Inför prov 4 i historia 1b VT24

Under veckorna 12 och 13 har vi prov nummer 4 (av 5). Fokus på provet är den europeiska imperialismen under 1800- och 1900-talen och första världskriget, samt lite om den ryska revolutionen.

Dokument med sidhänvisningar, begrepp med mera (klicka här). EK22 ska utgå från detta dokument eftersom de skriver vecka 12 (klicka här).

Självrättande test om imperialism och  första världskriget

  1. Exam.net-test om imperialism, första världskriget (kod: Ymt7dR)
  2. Google formulär-test om första världskriget (klicka här)

Quiz om ryska revolutionen och den kommunistiska ideologin

  1. Test på dina kunskaper om ryska revolutionen (klicka här)
  2. Test på dina kunskaper om socialistisk/kommunistisk ideologi (klicka här)

URfilm om Imperialismen 

Videogenomgång om första världskriget

Videogenomgång om socialism och kommunism

Kalla krigets spioner VT24

Under våren läser vi ett tema i kursen historia 2a om spioner och spionorganisationer under kalla kriget. Ni gör  några mindre grupparbeten om viktiga personer under kalla kriget och en paruppgift om spioner och spionorganisationer. Temat examineras genom dels en bedömd diskussion och ett prov.

 

Vi spelar spelet När då då med frågekort om kalla kriget mer allmänt och spioner och spionorganisationer i synnerhet.

Grovplanering

Veckor: 5-12 (vecka 9 – sportlov)

Länk till dokumentärerna Kalla krigets hemliga kod och Överklasspionerna.

Länk till  en väldigt intressant dokumentär om Stasi och fotbollen i DDR som heter FC Stasi (klicka här).

Fredag vecka 12 har ni prov på området. Provet testar (1) mer allmänna kunskaper om kalla kriget: orsaker, händelser och skeenden, det för att ni ska kunna sätta in spionaffärer och organisationer i ett historiskt sammanhang. Ni testas också på (2) era kunskaper om spioner och säkerhets- och underrättelseorganisationer. (3) Ni kommer också att få analysera och värdera källor från kalla krigets dagar.

Instuderingsuppgifter till provet
Instuderingsuppgifter - kalla krigets spioner (530.8 KiB, 18 downloads)
Öppna tester (årtal, begrepp och andra fakta)

Länk till quiz om kalla krigets spioner (klicka här)

Öppet Exam.net test (Kod: qGpVCi)

Fritextfrågor på provet
  • Diskutera spionernas a) motiv under kalla kriget med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet, och b) om de hade någon betydelse för kalla krigets utgång.
  • Resonera om  likheter och skillnader mellan öst- och västblockets underrättelse- och säkerhetstjänster under kalla kriget.
Litteratur

Till provet ingår kapitlet Spioner och agenter under kalla kriget (s. 186-207) och delkapitlen Det kalla kriget (s. 181-184) och Källor och källkritik (s. 52-61) i Alla tiders historia 2-3.

DN-artikeln: Det betyder orden – DN reder ut 13 termer om spioneri (2022-11-26).

Paruppgift om kalla krigets spioner och spionverksamheter

Dokument som kortfattat beskriver momentet
Kalla krigets spioner och spionorganisationer (1.1 MiB, 16 downloads)
Videogenomgångar om kalla kriget

Träna inför prov i historia om revolutioner VT24

Vecka 7 och 8 (lite olika beroende på klass) har vi ett prov på den historia vi hittills läst. Mest handlar det om att ni ska visa era kunskaper om de stora politiska, ekonomiska och sociala förändringarna i Europa och Amerika under 1700- och 1800-talen.

Beskrivning och sidhänvisningar
Plugguide till prov i februari 2024 (147.8 KiB, 141 downloads)
Längre fritextfrågor (ni får två)
  1. En skrivfråga kommer utgå från att se och analysera ett skeende från olika perspektiv. Exempelvis: Diskutera den Amerikanska/industriella/franska revolutionen ur olika perspektiv.
  2. Den andra skrivfrågan utgår att ni ska analysera historiebruk. Historiebruket kommer handla om någon av ovan nämnda revolutioner.
Öppna test (Exam.net)

Exam.net: JBXFn5 (frågor om historiska fakta, skeenden, orsaker mm).

Exam.net: fyfxcu (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).

Presentationer

Källkritik

Historiebruk & historiesyn (tänk särskilt på den modell vi använder när vi analyserar olika bruk av historien

Amerikanska revolutionen

Franska revolutionen och Napoleon

Industriella revolutionen ur olika perspektiv

Ideologier

Prov om medeltiden, vikingar och tidigmodern tid HT23

Vecka 49 kommer det vara ett test på dina kunskaper om medeltiden, vikingar och början på den tidigmoderna tiden. Alla delar av historieämnet kommer att testas. Räkna också med några repetitionsuppgifter om forntiden och antiken.

Särskilt viktiga frågor och begrepp
  1. Varför upphörde medeltiden? Övergången mellan medeltiden och tidigmodern tid är viktig.
  2. Beskriv det medeltida ståndssamhället med begrepp som naturahushållning, handel, städer, vasaller, riddare, förläningar, påve, katolska kyrkan, latin, tionde, kloster, abbedissa, abbot, livegenskap, teg, hjulplog, dagsverke, korståg, tempelriddare, det heliga landet.
  3. Nordisk och svensk medeltid: Vem var vikingen? Varför gav sig vikingarna ut på långa färder? Varför upphörde vikingatiden?
  4. Analysera trovärdigheten i olika källor från tidsperioderna (Källkritik).
  5. Hur har bilden av vikingen vuxit fram och förändrats? Hur används vikingar idag i media och politik? (Historiebruk)
Instuderingsuppgifter
Instuderingsuppgifter - historia 1b prov 2 (2.4 MiB, 2189 downloads)
Öppna test i Exam.net

Du kan göra om testerna och du får resultatet direkt efter att du lämnat in provet.

Examtest som testar kunskaper om begrepp: 2roxUt

Minidiagnos om medeltiden: BBqjsL

Öppet test som överlappar instuderingsuppgifterna 1-9: XyCLg8

Google formulär-quizar

Länk till quiz om vikingatiden (klicka här)

Länk till quiz om medeltiden (klicka här)

Tema folkmord HT23 VT24

I vår andra delkurs i historia 2a ska vi analysera folkmord i modern tid. Vi rör oss mellan det sena 1800-talet fram till våra dagar. Delkursen hänger ihop med föregående om kolonialism, imperialism och slaveri. Era kunskaper kommer bedömas i dels diskussioner (talar om när), inlämning av analys av film (Sauls son från 2015) samt dels ett prov. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter med hjälp av begrepp från Genocide watch

Vecka Innehåll
45 Intro: studieteknik, Gregory Stantons modell, folkmordsbegreppet. Förintelsen - repetition,
46 Innehåll: Särskilt fokus på Förintelsen. Fredagslektionen: Studiebesök på Förintelsemuseet.
47 Innehåll: Särskilt fokus på antingen folkmorden i Namibia och på armenier i Osmanska riket
48 Innehåll: Särskilt fokus på Rwanda/Srebrenica och händelser i vår samtid.
49 Innehåll: Folkmordens rättsliga konsekvenser: Nürnberg, Internationella brottmålsdomstolen i Haag.
50 Innehåll: Film Sauls son
51 Innehåll: Inlämning och diskussion: Sauls son (onsdag)
Jullov
2 Folkmordet i Rwanda 1994 och skriva klart reflektion kring filmen Sauls son
3 Srebrenica 1995 och de juridiska följderna av folkmord
4 Juridiska följderna av folkmord FREDAG: prov på temat
Viktiga begrepp under delkursen om folkmord

Brott mot mänskligheten, förklaringsmodell, Intention, funktionalism, förändring, kontinuitet, brott mot mänskligheten, folkmord, klassificering, symbolisering, diskriminering, avhumanisering, förberedelse, organisering, utrotning, förnekelse, aktör, offer, förövare, åskådare, källkritik, kvarleva, berättande källa, relevans, äkthet, oberoende, samtidighet, tendens.

Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang

1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, Förintelsen under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna och/eller hungersnöden i Ukraina under Stalin.

Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används

Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.

Källor till kunskap

I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historias webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.

Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet

Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.

  1. Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
  2. Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
  3. Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
  4. Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
  5. Tillverka egna instuderingsuppgifter/provfrågor.
  6. Låt någon förhöra dig.
  7. Skaffa en förhörsapp som till exempel Anki.
  8. Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
  9. Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. varför det inte är tillåtet att tala offentligt om folkmordet på armenier i dagens Turkiet).
  10. Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Öppna test på temat folkmord (endast flervalsfrågor).

Exam.net: WBVKz3 (övergripande: begrepp och fakta)

Du kan göra testen så många du behöver/vill.

Tre skrivfrågor (som du får i förväg till provet vecka 4)

  1. Jämför olika folkmord (inklusive Förintelsen) med hjälp av Genocide watch:s begrepp som till exempel klassificering, avhumanisering.  Resonemanget ska vara strukturerat med hjälp av begreppen och avlutas med en slutsats.
  2. Diskutera olika förklaringar till folkmord. Finns det generella förklaringar eller bör man förklara varje enskilt folkmord för sig?
  3. Går folkmord att förhindra? Vilka verktyg fungerar? Juridiken?

P.S. Tänk också på att i provet kommer ni bedöma källmaterial kopplat till temat och hur historien om folkmord används och använts (historiebruk).

Länkar

Film om folkmordet i Rwanda som ligger Ur play: klicka här.

Film och text, på Forum för levande historias webbplats, om Gregory Stantons begrepp för beskriva stegen mot folkmord (klicka här).

Videor och slides från undervisningen

Förintelsen

Det rättsliga efterspelet

Folkmordet på Herero- och Namafolken
Folkmordet på det Osmanska rikets armenier 1915

Förintelsen

Tema: avkolonisering och slaveri

Tema: Avkolonisering och slaveri

Detta tema delas upp i två rubriker 1) Avkolonisering av Amerika, Asien och Afrika (1776-1980) och 2) Slaveri, befrielse och motreaktioner (1500-2000). Vi kommer att studera avkolonisering och slaveri ur historieämnets alla delar; vi ska till exempel studera förändringsprocesser, analysera källor och hur historien används och använts.  I kursen historia 2a ska särskilt ”[f]örmåga[n] att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv” lyftas i undervisningen.

De två delrubrikerna hör ihop av ett par skäl, dels för att kolonialism och slaveri hör ihop genom att ekonomisk exploatering och vinning är en viktig och central drivkraft bakom kolonialism. För att ekonomiskt exploatera exempelvis kolonierna i Västindien användes ofri arbetskraft – slavar. Dels hänger avkolonisering och slaveri ihop genom att människor som arbetat mot slaveri och rasism hämtade inspiration från rörelser som kämpade för avkolonisering. Martin Luther King och medborgarrörelsen i USA inspirerades av Mahatma Gandhi och Quit India Movement.

Övergripande frågor till momentet

Nyckelbegrepp: förändringsprocesser, förklaringar (idealism, historiematerialism).

  • Vilka var de viktigaste orsakerna till kolonialism/imperialism?
  • Vilka är de viktigaste orsakerna till avkoloniseringen (främst under efterkrigstiden)? Denna fråga är viktigare än den förra.
  • Vilka var drivkrafterna till den transatlantiska slavhandeln?
  • Varför avskaffades den transatlantiska slavhandeln under 1800-talet?
  • Vilken roll spelade Sverige i den transatlantiska slavhandeln?
  • Hur såg slaveriet i USA ut under tiden före inbördeskriget?
  • Varför avskaffades slaveriet i USA?
  • Vilka var (är) konsekvenserna av slaveriet i USA efter inbördeskriget?

P.S. Alla frågor på provet hänger ihop med ovanstående frågor.

Instuderingsuppgifter till provet om avkolonisering och slaveri
Instuderingsuppgifter - prov avkolonisering och slaveri (132.3 KiB, 77 downloads)
Öppet test (quizz)

Exam.net kod: Mu9B1u

Du får svaret direkt och kan göra testet hur många gånger som helst.

Del 1: Avkolonisering från 1776-1980

Några viktiga begrepp: kolonialism, imperialism, bosättarkolonialism, handelsstationer, råvaror, handelskapitalism, nationalism, socialism, efterkrigstiden, kommunism.

Del 2: Slaveri, befrielse och motreaktioner 1500-2000

Några viktiga begrepp: Den transatlantiska slavhandeln, abolitionism, kväkare, grundlagsfäderna, plantage, den underjordiska järnvägen, King Cotton, juneteenth, medborgarrättsrörelsen.

Material inför provet

Provet kommer bestå av såväl flervalsfrågor och fritextfrågor. Alla delar av historieämnet kommer att finnas med: förklaringar till historisk förändring och kontinuitet, hur historia används, analys av källmaterial från tiden.

  • Kompendium 1
  • Texter om imperialism (idealistiska och materialistiska förklaringar)
  • Anteckningar
  • Slides och videor
Slides och videor
Avkolonisering

Slaveri och medborgarrättsrörelse i USA
Videor om slaveri

Första provet i historia 1b höstterminen 2023

Vecka 41 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas.

Saxat från skolverket (länk – klicka här):

(1) Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. (2) Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. (3) Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. (4) Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. (5) Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Hur kommer provet vara konstruerat?
  • Flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor.
  • Två längre fritextfrågor: Den första fritextfrågan kommer handla om förändringsprocesser: vad som driver förändring i historien. Den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden eller antiken används.

Tänk på att detta endast är ett av flera tillfällen att visa dina kunskaper. Gissningsvis kommer du vara säkrare i dina analysera av historien, historiebruket och att bedöma källors värde när vi närmar oss slutet av kursen.

Vad handlar provet om?
  • Kunskaper om tidsperioderna: Förhistorien (inte så mycket), forntiden, antiken och lite medeltid. Exempelvis var och när homo sapiens uppstod och hur hon bland annat skapade högkulturer i Mesopotamien, Egypten, Indus och Kina. Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och Antiken (s. 31-68).
  • Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
Instuderingsuppgifter till provet
Instuderingsuppgifter till historieprov nr 1 (569.2 KiB, 806 downloads)
Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom.

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quizar eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Uruk, överskott) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Quizzar om historia (fler tillkommer)
  • Quizz om förhistorien (klicka här)
  • Quizz om övergången till forntiden och högkulturer (klicka här)
  • Quizz om källkritik (klicka här)
  • Öppet test i Exam.net – provkod: Mu9B1u (Du/ni kan göra testet hur många gånger ni vill  och du får resultatet direkt efter du lämnat in testet.)

 

Avslutande prov på kursen historia 1b

På provet vecka 22 kommer flera uppgifter bygga på kunskaper från hela kursen och från alla tidsperioder vi studerat. Fokus på provet kommer emellertid att vara: mellankrigstiden, andra världskriget, förintelsen och kalla kriget. 

  • Mellankrigstiden: Utvecklingen i framför allt Tyskland men även utvecklingen i Sverige, USA, Japan, Sovjet och Italien tas i beaktande. Viktiga begrepp: inflation, ekonomisk depression, det glada 20-talet, nazism, fascism, demokrati, revanschism, dolkstötslegenden.
  • Andra världskriget: Krigets orsaker och konsekvenser är i fokus liksom kriget i Europa. Varför krig? Varför vann de allierade? Viktiga begrepp: Axelmakterna, de allierade, världskrig.
  • Förintelsen: Vad var förintelsen? Varför? Hur utfördes förintelsen? Vilken roll spelade Sverige och svenskar i förintelsen? Viktiga begrepp: intentionalister, funktionalister, koncentrationsläger, förintelseläger, SS, einsatzgruppen, getto, offer, förövare och åskådare.
  • Kalla kriget: Vad var det kalla kriget? Vilka orsaker låg bakom konflikten? Varför upphörde konflikten? Viktiga begrepp: kommunism, kapitalism, demokrati, terrorbalans, krig via ombud, järnridån, NATO, Warszawapakten, neutralitet.
Genomgångar (alla publiceras inte här men de finns i Google Classroom)
Mellankrigstiden

I boken kan du läsa om mellankrigstiden på s. 299-320, 337-343.

Presentation av mellankrigstiden: USA, Japan m.fl. (Klicka här).

Presentation om Tyskland under mellankrigstiden: nazism, fascism mm (klicka här)

Presentation och uppgifter om Dolkstötslegenden (klicka här).

Viktiga begrepp och frågor: fascism, nazism, dolkstötslegenden, antisemitism. Frågor/problem: Förklara hur nazismen växte fram i Tyskland. Hur påverkade frederna efter första världskriget Europa och Tyskland?

Andra världskriget

I boken kan du läsa om andra världskriget på s. 321-336, 344-350.

Presentation om andra världskriget (klicka här).

Viktiga frågor: Varför blev det krig i Europa 1939? Vilka händelser ledde fram till kriget? Vilka var krigets vändpunkter? Varför segrade de allierade?

Förintelsen

I boken kan du läsa om Förintelsen på s. 331-336.

En presentation om bakgrunden och begrepp som behövs för att beskriva Förintelsen (klicka här).

En presentation om Förintelsens faser (klicka här).

En presentation om Sverige och Förintelsen (klicka här).

Kalla kriget

boken kan du läsa om andra kalla kriget på s. 363-383.

En presentation om begrepp som beskriver kalla kriget (klicka här)

En presentation om kalla kriget (klicka här)

Självrättande test

Övergripande test på Exam.net: Znq1B9 (kod till ett test med repetitionsuppgifter från hela historia 1b).

Självrättande test om FörintelsenExam.net: 9ZvFqa

Avkolonisering och spåren av kolonialism

I detta tema ska vi fördjupa oss särskilt i hur de europeiska stormakternas kolonier gjorde sig fria under efterkrigstiden: från Indiens självständighet 1947 fram till att apartheidsystemet i Sydafrika avskaffades 1994. Andra delen i temat är USA:s moderna historia från rekonstruktionen efter inbördeskriget till de så kallade Jim Crowe-lagar och medborgarrättsrörelsen, BLM och vilken roll ras spelar i amerikansk politik.

Exempel på viktiga frågor …

  • Vilka var orsakerna till de forna koloniernas frigörelse under efterkrigstiden?
  • Hur påverkar slaveriets historia dagens USA?
  • Hur används slaveriets historia i amerikansk (och svensk) politik idag?
Material
  • Textkompendium: du förväntas ha läst och bearbetat kompendiet till provet vecka 18.
  • Novellen Hängningen (1931) av författaren George Orwell.
  • Filmer på Urplay.se: serien om fransk kolonialism (se här) och programmet Imperialism i serien Historia förklarad (se här). Vidare finns en film som heter Effekterna av Jim Crow-lagarna (se här).
Om provet vecka 18
  • På provet fokuseras det på avkoloniseringens förlopp, orsaker och konsekvenser. En fråga kommer handla om att jämföra avkoloniseringen mellan länder som Indien och Algeriet.
  • Viktiga personer som till exempel Gandhi, Jinnah; Sukarno, Mandela och Sarojini Naidu.
  • Viktiga rörelser och organisationer som till exempel ANC, Quit India, INC, FLN med flera.
Grovplanering
Vecka måndag fredag
14 Introduktion och dokumentär. Långfredag - lediga
15 Påsklov Påsklov
16 Avkoloniseringen av brittiska Indien. Avkoloniseringen av Asien (Indokina, Indonesien mm)
17 Avkoloniseringen av Afrika Avkoloniseringen av Afrika: tema Sydafrika, apartheid mm
18 1 maj - lediga Prov: Avkoloniseringen av Asien och Afrika
19 Deltema 2: USA:s moderna historia: översikt USA:s moderna historia: tema Jim Crow, etc.
20 Källövning: tema rasism Klämdag - lediga
21 Forts. källövning och diskussion Fokus historiebruk (Hur man använder historien i dagens USA)
22 Fokus på historieanvändning i dagens USA Prov: källkritik och historiebruk (utgår från deltema 2)
23 Klämdag (dag innan nationaldag) Extra provtillfälle onsdag i aulan & deadline för betyg på fredag.

Kalla krigets spioner och spionorganisationer

Under våren läser vi ett mindre tema i kursen historia 2a. Ni gör ett mindre grupparbete som sträcker sig över fyra lektioner och som avslutas med att ni och era grupper redovisar tidslinjer, slutsatser och att vi spelar spelet När då då med frågekort om kalla kriget mer allmänt men om spioner och spionorganisationer i synnerhet.

Grovplanering
vecka måndag fredag
2 Jullovets sista dag! Några begrepp och dokumentär om Oleg Penkovskij
3 Introduktion till uppgift och börja arbeta. Arbete i gruppen.
4 Arbete och redovisning av tidslinje. Spela: När då då (special edition)
5 Sammanfatta kalla kriget: olika förklaringar ... PROV

Länk till dokumentären – Spionen som räddade världen.

Länk till serie om kalla kriget på Svtplay (klicka här)

Länk till quiz om kalla krigets spioner (klicka här)

Fredag vecka 5 har ni prov på området. Provet testar (1) mer allmänna kunskaper om kalla kriget: orsaker, händelser och skeenden, det för att ni ska kunna sätta in spionaffärer och organisationer i ett historiskt sammanhang. Ni testas också på (2) era kunskaper om spioner och säkerhets- och underrättelseorganisationer. De större frågorna handlar om att se spionverksamheternas betydelse under kalla kriget och om spioner och organisationer som KGB och CIA säger något centralt om tiden. På provet kommer ni också få resonera om (3) hur kalla krigets spioner framställs i moderna serier, filmer och böcker idag (2000-talet). Viktiga begrepp är ideologi, idealism, materialism, förändring och kontinuitet.

Litteratur

Till provet ingår kapitlet Spioner och agenter under kalla kriget (s. 186-207) och delkapitlet Historiebruk – hur historien används och några sidor av Historikerns arbete (s. 44-48) i Alla tiders historia 2-3.

DN-artikeln: Det betyder orden – DN reder ut 13 termer om spioneri (2022-11-26).

Gruppuppgift om kalla krigets spioner och spionverksamheter

Gruppuppgift om kalla krigets spioner (203.9 KiB, 1988 downloads)
Dokument som kortfattat beskriver momentet
Beskrivning av moment: kalla krigets spioner (184.9 KiB, 1710 downloads)
Videogenomgångar om kalla kriget