Prov – USA:s politiska system vecka 40

Det första delmomentet i samhällskunskap 3 handlar om det politiska systemet i USA. I november håller landet ett presidentval som följs nervöst av världen. Kommer USA fortsätta att vara en demokrati om Donald Trump vinner valet? Hur påverkar valet Sverige och världen? Men, framför allt, hur fungerar det amerikanska politiska systemet?

Delmoment 1 i kursen Samhällskunskap 3: Det amerikanska politiska systemet: Hur fungerar det amerikanska systemet? Vilka experter kallas in i media för att analysera valet? Prov och inlämning vecka 40. Cirka 5-6 veckor (HT24)

Material: filmer, presentationer och texter

Texter till delmomentet

Kompendium 1 (länk)

Artikel om viktiga valdebatter (länk)

Instuderingsuppgifter

Instuderingsuppgifter S3 USA politik (472.6 KiB, 18 downloads)

Filmer om partierna – bra men på engelska, från en amerikansk nyhetskanal (Länk till alla deras filmer)

Demokraterna

Film om det republikanska partiet

Film på urplay (länk till filmen) som är obligatoriskt innehåll

Presentation som använts i undervisningen

Intressanta dokumentärer på Svtplay

Dokument utifrån: Trump och lögnen som vapen (del 1) och (del 2)

Dox: Roger Stone och det amerikanska upproret (se här)

Dokumentärserien: Extremisternas USA (se här)

Öppna test i Exam.net (OBS! testerna stängs onsdag 2/10 kl 11:05)

Öppet test nr 1: Exam.net provkod: MCYXiM

Öppet test nr 2: Exam.net provkod: TXacqo

Tema slaveri, befrielse och motreaktioner – historia 2a

Tema: Slaveri, befrielse och motreaktioner

Slaveri, befrielse och motreaktioner (1500-2020) hänger ihop med flera andra teman vi kommer att fördjupa oss i under kursen, som till exempel kolonialism, avkolonisering och folkmord. Vi kommer att studera slaveriet ur historieämnets alla delar; vi ska till exempel studera förändringsprocesser, analysera källor och hur historien används och använts. I kursen historia 2a ska särskilt ”[f]örmåga[n] att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv” lyftas i undervisningen.

Övergripande frågor till momentet

Nyckelbegrepp: förändringsprocesser, förklaringar (idealism, historiematerialism).

Vilka är drivkrafterna till slavhandel mer allmänt i ett historiskt perspektiv?
Varför avskaffades den transatlantiska slavhandeln under 1800-talet?
Vilken roll spelade Sverige i den transatlantiska slavhandeln?
Hur såg slaveriet i USA ut under tiden före inbördeskriget?
Varför avskaffades slaveriet i USA?
Vilka var (är) konsekvenserna av slaveriet i USA efter inbördeskriget?

P.S. Alla frågor på provet hänger ihop med ovanstående frågor.

Instuderingsuppgifter till provet slaveri

Öppna test (OBS! testerna stängs onsdag 9/10 kl 8:00)

Exam.net kod: BynhFP (Öppet test om slaveri del 1)

Exam.net kod: RQADdt (Öppet test om slaveri del 2)

Exam.net kod: aSJo5j (Öppet test om slaveri del 3)

Du får svaret direkt och kan göra testet hur många gånger som helst.

Slaveri, befrielse och motreaktioner 1500-2020

Några viktiga begrepp: träldom, Barbareskstaterna, Den transatlantiska slavhandeln, abolitionism, kväkare, grundlagsfäderna, plantage, den underjordiska järnvägen, King Cotton, juneteenth, medborgarrättsrörelsen.

Material inför provet

Provet kommer bestå av såväl flervalsfrågor och fritextfrågor. Alla delar av historieämnet kommer att finnas med: förklaringar till historisk förändring och kontinuitet, hur historia används, analys av källmaterial från tiden.

Kompendium 1 (övergripande artikel om slaveri)
Artiklar (i Google Classroom): Forskning om slaveriets betydelse för ojämlikheter i rikedom (GU), Historieskrivningen är ett vapen i kulturkriget (DN), historiebloggen i SvD om Denmark Vesey och Harrisons historia i SvD ”Onkel Toms stuga” präglad av rasism.
Anteckningar
Slides och videor
Länk till filmen Svensk slavhandel (UR play)
Länk till dokumentär om Ku Klux Klan (SvtPlay)

Slaveri och medborgarrättsrörelse i USA

Videor och slides om slaveri

Första delprovet i historia 1b HT 2024

Vecka 41 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas.

Saxat från skolverket (länk – klicka här):

(1) Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. (2) Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. (3) Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. (4) Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. (5) Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Hur kommer provet vara konstruerat?

Flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor. (Se diagnoserna.)
Två längre fritextfrågor: Den första fritextfrågan kommer handla om förändringsprocesser, som till exempel varför blev stadsstaten Athen en demokrati? Den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden eller antiken används.

Exempel på frågor om förändringsprocesser

Hur förklarar historiker och arkeologer att komplexa samhällen med städer och skriftspråk uppstod vid floderna Eufrat, Tigris och Nilen för 5-6000 år sedan?
Varför reformerade atenarna sitt politiska system kring 500-talet f.kr? Varför gick man från ett oligarkiskt till ett demokratiskt styre?
Resonera om orsakerna till romarrikets undergång. (En klassisk fråga sedan Edvard Gibbons dagar.)
Varför blev romarriket kristet under 300- och 400-talen? Resonera om konsekvenser av att romarna blev kristna.

Exempel på frågor om historiebruk

När vi analyserar historiebruk kommer vi genomgående ställa frågor om historiebrukets intentioner/funktion (varför) och rimligheten och tendensen (källkritiska aspekter) i historiebruket. Vi kommer också ställa frågor om historiebrukets följder och reaktioner, samt om det finns konkurrerande perspektiv på till exempel hur man ska se på den atenska demokratin.

Exempelfråga: Varför smyckades Vasaskeppet som byggdes 1620-talet i Sverige med träskulpturer ur romersk och antik historia och mytologi?

Vad handlar provet om?

Kunskaper om tidsperioderna: forntiden, antiken, hellenismen, senantiken och lite medeltid. Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och Antiken (s. 31-68).
Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, aktör, struktur, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).

Instuderingsuppgifter till provet

Instuderingsuppgifter till historieprov nr 1 (569.2 KiB, 1132 downloads)

Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).

Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Uruk, överskott) 3-4 gånger innan du verkligen kan.

Sammanfattning av SvD-artikeln om studieteknik (länk)

Artikeln är skriven av journalisten Maria Jelmini och publicerades i SvD 2022-03-09.

Öppna tester om historia (OBS! testerna stängs på onsdag 9/10)

Öppet test i Exam.net – provkod: nkaGee (Du/ni kan göra testet hur många gånger ni vill och du får resultatet direkt efter du lämnat in testet.)
Test om övergången till forntiden och högkulturer (klicka här)
Test om källkritik (klicka här)

Videor och slides

Historia 1b 2024-2025

Kursbeskrivning Historia 1B

Historia 1b breddar och fördjupar grundskolans historieundervisning. Historien fram till och med 1700-talets upplysning behandlas utifrån epokbegreppet med vissa fördjupningar som till exempel antikens politiska kultur. Den senare historien, från den industriella revolutionen och framåt är mer detaljrik. Genomgående kommer vi dels att tolka och dels kritiskt granska historiskt källmaterial från olika tider. Du kommer också att analysera hur uppfattningar om historien påverkar människors identitet och hur historia används i debatter och konflikter.

* för fullständig kursplan se skolverket.se

Planering

Lektionplaneringen ligger i Classroom och uppdateras ofta. Den mer övergripande veckoplaneringen hittar du här och i ett dokument i Classroom.

Examinationer

Varje enskilt delprov består
Källkritik – ni kommer att få värdera och tolka historiska källor. Historiebruk – någon eller ett par uppgifter kommer handla om att analysera historiebruk som t.ex. hur antiken används i film och media idag. Kunskaper om historiska tidsperioder, förändringsprocesser, personer som t.ex. tidsperioderna forntiden och antiken, hur och varför högkulturer uppstod vid floderna Eufrat, Tigris, Nilen, Indus, Huang He, historiska personer som Hipparchia, Leonidas, Caesar med flera. Att använda en historisk referensram för att se de längre tidsperspektiven, t.ex. hur forntiden och antiken påverkar oss idag.

Diagnoser, frågor och sammanfattningar

Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.
Sammanfatta lektionen/veckan: många lektioner avslutas med några minuter då du får sammanfatta det viktigaste med dagens lektion. Syftet är att du ska reflektera och minnas.

Öppna diagnoser (exam.net)

Diagnos 1 om Mespotamien och Gilgamesh – kod: byoZvj (exam.net)
Diagnos 2 om stadsstater, folket i Athen mm – kod: VcbuLw (exam.net)

Inför delprov 1

Förberedelse inför första delprovet (klicka här)

Betygsunderlag

Ett par diskussioner/debatter om historiskt viktiga frågor, som till exempel vad som driver historien framåt.
Fem digitala delprov som görs enskilt (två på höstterminen och tre på vårterminen).
En PM med en historisk analys.

* se Schoolsoft för examinationsdatum och kunskapskrav

Kurslitteratur och material

Hallberg, E.,Nyström, H., Nyström, L., Nyström, Ö. (2011) Perspektiv på historien 1b. (2:a uppl.). Gleerups

Artiklar, noveller och filmer mm kommer att tillkomma.

Grovplanering historia 1b HT24 & VT25

Länk till grovplanering (klicka här)

Avslutande prov i kursen historia 1b

Det sista provet är dels ett test på dina kunskaper om historien efter första världskriget, dels test på det vi tidigare studerat, som till exempel kunskaper om antiken, medeltiden och tidigmodern tid. Mycket repetition alltså.

Hur plugga?

En fråga kommer handla om förhållandet mellan historiska aktörer och mer bakomliggande strukturer. Plugguppgift: Leta efter personer i boken som har haft stor påverkan på historien eller har haft ett stort ansvar för ett historiskt skeende. Träna på att tolka personen som betydelsefull och att bakomliggande strukturer som till exempel politiska system och ekonomiska konjunkturer var viktigare för det historiska skeendet. (OBS! Ni kommer inte att få välja Adolf Hitler som historisk aktör.)

Tidigare prov

Prov 1 (forntiden, antiken mm) klicka här.
Prov 2 (medeltiden, tidigmodern tid mm) klicka här.
Prov 3 (1700-talets revolutioner mm) klicka här.
Prov 4 (imperialism, första världskriget mm) klicka här.

Nytt i det avslutande momentet som testas på provet

Mellankrigstiden, med fokus på Europa, Sovjet, Italien, Tyskland och USA: ekonomiska kriser och framväxten av fascism, nazism och kommunism. Läshänvisningar: Kapitlet Från krig till krig s. 299-320, 350-351.
Andra världskriget, med fokus på de större linjerna: vändpunkter och varför de allierade vann (alternativt att axelmakterna förlorade). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 321-330, 350-351.
Förintelsen, med fokus på Förintelsen olika faser och hur den gick till. Frågan om dess orsaker (intentionalister och funktionalister). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 331-336, 350-351.
Kalla kriget, med fokus på orsaker till konflikten och varför kalla kriget slutade. Läshänvisningar: Kapitlet Efterkrigstiden s. 363-383, 395-401.

Vi kommer att ha lektioner efter provet som mer fokuserar på Sverige under andra världskriget, Förintelsen och kalla kriget. Och de avslutande lektionerna handlar om vår samtid och framtid.

Exempel på personer som ni kommer att kunna välja


Historisk person (aktör)	Historisk händelse eller process
Leonidas I (Spartansk kung)	Grekerna besegrar perserna
Aristoteles	Modern filosofi och vetenskap
Konstantin den store (kejsare)	Kristendomen blir en världsreligion
Theodora (kejsarinna)	Kvinnors rättigheter under senantiken
Heliga Birgitta	Skapandet av Birgittinorden
Martin Luther	Splittringen av katolska kyrkan
Jan Pieterszoon Coen	Batavia på ön Java grundas
Olympe de Gouges	Kvinnorättsrörelsen: ökad jämlikhet och jämställdhet
Heinrich Himmler	Förintelsen
Rosa Parks	Medborgarrättsrörelsen och Jim Crow-lagarnas upphörande
Michail Gorbatjov	Kalla krigets slut och Sovjets kollaps
Usama bin Ladin	Kriget mot terrorism

En av fritextfrågorna kommer att handla om historiebruk under andra världskriget eller kalla kriget (1945-1990). För att göra en mer kvalitativ analys av historiebruket behövs kunskaper om historien, till exempel om antiken eller medeltiden.

Gör en tidslinje utifrån de historiska tidsperioderna forntiden, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och senmoderntid. Placera endast viktigare företeelser som till exempel industrialisering, den vetenskapliga revolutionen på tidslinjen, men också tidsperioder som till exempel vikingatiden, mellankrigstiden med flera.

Slides och videor

Forntiden & antiken

Medeltiden och början på tidigmodern tid

Franska revolutionen

Amerikanska frihetskriget eller revolutionen

Industriella revolutionen
Imperialism

Mellankrigstiden – Tyskland

Ryska revolutionen

Mellankrigstiden: USA, Japan …

Andra världskriget – en översikt

Förintelsens bakgrund och begrepp – del 1

Förintelsens faser – del 2

Efterkrigstiden 1945-2001

Öppna tester – framplockning, repetition

Alla tester kan göras hur många gånger som helst.

Exam.net-tester

Öppet test där du kan träna och repetera de källkritiska verktygen: Exam.net (kod: CQAfdK)

Öppet test där du kan träna begrepp och historiebruk Exam.net (kod: WV9Zyy)

Öppet test (många frågor!) från alla prov om historiska kunskaper, från forntiden till mellankrigstiden. Exam.net (kod: tcdhUS)

Öppet test på andra världskriget, Förintelsen och kalla kriget. Exam.net (kod: fsdQcw)

Google-formulär-tester

Ett test på första världskriget. Klicka här.

Ett test på ryska revolutionen (bakgrund, orsaker, personer mm): Klicka här.

Ett test på mellankrigstiden med fokus på USA, Tyskland, Italien och Japan. Klicka här.

Rysk imperialism och Ukraina

Vårt sista tema inom kursen historia 2a handlar om Rysslands och Ukrainas historia. Alla delar av historieämnet kommer avhandlas. Vi ska bland annat läsa utvalda delar och analysera Nestorskrönikan från 1100-talet. Idag pågår förutom ett fullskaligt konventionellt krig också ett propgandakrig mellan Ukraina och Ryssland som inte sällan handlar om hur historien ska tolkas. Vi kommer alltså behöva analysera historiebruket.

Öppet test på Exam.net

Du kan göra testen hur många gånger som helst.

Test nummer 1 om Kievrus: Exam.net (kod: hkemQG)

Test nummer 2 om historien fram till idag: Exam.net (kod: 9dYWmZ)

Viktiga begrepp i undervisningen

Aktör, struktur, förändring, kontinuitet, materialism, idealism, nationalism, imperialism.

Material (fylls på allt eftersom)

Instuderingsuppgifter till alla texter ni förväntas läsa: klicka här. I dokumenten finns länkar till artiklarna, men till ne.se behöver logga in med ditt skolkonto.

Artikel i Populär historia av Klas-Göran Karlsson: se här. Uppgifterna till artikeln kan laddas nedan.

Uppgifter Kievriket (3.3 MiB, 160 downloads)

Hur blev Kievriket kristet, enligt Nestorskrönikan? (7.5 MiB, 141 downloads)

Presentationer

Del 1: Kievrus och Moskvariket

Del 2: Ryssland och Ukraina 1800-2024

Kartkunskap

Det är en fördel att ha koll på de länder som omger Ryssland och Ukraina: Spela Seterra: klicka här.

Essäfråga på provet om Ryssland och Ukraina fredag 24/5

Frågan inbegriper dels historieanvändning och kunskaper om historiska händelser, processer och personer.

A) Hur använder Ryssland historien för att legitimera sina anspråk på Ukraina?
B) Hur använder Ukraina historien för att legitimera sina krav på självständighet och suveränitet?

I uppgiften ligger också att göra en värdering av hur historien används. Tänk också på att fokus ligger på a-frågan om det ryska historiebruket.

Inför prov 4 i historia 1b VT24

Under veckorna 12 och 13 har vi prov nummer 4 (av 5). Fokus på provet är den europeiska imperialismen under 1800- och 1900-talen och första världskriget, samt lite om den ryska revolutionen.

Dokument med sidhänvisningar, begrepp med mera (klicka här). EK22 ska utgå från detta dokument eftersom de skriver vecka 12 (klicka här).

Träna geografi

Träna på Europas politiska geografi före kriget 1914 och gränserna efter kriget på Seterra (före kriget, efter kriget).

Självrättande test om imperialism och första världskriget

Exam.net-test om imperialism, första världskriget (kod: Ymt7dR)
Google formulär-test om första världskriget (klicka här)

Quiz om ryska revolutionen och den kommunistiska ideologin

Test på dina kunskaper om ryska revolutionen (klicka här)
Test på dina kunskaper om socialistisk/kommunistisk ideologi (klicka här)

URfilm om Imperialismen

Videogenomgång om första världskriget

Videogenomgång om socialism och kommunism

Kalla krigets spioner VT24

Under våren läser vi ett tema i kursen historia 2a om spioner och spionorganisationer under kalla kriget. Ni gör några mindre grupparbeten om viktiga personer under kalla kriget och en paruppgift om spioner och spionorganisationer. Temat examineras genom dels en bedömd diskussion och ett prov.

Vi spelar spelet När då då med frågekort om kalla kriget mer allmänt och spioner och spionorganisationer i synnerhet.

Grovplanering

Veckor: 5-12 (vecka 9 – sportlov)

Länk till dokumentärerna Kalla krigets hemliga kod och Överklasspionerna.

Länk till en väldigt intressant dokumentär om Stasi och fotbollen i DDR som heter FC Stasi (klicka här).

Fredag vecka 12 har ni prov på området. Provet testar (1) mer allmänna kunskaper om kalla kriget: orsaker, händelser och skeenden, det för att ni ska kunna sätta in spionaffärer och organisationer i ett historiskt sammanhang. Ni testas också på (2) era kunskaper om spioner och säkerhets- och underrättelseorganisationer. (3) Ni kommer också att få analysera och värdera källor från kalla krigets dagar.

Instuderingsuppgifter till provet

Instuderingsuppgifter - kalla krigets spioner (530.8 KiB, 193 downloads)

Öppna tester (årtal, begrepp och andra fakta)

Länk till quiz om kalla krigets spioner (klicka här)

Öppet Exam.net test (Kod: qGpVCi)

Fritextfrågor på provet

Diskutera spionernas a) motiv under kalla kriget med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet, och b) om de hade någon betydelse för kalla krigets utgång.
Resonera om likheter och skillnader mellan öst- och västblockets underrättelse- och säkerhetstjänster under kalla kriget.

Litteratur

Till provet ingår kapitlet Spioner och agenter under kalla kriget (s. 186-207) och delkapitlen Det kalla kriget (s. 181-184) och Källor och källkritik (s. 52-61) i Alla tiders historia 2-3.

DN-artikeln: Det betyder orden – DN reder ut 13 termer om spioneri (2022-11-26).

Paruppgift om kalla krigets spioner och spionverksamheter

Dokument som kortfattat beskriver momentet

Kalla krigets spioner och spionorganisationer (1.1 MiB, 164 downloads)

Videogenomgångar om kalla kriget

Träna inför prov i historia om revolutioner VT24

Vecka 7 och 8 (lite olika beroende på klass) har vi ett prov på den historia vi hittills läst. Mest handlar det om att ni ska visa era kunskaper om de stora politiska, ekonomiska och sociala förändringarna i Europa och Amerika under 1700- och 1800-talen.

Beskrivning och sidhänvisningar

Plugguide till prov i februari 2024 (147.8 KiB, 259 downloads)

Längre fritextfrågor (ni får två)

En skrivfråga kommer utgå från att se och analysera ett skeende från olika perspektiv. Exempelvis: Diskutera den Amerikanska/industriella/franska revolutionen ur olika perspektiv.
Den andra skrivfrågan utgår att ni ska analysera historiebruk. Historiebruket kommer handla om någon av ovan nämnda revolutioner.

Öppna test (Exam.net)

Exam.net: JBXFn5 (frågor om historiska fakta, skeenden, orsaker mm).

Exam.net: fyfxcu (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).

Presentationer

Källkritik

Historiebruk & historiesyn (tänk särskilt på den modell vi använder när vi analyserar olika bruk av historien

Amerikanska revolutionen

Franska revolutionen och Napoleon

Industriella revolutionen ur olika perspektiv

Ideologier

Samhällskunskap 3 2023-2024

Kursen samhällskunskap 3 vilar i huvudsak på två ben: vetenskapsteori och globalisering. Höstterminen har vi dels ägnat åt vetenskapliga begrepp, modeller och teorier, samt aspekter av globalisering. I kursbeskrivningen står det att fokus ska vara:

”Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.”

Att globalisering är en faktor som får konsekvenser för samhället och därmed direkt eller indirekt hamnar i samhällsdebattens centrum är självklart. ”The debate now is about the consequences of globalization, not about the reality of globalization […]” för att uttrycka sig med sociologen Anthony Giddens ord.

Prov vecka 51 – analys av globaliseringens orsaker och konsekvenser

Du förbereder dig genom att göra och ha koll på:

Läsa och bearbeta kapitlet Globalisering (s. 460-491). Du kan bearbeta innehållet genom att helt enkelt jobba med uppgifterna på s. 490-491.
Kunna diskutera olika aspekter av globalisering: ekonomi, politik och kultur.
I vårt Google classroom finns också två artiklar som vi arbetat med, dels Stulen mark? från Amnesty International, dels Johan Norbergs Globalisering-protektionismens tid. Båda är viktiga.
Diskutera ekonomiska teorier och modeller, som David Ricardos teori om komparativa fördelar.
Du ska kunna diskutera globaliseringens för- och nackdelar med med hjälp av debattörer och forskare som Anthony Giddens, Johan Norberg och Arundhati Roy. (En fritextfråga fråga kommer vara på detta tema).
Ha koll på begrepp som behövs för att beskriva och analysera globalisering: aktör, struktur, ngo, nationalstat, multi- och transnationella företag.
Gör öppna diagnoser/test. Alla diagnoser ligger på Exam.net: kod (7hjxsv) och (6ZPqBt) OBS! Det kommer ytterligare ett öppet test under veckan.

Saxat ur betygskriterierna för samhällskunskap 3

Eleven ger välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.

Du ska alltså bland kunna diskutera olika ståndpunkter i frågor som berör globaliseringens orsaker och framför allt konsekvenser.

Vårterminen 2024 – samhällskunskap 3

Under vårterminen ska vi undersöka hur globaliseringen tolkas och kommuniceras i den svenska politiska och ekonomiska debatten genom att:

Analysera hur riksdagens partier debatterar globaliseringens konsekvenser i kammaren via kammarens protokoll (se här).
Beskriva och analysera partiers (se här) och andra viktiga aktörers, som till exempel Svenskt näringsliv och LO, syn på och ideologi i den svenska debatten om globaliseringens konsekvenser.
Utöver kammarens protokoll och partiernas egna ”policydokument” ska vi åka till riksdagen och lyssna och analysera debatter om globaliseringens konsekvenser. Ett studiebesök i riksdag är inbokat (29/1 2024)