Förhör om EU

På fredag vecka 46 kommer alla klasser ha ett skriftligt förhör om i första hand EU. Några repetitionsfrågor från provet kommer också vara med: företrädesvis frågor om federalism och parlamentarism.

I kursplanen står det bland annat att vi ska lära oss om ”Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU.”

Frågor & begrepp
  1. Bakgrunden till EU. Varför var det så viktigt att länder som Tyskland och Frankrike samarbetade? När började man ta de första stegen mot dagens EU?
  2. Hur och varför utvidgades EU under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet?
  3. Vilka problem och utmaningar står EU inför idag?
  4. Hur fungerar EU idag? Vilka är de viktigaste institutionerna när EU tar beslut och stiftar lagar? (Jämför gärna med hur Sverige fungerar politiskt).
  5. Exempel på viktiga begrepp och företeelser: EG, Kol- och stålgemenskapen, kommissionen, ministerrådet, EU-toppmötet, de fyra friheterna, EMU, euro, Schengenavtalet, Lissabonfördraget, Europaparlamentet, Europeiska rådet.
Hur man kan plugga
  • Du behöver läsa och diskutera bokens kapitel om EU
  • Gå igenom material Google Classroom: uppgifter och presentationer
  • Gör egna förhör och låt dig förhöras: t.ex. kan du göra ett förhör på viktiga begrepp, EU:s bakgrund eller hur beslutsprocessen i EU fungerar
  • Diskutera med vänner/familj
  • Gör de quizz som finns i Classroom och tillverka egna flashcards
Slides från undervisningenQuizzar om EU och politik

Quizz om EU – klicka här!

Skriftligt förhör om medeltiden

På torsdag vecka 46 har vi ett mindre prov på tidsperioden medeltiden inom ramen för historia 1b. Testet utgår i första hand från den första punkten i det centrala innehållet i kursplanen:

”Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.”

Övergripande frågor
  1. Vad kännetecknar medeltiden? Vad skiljer den från antiken och den efterföljande tidigmoderna tiden? Använd fakta och begrepp för att beskriva och förklara tidsperioden.
  2. Vad kännetecknar vikingatiden? Varför infördes tidsperioden i slutet av 1800-talet? Använd fakta och begrepp för att beskriva och analysera perioden.
  3. Varför upphörde vikingatiden? Hur blev Sverige och Norden en del av den europeiska medeltida kulturen och samhället?
  4. Varför upphörde medeltiden? Vad förändrades? Vilka var orsakerna till förändringen?
  5. Finns det någon historisk kontinuitet mellan antikens samhällen och de medeltida?
Hur man kan plugga
  • Du behöver läsa och diskutera bokens kapitel om medeltiden (s. 66-99)
    • När du läst t.ex. ett delkapitel: sammanfatta utan att titta i boken antingen skriftligt eller muntligt för en studiekompis
  • Gå igenom material Google Classroom: uppgifter och presentationer
  • Gör egna förhör och låt dig förhöras
  • Diskutera med vänner och familj de övergripande frågorna
  • Gör de quizz som finns i Classroom och tillverka egna flashcards
Repetitionsfrågor och mer generella kunskaper

På testet kommer det också förekomma faktafrågor som du stött på tidigare om forntiden och antiken. Det kommer också att vara frågor där du får visa mer allmänna kunskaper om källkritik och historieanvändning, t.ex. får du bedöma medeltida källmaterial.

Google formulär (quizz)

Klicka här för att komma till det första quizzet om medeltiden och vikingatiden.

Presentationen

Fotografera folkhemmet

Fotografera folkhemmet & välfärdssamhället

En gruppuppgift (3/grupp) som är en del av bedömningsunderlaget. 

Saxat ur kursplanen för samhällskunskap 1b

Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna.”

Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.”

Formella krav
  • Presentationen är mellan 5 och 8 minuter (varken kortare eller längre)
  • Alla deltar aktivt i själva presentationen
  • Ni har själva tagit bilderna som presentationen utgår ifrån
Gruppens uppgifter
  1. Välj två bildmotiv i Stockholmsområdet som visar välfärdssamhället och folkhemsbygget. Klistra in bilderna i en Google presentation.
  2. Skriv korta bildtexter och förklara muntligt under presentationen vad fotografierna föreställer och hur de hänger samman med välfärdssamhället och folkhemmet.
  3. Förklara hur era bildmotiv påverkat er och samhället!
  4. Redogör för era källor på den sista sidan av er presentation.
Videogenomgång

Religionskunskap 1 HT 2021

Kursbeskrivning Religionskunskap 1

Religionskunskap 1 bygger i hög grad vidare på grundskolans religionsundervisning med världsreligionerna och etiska modeller som huvudsakligt stoff. En skillnad i Religion 1 för gymnasiet är att större fokus läggs på hur religionernas praktik och tro ser ut idag, mindre på religionshistorien, till exempel hur protestantisk kristendom praktiseras i Sverige och världen idag på 2000-talet mer än hur protestantismen växte fram under senmedeltiden (för fullständig kursplan seskolverket.se).


Planering
  • se Google Classroom för lektionsplanering
Examinationer
Diagnoser och frågor
  • Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
  • Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.

Betygsunderlag
  • Ett par mer ordnade diskussioner/debatter som genomförs i klassrummet.
  • Två digitala prov som görs enskilt i aulan eller i klassrummet.
  • En presentation, som görs i mindre grupper 2-3/grupp inför antingen hela klassen eller delar av klassen.. 
  • En undersökning som görs enskilt men ni jobbar i mindre grupper 2-3/grupp. Ni kommer att hjälpa varandra även om ni lämnar in undersökningen enskilt.
  • Datum finns i Schoolsoft.

    Prov vecka 49 6/12

    Du hittar all info om provet hittar du i dokumentet nedan.

    Prov 2 Religionskunskap 1 HT 2021 (40.0 KiB, 44 downloads)
Provet vecka 43 29/10

Förutom undervisningen och materialet som använts på lektioner ska du läsa och repetera bokens kapitel: 5 Abrahamitiska religioner 6 Judendom och 7 Kristendom fram till sidan 157 (s. 87-157)

  • Provet handlar i första hand om judendom och kristendom (viss repetition av etiska modeller mm kan förekomma) som t.ex. den konsekvensetisk och sinnelagsetik.
  • Frågorna kommer mer specifikt handla om sådant vi läst om som:
      • Judisk och kristen historia, t.ex. varför uppstod den reformjudiska rörelsen under 1800- och 1900-talen?
      • Vilka skrifter som är centrala och viktiga, som t.ex. Tanakh, Torah och evangelierna.
      • Olika inriktningar och tolkningar av religionen som t.ex. ortodox judendomen och protestantism. Exempel på viktiga begrepp: tolkning, teologi, trosbekännelse.
      • Högtider, ritualer och praktik inom religionerna, som t.ex. varför och hur högtider som pesach eller påsk firas. Hur går en gudstjänst till? Praktiker som matregler och klädsel är också av intresse. Exempel på begrepp: högtid, övergångsritual, sabbat.
      • Hur ser man på människa och Gud inom och mellan religionerna? Hur uppfattar man Gud? Hur ser relationen till människan ut? Viktiga begrepp: monoteism, teism, Messias, treenigheten.
Google formulär

Quizz om judisk historia och syn på Gud/JHVH (klicka här)

Quizz om judiska skrifter (klicka här)

Quizzar

Judisk tro och praktik

Starta

Tack! Du har just gjort Judisk tro och praktik på norran.se!

Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%.

Ditt betyg: %%RATING%%


Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
678910
111213Slut
Återgå

Judiska högtider

Starta
Tack! Du har just gjort Judiska högtider på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

De tidiga kristna

Starta
Tack! Du har just gjort quizen  %%QUIZ_NAME%%  på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
678910
11Slut
Återgå

Den Stora schismen - splittringen av kyrkan på 1000-talet

Starta
Tack! Du har just gjort Den Stora schismen - splittringen av kyrkan på 1000-talet på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
Slut
Återgå

Protestantismen

Starta
Tack! Du har just gjort Protestantismen på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
6Slut
Återgå

Nya testamentet

Starta
Tack! Du har just gjort Nya testamentet på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
Slut
Återgå

Historia 1B läsåret 2021-2021

Kursbeskrivning Historia 1B

Historia 1b breddar och fördjupar grundskolans historieundervisning. Historien fram till och med 1700-talets upplysning behandlas utifrån epokbegreppet med vissa fördjupningar som till exempel antikens politiska kultur. Den senare historien, från den industriella revolutionen och framåt är mer detaljrik. Genomgående kommer vi dels att tolka och dels kritiskt granska historiskt källmaterial från olika tider. Du kommer också att analysera hur uppfattningar om historien påverkar människors identitet och hur historia används i debatter och konflikter.

* för fullständig kursplan se skolverket.se

Planering

Lektionplaneringen ligger i Classroom och uppdateras ofta. Den mer övergripande veckoplaneringen hittar du här och i ett dokument i Classroom.

Examinationer

  • Prov vecka 42 19/10. Ni skriver på lektionstid. Provet kommer testa följande: Källkritik – ni kommer att få värdera och tolka historiska källor. Historiebruk – någon eller ett par uppgifter kommer handla om att analysera historiebruk som t.ex. hur antiken används i film och media idag. Kunskaper om historiska tidsperioder, förändringsprocesser, personer som t.ex. tidsperioderna forntiden och antiken, hur och varför högkulturer uppstod vid floderna Eufrat, Tigris, Nilen, Indus, Huang He, historiska personer som Hipparchia, Leonidas, Caesar med flera. Att använda en historisk referensram för att se de längre tidsperspektiven, t.ex. hur forntiden och antiken påverkar oss idag.
Diagnoser och frågor
  1. Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
  2. Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.

Quizzar

Quizz om källkritik: klicka här

Quizz om forntiden och flodkulturerna: klicka här 

Demokrati och republik under antiken

Tack! Du har just gjort Demokrati och republik under antiken på norran.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
I Atens folkförsamling samlades alla fria män för att rösta om lagar och vilka som skulle leda armén (strategerna). Vad kallades platsen där folkförsamlingen träffades och diskuterade?
A
Sunion
B
Pnyx
C
Forum Romanum
Fråga 1 förklaring: 
"Pnyx, kulle väster om Akropolis i Athen, från ca 500 f.Kr. mötesplats för folkförsamlingen (ekklesia)." Källa: ne.se
Fråga 2
När fick en ung man delta i folkförsamlingen i Athen?
A
20 år
B
22 år
C
18 år
Fråga 3
Vilka påståenden är sanna om republikens Rom?
A
Konsulerna var arméns högsta befäl.
B
Ämbetsmännen var alltid plebejer!
C
I folkförsamlingen fick endast män över 30 rösta.
D
Folkförsamlingen samlades ofta på Forum Romanum
Fråga 3 förklaring: 
"Forum Romanum (latin, ’det romerska torget’), benämning på dalsänkan mellan kullarna Palatinen, Velia och Capitolium i Rom, ca 500 m från Tibern." Källa: ne.se
Fråga 4
I vilken av folkförsamlingarna (Athens eller Roms) var fri debatt tillåten?
A
I Athens folkförsamling
B
I ingen av folkförsamlingarna
C
I Roms folkförsamling
Fråga 5
Vem var ordförande i senaten i Rom?
A
Folktribunen
B
Konsuln
C
Praetorn
Fråga 5 förklaring: 
Konsulerna (de var alltid två) kunde sammankalla senaten till möte och fungerade också som senatens ordförande.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
Se alla frågor
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
Slut
Återgå

Demokratin i Aten under antiken

Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

Rom under republiken

Ett litet test på dina kunskaper om den romerska republiken under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Rom under republiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
6Slut
Återgå

Betygsunderlag

  • Ett par, tre mer ordnade diskussioner/debatter om historiskt viktiga frågor, som till exempel vad som driver historien framåt.
  • Fyra digitala prov som görs enskilt (två per termin)
  • 1-2 presentationer, som görs i mindre grupper 2-3/grupp. 
  • En “recension”/analys av historiebruk, till exempel film eller bok.

* se Schoolsoft för examinationsdatum och kunskapskrav

Kurslitteratur och material

Hallberg, E.,Nyström, H., Nyström, L., Nyström, Ö. (2011) Perspektiv på historien 1b. (2:a uppl.). Gleerups

Artiklar, noveller och filmer mm kommer att tillkomma. 

Grovplanering HT 2021

Samhällskunskap 1B läsåret 2021-22

Kursbeskrivning – samhällskunskap 1b

Samhällskunskap är ett tvärvetenskapligt ämne som har sin bas i de akademiska ämnena nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap. När vi analyserar samhället och samhällsfrågor utifrån olika perspektiv kommer vi använda oss av teorier, modeller och begrepp. Stor vikt läggs på att bearbeta och presentera information från olika källor, som digitala databaser och tidningsartiklar. 

* för fullständig kursplan se skolverket.se

Denna sida kommer inom kort att uppdateras med veckoplanering (som nu finns i Classroom) och en del annat som t.ex. quizzar med mera.

Instuderingsuppgifter till det första delprovet vecka 39

Om du känner att du ligger efter bör du använda tiden för ämneshandledning på måndagar och tisdagar.

Instuderingsuppgifter - moment 1 samhällskunskap 1b (101.0 KiB, 203 downloads)

Quizzar och andra kunskapstest (kommer också att fyllas på)

Demokratin i Aten under antiken

Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

Grovplanering fram till jullovet

VeckaLektionsinnehåll (2 lektioner/vecka)Sidor i boken
33Introduktion och demokratihistoria (antikens Aten). Exempel på viktiga begrepp: direkt demokrati, folkförsamling, medborgare, demokrati, aristokrati m.fl.s. 64-71 + genomgångar som du har i Classroom.
34Demokratins historia: antikens Aten och Rom + demokratins historia i Sverige. Exempel på viktiga begrepp: senat, republik, diktator, parlamentarism m.fl.s. 145-148, 242-250 + genomgångar som du har i Classroom.
35Olika valsystem i demokratier. Exempel på viktiga begrepp: majoritetsval, proportionella val, federalism, presidentstyre, parlamentarism m.fl.s. 242-250 + genomgångar som du har i Classroom.
36Demokrati och diktatur: olika typer av diktaturer. Exempel på viktiga begrepp: teokrati, militärjunta, censur m.fl.s. 155-161 + genomgångar i Classroom.
37Politiska ideologier: liberalism, konservatism, socialism, nationalism, fascism, nazism. Exempel på viktiga begrepp: ideologi, människosyn, metods. 162-169, 247 + genomgångar i Classroom.
38Politiska ideologier: feminism, ekologism, populism Exempel på viktiga begrepp: GAL-TAN, jämställdhet, jämlikhet. Sammanfattning inför provet.s. 162-169, 247 + genomgångar i Classroom.
39Gemensamt prov i aulan på onsdag morgon. Lektionerna handlar om Sveriges statsskick.s. 215-227 + genomgångar i Classroom.
40Sveriges statsskick och EU:s framväxts. 166-167, 215-227 + genomgångar i Classroom.
41Framväxten av EU - fokus på EU:s historia och institutioner. Exempel på viktiga begrepp: Kol- och stålunionen, Marshallhjälpen, Kommissionen, Europaparlamentet m.fl.s. 214-217, 228-231 + genomgångar i Classroom.
42Välfärdssamhället - historia och olika välfärdsmodeller. Exempel på viktiga begrepp: offentlig och privat sektor, modell.s.288-304 + genomgångar i Classroom.
43Undersökning av hur människor ser på välfärd. Uppgiften är en del av bedömningsunderlaget.s. 288-304 + material i Classroom.
44Höstlov
45Prov om EU och välfärdssamhället. Provet är en del av bedömningsunderlaget.s. 288-304 + material i Classroom.
46Tema: Mänskliga rättigheter och folkrätten i väpnade konflikters. 91-92, 438-449 + material i Classroom.
47Tema: Mänskliga rättigheter och folkrätten i väpnade konflikters. 91-92, 438-449 + material i Classroom.
48Tema: Media och källkritik - Gammal media och nys. 116-142 + material i Classroom
49Tema: Media och källkritik - Närstudie av samhällsfrågan Gängkriminalitet och skjutningar. Börja jobba med rapport.s. 116-142 + material i Classroom
50Tema: Media och källkritik - Närstudie av samhällsfrågan Gängkriminalitet och skjutningar.s. 15-19 + övrig material som behövs.
51Inlämning av utkast - rapport om samhällsfråga. Den skriftliga rapporten är en del av bedömningsunderlaget i såväl samhällskunskap som svenska.
52Juluppehåll

Länkar och andra digitala resurser

 

 

Geografi VT 2021 åk 9

Pedagogisk planering – geografi åk 9
Planering Geografi åk 9 VT 2021 (318.7 KiB, 285 downloads)
Bedömningsaspekter – resonemang
Bildkälla: http://frokenhemberg.blogspot.se/
Video om bedömningsaspekter

Veckoplanering 9BF

veckalektionsinnehåll
12Analys av sårbara platser + repetition: gradnätet, plattektonik, naturkatastrofer (repetition)
13Fokus på fattigdom: orsaker, konsekvenser och begrepp för att beskriva fattigdom som t.ex. extrem fattigdom, HDI, BNP/capita
15Repetition fattigdom. Befolkningsgeografi: fokus på samband, barnafödande. Exempel på begrepp: summerad fruktsamhet, dödstal/mortalitet m.fl.
16Migration: orsaker, konsekvenser. Begrepp: frivillig och ofrivillig migration, asyl, push- och pullfaktorer, urbanisering m.fl.
17Förhör: namngeografi (Asien) + repetition. Forts. migration ...
18Arbete med artikel om Bangladesh: se här.
19Bedömningsuppgift på lektion: analys av sårbar plats (9B se här) och (9F se här)
20Schemabrytande vecka
21Prov om migration, fattigdom, intressekonflikter och lite sårbarhet.
Läxor & prov
  • Läxförhör: namngeografi – Asien vecka 17 (OBS! ändrat datum)
  • Bedömningsuppgift om sårbarhet (lektionsuppgift)
  • Prov vecka 21 med fokus på fattigdom, migration, befolkningsutveckling (men också lite sårbarhet)
  • Diskussion om intressekonflikter vecka 21.
Namngeografi åk 9 HT 2019 (736.2 KiB, 632 downloads)
På provet kommer du att få visa kunskaper om …
  • Orsaker till och konsekvenser av migration (urbanisering, flyktingar mm). Utgå från de övningar om migration vi jobbat med (urbanisering i Asien och flyktingkrisen i Burma).
  • Orsaker till, konsekvenser av och lösningar när det gäller fattigdom i världen. Här kommer du att få resonera om faktorer som kan förklara fattigdom och hur man kan få en hållbar social och ekonomisk utveckling.
  • Sårbara platser – du kommer att identifiera sårbara platser med hjälp av kartor, diagram och tabeller.

OBS! tänk på bedömningsaspekterna när du förbereder dig! 

Genomgångar
Sårbara platser

Migration

Fattigdom och ohälsa

Länkar

Seterra – träna namngeografi

Länders riktiga storlek (kul!)

Religion vårterminen 2021 åk 7

i årskurs 7 studerar vi judendom och kristendom.

Höstterminens religion har de två syskonreligionerna judendom och kristendom som tema. Islam, som också är en abrahamitisk syskonreligion kommer vi läsa om i årskurs 8.

Planering och kunskapskrav

Planering RE åk 7 VT 2021 (409.2 KiB, 326 downloads)

Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 1135 downloads)
Studiebesök

Det blir förmodligen inga studiebesök p.g.a. pandemin.

Provdatum

Eleverna kommer att göra diagnoser för att se hur långt de kommit kunskapsmässigt och i fall det är något som behöver förklaras på nytt och repeteras.

      • Vecka 17 prov om i första hand judisk tro och praktik
      • Vecka 21 prov om i första hand kristen tro och praktik

Enskilda övningar (inte alla … men några)

Vi behöver ritualer (440.3 KiB, 733 downloads)

Genomgångar om judendom

Judendomens historia i Sverige

 Olika inriktningar av judendom

 Presentation om Jesus


Presentation om tidig kristendom

 

Sveriges religionshistoria

Presentationer på youtube

Religion vårterminen 2021 åk 9

Vårens religion i åk 9 handlar om indiska och i huvudsak asiatiska religioner med hinduismen och buddhismen i fokus. Därefter ska vi framför allt diskutera etik och konflikter där religionen spelar en roll.

Saxat ur kursplanens syfte

”Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.”

Religion i åk 9 – två delarbetsområden
  1. Hinduism och buddhism. Centralt innehåll i fokus: centrala tankegångar, urkunder, varierande tolkningar och bruk, sambandet mellan religion och samhälle, hur livsfrågor och identitet formas av religion, riter och deras funktion. Material: genomgångar (Google presentationer, videor) finns dels här och i Canvas. Läromedel: NE.SE (kapitel om hinduism och buddhism). Kunskapstest: prov vecka 7.
  2. Religion, etik och konflikt. Centralt innehåll i fokus: Etiska modeller och begrepp, religionernas roll i politiska skeenden och konflikter, konflikter och möjligheter. Exempel på viktiga begrepp: jämställdhet, sekularisering, moral, etik, ansvar, frihet, människosyn. Material: genomgångar (Google presentationer, videor) finns dels här och i Canvas. Läromedel: NE.SE (etik).Kunskapstest: presentation vecka 11.
Prov vecka 7 och presentation vecka 11
  • Prov vecka 7 på Digiexam
  • Presentation av religiös konflikt vecka 11 (live eller inspelad)
Plugguide
Plugguide inför religionsprov åk 9 VT21 (280.6 KiB, 226 downloads)
Grovplanering
veckaLektionsinnehållHänvisningar till NE.SE
2Hinduism: grundläggande historia, tro och praktikHinduism: inledning mm, läs och arbeta med hela kapitlet.
3Hinduism: fokus på religion och samhälle (utvecklingssamtal)Hinduism: att leva som hindu (religion och samhälle)
4Hinduism och buddhismBuddhism: inledning mm, olika inriktningar mm. Läs och jobba med hela kapitlet.
5Buddhism - buddhism i samhället och grundläggande tankarBuddhism: att leva som buddhist (religion och samhälle)
6Buddhism och andra andra indiska religioner: sikhism, jainism
7Sammanfattning och repetition. Prov på hinduism och buddhism
8Etik: repetition av etik, människosynEtik: inledande delkapitel om etik (läs och jobba med hela)
9Sportlov
Jobba med religiösa konfliktHär kommer du behöva utgå från en gemensam mall/presentation
11Presentationer av religiösa konflikterOm du spelar in presentationen kan du använda Canvas studio.
Kravnivåer – religion
Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 1135 downloads)
Självrättande test

Genomgångar: hinduism, buddhism mm (uppdateras)

 

Antika styrelsesätt – demokrati och republik

Demokrati och republik

I kursplanen och närmare bestämt det centrala innehållet bestäms vilken historia vi ska läsa. Exakt hur mycket och var tonvikten ska ligga bestämmer vi på skolan själva. 

”Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.

I årskurs 7 ska vi under vårterminens första arbetsmoment titta närmare på hur tidsperioden antiken påverkat vår egen tid. Vårt fokus kommer främst vara på hur den antika stadsstaten Aten och det romerska riket styrdes. Aten blev känt för att det under ca. 200 år var en demokrati och Rom styrdes under nästan 500 år som en republik.

Antiken – 800 fkr. till 500 e.kr.

Antiken är en tidsperiod som de flesta historiker menar omfattar de grekiska stadsstaternas framväxt under 800-700-talen f.kr,  fram till och med det västromerska rikets fall ca 500 (e.kr). Tidsperioden används mest i västerländsk historieskrivning. Vi ska prata mer i klassrummet om varför man delar in historien i olika perioder och vad som anses typiskt för antiken.

Aten – antikens mest kända demokrati

På 500-talet f.kr. förändrades Atens styre från fåvälde och envälde till en för tiden radikal demokrati där även fattiga fiskare, bönder och hantverkare fick vara med och påverka stadsstatens politik. Innan man införde demokrati var spänningarna stora mellan fattiga och rika och hotade att få stadsstaten att falla sönder. De rika tvingades gå med på demokratiska reformer eftersom man insåg att de fattiga behövdes för att försvara Aten och för att helt enkelt få stadsstaten att fungera.

Stadsstaten Aten bestod inte bara av själva staden utan inbegrep även landskapet och halvön Attika. Befolkningen uppgick till ca. 250.000 människor och av dessa var mellan 30-50.000 (10-20%) fria män som fick delta i folkförsamlingen och rösta. Kvinnor, bofasta utlänningar (metoiker) och slavar var uteslutna från den politiska makten. För att få rösta i folkförsamlingen var man alltså tvungen att vara man, atenare och dessutom ha genomfört en typ av militär träning, vilket vanligen skedde när den unge mannen fyllde 20-21 år.

Aten var inte den enda eller ens den första demokratin, flera grekiska stadsstater var periodvis demokratier, bland andra grannstaten Megara. Aten var emellertid den klart största stadsstaten med ett demokratiskt styre och Aten har också efterlämnat flest historiska källor till hur demokratin fungerade. Impulserna till den grekiska demokratin anses främst ha kommit från de feniciska stadsstaterna i östra medelhavet. Fenicierna var liksom som många av de grekiska stadsstaterna skickliga handelsmän och det var även fenicierna som uppfann föregångaren till det moderna alfabetet.

Folkförsamling, domstol och ämbeten

Folkförsamlingen samlades på en kulle i Aten som heter Pnyx. Det var en form av direkt demokrati, där de fria männen röstade på de förslag de ansåg bäst. Man röstade alltså inte på politiker och partier som i dagens Sverige. Vår form av demokrati kallas representativ demokrati eller indirekt demokrati. I folkförsamlingen kunde alla rösta, tala och argumentera, men det krävdes både mod och skicklighet om man skulle lyckas hålla ett övertygande tal.

Att vara fri man i Aten innebar att man förväntades delta i stadsstatens politik men också i dess dagliga skötsel, som t.ex. att ta hand om stadens hästar och att brunnarna gav vatten. Varje år valdes och lottades tusentals män att sitta i domstolar, jobba som ämbetsmän eller sitta i rådet, Atens regering som bland annat förberedde mötena på Pnyx. Det gällde att vara aktiv som medborgare och atenarna hade ett ord för de som inte var intresserade eller okunniga om politik – idiot.

Demokratin i Aten under antiken

Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

Om du vill se en video om den Atenska demokratin kan du klicka här eller här (en fördjupning).

Den romerska republiken

Ungefär samtidigt som Aten blev en demokrati blev den lilla stadsstaten Rom på Italienska halvön republik. Tidigare var Rom en monarki och styrdes av kungar. När den republikanska eran inleddes på 500-talet f.kr. blev själva ordet för kung, rex, ett skällsord. Republikens fria romerska män hade rösträtt, men den romerska eliten såg till att behålla en stor del av makten genom att endast de rika kunde bli valda till prestigefulla ämbeten och sitta i senaten. Hur som helst kunde inte den romerska eliten helt kosta på sig att ignorera de fattiga romarna, det var trots allt de som röstade fram vilka som skulle bli konsuler, det vill säga det högsta ämbetet i Rom.

Folkförsamlingarna, senaten och ämbetsmännen

I Rom delades makten mellan folkförsamlingarna, senaten och ämbetsmännen. Att dela makten mellan olika institutioner kallas maktdelning. Tanken är att inte all politisk makt ska hamna hos några få eller en särskild grupp, som t.ex. en kung eller hos adeln.

Folkförsamlingarna

Alla fria romerska män som var tillräckligt gamla för att gå ut i krig fick delta i folkförsamlingarnas arbete. Arbetet innebar bland annat att rösta på lagförslag och på kandidaterna som ställde upp i valen. Den romerska folkförsamlingen var inte som den Atenska som hade fri debatt. De romerska männen fick bara ta ställning (ja/nej) till de förslag som lades fram av ämbetsmännen.

Senaten

I senaten satt vanligen 300 rika romare. De 300 senatorerna tillhörde vanligen Roms elit sedan flera generationer. Från början hade bara Roms adel, de så kallade patricierna tillåtelse att sitta i senaten, men med tiden fick även rika och inflytelserika icke-patricier (plebejer) delta. Alla senatorer i Senaten hade tidigare haft mer eller mindre höga ämbeten som till exempel konsul och var därför vana vid makt. Senaten gav endast råd till ämbetsmännen som skulle styra Rom, men deras ord vägde mycket tungt, de hade vad man kallade auktoritet.

Ämbetsmännen

Det högsta ämbetet i Rom var konsul och för varje år valdes två konsuler. De växlade under året som Roms högste ämbetsman. Men båda konsulerna hade veto, vilket innebar att de kunde stoppa varandras lagförslag. Årligen valdes många ämbeten i Rom och för överklassens män var det en oemotståndlig karriärväg att försöka nå toppen och bli vald till konsul. Under speciella omständigheter (krig) kunde Rom styras av en diktator. Diktatorn kunde själv ta beslut utan att lyssna till senaten eller en medkonsul, men diktatorsmakten var endast tillfällig, max 6 månader. Julius Caesar försökte bli diktator på livstid, men blev mördad av en grupp senatorer som ansåg att Caesar var på väg att stjälpa republiken och införa en sorts monarki, något som var ett rött skynke för många romare.

Andra ämbeten man kunde väljas till var praetor, edil, kvestor och censor. De utförde arbeten som domare, ekonom, festfixare med mera.

Om du vill se en video som förklarar mer i detalj hur republiken fungerade kan du klicka här.

Rom under republiken

Ett litet test på dina kunskaper om den romerska republiken under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Rom under republiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
6Slut
Återgå

Antikens politiska arv

Det politiska arvet från Aten och Rom är ofta synligt och konkret. Världen har idag ett grekiskt ord, demokrati, för att beskriva ett styre där folket har den övergripande makten att bestämma. Ett land som inte styrs av en kung som ärvt makten, utan helst styrs av en vald ledare kallar vi idag republik. När USA skapades och Frankrike omskapades i slutet av 1700-talet inspirerades man av antikens styrelsesätt. man ville ha ett alternativ till Europas enväldiga kungar. Det ”nya” fann man istället i antikens fria stater Aten och Rom. Gissningsvis kommer vi hitta massor av spår från antiken när vi undersöker och studerar dåtiden.

George Washington, USAs förste president avbildades som den romerske politikern Cincinnatus.