Under våren läser vi ett tema i kursen historia 2a om spioner och spionorganisationer under kalla kriget. Ni gör några mindre grupparbeten om viktiga personer under kalla kriget och en paruppgift om spioner och spionorganisationer. Temat examineras genom dels en bedömd diskussion och ett prov.
Länk till en väldigt intressant dokumentär om Stasi och fotbollen i DDR som heter FC Stasi (klicka här).
Onsdag vecka 18 har ni prov på området. Provet testar (1) mer allmänna kunskaper om kalla kriget: orsaker, händelser och skeenden, det för att ni ska kunna sätta in spionaffärer och organisationer i ett historiskt sammanhang. Ni testas också på (2) era kunskaper om spioner och säkerhets- och underrättelseorganisationer. (3) Ni kommer också att få analysera och värdera källor från kalla krigets dagar.
Lär dig kalla krigets geografi (Europa) med Seterra (länk).
Fritextfrågor på provet
Diskutera spionernas a) motiv under kalla kriget med hjälp av begreppsparen: förändring/kontinuitet och idealism/materialism, och b) om de hade någon betydelse för kalla krigets utgång.
Resonera om likheter och skillnader mellan öst- och västblockets underrättelse- och säkerhetstjänster under kalla kriget.
Litteratur
Till provet ingår kapitlet Spioner och agenter under kalla kriget (s. 186-207) och delkapitlen Det kalla kriget (s. 181-184) och Källor och källkritik (s. 52-61) i Alla tiders historia 2-3.
I vår andra delkurs i historia 2a ska vi analysera folkmord i modern tid. Vi rör oss mellan det sena 1800-talet fram till våra dagar. Delkursen hänger ihop med föregående om kolonialism, imperialism och slaveri. Era kunskaper kommer bedömas i dels diskussioner (talar om när), inlämning av analys av film (Sauls son från 2015) samt dels ett prov. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter med hjälp av begrepp från Genocide watch.
Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang
1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, Förintelsen under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna och/eller hungersnöden i Ukraina under Stalin.
Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används
Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.
Källor till kunskap
I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historias webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.
Länk till text om folkmordet i det Osmanska riket av historikern Klas-Göran Karlsson (klicka här).
Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet
Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.
Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. varför det inte är tillåtet att tala offentligt om folkmordet på armenier i dagens Turkiet).
Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Öppna test på temat folkmord (endast flervalsfrågor).
Exam.net: 2K2AQo (övergripande: begrepp och fakta) eller 2tMX3A eller Mv1baP (blandat)
Du kan göra testen så många du behöver/vill.
Treskrivfrågor (som du får i förväg till provet vecka 12)
Jämför olika folkmord (inklusive Förintelsen) med hjälp av Genocide watch:s begrepp som till exempel klassificering, avhumanisering. Resonemanget ska vara strukturerat med hjälp av begreppen och avlutas med en slutsats. I denna uppgift är det bra om du kan använda kunskaper från tidigare arbetsområden (Ryssland-Ukraina och Slaveriet).
Diskutera olika förklaringar till folkmord. Finns det generella förklaringar eller bör man förklara varje enskilt folkmord för sig? Intentionalism och funktionalism, aktör eller struktur.
Går folkmord att förhindra? Vilka verktyg fungerar? Juridiken?
P.S. Tänk också på att i provet kommer ni bedöma källmaterial kopplat till temat och hur historien om folkmord används och använts (historiebruk).
Länkar
Film om folkmordet i Rwanda som ligger Ur play: klicka här.
Film och text, på Forum för levande historias webbplats, om Gregory Stantons begrepp för beskriva stegen mot folkmord (klicka här).
Vårt andra tema inom kursen historia 2a handlar om Rysslands och Ukrainas historia. Alla delar av historieämnet kommer avhandlas. Vi ska bland annat läsa utvalda delar och analysera Nestorskrönikan från 1100-talet. Idag pågår förutom ett fullskaligt konventionellt krig också ett propgandakrig mellan Ukraina och Ryssland som inte sällan handlar om hur historien ska tolkas. Vi kommer alltså behöva analysera historiebruket.
Modell för hur vi analyserar historiebruket
Varför lyfts en viss historisk händelse, person eller skeende fram?
Finns det konkurrerande perspektiv på historien?
Är historiebruket, ur ett källkritiskt perspektiv, rimligt?
Vilka följder har användningen av historien fått? Vilka reaktioner har det mött?
Test nummer 2 om historien fram till idag: Exam.net (kod: 9dYWmZ)
Putins essä från 2021 där han argumenterar för att Ukraina är en del av Ryssland
Essän Om ryssarnas och ukrainarnas historiska enhet publicerades 12 juli 2021. Den är alltså skriven av Vladimir Putin. Jag (Tobias) har med ChatGPT:s hjälp översatt texten från engelska. Jag och ChatGPT har lagt till rubriker till texten för att underlätta läsning. Till texten finns också uppgifter. Här är en länk till essän på engelska (klicka här).
Instuderingsuppgifter till alla texter ni förväntas läsa: klicka här. I dokumenten finns länkar till artiklarna, men till ne.se behöver du logga in med ditt skolkonto.
Artikel i Populär historia av Klas-Göran Karlsson: se här. Uppgifterna till artikeln kan laddas nedan.
Gudrun Persson (historiker och rysslandsexpert) på Folk och försvar 2025
Historiska dokumentärer på Svtplay
I serien ingår alltså tre, ungefär en timme långa, historiska faktafilmer om ryska krig och om rysk imperialism från Peter den stores dagar fram till Vladimir Putins och Rysslands krig i Georgien och Ukraina. Serien är tysk och gjordes 2023. Länk till alla avsnitten (klicka här). Filmerna är tillgängliga till september 2026.
Kartkunskap
Det är en fördel att ha koll på de länder som omger Ryssland och Ukraina: Spela Seterra: klicka här.
Essäfråga på provet om Ryssland och Ukraina fredag vecka 49
Frågan inbegriper dels historieanvändning och dels kunskaper om historiska händelser, processer och personer samt kunskaper om källkritik.
A) Hur använder Ryssland historien för att legitimera sina anspråk på Ukraina?
B) Hur använder Ukraina historien för att legitimera sina krav på självständighet och suveränitet?
I uppgiften ligger också att göra en värdering av hur historien används.
Slaveri, befrielse och motreaktioner (1500-2020) hänger ihop med flera andra teman vi kommer att fördjupa oss i under kursen, som till exempel kolonialism, avkolonisering och folkmord. Vi kommer att studera slaveriet ur historieämnets alla delar; vi ska till exempel studera förändringsprocesser, analysera källor och hur historien används och använts. I kursen historia 2a ska särskilt ”[f]örmåga[n] att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv” lyftas i undervisningen.
Vilka är drivkrafterna till slavhandel mer allmänt i ett historiskt perspektiv?
Varför avskaffades den transatlantiska slavhandeln under 1800-talet?
Vilken roll spelade Sverige i den transatlantiska slavhandeln?
Hur såg slaveriet i USA ut under tiden före inbördeskriget?
Varför avskaffades slaveriet i USA?
Vilka var (är) konsekvenserna av slaveriet i USA efter inbördeskriget?
P.S. Alla frågor på provet hänger ihop med ovanstående frågor.
Instuderingsuppgifter till provet slaveri
Öppna test (OBS! testerna stängs onsdag 9/10 kl 8:00)
Exam.net kod: BynhFP (Öppet test om slaveri del 1)
Exam.net kod: RQADdt (Öppet test om slaveri del 2)
Exam.net kod: aSJo5j (Öppet test om slaveri del 3)
Du får svaret direkt och kan göra testet hur många gånger som helst.
Slaveri, befrielse och motreaktioner 1500-2020
Några viktiga begrepp: träldom, Barbareskstaterna, Den transatlantiska slavhandeln, abolitionism, kväkare, grundlagsfäderna, plantage, den underjordiska järnvägen, King Cotton, juneteenth, medborgarrättsrörelsen.
Material inför provet
Provet kommer bestå av såväl flervalsfrågor och fritextfrågor. Alla delar av historieämnet kommer att finnas med: förklaringar till historisk förändring och kontinuitet, hur historia används, analys av källmaterial från tiden.
Kompendium 1 (övergripande artikel om slaveri)
Artiklar (i Google Classroom): Forskning om slaveriets betydelse för ojämlikheter i rikedom (GU), Historieskrivningen är ett vapen i kulturkriget (DN), historiebloggen i SvD om Denmark Vesey och Harrisons historia i SvD ”Onkel Toms stuga” präglad av rasism.
Vårt sista tema inom kursen historia 2a handlar om Rysslands och Ukrainas historia. Alla delar av historieämnet kommer avhandlas. Vi ska bland annat läsa utvalda delar och analysera Nestorskrönikan från 1100-talet. Idag pågår förutom ett fullskaligt konventionellt krig också ett propgandakrig mellan Ukraina och Ryssland som inte sällan handlar om hur historien ska tolkas. Vi kommer alltså behöva analysera historiebruket.
Instuderingsuppgifter till alla texter ni förväntas läsa: klicka här. I dokumenten finns länkar till artiklarna, men till ne.se behöver logga in med ditt skolkonto.
Artikel i Populär historia av Klas-Göran Karlsson: se här. Uppgifterna till artikeln kan laddas nedan.
Under våren läser vi ett tema i kursen historia 2a om spioner och spionorganisationer under kalla kriget. Ni gör några mindre grupparbeten om viktiga personer under kalla kriget och en paruppgift om spioner och spionorganisationer. Temat examineras genom dels en bedömd diskussion och ett prov.
Vi spelar spelet När då då med frågekort om kalla kriget mer allmänt och spioner och spionorganisationer i synnerhet.
Länk till en väldigt intressant dokumentär om Stasi och fotbollen i DDR som heter FC Stasi (klicka här).
Fredag vecka 12 har ni prov på området. Provet testar (1) mer allmänna kunskaper om kalla kriget: orsaker, händelser och skeenden, det för att ni ska kunna sätta in spionaffärer och organisationer i ett historiskt sammanhang. Ni testas också på (2) era kunskaper om spioner och säkerhets- och underrättelseorganisationer. (3) Ni kommer också att få analysera och värdera källor från kalla krigets dagar.
Diskutera spionernas a) motiv under kalla kriget med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet, och b) om de hade någon betydelse för kalla krigets utgång.
Resonera om likheter och skillnader mellan öst- och västblockets underrättelse- och säkerhetstjänster under kalla kriget.
Litteratur
Till provet ingår kapitlet Spioner och agenter under kalla kriget (s. 186-207) och delkapitlen Det kalla kriget (s. 181-184) och Källor och källkritik (s. 52-61) i Alla tiders historia 2-3.
I vår andra delkurs i historia 2a ska vi analysera folkmord i modern tid. Vi rör oss mellan det sena 1800-talet fram till våra dagar. Delkursen hänger ihop med föregående om kolonialism, imperialism och slaveri. Era kunskaper kommer bedömas i dels diskussioner (talar om när), inlämning av analys av film (Sauls son från 2015) samt dels ett prov. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter med hjälp av begrepp från Genocide watch.
Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang
1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, Förintelsen under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna och/eller hungersnöden i Ukraina under Stalin.
Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används
Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.
Källor till kunskap
I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historias webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.
Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet
Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.
Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. varför det inte är tillåtet att tala offentligt om folkmordet på armenier i dagens Turkiet).
Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Öppna test på temat folkmord (endast flervalsfrågor).
Exam.net: WBVKz3 (övergripande: begrepp och fakta)
Du kan göra testen så många du behöver/vill.
Treskrivfrågor (som du får i förväg till provet vecka 4)
Jämför olika folkmord (inklusive Förintelsen) med hjälp av Genocide watch:s begrepp som till exempel klassificering, avhumanisering. Resonemanget ska vara strukturerat med hjälp av begreppen och avlutas med en slutsats.
Diskutera olika förklaringar till folkmord. Finns det generella förklaringar eller bör man förklara varje enskilt folkmord för sig?
Går folkmord att förhindra? Vilka verktyg fungerar? Juridiken?
P.S. Tänk också på att i provet kommer ni bedöma källmaterial kopplat till temat och hur historien om folkmord används och använts (historiebruk).
Länkar
Film om folkmordet i Rwanda som ligger Ur play: klicka här.
Film och text, på Forum för levande historias webbplats, om Gregory Stantons begrepp för beskriva stegen mot folkmord (klicka här).
Detta tema delas upp i två rubriker 1) Avkolonisering av Amerika, Asien och Afrika (1776-1980) och 2) Slaveri, befrielse och motreaktioner (1500-2000). Vi kommer att studera avkolonisering och slaveri ur historieämnets alla delar; vi ska till exempel studera förändringsprocesser, analysera källor och hur historien används och använts. I kursen historia 2a ska särskilt ”[f]örmåga[n] att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv” lyftas i undervisningen.
De två delrubrikerna hör ihop av ett par skäl, dels för att kolonialism och slaveri hör ihop genom att ekonomisk exploatering och vinning är en viktig och central drivkraft bakom kolonialism. För att ekonomiskt exploatera exempelvis kolonierna i Västindien användes ofri arbetskraft – slavar. Dels hänger avkolonisering och slaveri ihop genom att människor som arbetat mot slaveri och rasism hämtade inspiration från rörelser som kämpade för avkolonisering. Martin Luther King och medborgarrörelsen i USA inspirerades av Mahatma Gandhi och Quit India Movement.
Del 2: Slaveri, befrielse och motreaktioner 1500-2000
Några viktiga begrepp: Den transatlantiska slavhandeln, abolitionism, kväkare, grundlagsfäderna, plantage, den underjordiska järnvägen, King Cotton, juneteenth, medborgarrättsrörelsen.
Material inför provet
Provet kommer bestå av såväl flervalsfrågor och fritextfrågor. Alla delar av historieämnet kommer att finnas med: förklaringar till historisk förändring och kontinuitet, hur historia används, analys av källmaterial från tiden.
Kompendium 1
Texter om imperialism (idealistiska och materialistiska förklaringar)
I detta tema ska vi fördjupa oss särskilt i hur de europeiska stormakternas kolonier gjorde sig fria under efterkrigstiden: från Indiens självständighet 1947 fram till att apartheidsystemet i Sydafrika avskaffades 1994. Andra delen i temat är USA:s moderna historia från rekonstruktionen efter inbördeskriget till de så kallade Jim Crowe-lagar och medborgarrättsrörelsen, BLM och vilken roll ras spelar i amerikansk politik.
Exempel på viktiga frågor …
Vilka var orsakerna till de forna koloniernas frigörelse under efterkrigstiden?
Hur påverkar slaveriets historia dagens USA?
Hur används slaveriets historia i amerikansk (och svensk) politik idag?
Material
Textkompendium: du förväntas ha läst och bearbetat kompendiet till provet vecka 18.
Novellen Hängningen (1931) av författaren George Orwell.
Filmer på Urplay.se: serien om fransk kolonialism (se här) och programmet Imperialism i serien Historia förklarad (se här). Vidare finns en film som heter Effekterna av Jim Crow-lagarna (se här).
Om provet vecka 18
På provet fokuseras det på avkoloniseringens förlopp, orsaker och konsekvenser. En fråga kommer handla om att jämföra avkoloniseringen mellan länder som Indien och Algeriet.
Viktiga personer som till exempel Gandhi, Jinnah; Sukarno, Mandela och Sarojini Naidu.
Viktiga rörelser och organisationer som till exempel ANC, Quit India, INC, FLN med flera.
Grovplanering
Vecka
måndag
fredag
14
Introduktion och dokumentär.
Långfredag - lediga
15
Påsklov
Påsklov
16
Avkoloniseringen av brittiska Indien.
Avkoloniseringen av Asien (Indokina, Indonesien mm)
17
Avkoloniseringen av Afrika
Avkoloniseringen av Afrika: tema Sydafrika, apartheid mm
18
1 maj - lediga
Prov: Avkoloniseringen av Asien och Afrika
19
Deltema 2: USA:s moderna historia: översikt
USA:s moderna historia: tema Jim Crow, etc.
20
Källövning: tema rasism
Klämdag - lediga
21
Forts. källövning och diskussion
Fokus historiebruk (Hur man använder historien i dagens USA)
22
Fokus på historieanvändning i dagens USA
Prov: källkritik och historiebruk (utgår från deltema 2)
23
Klämdag (dag innan nationaldag)
Extra provtillfälle onsdag i aulan & deadline för betyg på fredag.
Under våren läser vi ett mindre tema i kursen historia 2a. Ni gör ett mindre grupparbete som sträcker sig över fyra lektioner och som avslutas med att ni och era grupper redovisar tidslinjer, slutsatser och att vi spelar spelet När då då med frågekort om kalla kriget mer allmänt men om spioner och spionorganisationer i synnerhet.
Länk till serie om kalla kriget på Svtplay (klicka här)
Länk till quiz om kalla krigets spioner (klicka här)
Fredag vecka 5 har ni prov på området. Provet testar (1) mer allmänna kunskaper om kalla kriget: orsaker, händelser och skeenden, det för att ni ska kunna sätta in spionaffärer och organisationer i ett historiskt sammanhang. Ni testas också på (2) era kunskaper om spioner och säkerhets- och underrättelseorganisationer. De större frågorna handlar om att se spionverksamheternas betydelse under kalla kriget och om spioner och organisationer som KGB och CIA säger något centralt om tiden. På provet kommer ni också få resonera om (3) hur kalla krigets spioner framställs i moderna serier, filmer och böcker idag (2000-talet). Viktiga begrepp är ideologi, idealism, materialism, förändring och kontinuitet.
Litteratur
Till provet ingår kapitlet Spioner och agenter under kalla kriget (s. 186-207) och delkapitlet Historiebruk – hur historien används och några sidor av Historikerns arbete (s. 44-48) i Alla tiders historia 2-3.
