Författare: Tobias Kjellström

Zapata och don Tobíasito el Grande

Bild: Zapata tillsammans med sitt favoritbarnbarn Tobíasito el Grande.

Emiliano Zapata (1879–1919) var en ledare under den mexikanska revolutionen (tidigt 1900-tal) som kämpade för böndernas rätt till mark och frihet. Han ledde rörelsen i södra Mexiko med slagordet ”Tierra y libertad” – jord och frihet. Zapata blev en symbol för rättvisa, motstånd mot förtryck och kampen för självständighet och social jämlikhet i Mexiko.

Zapatas ende levande släkting är barnbarnet Tobíasito el Grande som lever ett anonymt och tillbakadraget liv i Sverige som historie- och samhällslärare på Kvarnholmen. Han kämpar dock oförtrutet för de stackars ungdomarnas rätt till kunskap och rättvisa i sin förfaders anda.

¡Viva la revolución del conocimiento y la historia, y viva la lucha por la justicia juvenil!

Stadsvandring HT25

Under kursen historia (nivå) 1B gör vi på Ebba Brahe gymnasium två stadsvandringar, en på hösten och en på våren. Här nedan är några bilder från höstvandringen. Efter stadsvandringen ska de ta en selfie med hela klassen tillsammans med ett förstahandsvittne till blodbadet 1520 och med en selfie med en replik av Sankt Göran och draken, samt göra ett quizz.

Stopp 1: Kornhamnstorg

Stopp 2: Storkyrkan

Stopp 3: Stortorget

Stopp 4: Uppdrag plus quizz
  1. Ta en selfie med hela klassen och ett förstahandsvittne till blodbadet i november 1520.
  2. Ta en selfie med hela klassen och en replik av Storkyrkans Sankt Göran och Draken i bakgrunden.
  3. Gör quizz – gärna i mindre grupper om 3-5. Exam.net (kod: bQX6W9)

 

Tidigmodern tid ca 1450-1800

Varför säger man att medeltiden tar slut under 1400-talet och att Europa går in i tidigmodern tid? Mycket av det vi förknippar med medeltiden fanns kvar, exempelvis var jordbruket den näring som sysselsatte överlägset flest människor och det som utgjorde basen i den tidigmoderna tidens ekonomi. Men, tiden förknippas med stora förändringar som oftast pågick under hundratals år, som till exempel att makten centraliserades, och ibland gick förändringarna snabbt; i början av 1500-talet genomgick stora delar av norra och västra Europa reformationen och skapade kyrkor skilda från påven och katolska kyrkan. Den tidigmoderna tiden är spännande.

Förändringsprocesser som vi ska studera under höstterminen

Förändringsprocesserna nedan ska vi analysera med hjälp av våra (numer kära) begreppspar: aktör och struktur, förändring och kontinuitet.

  • Reformationen och motreformationen (den katolska enheten splittras)
  • Geografiska upptäckter och kolonisation (framför allt av Amerika och Asien)
  • Handelskapitalism och urbanisering (borgerskapet utmanar den traditionella makthierarkin)
  • Makten centraliseras, vanligen från adel till kung (Gustav Vasa är ett bra exempel)
  • Individualism och humanism (renässans och människosyn)
  • Den vetenskapliga revolutionen (empirism och rationalism)
  • Teknikutveckling (krut, kikare, kompass och tryckpressar)
Tidsperiodiska begrepp

Alla tidsperioder kan styckas och delas upp i mindre delar beroende på sammanhang; när vi exempelvis talar om svensk historia kan vi använda begrepp som Vasatiden, stormaktstiden, frihetstiden. Renässansen och Upplysningen brukar användas för att beskriva hur konstideal, synen på människan och kunskap förändras från senmedeltiden och framåt. Tidigmodern tid är alltså det övergripande begrepp.

Källkritik och historiebruk

I vanlig ordning ska vi också väva in källkritik och historiebruk när vi studerar den tidigmoderna tiden. Ni kommer exempelvis att få läsa och analysera brev och från Columbus och klagoskrifter från franska bönder, samt diskutera Sveriges och Spaniens nationaldagar.

Studieteknik

I vanlig ordning kommer det finnas öppna quizzar (Exam.net) för att ni ska träna på begrepp, fakta och samband. Eftersom jag vill uppmuntra god studieteknik (t.ex. att sprida ut lärandet och framplockning) kommer jag att stänga quizzarna i mitten av vecka 50. Jag kommer inte heller att dela alla slides (för att ni ska anteckna istället). På senaste provet kan jag se att många tycker att kronologin är svår – av det skälet kommer vi att sätta upp en lång tidsaxel i klassrummet (Oslo).

Öppna test (Exam.net)

Det kommer fler eller så gör jag om dem …

Exam.net: QoA3dW (Frågor om conquistadorer och tidig spansk och portugisisk kolonisation)

Exam.net: vWvy7t(frågor om historiska fakta, skeenden, orsaker mm).

Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).

Exam.net: Nu4VZK (Lite blandat om 1700-talets historia)

Exam.net:

Videor om tiden

Grovplanering HT25 Historia (nivå) 1b

Prov – komparativ politik med fokus på USA

Det första delmomentet i samhällskunskap 3 handlar om det politiska systemet i USA. Hur fungerar det amerikanska politiska systemet? Är Maga-rörelsen och Trump ett hot mot demokratin i USA? Är Trump fascist, högerpopulist eller saknar han helt ideologi? 

Delmoment 1 i kursen Samhällskunskap 3: Det amerikanska politiska systemet: Hur fungerar det amerikanska systemet?  Prov och inlämning måndag vecka 42. (HT25)

Material: filmer, presentationer och texter

Texter till delmomentet

Kompendium 1 (länk)

Artikel om viktiga valdebatter (länk)

Artikel om Trumps retorik (länk)

Sammanfattande text om populism (länk)

Instuderingsuppgifter
Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik

Download

Filmer om partierna – bra men på engelska, från en amerikansk nyhetskanal (Länk till alla deras filmer)
Demokraterna
Film om det republikanska partiet 

Film på urplay (länk till filmen) som är obligatoriskt innehåll

Film från UR om populism (intervju med exempelvis Cas Mudde)

Presentation som använts i undervisningen
Populism och fascism (finns i också Classroom)

Fascism
Intressanta dokumentärer och klipp på Svtplay

Dox: Roger Stone och det amerikanska upproret (se här)

Dokument utifrån: Trump, rösträkningen och advokaterna (se här)

Kort klipp om Charlie Kirk och hur mordet lett till debatt (se här)

Fritextfrågor

Fritextfrågorna (2 stycken) kommer att utgå från USA och att ni i analysen jämför USA med andra politiska system och länder. Frågorna kommer att utgå från dem nedan:

  • Diskutera orsaker till att USA är politisk polariserat. Jämför med Sverige. Är eller riskerar Sverige att bli lika politiskt polariserat?
  • Diskutera fördelar och nackdelar med det amerikanska politiska systemet jämfört med andra demokratiska stater.
  • Ta ställning till påståendet: Trump är en auktoritär politiker utan ideologisk grund – annat än personlig makt.
  • Vilken formell (och informell) makt har USA:s president jämfört med andra republiker där statschefen är vald i demokratiska val.
Instuderingsuppgifter och annat material

För komma till instuderingsuppgifterna, klicka här. Ni hittar dem förstås också i ert Classroom.

 

Öppna test i Exam.net (OBS! testerna stängs söndag morgon 8:00)

Öppet test nr 1: Exam.net provkod: EBBVhq

Öppet test nr 2: Exam.net provkod: HpBFYa

Första delprovet – historia nivå 1b

Vecka 41 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia nivå 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas; se punkterna nedan.

Saxat från skolverket (länk – klicka här):

Hur kommer provet vara konstruerat?
  • Flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor (Se diagnoserna.)
  • Två längre fritextfrågor: Den ena längre fritextfrågan kommer handla om att analysera en historisk förändringsprocess, den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden, antiken, medeltiden används.
Exempel på frågor om förändringsprocesser

Fritextfrågan utgår från sådant vi jobbat med på lektionerna, som till exempel romarrikets kristnande.

  • Varför reformerade atenarna sitt politiska system kring 500-talet f.kr? Varför gick man från ett oligarkiskt till ett demokratiskt styre?
  • Resonera om orsakerna till romarrikets undergång. (En klassisk fråga sedan Edvard Gibbons dagar.)
  • Varför blev romarriket kristet under 300- och 400-talen? Resonera med hjälp av begreppen aktör och struktur.
  • Resonera med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet när du beskriver övergången mellan antiken och medeltiden i europeisk historia.
  • Resonera om orsaker till korstågen, med hjälp av begreppen aktör och struktur.
Exempel på frågor om historiebruk

När vi analyserar historiebruk kommer vi genomgående ställa frågor om historiebrukets intentioner/funktion (varför) och rimligheten och tendensen (källkritiska aspekter) i historiebruket. Vi kommer också ställa frågor om historiebrukets följder och reaktioner, samt om det finns konkurrerande perspektiv på historien.

  1. Hur framställs perser respektive greker i filmen 300? Varför framställs de så? Är filmens skildring av kriget mellan perser och greker rimlig, utifrån ett källkritisk perspektiv? Vilka reaktioner fick filmen i olika delar av världen?
  2. Varför använder det amerikanska mc-gänget Infidels symboler, årtal och uttryck som för tankarna till korstågen under medeltiden? Vilka reaktioner kan deras användning av korstågs-referenser i olika sammanhang (några av dem har enligt medieuppgifter delat ut nödhjälp i Gaza för GHF:s räkning).
Tatueringen ”1095”, korset och mottot ”Frater in arma” syftar på korstågen, även om det inte användes av korsriddare.

Modell för analys av historiebruk

Vad handlar provet om?
  • Kunskaper om tidsperioderna: forntiden, antiken, hellenismen, senantiken och medeltiden.  Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och antiken (s. 31-68) och kapitlet om medeltiden (s. 69-89) och om svensk medeltid (s. 90-97).
  • Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, aktör, struktur, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
  • Fördjupning: Romarrikets kristnande. Flera av frågorna kommer att handla om romarrikets kristnande. Material (häfte och slides) hittar du här.

Grovplanering av höstterminen 2025 (historia nivå 1b)

Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Uruk, Konstantin) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Sammanfattning av SvD-artikeln om studieteknik (länk)

Artikeln är skriven av journalisten Maria Jelmini och publicerades i SvD 2022-03-09.
Öppna tester om historia och delprov 1
  • Öppet test i Exam.net – provkod: SqU6ME (Du/ni kan göra testet hur många gånger ni vill  och du får resultatet direkt efter du lämnat in testet.)
  • Öppet test i Exam.net – provkod: DLLnWe (Testar dina kunskaper om romarrikets kristnande).
  • Test om övergången till forntiden och högkulturer (klicka här)
  • Test om källkritik (klicka här)
Videor och slides

Antiken

Medeltiden

Kristendomen

 

 

Roms kristnade – individ eller struktur?

Bildkälla: By Gumr51 – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=16276135

Historieämnet på gymnasiet har som mål att eleverna dels ska nå lite historisk bildning, som till exempel kunskaper om centrala skeenden och tidsperioder, dels att eleverna ska lära sig hantera historieämnets verktyg så som källkritik och att använda begrepp för att analysera och tolka historien. Ett av begreppsparen som det talats och skrivits om ganska mycket genom åren är Aktör och Struktur.

Roms kristnande – aktör och struktur

Historia 1B (och nu nivå 1B) är ju som någon frustrerad lärare uttryckte saken ”det är som att springa genom ett museum”. Tiden är knapp och man behöver göra ett urval av historiska händelser, skeenden och processer. Vad är riktigt viktigt? I mitt urval finns tyvärr inte så mycket tid och plats för antikens historia, utöver två ”översiktslektioner” om den grekiska antiken och om romarriket ägnas 3 lektioner till en mindre fördjupning om Romarrikets kristnade som bland annat analyseras och diskuteras med begreppen aktör och struktur.

Text om romarrikets kristnande

Vanligen brukar jag inte skriva längre textmaterial till eleverna (oftare presentationer och kortare sammanfattningar i samband med övningar), men i detta fall saknades användbart material.

Roms kristnande (609 nedladdningar )

Öppna tester i Exam.net (HT25)

Öppet test 1 i Exam.net – ange provnyckel DLLnWe

Arbetsgång

En lektion fokuserar på källkritik och mer traditionell romersk religiositet. Min intention är att lektionen ska innehålla både träning i att använda källkritiska verktyg och mer specifika kunskaper om den antika historien.

Den andra lektion består av en genomgång av begreppen aktör och struktur samt en sammanfattning av Romarrikets kristnande. Vidare ska lektionen ge eleverna tid att läsa och bearbeta texten utifrån några uppgifter, bland annat genom att diskutera samspelet mellan individuella aktörer och strukturer i mindre grupper.

Viktiga begrepp
Romarrikets kristnande ur ett aktörsperspektiv

Romarrikets kristnande ur strukturella perspektiv

Länkar

Artikel i SO-didaktik från 2016 ”Individ eller struktur? Att lära elever elever resonera om historia.”

 

Historia 2a – Ryssland och Ukraina HT25

Vårt första tema inom kursen historia 2a handlar om Rysslands och Ukrainas historia.  Alla delar av historieämnet kommer avhandlas. Vi ska bland annat läsa utvalda delar och analysera Nestorskrönikan från 1100-talet. Idag pågår förutom ett fullskaligt konventionellt krig också ett propgandakrig mellan Ukraina och Ryssland som inte sällan handlar om hur historien ska tolkas. Vi kommer därför att lägga extra stor vikt vid att analysera historiebruket.

Modell för hur vi analyserar historiebruket

  1. Varför lyfts en viss historisk händelse, person eller skeende fram?
  2. Finns det konkurrerande perspektiv på historien?
  3. Är historiebruket, ur ett källkritiskt perspektiv, rimligt?
  4. Vilka följder har användningen av historien fått? Vilka reaktioner har det mött?
Öppna test på Exam.net (OBS! testerna stängs på tisdag morgon)

Du kan göra testen hur många gånger som helst.

Test nummer 1 om Kievrus: Exam.net  (Kod: 9omEET)

Test nummer 2 om historien fram till idag: Exam.net (kod: sPvyHS)

Putins essä från 2021 där han argumenterar för att Ukraina är en del av Ryssland

Essän Om ryssarnas och ukrainarnas historiska enhet publicerades 12 juli 2021. Den är alltså skriven av Vladimir Putin. Jag (Tobias) har med ChatGPT:s hjälp översatt texten från engelska. Jag och ChatGPT har lagt till rubriker till texten för att underlätta läsning. Till texten finns också uppgifter. Här är en länk till essän på engelska (klicka här).

Putins-essa-om-ryssarnas-och-ukrainarnas-historiska-enhet.pdf (920 nedladdningar )
Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik
Viktiga begrepp i undervisningen

Aktör, struktur, förändring, kontinuitet, materialism, idealism, nationalism, imperialism, statsbildning, nationsstat.

Material (fylls på allt eftersom)

Instuderingsuppgifter till alla texter ni förväntas läsa: klicka här. I dokumenten finns länkar till artiklarna, men till ne.se behöver du logga in med ditt skolkonto.

Artikel i Populär historia av  Klas-Göran Karlsson: se här. 

Rysslands besatthet av Ukraina, artikel från kungliga krigsvetenskapsakademien av Vladimir Iserell: se här.

Presentationer

Del 1: Kievrus och Moskvariket

Del 2: Ryssland och Ukraina 1800-2025

Gudrun Persson (historiker och rysslandsexpert) på Folk och försvar 2025

URplay – Bakgrunden till Rysslands invasion

Historiska dokumentärer på Svtplay

I serien ingår alltså tre, ungefär en timme långa, historiska faktafilmer om ryska krig och om rysk imperialism från Peter den stores dagar fram till Vladimir Putins och Rysslands krig i Georgien och Ukraina. Serien är tysk och gjordes 2023. Länk till alla avsnitten (klicka här). Filmerna är tillgängliga till september 2026.

Kartkunskap

Det är en fördel att ha koll på de länder som omger Ryssland och Ukraina: Spela Seterra: klicka här.

Förra året essäfråga på provet om Ryssland och Ukraina

Frågan inbegriper dels historieanvändning och dels kunskaper om historiska händelser, processer och personer samt kunskaper om källkritik.

  • A) Hur använder Ryssland historien för att legitimera sina anspråk på Ukraina?
  • B) Hur använder Ukraina historien för att legitimera sina krav på självständighet och suveränitet?

I uppgiften ligger också att göra en värdering av hur historien används.

 

Historia 1b – delprov 5 VT25

Det sista provet är dels ett test på dina kunskaper om historien efter första världskriget, dels test på det vi tidigare studerat, som till exempel kunskaper om antiken, medeltiden och tidigmodern tid. Mycket repetition alltså.

Hur plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Förintelsen, ryska revolutionen) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Tidigare prov
Nytt i det avslutande momentet som testas på provet
  1. Mellankrigstiden, med fokus på Europa, Sovjet, Italien, Tyskland och USA: ekonomiska kriser och framväxten av fascism, nazism och kommunism, samt Sveriges demokratisering. Läshänvisningar: Kapitlet Från krig till krig s. 299-320, 350-351.
  2. Andra världskriget, med fokus på de större linjerna: vändpunkter och varför de allierade vann (alternativt att axelmakterna förlorade). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 321-330, 350-351.
  3. Förintelsen, med fokus på Förintelsen olika faser och hur den gick till. Frågan om dess orsaker (intentionalister och funktionalister/aktör och struktur). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 331-336, 350-351.
  4. Kalla kriget, med fokus på orsaker till konflikten och varför kalla kriget slutade. Läshänvisningar: Kapitlet Efterkrigstiden s. 363-383, 395-401.

Vi kommer att ha lektioner efter provet som mer fokuserar på Sverige under andra världskriget, Förintelsen och kalla kriget. Och de avslutande lektionerna handlar om vår samtid och framtid.

En större fritextfråga

Ni kommer att få en större fritextfråga där ni ska analysera en händelse eller en längre process utifrån perspektivet aktör kontra struktur. På provet kommer ni få välja en person (aktör) som spelat en viktig roll i historien. Antigen kommer du och din klass få välja en person från antiken fram till och med tidigmodern tid eller en person från senmodern tid (1800-talet och framåt). Förbered dig genom att välja minst två personer som du skaffar dig kunskaper om.

Dina uppgifter (så här kommer själva provfrågan vara formulerad)
  1. Diskutera och argumentera för att personen du valt hade betydelse för den historiska händelsen eller processen.
  2. Diskutera och argumentera för att andra strukturella/bakomliggande faktorer hade betydelse för den historiska händelsen eller processen.
  3. Avsluta med en slutsats, vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

Öppna tester – framplockning, repetition

Alla tester kan göras hur många gånger som helst.

Exam.net-tester

Öppet test där du kan träna och repetera de källkritiska verktygen: Exam.net (kod: LYmHCf)

Öppet test där du kan träna historiebruk Exam.net (kod:wZartw)

Öppet test där du kan träna begrepp och perspektiv som till exempel begreppsparen förändring och kontinuitet, aktör och struktur, samt testa att du har koll på olika tidsperioder  Exam.net (kod:LbQ76P)

Öppet test (många frågor!) från alla prov om historiska kunskaper, från forntiden till medeltiden. Exam.net (kod:VrSyAG)

Öppet test på tidsperioden ca. 1500-1800. Exam.net (kod: uHAqsv)

Öppet test om 1900-talet: första världskriget mm. Exam.net (kod:CLKXDg )

Google-formulär-tester

Ett test på första världskriget. Klicka här.

Ett test på ryska revolutionen (bakgrund, orsaker, personer mm): Klicka här.

Ett test på mellankrigstiden med fokus på USA, Tyskland, Italien och Japan. Klicka här.

Slides och videor

Forntiden & antiken

Medeltiden och början på tidigmodern tid

Franska revolutionen

Amerikanska frihetskriget eller revolutionen

Industriella revolutionen
Imperialism

Mellankrigstiden –  Tyskland

Ryska revolutionen

Mellankrigstiden: USA, Japan …

Andra världskriget – en översikt

Förintelsens bakgrund och begrepp – del 1

Förintelsens faser – del 2

Efterkrigstiden 1945-2001

Prov samhällskunskap 3 – Globalisering och riksdagen

Vecka 20 har vi ett avslutande prov i kursen samhällskunskap 3. Provet handlar om att analysera hur partier i riksdagen förhåller sig till globalisering.  Du ska ha allmän kunskap om alla partier i riksdagen, men du gör en fördjupad analys av 2-3 partier.

  1. Hur ser partierna på globalisering? Vilka globala samhällsfrågor är centrala? (Exempelvis frihandel, migration, miljö, bistånd). Hur har du undersökt partiernas syn på globalisering? (Metod)
  2. Förändring eller kontinuitet? Har partiet förändrat sin syn på till exempel migration eller visar man en kontinuitet i sin syn?
  3. Varför tycker partierna som de gör i globala samhällsfrågor? Är det ideologi som styr? Eller är det väljarna? Händelser som till exempel Rysslands krig mot Ukraina? Ställning i riksdagen? Opinionen? Eller kan man säga att åsikten bara är en del av partiets tradition?
  4. Slutsats: var går skiljelinjerna i de globala samhällsfrågorna i riksdagen? I vilka frågor kan man se en en samsyn i riksdagen?

Till provet får ni ta med er en planering (en A4-sida) till ert svar. Tänk också på att ni ska kunna berätta var ni fått informationen: exempelvis partiets officiella webbplats.

Material

[wpfilebase tag=file id=355 tpl=download-button /]

Länk till SND (klicka här)

Slides om populism

SA23 och kalla krigets spioner VT25

Under våren läser vi ett tema i kursen historia 2a om spioner och spionorganisationer under kalla kriget. Ni gör  några mindre grupparbeten om viktiga personer under kalla kriget och en paruppgift om spioner och spionorganisationer. Temat examineras genom dels en bedömd diskussion och ett prov.

Dokument som kortfattat beskriver momentet

[wpfilebase tag=file id=354 tpl=download-button /]

Vi spelar spelet När då då med frågekort om kalla kriget mer allmänt och spioner och spionorganisationer i synnerhet.

Grovplanering

Veckor: 14-18 (vecka 16 – påsklov)

Länk till dokumentärerna Kalla krigets hemliga kod och Överklasspionerna. På Urplay ligger en serie dokumentärer med namnet Kalla krigets spioner, som i högsta grad är relevant för oss.

Länk till  en väldigt intressant dokumentär om Stasi och fotbollen i DDR som heter FC Stasi (klicka här).

Onsdag vecka 18 har ni prov på området. Provet testar (1) mer allmänna kunskaper om kalla kriget: orsaker, händelser och skeenden, det för att ni ska kunna sätta in spionaffärer och organisationer i ett historiskt sammanhang. Ni testas också på (2) era kunskaper om spioner och säkerhets- och underrättelseorganisationer. (3) Ni kommer också att få analysera och värdera källor från kalla krigets dagar.

Instuderingsuppgifter till provet

[wpfilebase tag=file id=353 tpl=download-button /]

Öppna tester (årtal, begrepp och andra fakta)

Länk till quiz om kalla krigets spioner (klicka här)

Öppet Exam.net test (Kod: utuZf6)

Lär dig kalla krigets geografi (Europa) med Seterra (länk).

Fritextfrågor på provet
  • Diskutera spionernas a) motiv under kalla kriget med hjälp av begreppsparen: förändring/kontinuitet och idealism/materialism, och b) om de hade någon betydelse för kalla krigets utgång.
  • Resonera om  likheter och skillnader mellan öst- och västblockets underrättelse- och säkerhetstjänster under kalla kriget.
Litteratur

Till provet ingår kapitlet Spioner och agenter under kalla kriget (s. 186-207) och delkapitlen Det kalla kriget (s. 181-184) och Källor och källkritik (s. 52-61) i Alla tiders historia 2-3.

DN-artikeln: Det betyder orden – DN reder ut 13 termer om spioneri (2022-11-26).

Paruppgift om kalla krigets spioner och spionverksamheter

Videogenomgångar om kalla kriget