Brott och straff – historia 2a

Bildkollage med personer, händelser och källor som förekommer i temat.

Från och med vecka 42 lämnar vi temat Folkmord i historien och tar oss an Brott och straff i europeisk och svensk historia. Alla delar av historieämnet kommer att behandlas: historiska analys av fakta, skeenden, historiebruk och historiskt källmaterial. Två delar kommer dock att läggas extra stor vikt på:

"Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv."

"Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer."
Bedömning

Ett skriftligt läxförhör om de källkritiska kriterierna och verktygen, men också svensk och europeisk historia på temat, som till exempel när och varför kropps- och dödsstraff började att ifrågasättas.

En promemoria som ska handla om Brott och straff som bygger på egna mindre källstudier, till exempel en analys av äldre tiders lagar och/eller äldre tiders rättsprotokoll. Arbetet ska vara mellan 3-5 sidor långt (inklusive käll- och referensförteckning).

Diskussion på temat historiska brott och straff i populärkulturen, exempelvis finns idag många poddar och TV-serier som handlar om mord i historien.

Domböcker och andra rättsligt intressanta källor på nätet
  • Svegs tingslags-domboksprotokoll från 1600-talet (klicka här)
  • Nordmarks domböcker 1600-1653 (klicka här)
  • Hammerdals tingslag protokoll 1600-talet (klicka här)
  • Ekenäs stads dombok från 1623-1675 (klicka här)
  • Databas från genealogi.se om avrättade (klicka här)
  • Stockholmskällan har mycket som rör brott och straff (klicka här för ett tema om prostitution i Stockholm och här om homosexualitet och här om tortyr och dödsstraff )
Grovplanering Brott och Straff hösten 2022

 

Samhällskunskap 1b 2022-2023

Kursbeskrivning – samhällskunskap 1b

Samhällskunskap är ett tvärvetenskapligt ämne som har sin bas i de akademiska ämnena nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap. När vi analyserar samhället och samhällsfrågor utifrån olika perspektiv kommer vi använda oss av teorier, modeller och begrepp. Stor vikt läggs på att bearbeta och presentera information från olika källor, som digitala databaser och tidningsartiklar. 

* för fullständig kursplan se skolverket.se

Om du känner att du ligger efter bör du använda tiden för ämneshandledning på torsdagar kl 14.50-15.50 (Oslo).

Grovplanering fram till jullovet

Länkar och andra digitala resurser

  • Länk till NE.SE (klicka här). Som elev på Ebba Brahe gymnasium har du tillgång till NE.SE. Du loggar in med Google.
  • Länk till Sveriges riksdags webbplats (klicka här). En sida på webbplatsen heter Så funkar riksdagen (klicka här).
  • Länk till Sveriges regerings webbplats (klicka här). På webbplatsen finns information om hur Sverige styrs.
  • Länk till webbplatsen Demokrati100 (klicka här). På webbplatsen finns mycket fakta och analyser om demokratins genombrott i Sverige på 1900-talet.

 

Plugguide inför prov 1 i historia VT 2022

Provet innehåller alla delar av historieämnet: kunskaper om historiska händelser, skeenden och personer, tolkning och värdering av källmaterial och även analys av hur denna historia använts och används. 

Provdatum: fredag 2022-02-11

Saxat ur ämnesplanen för historia på gymnasiet
Du ska utveckla …
  1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
  2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
  3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
  4. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
  5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.
Ett försök att konkretisera mer precist vad provet handlar om 
  • Kunskaper om tidsperioderna: tidigmodern tid, modern tid och underkategorierna renässans, upplysningstid, industrialismen, imperialism. Du ska kunna beskriva vad som kännetecknar och skiljer tidsperioderna åt.
  • Fokus för tidigmodern tid: handel och kolonialism, t.ex. Nederländernas och VOC i Sydostasien, triangelhandeln, slaveri. Sidor i boken: 110–116, 126–132, 148–149.
  • Modern tid 1: de politiska revolutionerna i Amerika och Frankrike: Från undersåte till medborgare. Några nyckelbegrepp: revolution, förändring, medborgare, jämlikhet, upplysning, slaveri. Sidor i boken: 157–180.
  • Modern tid 2: Den industriella revolutionen i Storbritannien. Tänk särskilt på hur Storbritannien fick råvaror, arbetskraft, kapital och en marknad för sina industriellt tillverkade varor. Sidor i boken: 181–187, 198–203.
  • Modern tid 3: De politiska ideologierna. Liberalism, konservatism, socialism och nationalism. Sidor i boken: 210–213, 218–223, 238–239.
  • Modern tid 4: Imperialismen. Tänk särskilt på de två exemplen med Indonesien och Kongo. Sidor i boken: 254–261.
  • Källkritik: På provet kommer du att tolka och analysera källors trovärdighet. Källmaterialet du kommer möta är från händelser och skeenden vi studerat. Sidor i boken: 19–28. Viktiga begrepp: berättande källor, kvarleva, relevans, äkthet, samtidighet, oberoende, tendens.
  • Historiebruk: Du kommer att få analysera hur den historia vi läser om använts, t.ex. varför USA valde datumet för undertecknandet av självständighetsdeklarationen till nationaldag. Exempel på begrepp: icke-bruk, kommersiellt bruk, politiskt bruk, Se sidorna 9–15 i historieboken.
Instuderingsuppgifter
Instuderingsuppgifter - prov i historia om perioden 1500-1900 (204.2 KiB, 419 downloads)
Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet

Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.

  1. Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
  2. Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
  3. Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
  4. Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
  5. Tillverka egna instuderingsuppgifter/provfrågor.
  6. Låt någon förhöra
  7. Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
  8. Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. franska revolutionens följder)
  9. Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Presentationer & videogenomgångar

Här är en länk till presentationer och videogenomgångar (klicka här)

Quizzar och öppna Exam.net-tester

Klicka på länkarna för att komma till de olika testerna:

Test om nederländsk kolonialism i Indonesien (klicka här)

Test om kolonialismen i Kongo (klicka här)

 

Historia 1B läsåret 2021-2021

Kursbeskrivning Historia 1B

Historia 1b breddar och fördjupar grundskolans historieundervisning. Historien fram till och med 1700-talets upplysning behandlas utifrån epokbegreppet med vissa fördjupningar som till exempel antikens politiska kultur. Den senare historien, från den industriella revolutionen och framåt är mer detaljrik. Genomgående kommer vi dels att tolka och dels kritiskt granska historiskt källmaterial från olika tider. Du kommer också att analysera hur uppfattningar om historien påverkar människors identitet och hur historia används i debatter och konflikter.

* för fullständig kursplan se skolverket.se

Planering

Lektionplaneringen ligger i Classroom och uppdateras ofta. Den mer övergripande veckoplaneringen hittar du här och i ett dokument i Classroom.

Examinationer

  • Prov vecka 42 19/10. Ni skriver på lektionstid. Provet kommer testa följande: Källkritik – ni kommer att få värdera och tolka historiska källor. Historiebruk – någon eller ett par uppgifter kommer handla om att analysera historiebruk som t.ex. hur antiken används i film och media idag. Kunskaper om historiska tidsperioder, förändringsprocesser, personer som t.ex. tidsperioderna forntiden och antiken, hur och varför högkulturer uppstod vid floderna Eufrat, Tigris, Nilen, Indus, Huang He, historiska personer som Hipparchia, Leonidas, Caesar med flera. Att använda en historisk referensram för att se de längre tidsperspektiven, t.ex. hur forntiden och antiken påverkar oss idag.
Diagnoser och frågor
  1. Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
  2. Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.

Quizzar

Quizz om källkritik: klicka här

Quizz om forntiden och flodkulturerna: klicka här 

Demokrati och republik under antiken

Tack! Du har just gjort Demokrati och republik under antiken på norran.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
I Atens folkförsamling samlades alla fria män för att rösta om lagar och vilka som skulle leda armén (strategerna). Vad kallades platsen där folkförsamlingen träffades och diskuterade?
A
Sunion
B
Forum Romanum
C
Pnyx
Fråga 1 förklaring: 
"Pnyx, kulle väster om Akropolis i Athen, från ca 500 f.Kr. mötesplats för folkförsamlingen (ekklesia)." Källa: ne.se
Fråga 2
Vilka påståenden är sanna om republikens Rom?
A
Folkförsamlingen samlades ofta på Forum Romanum
B
I folkförsamlingen fick endast män över 30 rösta.
C
Konsulerna var arméns högsta befäl.
D
Ämbetsmännen var alltid plebejer!
Fråga 2 förklaring: 
"Forum Romanum (latin, ’det romerska torget’), benämning på dalsänkan mellan kullarna Palatinen, Velia och Capitolium i Rom, ca 500 m från Tibern." Källa: ne.se
Fråga 3
I vilken av folkförsamlingarna (Athens eller Roms) var fri debatt tillåten?
A
I Roms folkförsamling
B
I ingen av folkförsamlingarna
C
I Athens folkförsamling
Fråga 4
Vem var ordförande i senaten i Rom?
A
Konsuln
B
Folktribunen
C
Praetorn
Fråga 4 förklaring: 
Konsulerna (de var alltid två) kunde sammankalla senaten till möte och fungerade också som senatens ordförande.
Fråga 5
När fick en ung man delta i folkförsamlingen i Athen?
A
20 år
B
18 år
C
22 år
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
Se alla frågor
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
Slut
Återgå

Demokratin i Aten under antiken

Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

Rom under republiken

Ett litet test på dina kunskaper om den romerska republiken under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Rom under republiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
6Slut
Återgå

Betygsunderlag

  • Ett par, tre mer ordnade diskussioner/debatter om historiskt viktiga frågor, som till exempel vad som driver historien framåt.
  • Fyra digitala prov som görs enskilt (två per termin)
  • 1-2 presentationer, som görs i mindre grupper 2-3/grupp. 
  • En “recension”/analys av historiebruk, till exempel film eller bok.

* se Schoolsoft för examinationsdatum och kunskapskrav

Kurslitteratur och material

Hallberg, E.,Nyström, H., Nyström, L., Nyström, Ö. (2011) Perspektiv på historien 1b. (2:a uppl.). Gleerups

Artiklar, noveller och filmer mm kommer att tillkomma. 

Grovplanering HT 2021