Orsaker till och konsekvenser av migration (urbanisering, flyktingar mm). Utgå från de övningar om migration vi jobbat med (urbanisering i Asien och flyktingkrisen i Burma).
Orsaker till, konsekvenser av och lösningar när det gäller fattigdom i världen. Här kommer du att få resonera om faktorer som kan förklara fattigdom och hur man kan få en hållbar social och ekonomisk utveckling.
Sårbara platser – du kommer att identifiera sårbara platser med hjälp av kartor, diagram och tabeller.
OBS! tänk på bedömningsaspekterna när du förbereder dig!
Höstterminens religion har de två syskonreligionerna judendom och kristendom som tema. Islam, som också är en abrahamitisk syskonreligion kommer vi läsa om i årskurs 8.
Planering och kunskapskrav
Planering RE åk 7 VT 2021 (409.2 KiB, 86 downloads)
Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 982 downloads)
Studiebesök
Det blir förmodligen inga studiebesök p.g.a. pandemin.
Provdatum
Eleverna kommer att göra diagnoser för att se hur långt de kommit kunskapsmässigt och i fall det är något som behöver förklaras på nytt och repeteras.
Vecka 17 prov om i första hand judisk tro och praktik
Vecka 21 prov om i första hand kristen tro och praktik
Vårens religion i åk 9 handlar om indiska och i huvudsak asiatiska religioner med hinduismen och buddhismen i fokus. Därefter ska vi framför allt diskutera etik och konflikter där religionen spelar en roll.
Saxat ur kursplanens syfte
”Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.”
Religion i åk 9 – två delarbetsområden
Hinduism och buddhism. Centralt innehåll i fokus: centrala tankegångar, urkunder, varierande tolkningar och bruk, sambandet mellan religion och samhälle, hur livsfrågor och identitet formas av religion, riter och deras funktion. Material: genomgångar (Google presentationer, videor) finns dels här och i Canvas. Läromedel: NE.SE (kapitel om hinduism och buddhism). Kunskapstest: prov vecka 7.
Religion, etik och konflikt. Centralt innehåll i fokus: Etiska modeller och begrepp, religionernas roll i politiska skeenden och konflikter, konflikter och möjligheter. Exempel på viktiga begrepp: jämställdhet, sekularisering, moral, etik, ansvar, frihet, människosyn. Material: genomgångar (Google presentationer, videor) finns dels här och i Canvas. Läromedel: NE.SE (etik).Kunskapstest: presentation vecka 11.
Prov vecka 7 och presentation vecka 11
Prov vecka 7 på Digiexam
Presentation av religiös konflikt vecka 11 (live eller inspelad)
Plugguide
Plugguide inför religionsprov åk 9 VT21 (280.6 KiB, 93 downloads)
Grovplanering
vecka
Lektionsinnehåll
Hänvisningar till NE.SE
2
Hinduism: grundläggande historia, tro och praktik
Hinduism: inledning mm, läs och arbeta med hela kapitlet.
3
Hinduism: fokus på religion och samhälle (utvecklingssamtal)
I kursplanen och närmare bestämt det centrala innehållet bestäms vilken historia vi ska läsa. Exakt hur mycket och var tonvikten ska ligga bestämmer vi på skolan själva.
”Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.”
I årskurs 7 ska vi under vårterminens första arbetsmoment titta närmare på hur tidsperioden antiken påverkat vår egen tid. Vårt fokus kommer främst vara på hur den antika stadsstaten Aten och det romerska riket styrdes. Aten blev känt för att det under ca. 200 år var en demokrati och Rom styrdes under nästan 500 år som en republik.
Antiken – 800 fkr. till 500 e.kr.
Antiken är en tidsperiod som de flesta historiker menar omfattar de grekiska stadsstaternas framväxt under 800-700-talen f.kr, fram till och med det västromerska rikets fall ca 500 (e.kr). Tidsperioden används mest i västerländsk historieskrivning. Vi ska prata mer i klassrummet om varför man delar in historien i olika perioder och vad som anses typiskt för antiken.
Aten – antikens mest kända demokrati
På 500-talet f.kr. förändrades Atens styre från fåvälde och envälde till en för tiden radikal demokrati där även fattiga fiskare, bönder och hantverkare fick vara med och påverka stadsstatens politik. Innan man införde demokrati var spänningarna stora mellan fattiga och rika och hotade att få stadsstaten att falla sönder. De rika tvingades gå med på demokratiska reformer eftersom man insåg att de fattiga behövdes för att försvara Aten och för att helt enkelt få stadsstaten att fungera.
Stadsstaten Aten bestod inte bara av själva staden utan inbegrep även landskapet och halvön Attika. Befolkningen uppgick till ca. 250.000 människor och av dessa var mellan 30-50.000 (10-20%) fria män som fick delta i folkförsamlingen och rösta. Kvinnor, bofasta utlänningar (metoiker) och slavar var uteslutna från den politiska makten. För att få rösta i folkförsamlingen var man alltså tvungen att vara man, atenare och dessutom ha genomfört en typ av militär träning, vilket vanligen skedde när den unge mannen fyllde 20-21 år.
Aten var inte den enda eller ens den första demokratin, flera grekiska stadsstater var periodvis demokratier, bland andra grannstaten Megara. Aten var emellertid den klart största stadsstaten med ett demokratiskt styre och Aten har också efterlämnat flest historiska källor till hur demokratin fungerade. Impulserna till den grekiska demokratin anses främst ha kommit från de feniciska stadsstaterna i östra medelhavet. Fenicierna var liksom som många av de grekiska stadsstaterna skickliga handelsmän och det var även fenicierna som uppfann föregångaren till det moderna alfabetet.
Folkförsamling, domstol och ämbeten
Folkförsamlingen samlades på en kulle i Aten som heter Pnyx. Det var en form av direkt demokrati, där de fria männen röstade på de förslag de ansåg bäst. Man röstade alltså inte på politiker och partier som i dagens Sverige. Vår form av demokrati kallas representativ demokrati eller indirektdemokrati. I folkförsamlingen kunde alla rösta, tala och argumentera, men det krävdes både mod och skicklighet om man skulle lyckas hålla ett övertygande tal.
Att vara fri man i Aten innebar att man förväntades delta i stadsstatens politik men också i dess dagliga skötsel, som t.ex. att ta hand om stadens hästar och att brunnarna gav vatten. Varje år valdes och lottades tusentals män att sitta i domstolar, jobba som ämbetsmän eller sitta i rådet, Atens regering som bland annat förberedde mötena på Pnyx. Det gällde att vara aktiv som medborgare och atenarna hade ett ord för de som inte var intresserade eller okunniga om politik – idiot.
Demokratin i Aten under antiken
Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se!
Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%.
Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Ange Atens koordinater!
A
24°N 37°′Ö
B
37°N 24°′Ö
C
10°S 24°′Ö
D
37°S 23°′W
E
37°S 24°′Ö
Fråga 2
Vad betyder det grekiska ordet "demokrati"?
A
De bästas styre
B
Folkstyre
C
Demeters styre
D
Faderns makt
Fråga 3
Vad heter platsen där Atens folkförsamling samlades för att debattera och ta beslut?
A
Forum Romanum
B
Agora
C
Ecclesia
D
Pnyx
Fråga 4
Vad heter halvön och landskapet där Aten ligger?
A
Attika
B
Iberiska
C
Peleponnesos
D
Jonien
Fråga 5
Hur stor andel av Atens totala befolkning fick vara med och rösta i folkförsamlingen?
A
30-40%
B
50-60%
C
10-20%
D
<10%
Fråga 6
Kryssa alla de som fick vara med och rösta i Atens folkförsamling!
A
Rik handelsman i 40-årsåldern, inflyttad från stadsstaten Miletos (metoiker).
B
Kvinna i 50-årsåldern som är änka till rik och mäktig man.
C
Man i 40-årsåldern, eupatrid.
D
Manlig slav i 30-årsåldern som jobbar som skulptör.
E
Fattig man, krukmakare, i 30-års-ålder.
F
Ung man, 22 år som inte kunnat göra militärtjänst.
Fråga 7
Från vilket annat folk och kultur i medelhavsområdet anses grekerna fått impulserna till deras demokratiska styre?
A
Perserna
B
Egyptierna
C
Fenicierna
D
Gallerna
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga.
Se resultat
Du har 7 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Om du vill se en video om den Atenska demokratin kan du klicka här eller här (en fördjupning).
Den romerska republiken
Ungefär samtidigt som Aten blev en demokrati blev den lilla stadsstaten Rom på Italienska halvön republik. Tidigare var Rom en monarki och styrdes av kungar. När den republikanska eran inleddes på 500-talet f.kr. blev själva ordet för kung, rex, ett skällsord. Republikens fria romerska män hade rösträtt, men den romerska eliten såg till att behålla en stor del av makten genom att endast de rika kunde bli valda till prestigefulla ämbeten och sitta i senaten. Hur som helst kunde inte den romerska eliten helt kosta på sig att ignorera de fattiga romarna, det var trots allt de som röstade fram vilka som skulle bli konsuler, det vill säga det högsta ämbetet i Rom.
Folkförsamlingarna, senaten och ämbetsmännen
I Rom delades makten mellan folkförsamlingarna, senaten och ämbetsmännen. Att dela makten mellan olika institutioner kallas maktdelning. Tanken är att inte all politisk makt ska hamna hos några få eller en särskild grupp, som t.ex. en kung eller hos adeln.
Folkförsamlingarna
Alla fria romerska män som var tillräckligt gamla för att gå ut i krig fick delta i folkförsamlingarnas arbete. Arbetet innebar bland annat att rösta på lagförslag och på kandidaterna som ställde upp i valen. Den romerska folkförsamlingen var inte som den Atenska som hade fri debatt. De romerska männen fick bara ta ställning (ja/nej) till de förslag som lades fram av ämbetsmännen.
Senaten
I senaten satt vanligen 300 rika romare. De 300 senatorerna tillhörde vanligen Roms elit sedan flera generationer. Från början hade bara Roms adel, de så kallade patricierna tillåtelse att sitta i senaten, men med tiden fick även rika och inflytelserika icke-patricier (plebejer) delta. Alla senatorer i Senaten hade tidigare haft mer eller mindre höga ämbeten som till exempel konsul och var därför vana vid makt. Senaten gav endast råd till ämbetsmännen som skulle styra Rom, men deras ord vägde mycket tungt, de hade vad man kallade auktoritet.
Ämbetsmännen
Det högsta ämbetet i Rom var konsul och för varje år valdes två konsuler. De växlade under året som Roms högste ämbetsman. Men båda konsulerna hade veto, vilket innebar att de kunde stoppa varandras lagförslag. Årligen valdes många ämbeten i Rom och för överklassens män var det en oemotståndlig karriärväg att försöka nå toppen och bli vald till konsul. Under speciella omständigheter (krig) kunde Rom styras av en diktator. Diktatorn kunde själv ta beslut utan att lyssna till senaten eller en medkonsul, men diktatorsmakten var endast tillfällig, max 6 månader. Julius Caesar försökte bli diktator på livstid, men blev mördad av en grupp senatorer som ansåg att Caesar var på väg att stjälpa republiken och införa en sorts monarki, något som var ett rött skynke för många romare.
Andra ämbeten man kunde väljas till var praetor, edil, kvestor och censor. De utförde arbeten som domare, ekonom, festfixare med mera.
Om du vill se en video som förklarar mer i detalj hur republiken fungerade kan du klicka här.
Rom under republiken
Ett litet test på dina kunskaper om den romerska republiken under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Rom under republiken på bildningscentralen.se!
Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%.
Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Hur styrdes Rom från 700-talet f.kr. till 500-talet f.kr?
A
Monarki
B
Republik
C
Demokrati
D
Diktatur
Fråga 2
Vilket var det högsta ämbetet man kunde bli vald till i Rom?
A
Kvestor
B
Konsul
C
President
D
Senator
E
Domare
Fråga 3
Vad kallades Roms adliga familjer?
A
Eupatrider
B
Plebejer
C
Patricier
D
Aristokrater
Fråga 4
Vilka påståenden om Roms senat är sanna?
A
Senaten gav råd till ämbetsmännen.
B
Senaten beslutade vilka som skulle bli årets konsuler.
C
Alla fria män i Rom kunde delta i senatens möten.
D
I senaten satt Roms förmögna elit.
E
Senaten bestämde Roms nya lagar.
Fråga 5
I kristider kunde en man få makt att själv bestämma under max 6 månader. Vilken titel hade han?
A
Arkont
B
Tyrann
C
Diktator
D
President
Fråga 6
Vilka fick rösta i de romerska folkförsamlingarna?
A
Endast de rika männen.
B
Roms adliga elit - patricierna.
C
Alla fria romerska män.
D
Både rika män och kvinnor.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga.
Se resultat
Du har 6 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Antikens politiska arv
Det politiska arvet från Aten och Rom är ofta synligt och konkret. Världen har idag ett grekiskt ord, demokrati, för att beskriva ett styre där folket har den övergripande makten att bestämma. Ett land som inte styrs av en kung som ärvt makten, utan helst styrs av en vald ledare kallar vi idag republik. När USA skapades och Frankrike omskapades i slutet av 1700-talet inspirerades man av antikens styrelsesätt. man ville ha ett alternativ till Europas enväldiga kungar. Det ”nya” fann man istället i antikens fria stater Aten och Rom. Gissningsvis kommer vi hitta massor av spår från antiken när vi undersöker och studerar dåtiden.
George Washington, USAs förste president avbildades som den romerske politikern Cincinnatus.
Den historia vi ska läsa, diskutera och jobba med under vårterminen 2021 är minst sagt omfattande: antiken, amerikanska frihetskriget, franska revolutionen och den industriella revolutionen. Vi kommer arbeta med alla långsiktiga mål i ämnet historia. Ni kommer lära er om viktiga skeenden och förändringar i människans historia, hur man värderar historiska källor och hur man kan analysera historieanvändning (historiebruk).
Fyra bilder som representerar de olika tidsperioderna och skeendena vi läser om i åk 7.
Varför ska man läsa historia?
Hur blev du den du är idag? När du svarar på frågan kommer du kanske fundera kring biologi och medfödda egenskaper, men gissningsvis spelar uppväxten och dina erfarenheter en stor roll. Det vill säga, din historia har varit med och format dig.
Vi läser historia av många skäl. Ett viktigt skäl är att vi vill förstå samtiden. Vilka är krafterna som skapat dagens värld med klimatförändringar, globalisering, välfärd och fattigdom, krig och fred, demokrati och diktatur? Om vi vill förstå dagens konflikter, eller mindre frågor som varför skolmaten är gratis går vi till historien och letar efter svar. Det historiska perspektivet förklarar ofta mycket.
Att lära sig om och få en förståelse för hur människor genom historien levt, kämpat, löst problem, skapat problem och handskats med exempelvis pandemier, naturkatastrofer, svält, plötslig rikedom är både intressant i sig men också lärorikt. Historien kan faktiskt ge oss kunskaper som gör det lättare att tänka om framtiden.
Om vi ska lära oss något av historien krävs att den historia vi läser är sann. Felaktiga och missvisande bilder av historien gör att vi kanske tar fel beslut. För att bygga upp en rimligt sann bild av historien behövs källor som t.ex. dagböcker och husruiner. Inom historieämnet finns en lång tradition och metoder för hur man tolkar och värderar källor. Historieämnet ger oss verktyg att tänka kritiskt och undersökande.
Planering historia åk 7 VT 2021
HI ÅK 7 Planering VT 2021 (419.9 KiB, 258 downloads)
Kunskapsmål och kunskapskrav i historia
Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 1235 downloads)
Förmågorna Inför Np Historia Vt 2015 (2.5 MiB, 6564 downloads)
Historia åk 7: tre delområden
Antika statsskick - Politik och befolkning under den atenska demokratin och den romerska republiken. (Centralt innehåll i fokus: "Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.").Du kan läsa här om Atens och Roms statsskick.
1700-talets politiska revolutioner: Upplysningen, den amerikanska revolutionen och den franska. Vad förändrades? (Centralt innehåll i fokus: "Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.").
Den industriella revolutionen: fokus på Storbritannien, orsaker och följder. (Centralt innehåll i fokus: "Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.")
GrovPlanering
Musik från antikens Grekland?
Musik från franska revolutionen
Så här skriver ne.se om Marseljäsen Frankrikes nationalsång ”Marseljäsens upphovsman var Claude-Joseph Rouget de Lisle, som diktade och komponerade den en natt i april 1792 i Strasbourg. Sången fick snabbt spridning genom sin uppfordrande text och kongeniala musik och blev franska revolutionens sång framför andra.”
Diagnoser & Prov
Sammanlagt 5-6 diagnoser under momentet. Diagnoserna används inte i första hand som bedömningsunderlag av mig (er lärare) utan är mest till för er (elever) att kolla att ni hänger med.
Läxa till första lektionen om Rom – titta på en dokumentär om Julius Caesar som ligger på svtplay (klicka här).
Under denna hösttermin, som återigen präglas av coronapandemin, kommer klasserna 7CDE läsa samhällskunskap veckorna 43-51. Vi delar upp arbetet i olika avsnitt som alla är viktiga och centrala. Som vanligt gäller det att tänka långsiktigt eftersom det här är kunskaper som återkommer och som är centrala om man vill förstå samhället och världen idag.
Mänskliga rättigheter – bakgrund och kamp för MR i dag.
Brott och straff – lagar, regler idag och förr.
Socioekonomiska faktorer – hur utbildningsnivå, inkomst och yrke påverkar individen.
Lite om beslutsfattande kommer också tas med i undervisningen (det är ju t.ex. viktigt att känna till vilka som stiftar lagar i Sverige).
Centralt innehåll (från kursplanen)
I det centrala innehållet står stoffinnehållet som vi ska jobba med. En del i det centrala innehållet kommer vi tillbaka till, som t.ex. EU som vi oftast jobbar mest med i årskurs nio. Politiska ideologier kommer vi återkomma till flera gånger, inte minst när vi läser historia.
Rättigheter och rättsskipning
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Beslutsfattande och politiska idéer
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
Några olika stats- och styrelseskick i världen.
Samhällsresurser och fördelning
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Prov och diagnoser
vecka
typ
innehåll
47
diagnos
Mänskliga rättigheter, brott och straff (rättssäkerhet mm)
49
diagnos
Brott och straff, socioekonomiska faktorer, lagstiftning
50
Prov
Fokus på brott och straff
51
Uppgift
Bedömningsuppgift: Nationella minoriteter
Provinformation
Kunskapstest sh brott och straff ht 2020 (138.0 KiB, 434 downloads)
Vi avslutar höstterminen 2020 och inleder vårterminen 2020 med att läsa historia veckorna 42 t.o.m. vecka 2. De första veckorna kommer vi att läsa om folkmord under 1900-talet. Vi kommer diskutera orsaker till och förutsättningar för och konsekvenser av Förintelsen och folkmorden i Osmanska riket, Rwanda och i det forna Jugoslavien på 1990-talet.
Tidsperioden som är i fokus är 1945-2020, från kalla krigets början till elfte september 2001 när World Trade centers tvillingtorn och Pentagon utsattes för terrorattacker som skakade världen. Även om vi mest kommer titta på 1900-talet ska vi också blicka framåt, hur ser världen ut när ni (åk-9-elever) är vuxna och gamla?
Inlägget uppdaterades: 2020-10-23
Grovplanering historia åk 9
vecka
Länkar till NE
lektionsinnehåll
42
Tema folkmord
43
Tema folkmord och föreläsning av Dina och Jovan Rajs
44
Läslov
45
Tema folkmord: Förintelsen, Rwanda, Srebrenica (diagnos + bedömningsuppgift)
46
Fokus: olika aspekter av kalla kriget - militära konflikter, vetenskaplig prestige (diagnos)
47
Fokus: Olika aspekter av kalla kriget - Koreakriget, rymdkapplöpning, avkolonisering osv.
48
Varför kollapsade östblocket? Prov - främst historisk referensram.
49
Fokus: Utvecklingen efter Sovjets fall. Afghanistan vägen mot elfte september
50
Fokus: Utvecklingen efter elfte september-attackerna 2001: Irak, Afghanistan, al-Qaida, IS, Orbán, Putin
51
Fokus: historiebruk och begreppsparet förändring-kontinuitet
2
Repetition
3
Avslutande bedömningsuppgift - Förändring och kontinuitet
Prov- och testdatum
Diagnoser sker regelbundet
Bedömningsuppgift: källkritik och historiebruk kommer att ske vecka 45 eller första lektionen vecka 46.
Vecka 48: prov i historia (i huvudsak historisk referensram)
Viktiga personer (fr.a. politiskt under efterkrigstiden)
Efterkrigstidens persongalleri: Hur har de påverkat och/eller förändrat historien?
Per-Albin Hansson, John F. Kennedy, Olof Palme, Margaret Thatcher, Ronald Reagan, Michail Gorbatjov, Josef Stalin, Rosa Parks, Ho Chi Minh, Nelson Mandela, Nikita Chrusjtjov, Fidel Castro, Indira Gandhi, Winston Churchill, Mahatma Gandhi, Mao Zedong, Usama bin ladin,
Testa om du har koll på personerna som förändrade världen! (Klicka här)
Viktig geografi att ha koll på …
Öst- och Västtyskland, Berlin, Balkan, Haag, Nürnberg, Treblinka, Auschwitz, Jugoslavien, Sovjetunionen, Kuba, Sydostasien,Kambodja, Nordvietnam, Sydvietnam, Hanoi, Saigon, Nord- och Sydkorea, järnridåns sträckning, New York, Afghanistan, Irak, Syrien, Mellanöstern.
Testa om du har koll på geografin! (länk kommer inom kort)
Nyckelfrågor och historiska problem: Förintelsen och andra folkmord
Orsaker till och konsekvenser av Förintelsen.
Har 1900-talets och efterkrigstidens folkmord och grymheter gemensamma mönster och orsaker?
Hur försöker man att förhindra nya folkmord? Och vilka möjligheter ser du i att förhindra storskaliga grymheter mot människor?
Nyckelfrågor och historiska problem: efterkrigstiden
Orsaker till och konsekvenser av kalla kriget.
Orsaker till och konsekvenser av välfärdssamhällets framväxt.
Hur och varför avkoloniserades Afrika och Asien under andra hälften av 1900-talet?
Varför blev det aldrig ett direkt krig mellan USA och Sovjet?
Hur var det att leva i öst respektive väst?
Varför upphörde kalla kriget? Och vad hände sedan?
Orsaker till och konsekvenser av 9/11 (alltså terrordåden 11 september 2001).
Förändring och kontinuitet vad gäller makt, politik, folkmord och levnadsförhållanden?
Hur ser framtiden ut?
Självrättande test om förintelsen och andra folkmord
I sjuans geografi lägger vi dels fokus på mer allmän geografisk kunskap som t.ex. världsdelar, hav och kända geografiska platser (Gibraltar, Berings sund) och begrepp (Mellanöstern), och dels att repetera Europas länder och huvudstäder, som många tränat på i mellanstadiet. I första hand tränas detta mer självständigt via webbsidan Seterra som har färdiga övningar.
I åttan fokuserar vi på Afrika och Sydamerika, samt repeterar förstås mer allmän geografisk kunskap om hav, bergskedjor mm. I övrigt pysslar vi mycket med handel och globalisering i årskurs åtta, men vi tittar särskilt
Namngeografi Afrika åk 8 (232.3 KiB, 182 downloads)
Träna namngeografi åk 9
I nian när vi har bl.a. studerar hållbar utveckling, fattigdom och sårbara platser är framför allt Asien vår huvudsakliga namngeografiska fokus. Länder som Indonesien och Filippinerna är synnerligen sårbara för naturgivna hot som tropiska orkaner, översvämningar, jordbävningar och vulkanutbrott. Asien är också en världsdel där många länder reser sig ganska snabbt ur fattigdom.
I årskurs nio i och ämnet samhällskunskap arbetar vi med olika arbetsområden; ekonomi och samhällets välfärdssystem. Det nedanstående självrättande testet handlar om ekonomi. Testet hjälper dig att se om du förstår och kan använda ekonomiska begrepp. Tänk på att detta test inte visar om du kan föra egna resonemang om olika ekonomiska samband.
Träna att föra resonemang om ekonomiska samband
Använd bilden som visar det ekonomiska kretsloppet (se quizet nedan) och förklara hur olika delar av det ekonomiska kretsloppet påverkas av räntehöjningar, arbetslöshet osv. Förklara för t.ex. en förälder följande:
Hur hushållen och den offentliga sektorn påverkas av att företagens export till utlandet minskar!
Hur företagen och hushållen påverkas av att bankerna höjer räntorna.
Självrättande test (ekonomiska begrepp och samband)
Vi inleder årskurs 7 med att läsa geografi. Lektionerna kommer till stor del handla om klimat, klimatförändringar och kartor. Att förstå olika samband som t.ex. mellan klimat och faktorer som närhet till hav och närhet till ekvatorn. Stor vikt läggs också vid att eleverna lär sig använda olika geografiska verktyg som olika typer av kartor, klimatdiagram och begrepp.
