger, inte minst när vi läser historia.
Rättigheter och rättsskipning
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Beslutsfattande och politiska idéer
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
Några olika stats- och styrelseskick i världen.
Samhällsresurser och fördelning
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Prov och diagnoser
vecka
typ
innehåll
47
diagnos
Mänskliga rättigheter, brott och straff (rättssäkerhet mm)
49
diagnos
Brott och straff, socioekonomiska faktorer, lagstiftning
50
Prov
Fokus på brott och straff
51
Uppgift
Bedömningsuppgift: Nationella minoriteter
Provinformation
Kunskapstest sh brott och straff ht 2020 (138.0 KiB, 528 downloads)
Vi avslutar höstterminen 2020 och inleder vårterminen 2020 med att läsa historia veckorna 42 t.o.m. vecka 2. De första veckorna kommer vi att läsa om folkmord under 1900-talet. Vi kommer diskutera orsaker till och förutsättningar för och konsekvenser av Förintelsen och folkmorden i Osmanska riket, Rwanda och i det forna Jugoslavien på 1990-talet.
Tidsperioden som är i fokus är 1945-2020, från kalla krigets början till elfte september 2001 när World Trade centers tvillingtorn och Pentagon utsattes för terrorattacker som skakade världen. Även om vi mest kommer titta på 1900-talet ska vi också blicka framåt, hur ser världen ut när ni (åk-9-elever) är vuxna och gamla?
Inlägget uppdaterades: 2020-10-23
Grovplanering historia åk 9
vecka
Länkar till NE
lektionsinnehåll
42
Tema folkmord
43
Tema folkmord och föreläsning av Dina och Jovan Rajs
44
Läslov
45
Tema folkmord: Förintelsen, Rwanda, Srebrenica (diagnos + bedömningsuppgift)
46
Fokus: olika aspekter av kalla kriget - militära konflikter, vetenskaplig prestige (diagnos)
47
Fokus: Olika aspekter av kalla kriget - Koreakriget, rymdkapplöpning, avkolonisering osv.
48
Varför kollapsade östblocket? Prov - främst historisk referensram.
49
Fokus: Utvecklingen efter Sovjets fall. Afghanistan vägen mot elfte september
50
Fokus: Utvecklingen efter elfte september-attackerna 2001: Irak, Afghanistan, al-Qaida, IS, Orbán, Putin
51
Fokus: historiebruk och begreppsparet förändring-kontinuitet
2
Repetition
3
Avslutande bedömningsuppgift - Förändring och kontinuitet
Prov- och testdatum
Diagnoser sker regelbundet
Bedömningsuppgift: källkritik och historiebruk kommer att ske vecka 45 eller första lektionen vecka 46.
Vecka 48: prov i historia (i huvudsak historisk referensram)
Viktiga personer (fr.a. politiskt under efterkrigstiden)
Efterkrigstidens persongalleri: Hur har de påverkat och/eller förändrat historien?
Per-Albin Hansson, John F. Kennedy, Olof Palme, Margaret Thatcher, Ronald Reagan, Michail Gorbatjov, Josef Stalin, Rosa Parks, Ho Chi Minh, Nelson Mandela, Nikita Chrusjtjov, Fidel Castro, Indira Gandhi, Winston Churchill, Mahatma Gandhi, Mao Zedong, Usama bin ladin,
Testa om du har koll på personerna som förändrade världen! (Klicka här)
Viktig geografi att ha koll på …
Öst- och Västtyskland, Berlin, Balkan, Haag, Nürnberg, Treblinka, Auschwitz, Jugoslavien, Sovjetunionen, Kuba, Sydostasien,Kambodja, Nordvietnam, Sydvietnam, Hanoi, Saigon, Nord- och Sydkorea, järnridåns sträckning, New York, Afghanistan, Irak, Syrien, Mellanöstern.
Testa om du har koll på geografin! (länk kommer inom kort)
Nyckelfrågor och historiska problem: Förintelsen och andra folkmord
Orsaker till och konsekvenser av Förintelsen.
Har 1900-talets och efterkrigstidens folkmord och grymheter gemensamma mönster och orsaker?
Hur försöker man att förhindra nya folkmord? Och vilka möjligheter ser du i att förhindra storskaliga grymheter mot människor?
Nyckelfrågor och historiska problem: efterkrigstiden
Orsaker till och konsekvenser av kalla kriget.
Orsaker till och konsekvenser av välfärdssamhällets framväxt.
Hur och varför avkoloniserades Afrika och Asien under andra hälften av 1900-talet?
Varför blev det aldrig ett direkt krig mellan USA och Sovjet?
Hur var det att leva i öst respektive väst?
Varför upphörde kalla kriget? Och vad hände sedan?
Orsaker till och konsekvenser av 9/11 (alltså terrordåden 11 september 2001).
Förändring och kontinuitet vad gäller makt, politik, folkmord och levnadsförhållanden?
Hur ser framtiden ut?
Självrättande test om förintelsen och andra folkmord
