Etikett: historia nivå 1b

Skrivfrågor på provet om tidigmodern tid

På provet kommer du och din klass få en skrivuppgift som handlar om viktiga förändringsprocesser under tidigmodern tid (ca. 1450-1800). Du ska analysera förändringsprocessen med hjälp av begreppen aktör, struktur och förklaring.

Centrala globala förändringsprocesser och händelser, till exempel jordbrukets utveckling, teknisk utveckling, förändrat resursutnyttjande, migration, kolonialism och frigörelse, folkmord, konflikter och internationellt samarbete. Långa historiska linjer med fokus på levnadsvillkor och makt.
Tillämpning av historiska begrepp på olika historiska frågeställningar i relation till det historiska innehållet. Hur begreppen aktör och struktur, orsak och konsekvens samt kontinuitet och förändring kan användas för att beskriva och förklara historiska förhållanden och förändringsprocesser.

A. Reformationen: Diskutera hur och förklara varför Europa splittrades religiöst i en katolsk och en protestantisk del under 1500-talet. 1. Analysera reformationen ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Martin Luther spelade) för att kyrkan splittrades. 2. Analysera hur reformationen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och läskunnighet. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

B. Kolonialism: Diskutera hur och varför Europeiska sjömakter koloniserade stora delar av Amerika och Asien under tidigmodern tid.1. Analysera och förklara den europeiska kolonialismen ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Columbus spelade). 2.  Analysera och förklara hur kolonialismen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och efterfrågan. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

C. Den amerikanska revolutionen/frihetskriget: Diskutera hur och varför 13 brittiska kolonier i Nordamerika bröt sig loss och bildade USA.1. Analysera och förklara det amerikanska frihetskriget ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll brittiska staten och George Washington spelade). 2. Analysera och förklara hur frihetskriget påverkades av strukturella faktorer som t.ex. nya politiska idéer och stormaktspolitik. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

D. Den vetenskapliga revolutionen: Diskutera hur och varför vetenskapen gjorde stora framsteg under tidigmodern tid.1. Analysera och förklara den vetenskapliga revolutionenur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Galilei och Newton spelade). 2. Analysera och förklara hur vetenskapen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och katolska kyrkans ställning. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

Hur plugga inför uppgiften: aktör och struktur?

Kom till exempel på ämneshandledningen. Ta med historieboken och arbeta med ”bladet” nedan.

Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik

Download [41.62 KB]

Skrivfråga om historiebruk
Bildkälla: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Christopher_Columbus_Statue.jpg
Historia används både för att påverka samhället och för att skapa och stärka olika identiteter. Eleverna ska därför analysera och utveckla kunskaper om hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia samt ges möjlighet att reflektera över kulturarvens betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning. På så vis bidrar undervisningen i historia till att eleverna bättre kan förstå nutiden och utveckla förmåga att orientera sig inför framtiden. (Saxat ur historieämnets syfte)

Den andra skrivfrågan kommer ni att få analysera hur historiska personer och händelser från tidigmodern tid används (historiebruk) exempelvis idag. Statyn ovan restes 1893 i delstaten Rhode Island. Bronsstatyn har vandaliserats flera gånger mellan 2010 och senast 2019. Tänkbara frågor:

  1. Varför har statyn vandaliserats och målats med röd färg och textbudskap som ”mördare” och ”Stoppa firandet av folkmord”?
  2. Är det rimligt att anklaga Columbus för mord och folkmord?
  3. Vilka reaktioner har vandaliseringen och de målade budskapen mött? Vilka följder har  vandaliseringen fått?

Man kan såklart också analysera varför statyn restes i slutet av 1800-talet. Då ansågs inte statyn som kontroversiell av dem som reste den. Uppenbarligen har synen på Columbus förändrats i samhället. Skrivuppgiften ni får kommer självklart utgå från en historia som jag kan förvänta mig att ni känner till.

Modell för analys av historiebruk

Tidigmodern tid ca 1450-1800

Varför säger man att medeltiden tar slut under 1400-talet och att Europa går in i tidigmodern tid? Mycket av det vi förknippar med medeltiden fanns kvar, exempelvis var jordbruket den näring som sysselsatte överlägset flest människor och det som utgjorde basen i den tidigmoderna tidens ekonomi. Men, tiden förknippas med stora förändringar som oftast pågick under hundratals år, som till exempel att makten centraliserades, och ibland gick förändringarna snabbt; i början av 1500-talet genomgick stora delar av norra och västra Europa reformationen och skapade kyrkor skilda från påven och katolska kyrkan. Den tidigmoderna tiden är spännande.

Förändringsprocesser som vi ska studera under höstterminen

Förändringsprocesserna nedan ska vi analysera med hjälp av våra (numer kära) begreppspar: aktör och struktur, förändring och kontinuitet. På provet kommer ni att få analysera en av förändringsprocesserna.

  • Reformationen och motreformationen (den katolska enheten splittras)
  • Geografiska upptäckter och kolonisation (framför allt av Amerika och Asien)
  • Handelskapitalism och urbanisering (borgerskapet utmanar den traditionella makthierarkin)
  • Makten centraliseras, vanligen från adel till kung (Gustav Vasa är ett bra exempel)
  • Individualism och humanism (renässans och människosyn)
  • Den vetenskapliga revolutionen (empirism och rationalism)
  • Teknikutveckling (krut, kikare, kompass och tryckpressar)
Tidsperiodiska begrepp

Alla tidsperioder kan styckas och delas upp i mindre delar beroende på sammanhang; när vi exempelvis talar om svensk historia kan vi använda begrepp som Vasatiden, stormaktstiden, frihetstiden. Renässansen och Upplysningen brukar användas för att beskriva hur konstideal, synen på människan och kunskap förändras från senmedeltiden och framåt. Tidigmodern tid är alltså det övergripande begrepp.

Exam.net: hQUpCU (Om tidsperioder)

Källkritik och historiebruk

I vanlig ordning ska vi också väva in källkritik och historiebruk när vi studerar den tidigmoderna tiden. Ni kommer exempelvis att få läsa och analysera brev och från Columbus och klagoskrifter från franska bönder, samt diskutera Sveriges och Spaniens nationaldagar.

Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).

Studieteknik

Det kommer finnas öppna quizzar (Exam.net) för att ni ska träna på begrepp, fakta och samband. Eftersom jag vill uppmuntra god studieteknik (t.ex. att sprida ut lärandet och framplockning) kommer jag att stänga quizzarna i mitten av vecka 50. Jag kommer inte heller att dela alla slides (för att ni ska anteckna istället). På senaste provet kan jag se att många tycker att kronologin är svår – av det skälet kommer vi att sätta upp en lång tidsaxel i klassrummet (Oslo).

Hur provet kommer vara utformat

Det kommer vara ganska många flervalsfrågor som automaträttas. En stor del av de självrättande frågorna kommer ni att känna igen från diagnoser och andra öppna test (se nedan). Alla delar av historieämnet kommer att testas. På provet kommer det vara två större skrivfrågor. För mer information se här.

Öppna test (Exam.net)

Det kommer fler eller så gör jag om dem …

Exam.net: pFYtze (övergripande om hela perioden)

Exam.net: hQUpCU (Om tidsperioder)

Exam.net: QoA3dW (Frågor om conquistadorer och tidig spansk och portugisisk kolonisation)

Exam.net: vWvy7t(frågor om historiska fakta, skeenden, orsaker mm).

Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).

Exam.net: Nu4VZK (Lite blandat om 1700-talets historia)

Exam.net: rRzEgJ (lite blandat från stadsvandring och lektioner om VOC mm)

Videor om tiden

Grovplanering HT25 Historia (nivå) 1b
WP Data Tables

Första delprovet – historia nivå 1b

Vecka 41 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia nivå 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas; se punkterna nedan.

Saxat från skolverket (länk – klicka här):

Hur kommer provet vara konstruerat?
  • Flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor (Se diagnoserna.)
  • Två längre fritextfrågor: Den ena längre fritextfrågan kommer handla om att analysera en historisk förändringsprocess, den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden, antiken, medeltiden används.
Exempel på frågor om förändringsprocesser

Fritextfrågan utgår från sådant vi jobbat med på lektionerna, som till exempel romarrikets kristnande.

  • Varför reformerade atenarna sitt politiska system kring 500-talet f.kr? Varför gick man från ett oligarkiskt till ett demokratiskt styre?
  • Resonera om orsakerna till romarrikets undergång. (En klassisk fråga sedan Edvard Gibbons dagar.)
  • Varför blev romarriket kristet under 300- och 400-talen? Resonera med hjälp av begreppen aktör och struktur.
  • Resonera med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet när du beskriver övergången mellan antiken och medeltiden i europeisk historia.
  • Resonera om orsaker till korstågen, med hjälp av begreppen aktör och struktur.
Exempel på frågor om historiebruk

När vi analyserar historiebruk kommer vi genomgående ställa frågor om historiebrukets intentioner/funktion (varför) och rimligheten och tendensen (källkritiska aspekter) i historiebruket. Vi kommer också ställa frågor om historiebrukets följder och reaktioner, samt om det finns konkurrerande perspektiv på historien.

  1. Hur framställs perser respektive greker i filmen 300? Varför framställs de så? Är filmens skildring av kriget mellan perser och greker rimlig, utifrån ett källkritisk perspektiv? Vilka reaktioner fick filmen i olika delar av världen?
  2. Varför använder det amerikanska mc-gänget Infidels symboler, årtal och uttryck som för tankarna till korstågen under medeltiden? Vilka reaktioner kan deras användning av korstågs-referenser i olika sammanhang (några av dem har enligt medieuppgifter delat ut nödhjälp i Gaza för GHF:s räkning).
Tatueringen ”1095”, korset och mottot ”Frater in arma” syftar på korstågen, även om det inte användes av korsriddare.

Modell för analys av historiebruk

Vad handlar provet om?
  • Kunskaper om tidsperioderna: forntiden, antiken, hellenismen, senantiken och medeltiden.  Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och antiken (s. 31-68) och kapitlet om medeltiden (s. 69-89) och om svensk medeltid (s. 90-97).
  • Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, aktör, struktur, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
  • Fördjupning: Romarrikets kristnande. Flera av frågorna kommer att handla om romarrikets kristnande. Material (häfte och slides) hittar du här.

Grovplanering av höstterminen 2025 (historia nivå 1b)

WP Data Tables
Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Uruk, Konstantin) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Sammanfattning av SvD-artikeln om studieteknik (länk)

Artikeln är skriven av journalisten Maria Jelmini och publicerades i SvD 2022-03-09.
Öppna tester om historia och delprov 1
  • Öppet test i Exam.net – provkod: SqU6ME (Du/ni kan göra testet hur många gånger ni vill  och du får resultatet direkt efter du lämnat in testet.)
  • Öppet test i Exam.net – provkod: DLLnWe (Testar dina kunskaper om romarrikets kristnande).
  • Test om övergången till forntiden och högkulturer (klicka här)
  • Test om källkritik (klicka här)
Videor och slides

Antiken

Medeltiden

Kristendomen

 

 

Historiska källor på nätet

I historieämnet betonas kunskapen att tolka och värdera historiska källor.  Att hitta lämpligt källmaterial är inte alltid gjort i brådrasket. Turligt nog finns det numer gott om användbart källmaterial på nätet. Webbsidorna presenteras huller om buller. Ingen ordning alls. Scrolla och du hittar förhoppningsvis något för dig.

Sidan kontrollerades och uppdaterades: 2026-01-06

historiskt källmaterial

Projekt 1917

På webbsidan project1917.com kan man följa den ryska revolutionen genom makthavare och poeters ögon vad som hände dag för dag.  Intressant och kul upplägg, där historien presenteras som uppdateringar i sociala medier av personer som Lenin och Nikolaj II. Det är inte alltid klart varifrån citaten och bilderna kommer. Här kan du läsa vad project1917 skriver om sig själva!

Olof Palmes arkiv på nätet

På olofpalme.org kan man hitta tal och annat material från Olof Palme, t.ex. Palmes uttalande angående USA:s bombningar av Hanoi december 1972. Så här skriver olofpalme.org om sig själva:

"Olofpalme.org drivs av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB), i samarbete med Palmefonden, Palmecenter och Olof Palmes famlj. Här har successivt material ur Olof Palmes arkiv gjorts tillgängligt för allmänheten. Därmed ska alla intresserade kunna använda Internet för att ta del av originaldokument som tidigare endast funnits hos ARAB i Stockholm. Avsikten är att webbplatsen ska spegla Olof Palmes politiska verksamhet såväl tematiskt som kronologiskt. Inskannade originalhandlingar som manuskript till tal och artiklar har kompletteras med bilder, ljud- och videoupptagningar, samt ytterligare dokument som belyser tillkomst och reaktioner. Det är dock viktigt att veta att webbplatsen inte omfattar hela Olof Palmes arkiv. Materialet på olofpalme.org är ett urval. Den mest kompletta bilden av arkivet fås som tidigare via de olika förteckningar och register som finns vid ARAB." (källa: www.olofpalme.org hämtad: 2018-12-15)

SND

På svensk nationell datatjänsts (SND) webbplats finns sedan en tid svenska partiprogram och valmanifest 1887-2010. Mycket användbart!

Såhär skriver SND om sig själva:

”Sedan början av 1980-talet har Svensk nationell datatjänst (SND) hjälpt forskare att dela och återanvända forskningsdata. Vår verksamhet drog igång i liten skala med samhällsvetenskapliga enkätdata och har idag vuxit till att omfatta alla typer av forskningsdata från en mängd vetenskapliga områden.” (länk)

Stockholmskällan

Stockholmskällan har ett mycket rikt material – med fokus på källor om Stockholm (förstås). Databasen innehåller bilder, texter, kartor och musik.

Stadsarkivet i Stockholm

Stadsarkivet innehåller mycket som rör Stockholm och stockholmarnas historia.

Fasad av Stadsarkivet, fotograf Petter Magnussom

Sveriges släktforskarförbund

På Sveriges släktforskarförbunds webbplats genealogi.se finns mycket som kan vara intressant att använda i undervisningen i såväl grundskola som gymnasium. Själv har jag bland annat använt mig av databasen över avrättade, till barnens skräckblandade förtjusning.

Domböcker & Tingsprotokoll

Att använda sig av dom- och tänkeböcker (rättegångsprotokoll från äldre tider) är ofta intresseväckande om man vill skildra äldre tiders syn på brott och straff. Här är ett exempel på en privat webbplats(http://morlanda.se/dom/).

Ett material jag jobbade med när jag skev B-uppsats i historia på 1990-talet är Ekenäs stads domböcker från 1600-talet. Numer finns de inte endast i bokform utan också på nätet (se här).

Röster från Ravensbrück

Ravensbrück

Lunds universitetsbibliotek har delvis digitaliserat och översatt intervjuer av överlevande från det nazistiska koncentrationslägret Ravensbrück knappt tio mil norr om Berlin. Arkivet hette tidigare ”Röster från Ravenbrück”, men nu (2025) tycks arkivet uppgått i ett större arkiv: Witnessing genocide.

Riksarkivet

https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen

Så här skriver riksarkivet: ”Från den 1 februari 2018 har alla fri tillgång till Riksarkivets digitala arkivinformation. Du hittar över 100 miljoner digitala arkivhandlingar i Digitala forskarsalen.”

Klicka här!

Kungliga biblioteket – ny söktjänst

Såhär skriver KB själva:

”I höst lanserar KB sin nya tjänst som gör det möjligt att fritextsöka i inskannade dagstidningar. Tidigare har alla dagstidningar mikrofilmats men från 2014 skannas de istället. Som en del i det arbetet har vi utvecklat en ny tjänst för visning av det digitaliserade materialet och under sommaren beta-testas tjänsten. I den versionen finns hela Aftonbladets och Svenska dagbladets utgivning, från mitten av 1800-talet fram till i dag.”

Låter onekligen som en intressant och användbar databas. Klicka här om du vill börja söka på en gång!

Filmarkivet

Filmarkivet innehåller rörliga bilder och filmer från sent 1800-tal (!) och framåt, bl.a. en del valfilmer från riksdagspartierna. Arkivet är ett samarbete mellan Kungliga biblioteket och Svenska filminstitutet (materialet är alltså producerat i Sverige). Klicka här!

Library of Congress

Denna webbplats är alltså den amerikanska kongressens bibliotek. Här finns massor av användbart material om, såklart, USAs historia. Själv använde jag webbplatsen flitigt när jag tillverkade en källövning om medborgarrättsrörelsen och segregationen i efterkrigstidens USA.

British librarys digitala arkiv

British librarys digitala arkiv innehåller massor av intressanta dokument och andra typer av källmaterial, t.ex. historiska kartor över Storbritannien och Afrika, ett fantastiskt ljudbibliotek som innehåller muntlig historia, samt naturligtvis mängder med dokument ur den brittiska historien som t.ex. Magna carta från 1215. (Webbsidan har gjorts om och i dagsläget, 2026, hittar jag inte allt ovanstående.)

Arkiv över frigivna slavar i Washington DC 1862

Det digitala arkivet drivs av Nebraska-Lincoln-universitetet
Webbsidan Civil War Washington innehåller mycket om huvudstadsdistriktets historia 1861-1865.

1862 i april beslöt presidenten och kongressen att Washington DC skulle frige alla ca. 3,100 slavar i Washington DC. Lagen var utformad så att slavägarna fick kompensation för sin förlorade egendom. Kongressen avsatte motsvarande 1 miljon USD till slavägarna (motsvarar ungefär 34 miljoner i dagens penningvärde). De före detta slavarna fick inte någon kompensation eller skadestånd. 

Källan är fullständig lista på personer, det vill säga slavägare, som krävde ersättning för att deras slavar ska bli frigivna. Klickar ni på namnet/slavägaren får ni reda på hur mycket de krävde och hur de motiverade sina krav. Petitionen, som kravet kallades, granskades sedan av en liten tre-manna-kommission som tog beslut.

Svensk proggmusik på privat webbsida

Proletärkultur
Svensk progg från 1970-talet.

Om man vill höra hur den svenska vänsterproggen lät när det begav sig finns flera skivor för direkt nedladdning på denna sida (klicka här). Förutom låtar i mp3-format finns även skivomslag och sånghäften som bilder (jpg). Proggrupperna Knutna nävar, Freedom singers med flera finns att lyssna till.