Brott och straff – historia 2a

Bildkollage med personer, händelser och källor som förekommer i temat.

Från och med vecka 42 lämnar vi temat Folkmord i historien och tar oss an Brott och straff i europeisk och svensk historia. Alla delar av historieämnet kommer att behandlas: historiska analys av fakta, skeenden, historiebruk och historiskt källmaterial. Två delar kommer dock att läggas extra stor vikt på:

"Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv."

"Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer."
Bedömning

Ett skriftligt läxförhör om de källkritiska kriterierna och verktygen, men också svensk och europeisk historia på temat, som till exempel när och varför kropps- och dödsstraff började att ifrågasättas.

En promemoria som ska handla om Brott och straff som bygger på egna mindre källstudier, till exempel en analys av äldre tiders lagar och/eller äldre tiders rättsprotokoll. Arbetet ska vara mellan 3-5 sidor långt (inklusive käll- och referensförteckning).

Diskussion på temat historiska brott och straff i populärkulturen, exempelvis finns idag många poddar och TV-serier som handlar om mord i historien.

Domböcker och andra rättsligt intressanta källor på nätet
  • Svegs tingslags-domboksprotokoll från 1600-talet (klicka här)
  • Nordmarks domböcker 1600-1653 (klicka här)
  • Hammerdals tingslag protokoll 1600-talet (klicka här)
  • Ekenäs stads dombok från 1623-1675 (klicka här)
  • Databas från genealogi.se om avrättade (klicka här)
  • Stockholmskällan har mycket som rör brott och straff (klicka här för ett tema om prostitution i Stockholm och här om homosexualitet och här om tortyr och dödsstraff )
Grovplanering Brott och Straff hösten 2022

 

Samhällskunskap 1b 2022-2023

Kursbeskrivning – samhällskunskap 1b

Samhällskunskap är ett tvärvetenskapligt ämne som har sin bas i de akademiska ämnena nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap. När vi analyserar samhället och samhällsfrågor utifrån olika perspektiv kommer vi använda oss av teorier, modeller och begrepp. Stor vikt läggs på att bearbeta och presentera information från olika källor, som digitala databaser och tidningsartiklar. 

* för fullständig kursplan se skolverket.se

Om du känner att du ligger efter bör du använda tiden för ämneshandledning på torsdagar kl 14.50-15.50 (Oslo).

Grovplanering fram till jullovet

Länkar och andra digitala resurser

  • Länk till NE.SE (klicka här). Som elev på Ebba Brahe gymnasium har du tillgång till NE.SE. Du loggar in med Google.
  • Länk till Sveriges riksdags webbplats (klicka här). En sida på webbplatsen heter Så funkar riksdagen (klicka här).
  • Länk till Sveriges regerings webbplats (klicka här). På webbplatsen finns information om hur Sverige styrs.
  • Länk till webbplatsen Demokrati100 (klicka här). På webbplatsen finns mycket fakta och analyser om demokratins genombrott i Sverige på 1900-talet.

 

Plugguide inför prov 1 i historia VT 2022

Provet innehåller alla delar av historieämnet: kunskaper om historiska händelser, skeenden och personer, tolkning och värdering av källmaterial och även analys av hur denna historia använts och används. 

Provdatum: fredag 2022-02-11

Saxat ur ämnesplanen för historia på gymnasiet
Du ska utveckla …
  1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
  2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
  3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
  4. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
  5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.
Ett försök att konkretisera mer precist vad provet handlar om 
  • Kunskaper om tidsperioderna: tidigmodern tid, modern tid och underkategorierna renässans, upplysningstid, industrialismen, imperialism. Du ska kunna beskriva vad som kännetecknar och skiljer tidsperioderna åt.
  • Fokus för tidigmodern tid: handel och kolonialism, t.ex. Nederländernas och VOC i Sydostasien, triangelhandeln, slaveri. Sidor i boken: 110–116, 126–132, 148–149.
  • Modern tid 1: de politiska revolutionerna i Amerika och Frankrike: Från undersåte till medborgare. Några nyckelbegrepp: revolution, förändring, medborgare, jämlikhet, upplysning, slaveri. Sidor i boken: 157–180.
  • Modern tid 2: Den industriella revolutionen i Storbritannien. Tänk särskilt på hur Storbritannien fick råvaror, arbetskraft, kapital och en marknad för sina industriellt tillverkade varor. Sidor i boken: 181–187, 198–203.
  • Modern tid 3: De politiska ideologierna. Liberalism, konservatism, socialism och nationalism. Sidor i boken: 210–213, 218–223, 238–239.
  • Modern tid 4: Imperialismen. Tänk särskilt på de två exemplen med Indonesien och Kongo. Sidor i boken: 254–261.
  • Källkritik: På provet kommer du att tolka och analysera källors trovärdighet. Källmaterialet du kommer möta är från händelser och skeenden vi studerat. Sidor i boken: 19–28. Viktiga begrepp: berättande källor, kvarleva, relevans, äkthet, samtidighet, oberoende, tendens.
  • Historiebruk: Du kommer att få analysera hur den historia vi läser om använts, t.ex. varför USA valde datumet för undertecknandet av självständighetsdeklarationen till nationaldag. Exempel på begrepp: icke-bruk, kommersiellt bruk, politiskt bruk, Se sidorna 9–15 i historieboken.
Instuderingsuppgifter
Instuderingsuppgifter - prov i historia om perioden 1500-1900 (204.2 KiB, 169 downloads)
Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet

Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.

  1. Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
  2. Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
  3. Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
  4. Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
  5. Tillverka egna instuderingsuppgifter/provfrågor.
  6. Låt någon förhöra
  7. Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
  8. Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. franska revolutionens följder)
  9. Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Presentationer & videogenomgångar

Här är en länk till presentationer och videogenomgångar (klicka här)

Quizzar och öppna Exam.net-tester

Klicka på länkarna för att komma till de olika testerna:

Test om nederländsk kolonialism i Indonesien (klicka här)

Test om kolonialismen i Kongo (klicka här)

 

Planering SO våren 2022

Under vårterminen 2022 ska klass 9F på Ebba Braheskolan läsa ämnena religion och samhällskunskap. I ämnet samhällskunskap kommer vi rikta in oss på att förstå hur ekonomi fungerar: mest samhällets ekonomi. Ett annat nyckelbegrepp som blir viktigt för oss är globalisering. Vi inleder terminen med att undersöka olika asiatiska religioner med särskilt fokus på hinduism och buddhism. Vi ska också träna oss att förstå och tillämpa olika etiska modeller som till exempel konsekvensetik och dygdetik.

– Beskrivning av religionsundervisningen VT 2022 (klick här – kommer att bli en klickbar länk inom kort)

 

– Beskrivning av undervisningen i samhällskunskap VT 2022 (klicka här – kommer att bli en klickbar länk inom kort )

En övergripande grovplanering (kommer att uppdateras)

Historia 1B läsåret 2021-2021

Kursbeskrivning Historia 1B

Historia 1b breddar och fördjupar grundskolans historieundervisning. Historien fram till och med 1700-talets upplysning behandlas utifrån epokbegreppet med vissa fördjupningar som till exempel antikens politiska kultur. Den senare historien, från den industriella revolutionen och framåt är mer detaljrik. Genomgående kommer vi dels att tolka och dels kritiskt granska historiskt källmaterial från olika tider. Du kommer också att analysera hur uppfattningar om historien påverkar människors identitet och hur historia används i debatter och konflikter.

* för fullständig kursplan se skolverket.se

Planering

Lektionplaneringen ligger i Classroom och uppdateras ofta. Den mer övergripande veckoplaneringen hittar du här och i ett dokument i Classroom.

Examinationer

  • Prov vecka 42 19/10. Ni skriver på lektionstid. Provet kommer testa följande: Källkritik – ni kommer att få värdera och tolka historiska källor. Historiebruk – någon eller ett par uppgifter kommer handla om att analysera historiebruk som t.ex. hur antiken används i film och media idag. Kunskaper om historiska tidsperioder, förändringsprocesser, personer som t.ex. tidsperioderna forntiden och antiken, hur och varför högkulturer uppstod vid floderna Eufrat, Tigris, Nilen, Indus, Huang He, historiska personer som Hipparchia, Leonidas, Caesar med flera. Att använda en historisk referensram för att se de längre tidsperspektiven, t.ex. hur forntiden och antiken påverkar oss idag.
Diagnoser och frågor
  1. Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
  2. Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.

Quizzar

Quizz om källkritik: klicka här

Quizz om forntiden och flodkulturerna: klicka här 

Demokrati och republik under antiken

Tack! Du har just gjort Demokrati och republik under antiken på norran.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
I vilken av folkförsamlingarna (Athens eller Roms) var fri debatt tillåten?
A
I ingen av folkförsamlingarna
B
I Athens folkförsamling
C
I Roms folkförsamling
Fråga 2
Vem var ordförande i senaten i Rom?
A
Konsuln
B
Folktribunen
C
Praetorn
Fråga 2 förklaring: 
Konsulerna (de var alltid två) kunde sammankalla senaten till möte och fungerade också som senatens ordförande.
Fråga 3
Vilka påståenden är sanna om republikens Rom?
A
Folkförsamlingen samlades ofta på Forum Romanum
B
Ämbetsmännen var alltid plebejer!
C
I folkförsamlingen fick endast män över 30 rösta.
D
Konsulerna var arméns högsta befäl.
Fråga 3 förklaring: 
"Forum Romanum (latin, ’det romerska torget’), benämning på dalsänkan mellan kullarna Palatinen, Velia och Capitolium i Rom, ca 500 m från Tibern." Källa: ne.se
Fråga 4
När fick en ung man delta i folkförsamlingen i Athen?
A
18 år
B
20 år
C
22 år
Fråga 5
I Atens folkförsamling samlades alla fria män för att rösta om lagar och vilka som skulle leda armén (strategerna). Vad kallades platsen där folkförsamlingen träffades och diskuterade?
A
Pnyx
B
Sunion
C
Forum Romanum
Fråga 5 förklaring: 
"Pnyx, kulle väster om Akropolis i Athen, från ca 500 f.Kr. mötesplats för folkförsamlingen (ekklesia)." Källa: ne.se
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
Se alla frågor
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
Slut
Återgå

Demokratin i Aten under antiken

Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

Rom under republiken

Ett litet test på dina kunskaper om den romerska republiken under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Rom under republiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
6Slut
Återgå

Betygsunderlag

  • Ett par, tre mer ordnade diskussioner/debatter om historiskt viktiga frågor, som till exempel vad som driver historien framåt.
  • Fyra digitala prov som görs enskilt (två per termin)
  • 1-2 presentationer, som görs i mindre grupper 2-3/grupp. 
  • En “recension”/analys av historiebruk, till exempel film eller bok.

* se Schoolsoft för examinationsdatum och kunskapskrav

Kurslitteratur och material

Hallberg, E.,Nyström, H., Nyström, L., Nyström, Ö. (2011) Perspektiv på historien 1b. (2:a uppl.). Gleerups

Artiklar, noveller och filmer mm kommer att tillkomma. 

Grovplanering HT 2021

Geografi VT 2021 åk 9

Pedagogisk planering – geografi åk 9
Planering Geografi åk 9 VT 2021 (318.7 KiB, 471 downloads)
Bedömningsaspekter – resonemang
Bildkälla: http://frokenhemberg.blogspot.se/
Video om bedömningsaspekter

Veckoplanering 9BF

veckalektionsinnehåll
12Analys av sårbara platser + repetition: gradnätet, plattektonik, naturkatastrofer (repetition)
13Fokus på fattigdom: orsaker, konsekvenser och begrepp för att beskriva fattigdom som t.ex. extrem fattigdom, HDI, BNP/capita
15Repetition fattigdom. Befolkningsgeografi: fokus på samband, barnafödande. Exempel på begrepp: summerad fruktsamhet, dödstal/mortalitet m.fl.
16Migration: orsaker, konsekvenser. Begrepp: frivillig och ofrivillig migration, asyl, push- och pullfaktorer, urbanisering m.fl.
17Förhör: namngeografi (Asien) + repetition. Forts. migration ...
18Arbete med artikel om Bangladesh: se här.
19Bedömningsuppgift på lektion: analys av sårbar plats (9B se här) och (9F se här)
20Schemabrytande vecka
21Prov om migration, fattigdom, intressekonflikter och lite sårbarhet.
Läxor & prov
  • Läxförhör: namngeografi – Asien vecka 17 (OBS! ändrat datum)
  • Bedömningsuppgift om sårbarhet (lektionsuppgift)
  • Prov vecka 21 med fokus på fattigdom, migration, befolkningsutveckling (men också lite sårbarhet)
  • Diskussion om intressekonflikter vecka 21.
Namngeografi åk 9 HT 2019 (736.2 KiB, 880 downloads)
På provet kommer du att få visa kunskaper om …
  • Orsaker till och konsekvenser av migration (urbanisering, flyktingar mm). Utgå från de övningar om migration vi jobbat med (urbanisering i Asien och flyktingkrisen i Burma).
  • Orsaker till, konsekvenser av och lösningar när det gäller fattigdom i världen. Här kommer du att få resonera om faktorer som kan förklara fattigdom och hur man kan få en hållbar social och ekonomisk utveckling.
  • Sårbara platser – du kommer att identifiera sårbara platser med hjälp av kartor, diagram och tabeller.

OBS! tänk på bedömningsaspekterna när du förbereder dig! 

Genomgångar
Sårbara platser

Migration

Fattigdom och ohälsa

Länkar

Seterra – träna namngeografi

Länders riktiga storlek (kul!)

Historia åk 7 – från antiken till industriella revolutionen VT 2021

Den historia vi ska läsa, diskutera och jobba med under vårterminen 2021 är minst sagt omfattande: antiken, amerikanska frihetskriget, franska revolutionen och den industriella revolutionen. Vi kommer arbeta med alla långsiktiga mål i ämnet historia. Ni kommer lära er om viktiga skeenden och förändringar i människans historia, hur man värderar historiska källor och hur man kan analysera historieanvändning (historiebruk). 

Fyra bilder som representerar de olika tidsperioderna och skeendena vi läser om i åk 7.

Varför ska man läsa historia?

Hur blev du den du är idag? När du svarar på frågan kommer du kanske fundera kring biologi och medfödda egenskaper, men gissningsvis spelar uppväxten och dina erfarenheter en stor roll. Det vill säga, din historia har varit med och format dig.

Vi läser historia av många skäl. Ett viktigt skäl är att vi vill förstå samtiden. Vilka är krafterna som skapat dagens värld med klimatförändringar, globalisering, välfärd och fattigdom, krig och fred, demokrati och diktatur? Om vi vill förstå dagens konflikter, eller mindre frågor som varför skolmaten är gratis går vi till historien och letar efter svar. Det historiska perspektivet förklarar ofta mycket.

Att lära sig om och få en förståelse för hur människor genom historien levt, kämpat, löst problem, skapat problem och handskats med exempelvis pandemier, naturkatastrofer, svält, plötslig rikedom är både intressant i sig men också lärorikt. Historien kan faktiskt ge oss kunskaper som gör det lättare att tänka om framtiden.

Om vi ska lära oss något av historien krävs att den historia vi läser är sann. Felaktiga och missvisande bilder av historien gör att vi kanske tar fel beslut. För att bygga upp en rimligt sann bild av historien behövs källor som t.ex. dagböcker och husruiner. Inom historieämnet finns en lång tradition och metoder för hur man tolkar och värderar källor. Historieämnet ger oss verktyg att tänka kritiskt och undersökande.

Planering historia åk 7 VT 2021

HI ÅK 7 Planering VT 2021 (419.9 KiB, 702 downloads)

Kunskapsmål och kunskapskrav i historia

Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 1739 downloads)
Förmågorna Inför Np Historia Vt 2015 (2.5 MiB, 7630 downloads)

Historia åk 7: tre delområden

  • Antika statsskick - Politik och befolkning under den atenska demokratin och den romerska republiken. (Centralt innehåll i fokus: "Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.").Du kan läsa här om Atens och Roms statsskick.
  • 1700-talets politiska revolutioner: Upplysningen, den amerikanska revolutionen och den franska. Vad förändrades? (Centralt innehåll i fokus: "Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.").
  • Den industriella revolutionen: fokus på Storbritannien, orsaker och följder. (Centralt innehåll i fokus: "Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.")

GrovPlanering

Musik från antikens Grekland?

Musik från franska revolutionen

Så här skriver ne.se om Marseljäsen Frankrikes nationalsång ”Marseljäsens upphovsman var Claude-Joseph Rouget de Lisle, som diktade och komponerade den en natt i april 1792 i Strasbourg. Sången fick snabbt spridning genom sin uppfordrande text och kongeniala musik och blev franska revolutionens sång framför andra.”

Diagnoser & Prov

  • Sammanlagt 5-6 diagnoser under momentet. Diagnoserna används inte i första hand som bedömningsunderlag av mig (er lärare) utan är mest till för er (elever) att kolla att ni hänger med.
  • Läxa till första lektionen om Rom – titta på en dokumentär om Julius Caesar som ligger på svtplay (klicka här).
  • Sammanfattande prov  vecka 11 (mitten mars)

Studieteknik – tips på hur du kan plugga

Klicka här!

Självrättande test

Klicka här!

Genomgångar: youtube och slideshare

Begreppsanvändning

Antiken – den atenska demokratin

Antiken – den romerska republiken

1700-talets politiska revolutioner



Den industriella revolutionen

Planering – religion årskurs 9 VT 2020

Vårens religionsundervisning kommer ha tre huvudsakliga fokus: a) etik (förstå och kunna använda etiska modeller) och begreppet människosyn, b) islam och  c) religioners roll i olika konflikter, som t.ex. tvång och frihet inom olika religiösa traditioner.

Prov och inlämningar

  • vecka 17 (22-24/4) – test på kunskaper om islam samt en del repetitionsuppgifter om judendom, kristendom, hinduism och buddhism. Provet kommer bestå av flervals- och kryssfrågor.
Plugga inför provet om islam (494.2 KiB, 796 downloads)
  • vecka 21 (19/5) – Inlämning av inspelad presentation om konflikt med religionen/samhälle. Fokus kommer vara konflikter i samhället där religiösa praktiker (t.ex. religiös klädsel, mat, vanor) och tro krockar med majoritetssamhällets. Konfliktfrågan ska också analyseras med olika etiska modeller.

Centralt innehåll i fokus

Religioner och andra livsåskådningar
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna (islam) i dagens samhälle.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia (islam)
Etik & människosyn
  • Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
  • Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
Religioners roll i olika konflikter
  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
  • Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
Identitet och livsfrågor
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
Kunskapskrav
Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 1355 downloads)
Planering
Uppgift –  Muhammed the last prophet

Islam – framväxt och spridning 610-632

Islam – shia och sunni

 

Historia åk 7 – från antiken till industriella revolutionen VT 2020

Den historia vi ska läsa, diskutera och jobba med under vårterminen 2020 är minst sagt omfattande: antiken, amerikanska frihetskriget, franska revolutionen och den industriella revolutionen.

Fyra bilder som representerar de olika tidsperioderna och skeendena vi läser om i åk 7.

Kunskapskraven i historia

Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 1739 downloads)
Förmågorna Inför Np Historia Vt 2015 (2.5 MiB, 7630 downloads)

Historia åk 7: tre arbetsområden

  • Antika statsskick - Politik och befolkning under den atenska demokratin och den romerska republiken. (Centralt innehåll i fokus: "Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.") Sidor i boken: Aten s. 33-36, Rom s.55-56.
  • 1700-talets politiska revolutioner: den amerikanska revolutionen och den franska. Vad förändrades? (Centralt innehåll i fokus: "Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.") Amerikanska frihetskriget s. 118-127, franska revolutionen s. 128-142.
  • Den industriella revolutionen: fokus på Storbritanninen, orsaker och följder. (Centralt innehåll i fokus: "Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.") Industriella revolutionen s. 100-110.

GrovPlanering

Musik från antikens Grekland?

Musik från franska revolutionen

Så här skriver ne.se om Marseljäsen Frankrikes nationalsång ”Marseljäsens upphovsman var Claude-Joseph Rouget de Lisle, som diktade och komponerade den en natt i april 1792 i Strasbourg. Sången fick snabbt spridning genom sin uppfordrande text och kongeniala musik och blev franska revolutionens sång framför andra.”

Läxor & Diagnoser

  • Med 3-5 lektioners mellanrum kommer diagnoser att genomföras. Diagnoserna används inte i första hand som bedömningsunderlag av mig (er lärare) utan är mest till för eleverna att kolla att de hänger med.
  • Läxa till fredag 24/1 – titta på en dokumentär om Julius Caesar som ligger på svtplay (klicka här). När du tittat på dokumentären ska du också fortsätta skriva på diskussionstråden om Caesar i canvas.
  • Oförberett test: någon gång under veckorna vi jobbar med historia kommer ett oförberett test om sådant vi jobbat med på lektionerna. Se till att hänga med på lektionerna och läsa i historieboken (läs sidorna i grovplaneringen gärna innan själva lektionen).
  • Prov veckorna 6 (februari) och 11 (mars)

Studieteknik – tips för hur du kan plugga för att minnas

Klicka här!

Självrättande test

Klicka här!

Genomgångar: youtube och slideshare

Begreppsanvändning

Antiken – den atenska demokratin

Antiken – den romerska republiken

1700-talets politiska revolutioner



Den industriella revolutionen

Historia åk 9 läsåret 2019-2020

Vi avslutar höstterminen 2019 och inleder vårterminen 2020 med att läsa historia veckorna 51 t.o.m. vecka 10. De första veckorna kommer vi att läsa om folkmord under 1900-talet. Vi kommer diskutera orsaker till och förutsättningar för och konsekvenser av Förintelsen och folkmorden i Osmanska riket, Rwanda  och i det forna Jugoslavien på 1990-talet. 

Tidsperioden som är i fokus är 1945-2020, från kalla krigets början till elfte september 2001 när World Trade centers tvillingtorn och Pentagon utsattes för terrorattacker som skakade världen.  Även om vi mest kommer titta på 1900-talet ska vi också blicka framåt, hur ser världen ut när ni (åk-9-elever) är vuxna och gamla?

Inlägget uppdaterades: 2020-01-13

Grovplanering historia åk 9
veckasidor i bokenlektionsinnehåll
51Tema folkmord
2s. 321-324Tema folkmord (blir kanske inga lektioner)
3Tema folkmord Föreläsning och frågestund i aulan med förintelseöverlevarna Dina och Jovan Rajs. I veckan tittar vi också på filmen Sauls son.
4Tema folkmord: Förintelsen, Rwanda, Srebrenica
5s. 258-275Fokus: olika aspekter av kalla kriget - militära konflikter, vetenskaplig prestige
6s. 276-281, 300-305Fokus: Olika aspekter av kalla kriget - Koreakriget, rymdkapplöpning, avkolonisering osv.
7Varför kollapsade östblocket? Följder i vår tid av kalla kriget (t.ex. 11-septemberattackerna). Sverige under perioden.
8s. 321-347Fokus: Utvecklingen efter Sovjets fall. Al-Qaida, Afghanistan, Irak, Kina. Prov: historisk referensram
9Sportlov
10Källkritik + historiebruk (fokus på efterkrigstiden och tiden efter 2001)
11Källkritik + historiebruk
12Test: Historieanvändning och källkritik
Prov- och testdatum
  • Diagnoser sker vid ett par, tre tillfällen
  • Vecka 8: prov i historia (i huvudsak historisk referensram)
  • Vecka 12: Bedömning i källkritik och historiebruk
Kunskapskrav och grovplanering
Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 1739 downloads)
Viktiga begrepp: folkmord & efterkrigstiden

Kalla kriget, folkmord,förintelsen, brott mot mänskligheten, FN, säkerhetsrådet, NATO, Warszawapakten, järnridån, ideologi, nazism,  kommunism, liberalism, välfärdssamhälle, folkhemmet, rekordåren, dominoteorin, kapprustning, terrorbalans, kolonialism, FNL, EU, Berlinmuren, heta linjen, apartheid, perestrojka, glasnost, medborgarrättsrörelsen, islamism, jihadism.

Testa om du har koll på begreppen! (Klicka här)

Viktiga personer (fr.a. politiskt under efterkrigstiden)
Efterkrigstidens persongalleri: Hur har de påverkat och/eller förändrat historien?

Per-Albin Hansson, John F. Kennedy, Olof Palme, Margaret Thatcher, Ronald Reagan, Michail Gorbatjov, Josef Stalin, Rosa Parks, Ho Chi Minh, Nelson Mandela, Nikita Chrusjtjov, Fidel Castro, Indira Gandhi, Winston Churchill, Mahatma Gandhi, Mao Zedong, Usama bin ladin,

Testa om du har koll på personerna som förändrade världen! (Klicka här)

Viktig geografi att ha koll på …

Öst- och Västtyskland, Berlin, Balkan, Haag, Nürnberg, Treblinka, Auschwitz, Jugoslavien, Sovjetunionen, Kuba, Sydostasien,Kambodja, Nordvietnam, Sydvietnam, Hanoi, Saigon, Nord- och Sydkorea, järnridåns sträckning, New York, Afghanistan, Irak, Syrien, Mellanöstern.

Testa om du har koll på geografin! (länk kommer inom kort)

Nyckelfrågor och historiska problem: Förintelsen och andra folkmord
  1. Orsaker till och konsekvenser av Förintelsen.
  2. Har 1900-talets och efterkrigstidens folkmord och grymheter gemensamma mönster och orsaker?
  3. Hur försöker man att förhindra nya folkmord? Och vilka möjligheter ser du i att förhindra storskaliga grymheter mot människor?
Nyckelfrågor och historiska problem: efterkrigstiden
  1. Orsaker till och konsekvenser av kalla kriget.
  2. Orsaker till och konsekvenser av välfärdssamhällets framväxt.
  3. Hur och varför avkoloniserades Afrika och Asien under andra hälften av 1900-talet?
  4. Varför blev det aldrig ett direkt krig mellan USA och Sovjet?
  5. Hur var det att leva i öst respektive väst?
  6. Varför upphörde kalla kriget? Och vad hände sedan?
  7. Orsaker till och konsekvenser av 9/11 (alltså terrordåden 11 september 2001).
  8. Förändring och kontinuitet vad gäller makt, politik, folkmord och levnadsförhållanden?
  9. Hur ser framtiden ut?
Självrättande test

Klicka här om du göra ett självrättande test om efterkrigstiden.

Genomgångar i klassrummet: folkmord, kalla kriget …
Förintelsens bakgrund

Förintelsens faser

Kalla krigets orsaker och inledning

Begrepp för att analysera och beskriva det kalla kriget

Sovjets kollaps och vägen mot elfte septemberattackerna

Avkoloniseringen och kalla kriget – genomgång

Sverige och det kalla kriget

Övning: efterkrigstidens persongalleri