Under våren läser vi ett tema i kursen historia 2a om spioner och spionorganisationer under kalla kriget. Ni gör några mindre grupparbeten om viktiga personer under kalla kriget och en paruppgift om spioner och spionorganisationer. Temat examineras genom dels en bedömd diskussion och ett prov.
Länk till en väldigt intressant dokumentär om Stasi och fotbollen i DDR som heter FC Stasi (klicka här).
Onsdag vecka 18 har ni prov på området. Provet testar (1) mer allmänna kunskaper om kalla kriget: orsaker, händelser och skeenden, det för att ni ska kunna sätta in spionaffärer och organisationer i ett historiskt sammanhang. Ni testas också på (2) era kunskaper om spioner och säkerhets- och underrättelseorganisationer. (3) Ni kommer också att få analysera och värdera källor från kalla krigets dagar.
Lär dig kalla krigets geografi (Europa) med Seterra (länk).
Fritextfrågor på provet
Diskutera spionernas a) motiv under kalla kriget med hjälp av begreppsparen: förändring/kontinuitet och idealism/materialism, och b) om de hade någon betydelse för kalla krigets utgång.
Resonera om likheter och skillnader mellan öst- och västblockets underrättelse- och säkerhetstjänster under kalla kriget.
Litteratur
Till provet ingår kapitlet Spioner och agenter under kalla kriget (s. 186-207) och delkapitlen Det kalla kriget (s. 181-184) och Källor och källkritik (s. 52-61) i Alla tiders historia 2-3.
Det första delmomentet i samhällskunskap 3 handlar om det politiska systemet i USA. I november håller landet ett presidentval som följs nervöst av världen. Kommer USA fortsätta att vara en demokrati om Donald Trump vinner valet? Hur påverkar valet Sverige och världen? Men, framför allt, hur fungerar det amerikanska politiska systemet?
Delmoment 1 i kursen Samhällskunskap 3: Det amerikanska politiska systemet: Hur fungerar det amerikanska systemet? Vilka experter kallas in i media för att analysera valet? Prov och inlämning vecka 40. Cirka 5-6 veckor (HT24)
Historia 1b breddar och fördjupar grundskolans historieundervisning. Historien fram till och med 1700-talets upplysning behandlas utifrån epokbegreppet med vissa fördjupningar som till exempel antikens politiska kultur. Den senare historien, från den industriella revolutionen och framåt är mer detaljrik. Genomgående kommer vi dels att tolka och dels kritiskt granska historiskt källmaterial från olika tider. Du kommer också att analysera hur uppfattningar om historien påverkar människors identitet och hur historia används i debatter och konflikter.
Lektionplaneringen ligger i Classroom och uppdateras ofta. Den mer övergripande veckoplaneringen hittar du här och i ett dokument i Classroom.
Examinationer
Varje enskilt delprov består
Källkritik – ni kommer att få värdera och tolka historiska källor. Historiebruk – någon eller ett par uppgifter kommer handla om att analysera historiebruk som t.ex. hur antiken används i film och media idag. Kunskaper om historiska tidsperioder, förändringsprocesser, personer som t.ex. tidsperioderna forntiden och antiken, hur och varför högkulturer uppstod vid floderna Eufrat, Tigris, Nilen, Indus, Huang He, historiska personer som Hipparchia, Leonidas, Caesar med flera. Att använda en historisk referensram för att se de längre tidsperspektiven, t.ex. hur forntiden och antiken påverkar oss idag.
Diagnoser, frågor och sammanfattningar
Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.
Sammanfatta lektionen/veckan: många lektioner avslutas med några minuter då du får sammanfatta det viktigaste med dagens lektion. Syftet är att du ska reflektera och minnas.
Öppna diagnoser (exam.net)
Diagnos 1 om Mespotamien och Gilgamesh – kod: byoZvj (exam.net)
Diagnos 2 om stadsstater, folket i Athen mm – kod: VcbuLw (exam.net)
Inför delprov 1
Förberedelse inför första delprovet (klicka här)
Betygsunderlag
Ett par diskussioner/debatter om historiskt viktiga frågor, som till exempel vad som driver historien framåt.
Fem digitala delprov som görs enskilt (två på höstterminen och tre på vårterminen).
En PM med en historisk analys.
* se Schoolsoft för examinationsdatum och kunskapskrav
Kurslitteratur och material
Hallberg, E.,Nyström, H., Nyström, L., Nyström, Ö. (2011) Perspektiv på historien 1b. (2:a uppl.). Gleerups
Artiklar, noveller och filmer mm kommer att tillkomma.
Från och med vecka 42 lämnar vi temat Folkmord i historien och tar oss an Brott och straff i europeisk och svensk historia. Alla delar av historieämnet kommer att behandlas: historiska analys av fakta, skeenden, historiebruk och historiskt källmaterial. Två delar kommer dock att läggas extra stor vikt på:
"Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv."
"Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer."
Bedömning
Ett skriftligt läxförhör om de källkritiska kriterierna och verktygen, men också svensk och europeisk historia på temat, som till exempel när och varför kropps- och dödsstraff började att ifrågasättas.
En promemoria som ska handla om Brott och straff som bygger på egna mindre källstudier, till exempel en analys av äldre tiders lagar och/eller äldre tiders rättsprotokoll. Arbetet ska vara mellan 3-5 sidor långt (inklusive käll- och referensförteckning).
Diskussion på temat historiska brott och straff i populärkulturen, exempelvis finns idag många poddar och TV-serier som handlar om mord i historien.
Domböcker och andra rättsligt intressanta källor på nätet
Svegs tingslags-domboksprotokoll från 1600-talet (klicka här)
Databas från genealogi.se om avrättade (klicka här)
Stockholmskällan har mycket som rör brott och straff (klicka här för ett tema om prostitution i Stockholm och här om homosexualitet och här om tortyr och dödsstraff )
Grovplanering Brott och Straff hösten 2022
Vecka
Innehåll
42
Översikt av tema
43
Källkritik och formulera forskningsfrågor (hur en PM ska se ut)
44
Höstlov
45
Arbeta med pm och läxförhör (källkritik och brott och straff översiktligt)
46
Arbeta med pm på lektionstid och ge respons i mindre grupper
47
Arbeta med PM och lämna in en färdig PM
48
Diskussion om äldre tiders brott och straff i populärkulturen + Kalla kriget
Samhällskunskap är ett tvärvetenskapligt ämne som har sin bas i de akademiska ämnena nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap. När vi analyserar samhället och samhällsfrågor utifrån olika perspektiv kommer vi använda oss av teorier, modeller och begrepp. Stor vikt läggs på att bearbeta och presentera information från olika källor, som digitala databaser och tidningsartiklar.
Om du känner att du ligger efter bör du använda tiden för ämneshandledning på torsdagar kl 14.50-15.50 (Oslo).
Grovplanering fram till jullovet
Vecka
Lektionsinnehåll (2 lektioner/vecka)
Sidor i boken
33
Introduktion och demokratihistoria (antikens Aten). Exempel på viktiga begrepp: direkt demokrati, folkförsamling, medborgare, demokrati, aristokrati m.fl.
s. 64-71 + genomgångar som du har i Classroom.
34
Demokratins historia: antikens Aten och Rom + demokratins historia i Sverige. Exempel på viktiga begrepp: senat, republik, diktator, parlamentarism m.fl.
s. 145-148, 242-250 + genomgångar som du har i Classroom.
35
Olika valsystem i demokratier. Exempel på viktiga begrepp: majoritetsval, proportionella val, federalism, presidentstyre, parlamentarism m.fl.
s. 242-250 + genomgångar som du har i Classroom.
36
Demokrati och diktatur: olika typer av diktaturer. Exempel på viktiga begrepp: teokrati, militärjunta, censur m.fl.
s. 155-161 + genomgångar i Classroom.
37
Politiska ideologier: liberalism, konservatism, socialism, nationalism, fascism, nazism. Exempel på viktiga begrepp: ideologi, människosyn, metod
s. 162-169, 247 + genomgångar i Classroom.
38
Politiska ideologier: feminism, ekologism, populism Exempel på viktiga begrepp: GAL-TAN, jämställdhet, jämlikhet. Sammanfattning inför provet.
s. 162-169, 247 + genomgångar i Classroom.
39
Gemensamt prov i aulan på onsdag morgon. Lektionerna handlar om Sveriges statsskick.
s. 215-227 + genomgångar i Classroom.
40
Sveriges statsskick och EU:s framväxt
s. 166-167, 215-227 + genomgångar i Classroom.
41
Framväxten av EU - fokus på EU:s historia och institutioner. Exempel på viktiga begrepp: Kol- och stålunionen, Marshallhjälpen, Kommissionen, Europaparlamentet m.fl.
s. 214-217, 228-231 + genomgångar i Classroom.
42
Välfärdssamhället - historia och olika välfärdsmodeller. Exempel på viktiga begrepp: offentlig och privat sektor, modell.
s.288-304 + genomgångar i Classroom.
43
Undersökning av hur människor ser på välfärd. Uppgiften är en del av bedömningsunderlaget.
s. 288-304 + material i Classroom.
44
Höstlov
45
Prov om EU och välfärdssamhället. Provet är en del av bedömningsunderlaget.
s. 288-304 + material i Classroom.
46
Tema: Mänskliga rättigheter och folkrätten i väpnade konflikter
s. 91-92, 438-449 + material i Classroom.
47
Tema: Mänskliga rättigheter och folkrätten i väpnade konflikter
s. 91-92, 438-449 + material i Classroom.
48
Tema: Media och källkritik - Gammal media och ny
s. 116-142 + material i Classroom
49
Tema: Media och källkritik - Närstudie av samhällsfrågan Gängkriminalitet och skjutningar. Börja jobba med rapport.
s. 116-142 + material i Classroom
50
Tema: Media och källkritik - Närstudie av samhällsfrågan Gängkriminalitet och skjutningar.
s. 15-19 + övrig material som behövs.
51
Inlämning av utkast - rapport om samhällsfråga. Den skriftliga rapporten är en del av bedömningsunderlaget i såväl samhällskunskap som svenska.
52
Juluppehåll
Länkar och andra digitala resurser
Länk till NE.SE (klicka här). Som elev på Ebba Brahe gymnasium har du tillgång till NE.SE. Du loggar in med Google.
Länk till Sveriges riksdags webbplats (klicka här). En sida på webbplatsen heter Så funkar riksdagen (klicka här).
Länk till Sveriges regerings webbplats (klicka här). På webbplatsen finns information om hur Sverige styrs.
Länk till webbplatsen Demokrati100 (klicka här). På webbplatsen finns mycket fakta och analyser om demokratins genombrott i Sverige på 1900-talet.
Historia 1b breddar och fördjupar grundskolans historieundervisning. Historien fram till och med 1700-talets upplysning behandlas utifrån epokbegreppet med vissa fördjupningar som till exempel antikens politiska kultur. Den senare historien, från den industriella revolutionen och framåt är mer detaljrik. Genomgående kommer vi dels att tolka och dels kritiskt granska historiskt källmaterial från olika tider. Du kommer också att analysera hur uppfattningar om historien påverkar människors identitet och hur historia används i debatter och konflikter.
Lektionplaneringen ligger i Classroom och uppdateras ofta. Den mer övergripande veckoplaneringen hittar du här och i ett dokument i Classroom.
Examinationer
Prov vecka 42 19/10. Ni skriver på lektionstid. Provet kommer testa följande: Källkritik – ni kommer att få värdera och tolka historiska källor. Historiebruk – någon eller ett par uppgifter kommer handla om att analysera historiebruk som t.ex. hur antiken används i film och media idag. Kunskaper om historiska tidsperioder, förändringsprocesser, personer som t.ex. tidsperioderna forntiden och antiken, hur och varför högkulturer uppstod vid floderna Eufrat, Tigris, Nilen, Indus, Huang He, historiska personer som Hipparchia, Leonidas, Caesar med flera. Att använda en historisk referensram för att se de längre tidsperspektiven, t.ex. hur forntiden och antiken påverkar oss idag.
Diagnoser och frågor
Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.
Warning: Undefined variable $mtq_use_timer in /var/www/bildningscentralen.se/public_html/wp-content/plugins/mtouch-quiz/show_quiz.php on line 239
Demokrati och republik under antiken
Tack! Du har just gjort Demokrati och republik under antiken på norran.se!
Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%.
Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilka påståenden är sanna om republikens Rom?
A
Konsulerna var arméns högsta befäl.
B
Ämbetsmännen var alltid plebejer!
C
Folkförsamlingen samlades ofta på Forum Romanum
D
I folkförsamlingen fick endast män över 30 rösta.
Fråga 1 förklaring:
"Forum Romanum (latin, ’det romerska torget’), benämning på dalsänkan mellan kullarna Palatinen, Velia och Capitolium i Rom, ca 500 m från Tibern."
Källa: ne.se
Fråga 2
Vem var ordförande i senaten i Rom?
A
Praetorn
B
Konsuln
C
Folktribunen
Fråga 2 förklaring:
Konsulerna (de var alltid två) kunde sammankalla senaten till möte och fungerade också som senatens ordförande.
Fråga 3
I Atens folkförsamling samlades alla fria män för att rösta om lagar och vilka som skulle leda armén (strategerna). Vad kallades platsen där folkförsamlingen träffades och diskuterade?
A
Forum Romanum
B
Sunion
C
Pnyx
Fråga 3 förklaring:
"Pnyx, kulle väster om Akropolis i Athen, från ca 500 f.Kr. mötesplats för folkförsamlingen (ekklesia)."
Källa: ne.se
Fråga 4
I vilken av folkförsamlingarna (Athens eller Roms) var fri debatt tillåten?
A
I Roms folkförsamling
B
I ingen av folkförsamlingarna
C
I Athens folkförsamling
Fråga 5
När fick en ung man delta i folkförsamlingen i Athen?
A
20 år
B
18 år
C
22 år
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga.
Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Toppen! ("Din hjärna förtjänar en riktigt stor glass" elev i 7G)
Demokratin i Aten under antiken
Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se!
Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%.
Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Ange Atens koordinater!
A
37°S 23°′W
B
10°S 24°′Ö
C
37°S 24°′Ö
D
37°N 24°′Ö
E
24°N 37°′Ö
Fråga 2
Vad betyder det grekiska ordet "demokrati"?
A
Folkstyre
B
Demeters styre
C
Faderns makt
D
De bästas styre
Fråga 3
Vad heter platsen där Atens folkförsamling samlades för att debattera och ta beslut?
A
Ecclesia
B
Forum Romanum
C
Pnyx
D
Agora
Fråga 4
Vad heter halvön och landskapet där Aten ligger?
A
Iberiska
B
Jonien
C
Attika
D
Peleponnesos
Fråga 5
Hur stor andel av Atens totala befolkning fick vara med och rösta i folkförsamlingen?
A
<10%
B
50-60%
C
30-40%
D
10-20%
Fråga 6
Kryssa alla de som fick vara med och rösta i Atens folkförsamling!
A
Manlig slav i 30-årsåldern som jobbar som skulptör.
B
Fattig man, krukmakare, i 30-års-ålder.
C
Rik handelsman i 40-årsåldern, inflyttad från stadsstaten Miletos (metoiker).
D
Kvinna i 50-årsåldern som är änka till rik och mäktig man.
E
Ung man, 22 år som inte kunnat göra militärtjänst.
F
Man i 40-årsåldern, eupatrid.
Fråga 7
Från vilket annat folk och kultur i medelhavsområdet anses grekerna fått impulserna till deras demokratiska styre?
A
Egyptierna
B
Gallerna
C
Perserna
D
Fenicierna
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga.
Se resultat
Du har 7 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Rom under republiken
Ett litet test på dina kunskaper om den romerska republiken under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Rom under republiken på bildningscentralen.se!
Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%.
Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilka påståenden om Roms senat är sanna?
A
Senaten gav råd till ämbetsmännen.
B
Alla fria män i Rom kunde delta i senatens möten.
C
Senaten beslutade vilka som skulle bli årets konsuler.
D
Senaten bestämde Roms nya lagar.
E
I senaten satt Roms förmögna elit.
Fråga 2
Vad kallades Roms adliga familjer?
A
Aristokrater
B
Plebejer
C
Patricier
D
Eupatrider
Fråga 3
Vilket var det högsta ämbetet man kunde bli vald till i Rom?
A
Senator
B
Kvestor
C
President
D
Domare
E
Konsul
Fråga 4
Hur styrdes Rom från 700-talet f.kr. till 500-talet f.kr?
A
Monarki
B
Diktatur
C
Republik
D
Demokrati
Fråga 5
Vilka fick rösta i de romerska folkförsamlingarna?
A
Roms adliga elit - patricierna.
B
Både rika män och kvinnor.
C
Endast de rika männen.
D
Alla fria romerska män.
Fråga 6
I kristider kunde en man få makt att själv bestämma under max 6 månader. Vilken titel hade han?
A
President
B
Tyrann
C
Arkont
D
Diktator
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga.
Se resultat
Du har 6 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Betygsunderlag
Ett par, tre mer ordnade diskussioner/debatter om historiskt viktiga frågor, som till exempel vad som driver historien framåt.
Fyra digitala prov som görs enskilt (två per termin)
1-2 presentationer, som görs i mindre grupper 2-3/grupp.
En “recension”/analys av historiebruk, till exempel film eller bok.
* se Schoolsoft för examinationsdatum och kunskapskrav
Kurslitteratur och material
Hallberg, E.,Nyström, H., Nyström, L., Nyström, Ö. (2011) Perspektiv på historien 1b. (2:a uppl.). Gleerups
Artiklar, noveller och filmer mm kommer att tillkomma.
