Kategori: historia

Studieresa om folkrätt: från Haag till Neuengamme

Under hösten ansökte jag om ett resestipendium från SFUB för att lära mig mer om folkrätten idag och i historien. Jag reste 11 juni och kom tillbaka till Arlanda onsdag 17 juni.

Såhär löd min motivering till SFUB:

Elever möts idag av motstridiga uttalanden i media om folkrätten. I och med krigen i Ukraina och Gaza i kombination med ett nytt säkerhetspolitiskt läge med politiker som öppet går emot internationell rätt, blir diskussioner om folkrätten allt svårare att föra. I mina ämnen (historia, samhällskunskap, religion) ska folkrätten diskuteras. Av de skälen är det viktigt att jag som lärare har breda och djupa kunskaper och kan diskutera frågor om folkmord och brott mot mänskligheten på ett korrekt och nyanserat sätt. Det är vad jag vill uppnå med studieresan.

Google-presentation

Minneskultur

Historikern Tony Judt (1948-2010) menade att minneskulturen har stor betydelse för hur ett samhälle demokratiseras efter diktatur och folkmord. Presentationen om minneskultur och minnesdagar har jag använt i undervisningen om folkmord (historia 2a).

Tidigare studieresor (SFUB)

2010 till Spanien Andalusien (se här).

2015 till Nederländerna och Belgien (se här).

Förarbete

I undervisningen har jag tidigare behandlat rättegångarna mot nazister (se här) och exempelvis FN:s arbete för mänskliga rättigheter. Inför studieresan tog jag del av artiklar och läste en del litteratur:

Mark Klamberg, (2025), Folkmord: Sverige och kampen om ett begrepp, Liberal debatt.

Philip Sands, (2019), Vägen till Nürnberg: en berättelse om familjehemligheter, folkmord och rättvisa (i översättning av Manne Svensson), Albert Bonniers förlag.

Philip Sands, (2025), Londres 38 : en berättelse om Augusto Pinochet, Walther Rauff och rättvisan (i översättning av Manne Svensson), Albert Bonniers förlag.

Webbmaterial

Myndigheten Forum för levande historia har en hel del material om folkrätt, framför allt om folkmord och brott mot mänskligheten under 1900- och 2000-talen. Här är en föreläsning av Ove Bring om folkrätt. 

Inger Österdahl, (2020/2019). Folkrättsbrott i svenska domstolar: En våldsam utveckling. https://svjt.se/svjt/2020/170

Filosofiska rummet i P1 (2025-09-13) har ett program med rubriken Om varför frågan om folkmord i Gaza är så laddad. I programmet diskuterar programledaren Cecilia Strömberg Wallin frågan om folkmord med Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Mark Klamberg, professor i folkrätt och Klas-Göran Karlsson professor emeritus i historia.

Besöksmål i kronlogisk ordning

Bilder från studieresan, plus en del annat som statistik finns i presentationen ovan. De två övergripande frågorna jag ville ha svar på var Är varaktig fred möjlig utan rättvisa? och Hur ska jag använda mig av kunskaperna från studieresan i undervisningen? Den förra frågan är kanske omöjlig att besvara på ett säkert sätt, men den senare har jag helt klart fått svar på.

Haag (11-12/6)

1) Fredspalatsets visitors center har en utställning om palatset och folkrättens historia. Palatset rymmer två domstolar: ICJ (Internationella domstolen) och Permanenta skiljedomstolen. Tyvärr lyckades jag inte få en guidning av ICJ. Efter att Sydafrika väckte talan mot Israel 2023 om folkmordsbrott pågår undersökningar vid domstolen. ICJ dömer dock inte individer utan åtalet gäller staten Israel. Folkmord och brott mot mänskligheten tillhör inte domstolens mest förekommande arbetsuppgifter – vanligen handlar arbetet om gränstvister mellan stater (till lands och sjöss) och om internationella avtal hållits.

2) ICMP, International Commission on Missing People. Här fick jag en personlig dragning om organisationens arbete och historia av en av organisationens jurister, vidare fick jag en generös guidning av ICMP:s labb där offers DNA analyseras och matchas mot anhörigas. Att få en över två timmar lång guidning kändes lyxigt och det är inte svårt att se vilken betydelse en identifiering har för enskilda familjer och för att ett samhälle ska kunna gå vidare efter en katastrof (folkmord, krig, naturkatastrof).

ICC egen bild (2026)

3) ICC, International Criminal Court. På ICC fick jag en guidning, tillsammans med en grupp amerikanska juridikstudenter, av den stora rättssalen och en föreläsning av ICC:s åklagare Pubudu Sachithanandan, som berättade om hur arbetsgången för domstolen ser ut och när domstolen kan agera. Exempelvis kan ICC väcka åtal om folkmord, brott mot mänskligheten mot både israeliska politiker och militärer samt mot ledare inom Hamas. Skälet till det är att Palestina ratificerade Romfördraget, som styr ICC, 2015. Israel har inte ratificerat.  Av föreläsningen framgick dock att domstolens arbete ofta gick mycket långsamt. Pubudu Sachithanandan berättade att bevisläget ofta är svårt eftersom stater inte sällan motarbetar ICC:s undersökningar. Men till skillnad mot ICJ kan ICC alltså döma individer till verkliga påföljder. I denna stund (sommaren 2026) avtjänar tre personer fängelse efter domar i ICC.

Efter besöket på ICC hade jag hoppats kunna besöka IRMCT, International Residual Mechanism for Criminal Tribunals, som tagit över en del arbetsuppgifter från de tidigare tribunalerna (ICTY & ICTR) som utredde brott mot mänskligheten och folkmord i krigen i forna Jugoslavien och i Rwanda. Tyvärr gick inte det (lite verksamhet för tillfället).  Det var en större missräkning än att inte kunna besöka ICJ eftersom de två tribunalerna är mer intressanta ur ett undervisningsperspektiv; tribunalerna utredde och dömde individer som var ansvariga för folkmord och andra typer av folkrättsbrott och deras arbete pekar mer på arvet från Nürnbergrättegångarna och framåt mot ICC.

Köln (12/6)
Avskedsbrev skrivet på cellvägg i Gestapos häkte/fängelse i Köln

I Köln besökte jag (NS-Documentation Center) högkvarteret för Gestapo, som idag rymmer utställningar om nazismen på lokal och regional nivå, och inte minst de bevarade cellerna i källarvåningen. Det som gjorde starkast intryck var fångarnas bevarade inristade meddelanden på cellväggarna. På bakgården hade ungefär 400 människor avrättats under Naziregimen.

Nürnberg (12-15/6)

Nürnberg var viktigt för nazisterna av flera skäl, dels för att det var ett starkt fäste för partiet sett till antalet röster och partimedlemmar, dels för stadens medeltida betydelse och karaktär som var viktig för NSDAP:s propaganda. Det fanns också ett praktiskt skäl till att politiska möten och partidagar hölls i staden: det låg centralt i Tyskland och hade goda järnvägsförbindelser.

Mitt första och självklara mål var museet för Nürnbergrättegångarna (1945-1949). Justitiepalatset har utställningar om rättegångarna efter kriget och vilken betydelse de haft för folkrätten. Museets hjärta är nog ändå rättssal 600 där ökända nazister som Göring och Hess dömdes 1946. Utanför museet och själva Justitiepalatset har man i andra lokaler en tillfällig utställning om de så kallade folkdomstolarna (Volksgerichtshof) i Nazityskland. Historiska filmklipp som visade hur folkdomstolen dömde ”inre fiender” till regimen underströk betydelsen av rättssäkerhet.

Ute vid platsen för NSDAPs partidagar, Zeppelinfeld, har man i det som skulle bli nazistpartiets kongresshall inrymt ett museum, Dokumentationszentrum Reichsparteitagsgelände. Museet som precis har öppnat efter en längre tids renovering har en utställning med titeln Nürnberg und die Reichsparteitage som fokuserar på förhållandet mellan NSDAP och staden. Zeppelinfeld, där NSDAP höll sina partidagar under 1930-talet med storslagna parader och massmöten, ser i dagsläget mest ut som en byggarbetsplats. I Nürnberg har man allt sedan krigslutet 1945 haft svårt att bestämma sig för hur platsen ska användas. Det finns dock informativa skyltar och man får gå relativt fritt i området. Utställningarna gav helt klart en djupare förståelse för partiets propaganda och inte minst dess lockelse. Det finns gott om filmklipp på Youtube från Leni Riefenstahls propagandafilm från 1935 Viljans triumf (se här) – om man vill få en propagandabild av nazisternas partidagar.

Hamburg (15-17/6)

I Hamburg var mitt främsta besöksmål koncentrationslägret Neuengamme där flera av byggnaderna står kvar än idag. Drygt hundratusen människor passerade lägret. Dödligheten var hög (som i alla läger) och ungefär hälften beräknas ha dött till följd av mycket hårda förhållanden (beskrivning av lägret). Den stora utställningen pendlar mellan örnperspektivet (statistik och kartor) och de individuella livsödena, däribland en del skandinaver och några som efter kriget kom till Sverige med de vita bussarna. I en av byggnaderna, SS-garaget, har man en utställning om de ca. 4.500 SS-män och kvinnor som arbetade i Neuengamme eller i något av dess satellitläger (85 st.). Många intressanta frågeställningar: Vad hände med förövarna efter kriget? Dömdes SS-personalen för sina brott? Hur handskas barn och barnbarn till förövarna med sin familjehistoria?

Mitt sista besök var i St. Nikolai minnesplats och museum i centrala Hamburg. Kyrkan som blev bombad under de allierades Operation Gomorrah sommaren 1943 har fått stå kvar som minnesplats för kriget och har förutom en skrämmande hög utkikspunkt också en utställning om Hamburg och kriget och inte minst bombningarna i juli som orsakade en enorm och dödlig eldstorm. Ungefär 35.000 människor dödades och 180.000 skadades. Utställningen är intressant utifrån flera perspektiv, inte minst att bombningarna också gjorde tyskar till offer. Kan tyskarnas oförrätter, som förövare och passiva åskådare, berättiga massiva bombningar av civila mål?

Sammanfattning (skriven på flygplatsen i Hamburg)

Studieresan genom Haag, Köln, Nürnberg och Hamburg gav mig en konkret och fördjupad förståelse av folkrätten, ungefär som jag hade tänkt. Genom möten med ICC, ICMP och historiska platser som Gestapohögkvarteret, rättssal 600 och koncentrationslägret Neuengamme blev sambanden mellan folkmord, rättsprocesser och dagens folkrätt tydligare. Genom resan tycker jag mig se både folkrättens möjligheter och en del av dess begränsningar. Jag har fått rikligt med material till undervisningen. Förutsättningarna för den ursprungliga målsättningen (att kunna undervisa mer nyanserat om folkrätt, ansvar och rättvisa) har förbättrats.

Hur jobba vidare?

Även nationella domstolar dömer i internationella mål. I Sverige och Stockholms tingsrätt dömdes Claver Berinkindi 2016 för bland annat folkmord i Rwanda 1994. Förra året, 2025, fastställde Svea hovrätt domen mot IS-kvinnan, Lina Ishaq från Halmstad, för folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse. Hon får 12 års fängelse.

Att träffa, tillsammans med elever, poliser och åklagare i Sverige som jobbar med internationella brott (folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser) kan vara ett sätt att fördjupa mina och elevernas kunskaper. Som av händelse har Sveriges museum om Förintelsen en ny utställning i höst (2026) som heter Rättegångarna – om rättvisan efter Förintelsen.

P.S. Svt play har sedan 2025 en tysk dramaserie, Tyska huset, i sex delar som just handlar om rättegångarna mot naziförbrytare och hur man som individ och samhälle handskas med sitt förflutna (se här). Vet inte hur länge serien finns tillgänglig – så passa på.

 

Delprov 4 VT26

Många lektioner har gått upp i rök på grund av nationella prov och helgdagar. Det har slagit väldigt olika för olika klasser. För alla klasser kommer perioden 1914-1945 vara central på provet.

Fokus på: (1) följderna av första världskriget och mellankrigstiden: framväxten av demokrati och diktatur med såväl fascistiska, nazistiska och kommunistiska förtecken. (2) Andra världskrigets vändpunkter och analys av orsaker till att de allierade vann kriget, (3) Förintelsens bakgrund, orsaker och konsekvenser. Ett särskilt fokus på Sverige och Förintelsen.

För två av klasserna kommer kalla kriget finnas med på ett hörn (EK24 och SA25). Grundläggande begrepp och orsaker till kalla kriget.

Två skrivfrågor

En skrivfråga kommer att handla om att analysera historiebruk och en om att analysera ett historiskt skeende med hjälp av begreppen aktör och struktur. Minst en av frågorna kommer att handla om Förintelsen.

Aktör-struktur-frågorna kommer att handla om:

  1. Analysera Sveriges demokratisering i början av 1900-talet. Vilka aktörer drev på respektive bromsade utvecklingen, och vilka strukturer gjorde demokratiseringen möjlig eller svår? Förklara hur aktörer och strukturer samspelade i processen.
  2. Analysera orsakerna till att Tyskland gick från demokrati 1932 till nazistisk diktatur. Vilka aktörer drev utvecklingen och vilka strukturer gjorde det möjligt för nazisterna att ta makten?
  3. Analysera varför axelmakterna förlorade andra världskriget (eller varför de allierade vann). Vilka aktörer hade avgörande betydelse och vilka strukturella faktorer påverkade krigets utgång?
  4. Analysera orsakerna till och konsekvenserna av Sveriges politik gentemot Tyskland under andra världskriget, med särskilt fokus på Sveriges relation till Förintelsen. Vilka aktörer formade politiken och vilka strukturer påverkade Sveriges handlingsutrymme?
Bedömningskriterier och ett elevsvar som fick 6 poäng på delprov 3
Bedomning-aktor-struktur-delprov-4.pdf (3012 nedladdningar )
Skrivfrågan om historiebruk

De uppgifter ni får att lösa på proven bygger dels på att historiebruket som ska analyseras, enligt modellen ovan, utgår från en historia ni har chans att känna till.

  1. Orsaker till historiebruket (EX. Varför använder en amerikansk MC-klubb medeltida korstågssymboler och referenser?)
  2. Olika perspektiv på historiebruket (EX. finns det olika syn på vad korstågssymbolerna står för? Styrka? Grymhet? Splittring? Enhet?)
  3. Är historiebruket rimligt och sant? (EX. är den bild av historien som lyfts fram sann?)
  4. Vilka reaktioner och/eller följder har historiebruket fått? (EX. demonstrationer? Kritik i media?)
Elevsvar på provfråga om historiebruk
Elevsvar-Historiebruk-delprov-2.pdf (2830 nedladdningar )
Flervalsfrågor

Många av frågorna känner ni igen från diagnoser och öppna tester. För att göra öppna tester klicka här.

 

Uppgifter till delmoment om slaveri

Här presenteras ett urval av större och mindre uppgifter vi jobbar med i klassrummet i kursen historia 2a och delmomentet om slaveri.

Uppgift: Bör Sverige inrätta en nationell minnesdag för slaveriet?

1. Varför författar riksdagsledamöterna Joe Frans (länk), Hillevi Larsson (länk) och Mehemet Kaplan (länk) motioner om en nationell minnesdag för slaveriets offer? Identifiera minst två olika typer av argument (t.ex. historiska, moraliska eller politiska).

2. Hur starka är deras motiveringar? Analysera dem utifrån Sveriges roll som slavhandelsnation och utifrån hur det svenska samhället ser ut idag. Ge exempel som både stödjer och problematiserar deras argument.

3. A) Vilka argument talar för att Sverige bör införa en nationell minnesdag? B) Vilka talar emot att Sveriges ska ha en nationell minnesdag? Formulera minst 4 olika argument och värdera vilka som är starkast och varför.

4. Finns det alternativa sätt att minnas det svenska slaveriet? Ge minst 3 olika exempel på alternativ och värdera dem utifrån uppskattad effektivitet jämfört med en minnesdag.

5. Ta ställning: Bör Sverige införa en nationell minnesdag? Motivera din slutsats utifrån tidigare argument och kunskaper.

Källövning: Krav på ersättning för slavar i Washington D.C. 1862

Om källmaterialet

I april 1862 beslöt president Lincoln och Kongressen att frige alla ca. 3,100 slavar i Washington D.C. Slavarna blev omedelbart fria. Lagen var utformad så att slavägarna fick ekonomisk kompensation för sin förlorade egendom.  Kongressen avsatte motsvarande 1 miljon USD till slavägarna (motsvarar ungefär 34 miljoner i dagens penningvärde). De före detta slavarna fick inte någon kompensation eller skadestånd. 

Källan (länk) är en fullständig lista på de personer, det vill säga slavägare, som ansökte om ersättning för deras frigivna slavar. Klickar ni på namnet/slavägaren får ni reda på hur mycket de krävde och hur de motiverade sina krav. Petitionen, som ansökningen om kompensation kallas, granskades sedan av en statlig tre-manna-kommission som tog beslut. Det utgick kompensation för ca. 95% av de före detta slavarna, men ofta fick slavägarna mindre än vad de önskade. De ca. 150 slavägare som inte krävde kompensation var som regel bosatta i  Maryland (se karta nedan). men offentliga motståndare till Unionen, vilket gjorde att de inte kunde få ta del av den statliga (Unionen) kompensationen.

Karta som visar USA och Konfederationens stater 1861
Källa: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:United_States_1861-03-1861-08.png
Politiskt sammahang

Washington D.C. (District of Columbia) blev USA:s huvudstad år 1800 och stod (och står) under federal kontroll, vilket innebär att området inte är en delstat som till exempel Maryland. Området bildades av mark från både Maryland och Virginia, men Virginia-delen återlämnades senare. Synen på slaveri bland politiker från norra USA varierade, men många abolitionister var starkt kritiska till slaveriet i Washington D.C., där slavhandel och slaveri förekom fram till 1862. Samtidigt fanns det även nordliga politiker som av politiska eller ekonomiska skäl var mer försiktiga i frågan.

När inbördeskriget bröt ut 1861 förblev flera slavstater i Unionen och gick inte med i Konfederationen, som bestod av elva sydstater som hade brutit sig loss. Dessa så kallade “border states” var Missouri, Kentucky, Maryland och Delaware. I dessa stater var opinionen kring slaveriet ofta splittrad. Många vita invånare stödde fortsatt slaveri eller ville bevara det i någon form, men det fanns också starka unionistiska och i vissa fall abolitionistiska grupper. Därför var deras beslut att stanna i Unionen ofta en kombination av politiska, militära och ekonomiska faktorer snarare än en enhetlig uppfattning i slavfrågan.

I början av 1862 befann sig kriget i ett osäkert läge för Unionen. Man hade inte uppnått några avgörande militära segrar i öst, vilket skapade frustration i nordstaterna. Inom Kongressen fanns abolitionister och radikala republikaner som ansåg att Lincoln gick för långsamt i frågan om slaveriet. De argumenterade för att ett avskaffande av slaveriet i Washington D.C., där kongressen hade laglig makt att agera, både skulle vara ett moraliskt ställningstagande och kunna bidra till att försvaga Konfederationen. Tanken var att frigörelse av slavar kunde uppmuntra motstånd inom Södern och därmed påverka krigets förlopp, samtidigt som det stärkte moralen i Unionens kamp.

En deluppgift innan ni börjar arbeta med själva källövningen

Hur kan beslutet att kompensera slavägare vid avskaffandet av slaveriet i Washington DC 1862 förstås ur olika historiska perspektiv, och vilka konsekvenser får dessa tolkningar för hur vi bedömer Lincolns politik?

Perspektiv: strukturellt ekonomiskt, politiskt strategiskt, moraliskt/ideologiskt, de frigivna slavarnas perspektiv.

Instruktioner till källövningen

Uppgifterna ska lösas skriftligt genom att ni lämnar in er undersökning (som bör omfatta minst 1A4-sida och max 2 A4-sidor).

Ni ska också diskutera själva undersökningen (metod, svårigheter mm) och era resultat med andra grupper.

Ni har två lektioner till att jobba med själva undersökningen (bra om ni också lägger tid på undersökningen efter lektionstid). Den tredje lektionen har ni 30 minuter till skriva klart undersökningen och lämna in. De övriga 50 minuterna går till att diskutera era undersökningar.

Formulera hypoteser utifrån forskning

Här är två artiklar som ni ska utgå från när ni formulerar frågeställningar och hypoteser.

  1. Artikel om kvinnors deltagande i slavhandel (länk till artikeln).

Sammanfattning av artikeln som publicerades i The Economist

“De [kvinnorna i södern] visste inte hur illa det var. Det var så James Redpath, en nordlig journalist [abolitionist] som turnerade söderut på 1850-talet, förklarade  vita sydstatskvinnors stöd för slaveriet för sina läsare. Han räknade med att kvinnor var skyddade från de ’mest avskyvärda dragen’ i handeln och de sällan bevittnade auktionerna och piskrappen som utdelades som straff på plantager – och att de var omedvetna om den ’gigantiska handel’ som det hade blivit. Med tiden kom historiker överens om att slaveri var mäns sak.

Forskning publicerad förra månaden krossar den berättelsen. Ekonomer vid Ohio State University analyserade data från New Orleans slavmarknad, den största av dem alla, för att kvantifiera kvinnors engagemang. De fann att kvinnor var köpare eller säljare i 30 % av alla transaktioner och i 38 % av de som involverade kvinnliga slavar. Genom att matcha namn med folkräkningsregister visar de att det inte bara var ensamstående kvinnor eller kvinnor som var änkor som handlade med slavar för att de saknade män; gifta gjorde det också.”

2. Artikel om genus och slaveri (länk)

Sammanfattning av artikeln om genus och slaveri

“I have as much muscle as any man, and can do as much work as any man. I have plowed and reaped and husked and chopped and mowed, and can any man do more than that?”

Texten av antropologen Lydia Wilson Marshall utgår från Sojourner Truths tal 1851, där hon visar hur svarta kvinnor tvingades utföra samma hårda arbete som män. Detta används för att förklara hur slaveriet både upphävde och förstärkte könsroller. I den vita kulturen fanns en tydlig idé om kvinnlighet kopplad till hemmaliv och skydd, men denna gällde inte svarta kvinnor. Under slaveriet arbetade de i fälten, utförde tungt kroppsarbete och förväntades bidra lika mycket som män. Samtidigt utsattes de för könat våld, som sexuella övergrepp och tvång att föda barn som blev nya slavar. Mödrar tvingades ofta lämna sina barn direkt efter födseln och många förlorade dem genom försäljning eller tidig död. Detta skapade en särskild form av utsatthet som formade svarta kvinnors erfarenheter och senare svart feminism.

Era uppgifter
  1. Formulera en eller två frågor ni vill ta reda på med hjälp av källmaterialet. Innan ni börjar ska ni titta igenom materialet för att få en uppfattning om materialet. Till exempel: Ägde kvinnor slavar? Vilka kompetenser, kunskaper och egenskaper värderades av slavägarna? Hur såg slavägarna på sina slavar, som ägodelar, medmänniskor, barn?
  2. Formulera hypoteser: Vilket resultat tror ni att undersökningen kommer att ge? Tänk på att hypotesen/hypoteserna ska bygga på tidigare kunskaper/forskning.
  3. Analysera källmaterialets trovärdighet. Värdera alltså materialet med hjälp av relevanta källkritiska begrepp och resonemang. Exempelvis: Är petitionerna tendentiösa? Är de oberoende? 
  4. Kom överens om hur ni ska få svar på era frågor (metod).  Exempel: Räkna antalet petitioner från kvinnor, läsa och räkna olika typer av kompetenser, analysera hur slavarnas egenskaper beskrivs. 
  5. Bestäm urval. Exempel: Gå igenom alla petitioner som är skrivna på vissa datum.
  6. Undersök och sammanställ era resultat. Exempel: Gör en tabell, välj talande citat ur materialet och Diskutera och skriv vilka slutsatser ni drar utifrån er undersökning? Fick ni svar på era frågor? Höll era hypoteser?

Diskussionsfrågor i klassrummet

  1. Vi diskuterar dels era resultat och slutsatser, dels hur ni gått tillväga för att få svar på era frågor och såklart problem ni stött på.
Uppgift: Rekonstruktionen och våldet mot de fria svarta 1865-1877
Tidningsillustrationer från tiden (1865-1877).

Efter inbördeskriget (1861–1865) skulle de upproriska staterna tillbaka in i Unionen (USA) och samtidigt skulle de befriade svarta slavarna få samma rättigheter som andra medborgare i USA. Den här uppgiften handlar om att analysera våldet mot fria svarta (freedmen) i de före detta slavstaterna i södra USA. En stor del av våldet under den period som kallas Rekonstruktionen (1865–1877) i amerikansk historia utfördes av organiserade och beväpnade grupper som Ku Klux Klan och Red Shirts. Grupper som ville upprätthålla vit överhöghet bland annat genom att skrämma svarta att inte rösta eller engagera sig i ett mer jämlikt samhälle.

Ni har tillgång till häftet: Våldet under Rekonstruktionen 1865–1877 (länk till häftet)

Hafte-Valdet-under-rekonstruktionen-1865-1877.pdf (3059 nedladdningar )
Uppgifter
  1. Analysera våldet ur ett aktörsperspektiv: Vilken roll spelade enskilda individer som Nathan Bedford Forrest och Benjamin Tillman för att upprätthålla vit överhöghet i södern?
  2. Analysera våldet ur ett strukturellt perspektiv: Bestod vit överhöghet i södra USA på grund av strukturella faktorer som exempelvis att samhället var brutaliserat av kriget, nedärvd strukturell rasism, ekonomiska strukturer?
  3. Vilket perspektiv (aktör/struktur) har störst förklaringskraft – eller hur kan de kombineras för att ge en mer komplett förklaring?
  4. Ta ställning till påståendet: Det som drev grupper som KKK och Red shirts var det främst ekonomiska och politiska intressen. (Materiella framför mer idealistiska intressen dvs ekonomiska/maktbaserade förklaringar kontra idé- och värderingsbaserade förklaringar).

Historia 1B och delprov 4

Under vecka 19 kommer alla som läser historia 1b ha sitt fjärde och näst sista prov. Det kommer att vara utformat på liknande sätt som de föregående med frågor som täcker alla delar av historieämnets: tolkning och granskning av historiska källor, analys av historiebruk och inte minst analys av förändringsprocesser (t.ex. demokratisering, framväxten av nazism och fascism). OBS! Tänk på att materialet på sidan uppdateras.

Tidsmässigt ligger fokus på tiden från Versailles (1919) fram till kalla krigets slut (1991).

Provet kommer vara utformat på liknande sätt som tidigare med automaträttade frågor och en eller två fritextfrågor.

Planering av veckorna 10-19

Alla klasser har två lektioner i veckan. Sidhänvisningarna gäller boken Perspektiv på historien. För allra bästa resultat ska du läsa i förväg, det vill säga handlar lektionen om Förintelsen är det lättare att ta till sig undervisningen om du läst på innan.

 

Veckalektion 1lektion 2Sidor
10Första världskrigets följder + kommunistisk ideologiRyska revolutionen (aktör/struktur) och rösträtten i Sverige (aktör/struktur)s. 270-272. s. 281-287.
11Analys av dolkstötslegendenNSDAP:s och Hitlers maktövertagande och barn och ungdomar i Nazityskland.Separat artikel. s. 310-316.
12Tävling:Nazisternas maktövertagande (dra i ordning + quiz)Vägen mot krig och övning: analys av Molotov-Ribbentrop-pakten (Putins historiebruk)s. 310-316, s. 317-320.
13Världskrigets faser. Vad avgjorde kriget, individer som Churchill? Eller industriell kapacitet?Slaget vid Stalingrad: en källövning.s. 321-330.
14Förintelsen: översikt och begrepps. 331-336. NA25 och EJ25 tappar båda sina lektioner.
15PåsklovPåsklov
16Förintelsen: översikt och begrepp.Sverige och Förintelsen.s. 331-336, 344-349.
17Kalla kriget: begrepp för att beskriva.Kalla kriget: olika aspekter av konflikten.s. 364-370, 371-378, 379-383.
18Kalla kriget och avkolonisering.Sverige och kalla kriget.s. 384-394.
19Sammanfattning och provSammanfattning och prov.
WP Data Tables
Exam- och Google formuläsrquizzar

OBS! det kommer nya fram till och med vecka 18.

Exam.net: XDCx4y (om mellankrigstiden och andra världskriget), dUofZ8 (Ryska revolutionen och svensk rösträtt), kbr4kR (Förintelsen), 8gZJRL (kalla kriget), källkritik (pE6RXy)

Presentationer i undervisningen

Ryska revolutionen och skapandet av Sovjeunionen

Sverige: rösträtt och demokratisering – aktör och struktur

Tyskland: från Weimar till nazistisk diktatur

Andra världskriget (ur ett i huvudsak europeisk perspektiv)

Förintelsen – begrepp för att beskriva och analysera Förintelsen

Kalla kriget – begrepp för att beskriva och analysera kalla kriget

Exempel på övningar i klassrummet

Dolkstötslegenden – en konspirationsteori frå mellankrigstiden

Källövning om Stalingrad (innehåller också fakta om slaget och historien)
Filmer

Sveriges demokratisering (UR-play)

Kalla kriget (UR-play)

Slaveri, befrielse och motreaktioner VT26

Tema: Slaveri, befrielse och motreaktioner

Slaveri, befrielse och motreaktioner (1500-2020) hänger ihop med flera andra teman vi har haft eller kommer att fördjupa oss i under kursen, som till exempel avkolonisering och folkmord. Vi kommer att studera slaveriet ur historieämnets alla delar; vi ska till exempel studera förändringsprocesser, analysera källor och hur historien används och använts.  I kursen historia 2a ska särskilt ”[f]örmåga[n] att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv” lyftas i undervisningen.

Tid (grovplanering) för delmomentet (och fram till sommaren)
Veckaonsdagfredag
12Fokus: Övergripande bild av slaveriet,fr.a. orsakerFokus: Vikingatidens slaveri
13Fokus: Transatlantiska slaveriet och upprorFokus: Transatlantiska slaveriet och abolitionism
14En lektion: Sverige och det transatlantiska slaverietPåsklov
15PåsklovPåsklov
16Slaveriet i USA (1600-1865)Källövning: Undersöka amerikanskt källmaterial
17källövning: Undersöka amerikanskt källmaterialRedovisa och diskutera resultat
18Fokus: USA under rekonstruktionen och KKKUSA och Jim Crow (mer KKK och filmanalys)
19USA och medborgarrättsrörelsenPROV
20Sista delmomentet: Avkolonisering (fokus mellanöstern)Ledigt
21Sista delmomentet: AvkoloniseringSista delmomentet: Avkolonisering
22Sista delmomentet: AvkoloniseringProv: avkolonisering (mindre prov)
23Kompletteringar/utvärderingSista lektionen
WP Data Tables
Övergripande frågor till momentet

Nyckelbegrepp: förändringsprocesser, förklaringar (idealism, historiematerialism: vad formar och driver världen? Idéer? Materiella levnadsförhållanden? enskilda aktörer eller strukturer?)

  • Vilka är drivkrafterna till slaveriet mer allmänt i ett historiskt perspektiv? Idéer om överlägsenhet och ojämlikhet? Materiella fördelar som till exempel billig arbetskraft som jobbar åt dig?
  • Varför avskaffades den transatlantiska slavhandeln under 1800-talet? Vilken roll spelade abolitionister som till exempel William Wilberforce och kväkarna? Vilken betydelse hade ekonomiska strukturella förändringar?
  • Vilken roll spelade Sverige i den transatlantiska slavhandeln?
  • Hur såg slaveriet i USA ut under tiden före inbördeskriget?
  • Varför avskaffades slaveriet i USA? Vilken roll spelade abolitionister som till exempel Fredrick Douglass, Harriet Beecher Stowe och Harriet Tubman? Vilken betydelse hade immigrationen av billig arbetskraft från Europa eller väckelserörelsens och liberala idéer och jämlikhet för slaveriets avskaffande?
  • Vilka var (är) konsekvenserna av slaveriet i USA efter inbördeskriget? Vilket arv har slaveriet lämnat i USA? Hur förhåller man sig till slaveriets historia i USA och andra länder?

P.S. Alla frågor på provet hänger ihop med ovanstående frågor.

Större övning i att värdera och tolka källmaterial

Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar. (centralt innehåll historia 2a)

I delmomentet ingår en lite större uppgift där ni i mindre grupper ska tolka och värdera ett riktigt källmaterial (se här). Arkivet, som är digitalt, består av förfrågningar från före detta slavägare i Washington D.C. om att få ersättning för sina frigivna slavar.

Instuderingsuppgifter till provet slaveri

Exam.net kod: 5zaYJh (Öppet test om slaveri del 1)

Exam.net kod: ynVQkN (Öppet test om slaveri del 2)

Exam.net kod: kaWEdq (Öppet test om slaveri del 3)

Du får svaret direkt och kan göra testet hur många gånger som helst.

Slaveri, befrielse och motreaktioner 1500-2020

Några viktiga begrepp: träldom, Barbareskstaterna, Den transatlantiska slavhandeln, abolitionism, kväkare, grundlagsfäderna, plantage, den underjordiska järnvägen, King Cotton, juneteenth, medborgarrättsrörelsen.

Material inför provet

Provet kommer bestå av såväl flervalsfrågor och fritextfrågor. Alla delar av historieämnet kommer att finnas med: förklaringar till historisk förändring och kontinuitet, hur historia används, analys av källmaterial från tiden.

  • Kompendium 1 (övergripande artikel om slaveri)
  • Anteckningar
  • Slides och videor
  • Länk till dokumentär om Ku Klux Klan (SvtPlay)
  • Ej obligatoriska artiklar (i Google Classroom): Forskning om slaveriets betydelse för ojämlikheter i rikedom (GU), Historieskrivningen är ett vapen i kulturkriget (DN), historiebloggen i SvD om Denmark Vesey och Harrisons historia i SvD ”Onkel Toms stuga” präglad av rasism. Artikel i webbtidningen Politico om slaveriets avskaffande i Washington D.C. (länk). OBS! dessa artiklarna är alltså inte obligatorisk läsning.
Häfte till övning om Rekonstruktionen i USA (1865-1877)
Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik
Ett urval av uppgifter
  1. Bör Sverige införa en nationell minnesdag för slaveriet? (länk)
  2. Källövning om slaveriets avskaffande i Washington D.C. (länk)
  3. Rekonstruktionen och våldet mot de fria svarta 1865-1877 (länk)
Videor och slides om slaveri

Inför delprov 3 i historia

Under vecka 8 har vi delprov nummer 3 (av 5). Fokus på provet är den industriella revolutionen, de politiska ideologierna, imperialismen under 1800- och 1900-talen och första världskriget. Alla delar av historieämnet testas i vanlig ordning: källkritik, historiebruk, begrepp och såklart kunskaper om historiska förändringsprocesser, händelser och personer.

Informationen är för att ni ska kunna förbereda er på bästa sätt. I dokumentet nedan kan ni bland annat se vad skrivfrågorna på provet kommer att handla om. Här är en länk till samma dokument (länk).

Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik
Exempel på hur ni kan plugga till provet
  • Läsa och jobba med boken (se dokumentet för sidhänvisningar).
  • Titta på någon av filmer nedan och sammanfatta det viktigaste med exempelvis imperialismen, enligt filmen.
  • Diskutera imperialismen/första världskriget ur ett aktörsperspektiv och ur ett strukturellt perspektiv.
  • Låt någon förhöra dig på ett kapitel i boken (utgå från bokens frågor).
  • Gör någon eller par öppna exam.net-test.
Träna geografi

Träna på Europas politiska geografi före kriget 1914  och gränserna efter kriget på Seterra (före kriget, efter kriget).

Självrättande test om imperialism och  första världskriget

  1. Exam.net-test om imperialism, första världskriget (kod: Ac8am3)
  2. Google formulär-test om första världskriget (klicka här)
  3. Test på dina kunskaper om socialistisk/kommunistisk ideologi (klicka här)
  4. Diagnoser du gjort: yF5q5z (Om industrialisering), tMGZGY (Sverige under Gustavianska tiden).

Urfilm om industrialisering

URfilm om Imperialismen 

Videogenomgång om första världskriget

Urfilm om liberalismen

URfilm om nationalism

Videogenomgång om socialism och kommunism

Film om Förintelsen: Sauls son

Som en del av kursen historia 2a ska vi titta på analysera filmen Sauls son. I det centrala innehållet för historia 2a står:

Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.

Vi ska alltså titta på och analysera den ungerska filmen Sauls son från 2015 av László Nemes. Filmen är tung på flera sätt, dels är förstås själva ämnet tungt, men även själva skildringen av filmens huvudperson, Saul Ausländer, är inte helt konventionell. Kameran följer tätt bakom Saul genom hela filmen och har bara skärpa på Sauls absoluta närhet. Saul Ausländer är del av ett sonderkommando 1944 i Auschwitz-Birkenau. Hans och gruppens uppgifter inbegriper bl.a. att tömma gaskamrarna på lik. Utifrån de kunskaper jag inhämtat bygger filmen i hög utsträckning på vad vi idag vet om sonderkommando och Auschwitz, vilket är ett starkt skäl till att visa filmen. Filmen är förstås inte verkligheten utan är fiktion, Saul Ausländer är inte riktig person, men detaljer och beskrivningar av lägerlivet bygger på ambitiös research och man har bland annat använt sig av historikern Gideon Greif som konsult.

Saul Ausländer
Bild från filmen Sauls Son och visar huvudpersonen Saul Ausländer (Géza Röhrig).
Några begrepp som underlättar förståelsen av filmen

Sonderkommando = arbetsgrupp i lägret bestående av fångar. 

Kapo = Fånge som fungerade som chef och vakt över andra fångar. Oberkapo är en kapo som är chef över andra kapos. 

Rabbi(n) = judisk religiöst lärd expert som ofta leder ritualer och högtider. En judisk rabbin har liknande uppgifter och ansvar som en kristen präst, men till skillnad mot den kristna prästen utför rabbinen inga sakrament (heliga handlingar). 

Innan vi tittar på filmen tar vi reda på mer om Förintelsen och Auschwitz-Birkenau (länk)

Frågor som du ska tänka på under filmen
  1. Varför tror du att sonderkommando kallas för Geheimnisträger (bärare av hemligheter)?
  2. Hur ser man till att de blivande offren för gasning inte gör motstånd?
  3. Varför tror du att pojken man hittar i gaskammaren blir så viktig för Saul? 
  4. I filmen har man vid två (men mest ett) tillfällen utgått från kända autentiska fotografier från Auschwitz. Varför använder regissören autentiska fotografier i berättelsen om Saul Ausländer?
  5. I filmen visas en konflikt mellan några fångar i sonderkommando. Abraham vill göra uppror och väpnat motstånd medan oberkapo Biedermann vill fotografera och dokumentera grymheterna och se till att omvärlden får kunskap. Vilken typ av motstånd var mest effektivt? 
  6. Är Saul Ausländer ett offer, åskådare (bystander), hjälte/hjälpare eller förövare?
  7. Hur beskrivs avhumaniseringen av lägerfångar och offer i filmen?
  8. Vad tycker du om filmens slut?
Övergripande diskussionsfrågor efter filmen
  1. Vilka motiv eller skäl, tror du, att filmskaparen  László Nemes hade när han gjorde filmen? (Tänk på att det kan finnas flera olika skäl till historiebruket).
  2. Ger filmen en trovärdig skildring av Förintelsen i allmänhet och livet i ett sonderkommando i Auschwitz-Birkenau i synnerhet? (källkritik)
  3. Kan spelfilmer om Förintelsen vara trovärdiga? Eller förminskas brottet av filmatiseringar och litterära gestaltningar?
  4. Är Saul Ausländer trovärdig ur ett psykologiskt perspektiv?
  5. Vilka reaktioner har filmen hittills mött? (Recensioner, debatter)
  6. Behövs filmer om Förintelsen och andra mörka kapitel i mänsklighetens historia? Fyller de en funktion?

Sverige i slutet av den tidigmoderna tiden

Ni har haft ett större prov om tidigmodern tid som inbegrep reformationen, vetenskapliga landvinningar, geografiska upptäckter och kolonialism, upplysningen och frihetskrig och revolution. Vi ska under tre lektioner särskilt vrida blicken mot Sverige och Norden.

Första lektionen: En övergripande presentation av Sverige under Gustaviansk tid (1772-1809) som bland annat innebar födelsen av Svenska akademin och förlusten av Finland, men vi ska också tala om början för en svensk judendom med Aaron Isaac och ny svensk religionslagstiftning.

Andra lektionen: Den transatlantiska slavhandeln och Sverige. Mellan 1784 och 18-1878 var Saint-Barthélemy i Västindien en svensk koloni. Vilken roll spelade Sverige i slavhandeln över Atlanten? Hur ska man minnas slavhandeln? Frågan har diskuterats i det har lämnats in flera motioner till riksdagen (se här).

Tredje lektionen: Nordens gränser förändras mycket under perioden. Danmark som var Nordens mest aktiva sjömakt med flera kolonier (Danska Västindien, Danska Guldkusten, Danska Indien, Grönland, Island, Färöarna) och en stark flotta led stora förluster till följd av Napoleonkrigen och förlorade Norge till Sverige. Sverige förlorade Finland till Ryssland och fick en fransk kung. Norge var för en kort tid självständigt 1814 men tvingades in i en personalunionen med Sverige. Dramatiska tider med andra ord.

Fjärde lektionen: Varför förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland? (Aktör/struktur). Träna på att bygga en historisk förklaring.

Filmer om tiden

Film om Aaron Isaac och svensk-judisk historia

Svensk slavhandel – länk till film från UR från 2016.

Samtal mellan historieprofessorerna Klas-Göran Karlsson och Holger Weiss – samtalet är intressant framför allt för vårt arbete med historiebruk och slaveriet.

Folkmord och brott mot mänskligheten HT25 & VT26

I vår andra delkurs i historia 2a ska vi analysera folkmord i modern tid. Vi rör oss mellan det sena 1800-talet fram till våra dagar. Delkursen hänger ihop med de nästkommande delmomenten om slaveri och avkolonisering.

Era kunskaper kommer bedömas i diskussioner som t.ex. när ni diskuterar och analyserar filmen Sauls son från 2015 samt skriver ett prov. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter med hjälp av begrepp från Genocide watch. 

Grovplanering av delmomentet
WP Data Tables
Viktiga begrepp under delkursen om folkmord

Brott mot mänskligheten, förklaringsmodell, Intention, funktionalism, porajmos, förändring, kontinuitet, brott mot mänskligheten, folkmord, klassificering, symbolisering, diskriminering, avhumanisering, förberedelse, organisering, utrotning, förnekelse, aktör, offer, förövare, åskådare, källkritik, kvarleva, berättande källa, relevans, äkthet, oberoende, samtidighet, tendens.

Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang

1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, Förintelsen (inkl. porajmos) under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna.

Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används

Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.

Källor till kunskap

I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historias webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.

Länk till text om folkmordet i det Osmanska riket av historikern Klas-Göran Karlsson (klicka här).

Flera texter om exempelvis folkmordet på Herero- och Namafolken hittar du i vårt Google  Classroom.

Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik

Download [215.63 KB]

Frågan vi ska diskutera: Varför tog det så lång tid innan världen reagerade på massmördandet?

Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet

Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.

  1. Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
  2. Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
  3. Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
  4. Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
  5. Tillverka egna instuderingsuppgifter/provfrågor.
  6. Låt någon förhöra dig.
  7. Skaffa en förhörsapp som till exempel Anki.
  8. Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
  9. Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. varför det inte är tillåtet att tala offentligt om folkmordet på armenier i dagens Turkiet).
  10. Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Öppna test på temat folkmord (endast flervalsfrågor).

Exam.net: EB3Ped (övergripande: begrepp och fakta) eller qfz4oM eller 6cXHhi (blandat)

Du kan göra testen så många du behöver/vill.

Tre skrivfrågor (som du får i förväg till provet)

  1. Jämför olika folkmord (inklusive Förintelsen) med hjälp av Genocide watch:s begrepp som till exempel klassificering, avhumanisering.  Resonemanget ska vara strukturerat med hjälp av begreppen och avlutas med en slutsats. I denna uppgift är det bra om du kan använda kunskaper från tidigare arbetsområden (Ryssland-Ukraina och Slaveriet).
  2. Diskutera olika förklaringar till folkmord. Finns det generella förklaringar eller bör man förklara varje enskilt folkmord för sig? Intentionalism och funktionalism, aktör eller struktur?
  3. Går folkmord att förhindra? Vilka verktyg fungerar? Juridiken? Vad får oss/människor att agera? (Se Åmarks text).

P.S. Tänk också på att i provet kommer ni bedöma källmaterial kopplat till temat och hur historien om folkmord används och använts (historiebruk).

Länkar

Film om folkmordet i Rwanda som ligger Ur play: klicka här.

Film och text, på Forum för levande historias webbplats, om Gregory Stantons begrepp för beskriva stegen mot folkmord (klicka här).

Videor och slides från undervisningen

Förintelsens faser

Det rättsliga efterspelet till Förintelsen

Folkmordet på Herero- och Namafolken (Genocide watch)
Folkmordet på det Osmanska rikets armenier 1915 (Genocide watch)

Förintelsen & Genocide watch: 8 steg mot folkmord
Hur ska man minnas folkmord?

Skrivfrågor på provet om tidigmodern tid

På provet kommer du och din klass få en skrivuppgift som handlar om viktiga förändringsprocesser under tidigmodern tid (ca. 1450-1800). Du ska analysera förändringsprocessen med hjälp av begreppen aktör, struktur och förklaring.

Centrala globala förändringsprocesser och händelser, till exempel jordbrukets utveckling, teknisk utveckling, förändrat resursutnyttjande, migration, kolonialism och frigörelse, folkmord, konflikter och internationellt samarbete. Långa historiska linjer med fokus på levnadsvillkor och makt.
Tillämpning av historiska begrepp på olika historiska frågeställningar i relation till det historiska innehållet. Hur begreppen aktör och struktur, orsak och konsekvens samt kontinuitet och förändring kan användas för att beskriva och förklara historiska förhållanden och förändringsprocesser.

A. Reformationen: Diskutera hur och förklara varför Europa splittrades religiöst i en katolsk och en protestantisk del under 1500-talet. 1. Analysera reformationen ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Martin Luther spelade) för att kyrkan splittrades. 2. Analysera hur reformationen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och läskunnighet. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

B. Kolonialism: Diskutera hur och varför Europeiska sjömakter koloniserade stora delar av Amerika och Asien under tidigmodern tid.1. Analysera och förklara den europeiska kolonialismen ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Columbus spelade). 2.  Analysera och förklara hur kolonialismen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och efterfrågan. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

C. Den amerikanska revolutionen/frihetskriget: Diskutera hur och varför 13 brittiska kolonier i Nordamerika bröt sig loss och bildade USA.1. Analysera och förklara det amerikanska frihetskriget ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll brittiska staten och George Washington spelade). 2. Analysera och förklara hur frihetskriget påverkades av strukturella faktorer som t.ex. nya politiska idéer och stormaktspolitik. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

D. Den vetenskapliga revolutionen: Diskutera hur och varför vetenskapen gjorde stora framsteg under tidigmodern tid.1. Analysera och förklara den vetenskapliga revolutionenur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Galilei och Newton spelade). 2. Analysera och förklara hur vetenskapen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och katolska kyrkans ställning. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

Hur plugga inför uppgiften: aktör och struktur?

Kom till exempel på ämneshandledningen. Ta med historieboken och arbeta med ”bladet” nedan.

Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik

Download [45.41 KB]

Skrivfråga om historiebruk
Bildkälla: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Christopher_Columbus_Statue.jpg
Historia används både för att påverka samhället och för att skapa och stärka olika identiteter. Eleverna ska därför analysera och utveckla kunskaper om hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia samt ges möjlighet att reflektera över kulturarvens betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning. På så vis bidrar undervisningen i historia till att eleverna bättre kan förstå nutiden och utveckla förmåga att orientera sig inför framtiden. (Saxat ur historieämnets syfte)

Den andra skrivfrågan kommer ni att få analysera hur historiska personer och händelser från tidigmodern tid används (historiebruk) exempelvis idag. Statyn ovan restes 1893 i delstaten Rhode Island. Bronsstatyn har vandaliserats flera gånger mellan 2010 och senast 2019. Tänkbara frågor:

  1. Varför har statyn vandaliserats och målats med röd färg och textbudskap som ”mördare” och ”Stoppa firandet av folkmord”?
  2. Är det rimligt att anklaga Columbus för mord och folkmord?
  3. Vilka reaktioner har vandaliseringen och de målade budskapen mött? Vilka följder har  vandaliseringen fått?

Man kan såklart också analysera varför statyn restes i slutet av 1800-talet. Då ansågs inte statyn som kontroversiell av dem som reste den. Uppenbarligen har synen på Columbus förändrats i samhället. Skrivuppgiften ni får kommer självklart utgå från en historia som jag kan förvänta mig att ni känner till.

Modell för analys av historiebruk