Vecka 13 har vi delprov nummer 4 (av 5). Fokus på provet är den europeiska imperialismen under 1800- och 1900-talen och första världskriget, samt lite om den ryska revolutionen. Men, till skillnad mot de andra proven kommer de flesta endast att få flervalsfrågor. De som missat tidigare delprov om till exempel antiken och medeltiden kommer dock att skriva längre fritextfrågor.
Dokument med sidhänvisningar, begrepp med mera (klicka här).
Träna geografi
Träna på Europas politiska geografi före kriget 1914 och gränserna efter kriget på Seterra (före kriget, efter kriget).
Självrättande test om imperialism och första världskriget
Exam.net-test om imperialism, första världskriget (kod: oSpayb)
Google formulär-test om första världskriget (klicka här)
Quiz om ryska revolutionen och den kommunistiska ideologin
Test på dina kunskaper om ryska revolutionen (klicka här)
Test på dina kunskaper om socialistisk/kommunistisk ideologi (klicka här)
I vår andra delkurs i historia 2a ska vi analysera folkmord i modern tid. Vi rör oss mellan det sena 1800-talet fram till våra dagar. Delkursen hänger ihop med föregående om kolonialism, imperialism och slaveri. Era kunskaper kommer bedömas i dels diskussioner (talar om när), inlämning av analys av film (Sauls son från 2015) samt dels ett prov. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter med hjälp av begrepp från Genocide watch.
Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang
1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, Förintelsen under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna och/eller hungersnöden i Ukraina under Stalin.
Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används
Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.
Källor till kunskap
I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historias webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.
Länk till text om folkmordet i det Osmanska riket av historikern Klas-Göran Karlsson (klicka här).
Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet
Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.
Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. varför det inte är tillåtet att tala offentligt om folkmordet på armenier i dagens Turkiet).
Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Öppna test på temat folkmord (endast flervalsfrågor).
Exam.net: 2K2AQo (övergripande: begrepp och fakta) eller 2tMX3A eller Mv1baP (blandat)
Du kan göra testen så många du behöver/vill.
Treskrivfrågor (som du får i förväg till provet vecka 12)
Jämför olika folkmord (inklusive Förintelsen) med hjälp av Genocide watch:s begrepp som till exempel klassificering, avhumanisering. Resonemanget ska vara strukturerat med hjälp av begreppen och avlutas med en slutsats. I denna uppgift är det bra om du kan använda kunskaper från tidigare arbetsområden (Ryssland-Ukraina och Slaveriet).
Diskutera olika förklaringar till folkmord. Finns det generella förklaringar eller bör man förklara varje enskilt folkmord för sig? Intentionalism och funktionalism, aktör eller struktur.
Går folkmord att förhindra? Vilka verktyg fungerar? Juridiken?
P.S. Tänk också på att i provet kommer ni bedöma källmaterial kopplat till temat och hur historien om folkmord används och använts (historiebruk).
Länkar
Film om folkmordet i Rwanda som ligger Ur play: klicka här.
Film och text, på Forum för levande historias webbplats, om Gregory Stantons begrepp för beskriva stegen mot folkmord (klicka här).
Vecka 8 (torsdag eller fredag beroende på klass) har vi ett prov på den historia vi hittills läst. Mest handlar det om att ni ska visa era kunskaper om de stora politiska, ekonomiska och sociala förändringarna i Europa och Amerika under 1700- och 1800-talen.
Beskrivning och sidhänvisningar
Plugguide till prov i februari 2025 (85.3 KiB, 133 downloads)
Längre fritextfrågor (ni får två)
En skrivfråga kommer utgå från att ni ska analysera ett skeende från olika perspektiv. Exempelvis: Diskutera den Amerikanska/industriella/franska revolutionen ur olika perspektiv.
Den andra skrivfrågan handlar om att analysera historiebruk, som utgår från det vi läst om i historien.
Öppna test (Exam.net)
Exam.net: vWvy7t(frågor om historiska fakta, skeenden, orsaker mm).
Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).
Exam.net: Nu4VZK (Lite blandat om 1700-talets historia)
Exam.net: DyLJij (blandat – mest 1700-talets politiska, sociala och ekonomiska revolutioner)
Presentationer
Källkritik
Historiebruk & historiesyn (tänk särskilt på den modell vi använder när vi analyserar olika bruk av historien
Amerikanska revolutionen
Franska revolutionen och Napoleon
Industriella revolutionen ur olika perspektiv
Ideologier
Filmer
Amerikanska revolutionen eller frihetskriget Amerikanska revolutionen eller frihetskriget
Vecka 49 kommer det vara ett prov på dina kunskaper om medeltiden, vikingar och början på den tidigmoderna tiden. Alla delar av historieämnet kommer att testas. Räkna också med några repetitionsuppgifter om forntiden och antiken.
Särskilt viktiga frågor och begrepp
Varför upphörde medeltiden? Övergången mellan medeltiden och tidigmodern tid är viktig.
Beskriv det medeltida ståndssamhället med begrepp som naturahushållning, handel, städer, vasaller, riddare, förläningar, påve, katolska kyrkan, latin, tionde, kloster, abbedissa, abbot, livegenskap, teg, hjulplog, dagsverke, korståg, tempelriddare, det heliga landet.
Analysera korstågen: orsaker, konsekvenser och olika perspektiv på korstågen under medeltiden.
Nordisk och svensk medeltid: Vem var vikingen? Varför gav sig vikingarna ut på långa färder? Varför upphörde vikingatiden?
Vilka krafter och aktörer bidrog till att skapa en starkare och mer centraliserad kungamakt i Sverige och i Europa under 1500- och 1600-talen?
Analysera orsaker och konsekvenser av Europas första koloniala erövringar under tidigmodern tid.
Analysera trovärdigheten i olika källor från tidsperioderna (Källkritik).
Hur har bilden av vikingen vuxit fram och förändrats? Hur används vikingar idag i media och politik? (Historiebruk)
Vilka sociala, ekonomiska och politiska förändringar gör att historiker menar att medeltiden tog slut och den tidigmoderna tiden började kring 1500-talet?
Skrivfrågor på provet vecka 49
En skrivfråga kommer vara att ni ska analysera historiebruk, till exempel hur historien om vikingar eller korståg används idag.
En skrivfråga kommer vara att ni ska analysera en förändringsprocess under medeltiden och tidigmodern tid, till exempel orsaker till att kungamakterna i Europa blir starkare under tidsperioden.
Grovplanering
Vecka
Innehåll
Sidor
42
Övergripande om medeltiden: tidig, hög och senmedeltid
Material - Perspektiv på historienKapitel: Medeltiden s. 69-89
43
Fokus på tidig medeltid och vikingar
Material - Perspektiv på historienKapitel: Svensk medeltid s. 90-97
44
Höstlov
45
Fokus på korstågen och mötet med islam/muslimer.
Material - Perspektiv på historienKapitel: Medeltiden s. 69-89
46
Senmedeltiden och övergången till tidigmodern tid
Material - Perspektiv på historienKapitel: Medeltiden s. 69-89/ Nya tider, nya världar s. 109-132
47
Tidigmodern tid: reformation, vetenskap och kolonisation
Material - Perspektiv på historienKapitel: Nya tider, nya världar s. 109-132 (s. 109-116)
48
Tidigmodern tid: reformation, vetenskap och kolonisation
Material - Perspektiv på historienKapitel: Nya tider, nya världar s. 109-132 (s. 109-116)
Vårt andra tema inom kursen historia 2a handlar om Rysslands och Ukrainas historia. Alla delar av historieämnet kommer avhandlas. Vi ska bland annat läsa utvalda delar och analysera Nestorskrönikan från 1100-talet. Idag pågår förutom ett fullskaligt konventionellt krig också ett propgandakrig mellan Ukraina och Ryssland som inte sällan handlar om hur historien ska tolkas. Vi kommer alltså behöva analysera historiebruket.
Modell för hur vi analyserar historiebruket
Varför lyfts en viss historisk händelse, person eller skeende fram?
Finns det konkurrerande perspektiv på historien?
Är historiebruket, ur ett källkritiskt perspektiv, rimligt?
Vilka följder har användningen av historien fått? Vilka reaktioner har det mött?
Test nummer 2 om historien fram till idag: Exam.net (kod: 9dYWmZ)
Putins essä från 2021 där han argumenterar för att Ukraina är en del av Ryssland
Essän Om ryssarnas och ukrainarnas historiska enhet publicerades 12 juli 2021. Den är alltså skriven av Vladimir Putin. Jag (Tobias) har med ChatGPT:s hjälp översatt texten från engelska. Jag och ChatGPT har lagt till rubriker till texten för att underlätta läsning. Till texten finns också uppgifter. Här är en länk till essän på engelska (klicka här).
Instuderingsuppgifter till alla texter ni förväntas läsa: klicka här. I dokumenten finns länkar till artiklarna, men till ne.se behöver du logga in med ditt skolkonto.
Artikel i Populär historia av Klas-Göran Karlsson: se här. Uppgifterna till artikeln kan laddas nedan.
Uppgifter Kievriket (3.3 MiB, 224 downloads)
Hur blev Kievriket kristet, enligt Nestorskrönikan? (7.5 MiB, 247 downloads)
Presentationer
Del 1: Kievrus och Moskvariket
Del 2: Ryssland och Ukraina 1800-2024
Gudrun Persson (historiker och rysslandsexpert) på Folk och försvar 2025
Historiska dokumentärer på Svtplay
I serien ingår alltså tre, ungefär en timme långa, historiska faktafilmer om ryska krig och om rysk imperialism från Peter den stores dagar fram till Vladimir Putins och Rysslands krig i Georgien och Ukraina. Serien är tysk och gjordes 2023. Länk till alla avsnitten (klicka här). Filmerna är tillgängliga till september 2026.
Kartkunskap
Det är en fördel att ha koll på de länder som omger Ryssland och Ukraina: Spela Seterra: klicka här.
Essäfråga på provet om Ryssland och Ukraina fredag vecka 49
Frågan inbegriper dels historieanvändning och dels kunskaper om historiska händelser, processer och personer samt kunskaper om källkritik.
A) Hur använder Ryssland historien för att legitimera sina anspråk på Ukraina?
B) Hur använder Ukraina historien för att legitimera sina krav på självständighet och suveränitet?
I uppgiften ligger också att göra en värdering av hur historien används.
Slaveri, befrielse och motreaktioner (1500-2020) hänger ihop med flera andra teman vi kommer att fördjupa oss i under kursen, som till exempel kolonialism, avkolonisering och folkmord. Vi kommer att studera slaveriet ur historieämnets alla delar; vi ska till exempel studera förändringsprocesser, analysera källor och hur historien används och använts. I kursen historia 2a ska särskilt ”[f]örmåga[n] att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv” lyftas i undervisningen.
Vilka är drivkrafterna till slavhandel mer allmänt i ett historiskt perspektiv?
Varför avskaffades den transatlantiska slavhandeln under 1800-talet?
Vilken roll spelade Sverige i den transatlantiska slavhandeln?
Hur såg slaveriet i USA ut under tiden före inbördeskriget?
Varför avskaffades slaveriet i USA?
Vilka var (är) konsekvenserna av slaveriet i USA efter inbördeskriget?
P.S. Alla frågor på provet hänger ihop med ovanstående frågor.
Instuderingsuppgifter till provet slaveri
Öppna test (OBS! testerna stängs onsdag 9/10 kl 8:00)
Exam.net kod: BynhFP (Öppet test om slaveri del 1)
Exam.net kod: RQADdt (Öppet test om slaveri del 2)
Exam.net kod: aSJo5j (Öppet test om slaveri del 3)
Du får svaret direkt och kan göra testet hur många gånger som helst.
Slaveri, befrielse och motreaktioner 1500-2020
Några viktiga begrepp: träldom, Barbareskstaterna, Den transatlantiska slavhandeln, abolitionism, kväkare, grundlagsfäderna, plantage, den underjordiska järnvägen, King Cotton, juneteenth, medborgarrättsrörelsen.
Material inför provet
Provet kommer bestå av såväl flervalsfrågor och fritextfrågor. Alla delar av historieämnet kommer att finnas med: förklaringar till historisk förändring och kontinuitet, hur historia används, analys av källmaterial från tiden.
Kompendium 1 (övergripande artikel om slaveri)
Artiklar (i Google Classroom): Forskning om slaveriets betydelse för ojämlikheter i rikedom (GU), Historieskrivningen är ett vapen i kulturkriget (DN), historiebloggen i SvD om Denmark Vesey och Harrisons historia i SvD ”Onkel Toms stuga” präglad av rasism.
(1)Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. (2) Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. (3) Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. (4) Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. (5) Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.
Hur kommer provet vara konstruerat?
Flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor. (Se diagnoserna.)
Två längre fritextfrågor: Den första fritextfrågan kommer handla om förändringsprocesser, som till exempel varför blev stadsstaten Athen en demokrati? Den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden eller antiken används.
Exempel på frågor om förändringsprocesser
Hur förklarar historiker och arkeologer att komplexa samhällen med städer och skriftspråk uppstod vid floderna Eufrat, Tigris och Nilen för 5-6000 år sedan?
Varför reformerade atenarna sitt politiska system kring 500-talet f.kr? Varför gick man från ett oligarkiskt till ett demokratiskt styre?
Resonera om orsakerna till romarrikets undergång. (En klassisk fråga sedan Edvard Gibbons dagar.)
Varför blev romarriket kristet under 300- och 400-talen? Resonera om konsekvenser av att romarna blev kristna.
Exempel på frågor om historiebruk
När vi analyserar historiebruk kommer vi genomgående ställa frågor om historiebrukets intentioner/funktion (varför) och rimligheten och tendensen (källkritiska aspekter) i historiebruket. Vi kommer också ställa frågor om historiebrukets följder och reaktioner, samt om det finns konkurrerande perspektiv på till exempel hur man ska se på den atenska demokratin.
Exempelfråga: Varför smyckades Vasaskeppet som byggdes 1620-talet i Sverige med träskulpturer ur romersk och antik historia och mytologi?
Vad handlar provet om?
Kunskaper om tidsperioderna: forntiden, antiken, hellenismen, senantiken och lite medeltid. Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och Antiken (s. 31-68).
Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, aktör, struktur, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
Instuderingsuppgifter till provet
Instuderingsuppgifter till historieprov nr 1 (569.2 KiB, 1604 downloads)
Hur ska man plugga?
Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).
Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Uruk, överskott) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Sammanfattning av SvD-artikeln om studieteknik (länk)
Artikeln är skriven av journalisten Maria Jelmini och publicerades i SvD 2022-03-09.
Öppna tester om historia (OBS! testerna stängs på onsdag 9/10)
Öppet test i Exam.net – provkod: nkaGee (Du/ni kan göra testet hur många gånger ni vill och du får resultatet direkt efter du lämnat in testet.)
Test om övergången till forntiden och högkulturer (klicka här)
Historia 1b breddar och fördjupar grundskolans historieundervisning. Historien fram till och med 1700-talets upplysning behandlas utifrån epokbegreppet med vissa fördjupningar som till exempel antikens politiska kultur. Den senare historien, från den industriella revolutionen och framåt är mer detaljrik. Genomgående kommer vi dels att tolka och dels kritiskt granska historiskt källmaterial från olika tider. Du kommer också att analysera hur uppfattningar om historien påverkar människors identitet och hur historia används i debatter och konflikter.
Lektionplaneringen ligger i Classroom och uppdateras ofta. Den mer övergripande veckoplaneringen hittar du här och i ett dokument i Classroom.
Examinationer
Varje enskilt delprov består
Källkritik – ni kommer att få värdera och tolka historiska källor. Historiebruk – någon eller ett par uppgifter kommer handla om att analysera historiebruk som t.ex. hur antiken används i film och media idag. Kunskaper om historiska tidsperioder, förändringsprocesser, personer som t.ex. tidsperioderna forntiden och antiken, hur och varför högkulturer uppstod vid floderna Eufrat, Tigris, Nilen, Indus, Huang He, historiska personer som Hipparchia, Leonidas, Caesar med flera. Att använda en historisk referensram för att se de längre tidsperspektiven, t.ex. hur forntiden och antiken påverkar oss idag.
Diagnoser, frågor och sammanfattningar
Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.
Sammanfatta lektionen/veckan: många lektioner avslutas med några minuter då du får sammanfatta det viktigaste med dagens lektion. Syftet är att du ska reflektera och minnas.
Öppna diagnoser (exam.net)
Diagnos 1 om Mespotamien och Gilgamesh – kod: byoZvj (exam.net)
Diagnos 2 om stadsstater, folket i Athen mm – kod: VcbuLw (exam.net)
Inför delprov 1
Förberedelse inför första delprovet (klicka här)
Betygsunderlag
Ett par diskussioner/debatter om historiskt viktiga frågor, som till exempel vad som driver historien framåt.
Fem digitala delprov som görs enskilt (två på höstterminen och tre på vårterminen).
En PM med en historisk analys.
* se Schoolsoft för examinationsdatum och kunskapskrav
Kurslitteratur och material
Hallberg, E.,Nyström, H., Nyström, L., Nyström, Ö. (2011) Perspektiv på historien 1b. (2:a uppl.). Gleerups
Artiklar, noveller och filmer mm kommer att tillkomma.
Det sista provet är dels ett test på dina kunskaper om historien efter första världskriget, dels test på det vi tidigare studerat, som till exempel kunskaper om antiken, medeltiden och tidigmodern tid. Mycket repetition alltså.
Hur plugga?
En fråga kommer handla om förhållandet mellan historiska aktörer och mer bakomliggande strukturer. Plugguppgift: Leta efter personer i boken som har haft stor påverkan på historien eller har haft ett stort ansvar för ett historiskt skeende. Träna på att tolka personen som betydelsefull och att bakomliggande strukturer som till exempel politiska system och ekonomiska konjunkturer var viktigare för det historiska skeendet. (OBS! Ni kommer inte att få välja Adolf Hitler som historisk aktör.)
Prov 4 (imperialism, första världskriget mm) klicka här.
Nytt i det avslutande momentet som testas på provet
Mellankrigstiden, med fokus på Europa, Sovjet, Italien, Tyskland och USA: ekonomiska kriser och framväxten av fascism, nazism och kommunism. Läshänvisningar: Kapitlet Från krig till krig s. 299-320, 350-351.
Andra världskriget, med fokus på de större linjerna: vändpunkter och varför de allierade vann (alternativt att axelmakterna förlorade). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 321-330, 350-351.
Förintelsen, med fokus på Förintelsen olika faser och hur den gick till. Frågan om dess orsaker (intentionalister och funktionalister). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 331-336, 350-351.
Kalla kriget, med fokus på orsaker till konflikten och varför kalla kriget slutade. Läshänvisningar: Kapitlet Efterkrigstiden s. 363-383, 395-401.
Vi kommer att ha lektioner efter provet som mer fokuserar på Sverige under andra världskriget, Förintelsen och kalla kriget. Och de avslutande lektionerna handlar om vår samtid och framtid.
Exempel på personer som ni kommer att kunna välja
Historisk person (aktör)
Historisk händelse eller process
Leonidas I (Spartansk kung)
Grekerna besegrar perserna
Aristoteles
Modern filosofi och vetenskap
Konstantin den store (kejsare)
Kristendomen blir en världsreligion
Theodora (kejsarinna)
Kvinnors rättigheter under senantiken
Heliga Birgitta
Skapandet av Birgittinorden
Martin Luther
Splittringen av katolska kyrkan
Jan Pieterszoon Coen
Batavia på ön Java grundas
Olympe de Gouges
Kvinnorättsrörelsen: ökad jämlikhet och jämställdhet
Heinrich Himmler
Förintelsen
Rosa Parks
Medborgarrättsrörelsen och Jim Crow-lagarnas upphörande
Michail Gorbatjov
Kalla krigets slut och Sovjets kollaps
Usama bin Ladin
Kriget mot terrorism
En av fritextfrågorna kommer att handla om historiebruk under andra världskriget eller kalla kriget (1945-1990). För att göra en mer kvalitativ analys av historiebruket behövs kunskaper om historien, till exempel om antiken eller medeltiden.
Gör en tidslinje utifrån de historiska tidsperioderna forntiden, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och senmoderntid. Placera endast viktigare företeelser som till exempel industrialisering, den vetenskapliga revolutionen på tidslinjen, men också tidsperioder som till exempel vikingatiden, mellankrigstiden med flera.
Slides och videor
Forntiden & antiken
Medeltiden och början på tidigmodern tid
Franska revolutionen
Amerikanska frihetskriget eller revolutionen
Industriella revolutionen
Imperialism
Mellankrigstiden – Tyskland
Ryska revolutionen
Mellankrigstiden: USA, Japan …
Andra världskriget – en översikt
Förintelsens bakgrund och begrepp – del 1
Förintelsens faser – del 2
Efterkrigstiden 1945-2001
Öppna tester – framplockning, repetition
Alla tester kan göras hur många gånger som helst.
Exam.net-tester
Öppet test där du kan träna och repetera de källkritiska verktygen: Exam.net (kod: CQAfdK)
Öppet test där du kan träna begrepp och historiebrukExam.net (kod: WV9Zyy)
Öppet test (många frågor!) från alla prov om historiska kunskaper, från forntiden till mellankrigstiden. Exam.net (kod: tcdhUS)
Öppet test på andra världskriget, Förintelsen och kalla kriget. Exam.net (kod: fsdQcw)
Vårt sista tema inom kursen historia 2a handlar om Rysslands och Ukrainas historia. Alla delar av historieämnet kommer avhandlas. Vi ska bland annat läsa utvalda delar och analysera Nestorskrönikan från 1100-talet. Idag pågår förutom ett fullskaligt konventionellt krig också ett propgandakrig mellan Ukraina och Ryssland som inte sällan handlar om hur historien ska tolkas. Vi kommer alltså behöva analysera historiebruket.
Instuderingsuppgifter till alla texter ni förväntas läsa: klicka här. I dokumenten finns länkar till artiklarna, men till ne.se behöver logga in med ditt skolkonto.
Artikel i Populär historia av Klas-Göran Karlsson: se här. Uppgifterna till artikeln kan laddas nedan.
Uppgifter Kievriket (3.3 MiB, 224 downloads)
Hur blev Kievriket kristet, enligt Nestorskrönikan? (7.5 MiB, 247 downloads)
Presentationer
Del 1: Kievrus och Moskvariket
Del 2: Ryssland och Ukraina 1800-2024
Kartkunskap
Det är en fördel att ha koll på de länder som omger Ryssland och Ukraina: Spela Seterra: klicka här.
Essäfråga på provet om Ryssland och Ukraina fredag 24/5
Frågan inbegriper dels historieanvändning och kunskaper om historiska händelser, processer och personer.
A) Hur använder Ryssland historien för att legitimera sina anspråk på Ukraina?
B) Hur använder Ukraina historien för att legitimera sina krav på självständighet och suveränitet?
I uppgiften ligger också att göra en värdering av hur historien används. Tänk också på att fokus ligger på a-frågan om det ryska historiebruket.
