Antika styrelsesätt – demokrati och republik

Demokrati och republik

I kursplanen och närmare bestämt det centrala innehållet bestäms vilken historia vi ska läsa. Exakt hur mycket och var tonvikten ska ligga bestämmer vi på skolan själva. 

”Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.

I årskurs 7 ska vi under vårterminens första arbetsmoment titta närmare på hur tidsperioden antiken påverkat vår egen tid. Vårt fokus kommer främst vara på hur den antika stadsstaten Aten och det romerska riket styrdes. Aten blev känt för att det under ca. 200 år var en demokrati och Rom styrdes under nästan 500 år som en republik.

Antiken – 800 fkr. till 500 e.kr.

Antiken är en tidsperiod som de flesta historiker menar omfattar de grekiska stadsstaternas framväxt under 800-700-talen f.kr,  fram till och med det västromerska rikets fall ca 500 (e.kr). Tidsperioden används mest i västerländsk historieskrivning. Vi ska prata mer i klassrummet om varför man delar in historien i olika perioder och vad som anses typiskt för antiken.

Aten – antikens mest kända demokrati

På 500-talet f.kr. förändrades Atens styre från fåvälde och envälde till en för tiden radikal demokrati där även fattiga fiskare, bönder och hantverkare fick vara med och påverka stadsstatens politik. Innan man införde demokrati var spänningarna stora mellan fattiga och rika och hotade att få stadsstaten att falla sönder. De rika tvingades gå med på demokratiska reformer eftersom man insåg att de fattiga behövdes för att försvara Aten och för att helt enkelt få stadsstaten att fungera.

Stadsstaten Aten bestod inte bara av själva staden utan inbegrep även landskapet och halvön Attika. Befolkningen uppgick till ca. 250.000 människor och av dessa var mellan 30-50.000 (10-20%) fria män som fick delta i folkförsamlingen och rösta. Kvinnor, bofasta utlänningar (metoiker) och slavar var uteslutna från den politiska makten. För att få rösta i folkförsamlingen var man alltså tvungen att vara man, atenare och dessutom ha genomfört en typ av militär träning, vilket vanligen skedde när den unge mannen fyllde 20-21 år.

Aten var inte den enda eller ens den första demokratin, flera grekiska stadsstater var periodvis demokratier, bland andra grannstaten Megara. Aten var emellertid den klart största stadsstaten med ett demokratiskt styre och Aten har också efterlämnat flest historiska källor till hur demokratin fungerade. Impulserna till den grekiska demokratin anses främst ha kommit från de feniciska stadsstaterna i östra medelhavet. Fenicierna var liksom som många av de grekiska stadsstaterna skickliga handelsmän och det var även fenicierna som uppfann föregångaren till det moderna alfabetet.

Folkförsamling, domstol och ämbeten

Folkförsamlingen samlades på en kulle i Aten som heter Pnyx. Det var en form av direkt demokrati, där de fria männen röstade på de förslag de ansåg bäst. Man röstade alltså inte på politiker och partier som i dagens Sverige. Vår form av demokrati kallas representativ demokrati eller indirekt demokrati. I folkförsamlingen kunde alla rösta, tala och argumentera, men det krävdes både mod och skicklighet om man skulle lyckas hålla ett övertygande tal.

Att vara fri man i Aten innebar att man förväntades delta i stadsstatens politik men också i dess dagliga skötsel, som t.ex. att ta hand om stadens hästar och att brunnarna gav vatten. Varje år valdes och lottades tusentals män att sitta i domstolar, jobba som ämbetsmän eller sitta i rådet, Atens regering som bland annat förberedde mötena på Pnyx. Det gällde att vara aktiv som medborgare och atenarna hade ett ord för de som inte var intresserade eller okunniga om politik – idiot.

Demokratin i Aten under antiken

Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

Om du vill se en video om den Atenska demokratin kan du klicka här eller här (en fördjupning).

Den romerska republiken

Ungefär samtidigt som Aten blev en demokrati blev den lilla stadsstaten Rom på Italienska halvön republik. Tidigare var Rom en monarki och styrdes av kungar. När den republikanska eran inleddes på 500-talet f.kr. blev själva ordet för kung, rex, ett skällsord. Republikens fria romerska män hade rösträtt, men den romerska eliten såg till att behålla en stor del av makten genom att endast de rika kunde bli valda till prestigefulla ämbeten och sitta i senaten. Hur som helst kunde inte den romerska eliten helt kosta på sig att ignorera de fattiga romarna, det var trots allt de som röstade fram vilka som skulle bli konsuler, det vill säga det högsta ämbetet i Rom.

Folkförsamlingarna, senaten och ämbetsmännen

I Rom delades makten mellan folkförsamlingarna, senaten och ämbetsmännen. Att dela makten mellan olika institutioner kallas maktdelning. Tanken är att inte all politisk makt ska hamna hos några få eller en särskild grupp, som t.ex. en kung eller hos adeln.

Folkförsamlingarna

Alla fria romerska män som var tillräckligt gamla för att gå ut i krig fick delta i folkförsamlingarnas arbete. Arbetet innebar bland annat att rösta på lagförslag och på kandidaterna som ställde upp i valen. Den romerska folkförsamlingen var inte som den Atenska som hade fri debatt. De romerska männen fick bara ta ställning (ja/nej) till de förslag som lades fram av ämbetsmännen.

Senaten

I senaten satt vanligen 300 rika romare. De 300 senatorerna tillhörde vanligen Roms elit sedan flera generationer. Från början hade bara Roms adel, de så kallade patricierna tillåtelse att sitta i senaten, men med tiden fick även rika och inflytelserika icke-patricier (plebejer) delta. Alla senatorer i Senaten hade tidigare haft mer eller mindre höga ämbeten som till exempel konsul och var därför vana vid makt. Senaten gav endast råd till ämbetsmännen som skulle styra Rom, men deras ord vägde mycket tungt, de hade vad man kallade auktoritet.

Ämbetsmännen

Det högsta ämbetet i Rom var konsul och för varje år valdes två konsuler. De växlade under året som Roms högste ämbetsman. Men båda konsulerna hade veto, vilket innebar att de kunde stoppa varandras lagförslag. Årligen valdes många ämbeten i Rom och för överklassens män var det en oemotståndlig karriärväg att försöka nå toppen och bli vald till konsul. Under speciella omständigheter (krig) kunde Rom styras av en diktator. Diktatorn kunde själv ta beslut utan att lyssna till senaten eller en medkonsul, men diktatorsmakten var endast tillfällig, max 6 månader. Julius Caesar försökte bli diktator på livstid, men blev mördad av en grupp senatorer som ansåg att Caesar var på väg att stjälpa republiken och införa en sorts monarki, något som var ett rött skynke för många romare.

Andra ämbeten man kunde väljas till var praetor, edil, kvestor och censor. De utförde arbeten som domare, ekonom, festfixare med mera.

Om du vill se en video som förklarar mer i detalj hur republiken fungerade kan du klicka här.

Rom under republiken

Ett litet test på dina kunskaper om den romerska republiken under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Rom under republiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
6Slut
Återgå

Antikens politiska arv

Det politiska arvet från Aten och Rom är ofta synligt och konkret. Världen har idag ett grekiskt ord, demokrati, för att beskriva ett styre där folket har den övergripande makten att bestämma. Ett land som inte styrs av en kung som ärvt makten, utan helst styrs av en vald ledare kallar vi idag republik. När USA skapades och Frankrike omskapades i slutet av 1700-talet inspirerades man av antikens styrelsesätt. man ville ha ett alternativ till Europas enväldiga kungar. Det ”nya” fann man istället i antikens fria stater Aten och Rom. Gissningsvis kommer vi hitta massor av spår från antiken när vi undersöker och studerar dåtiden.

George Washington, USAs förste president avbildades som den romerske politikern Cincinnatus.

Historia åk 7 – från antiken till industriella revolutionen VT 2021

Den historia vi ska läsa, diskutera och jobba med under vårterminen 2021 är minst sagt omfattande: antiken, amerikanska frihetskriget, franska revolutionen och den industriella revolutionen. Vi kommer arbeta med alla långsiktiga mål i ämnet historia. Ni kommer lära er om viktiga skeenden och förändringar i människans historia, hur man värderar historiska källor och hur man kan analysera historieanvändning (historiebruk). 

Fyra bilder som representerar de olika tidsperioderna och skeendena vi läser om i åk 7.

Varför ska man läsa historia?

Hur blev du den du är idag? När du svarar på frågan kommer du kanske fundera kring biologi och medfödda egenskaper, men gissningsvis spelar uppväxten och dina erfarenheter en stor roll. Det vill säga, din historia har varit med och format dig.

Vi läser historia av många skäl. Ett viktigt skäl är att vi vill förstå samtiden. Vilka är krafterna som skapat dagens värld med klimatförändringar, globalisering, välfärd och fattigdom, krig och fred, demokrati och diktatur? Om vi vill förstå dagens konflikter, eller mindre frågor som varför skolmaten är gratis går vi till historien och letar efter svar. Det historiska perspektivet förklarar ofta mycket.

Att lära sig om och få en förståelse för hur människor genom historien levt, kämpat, löst problem, skapat problem och handskats med exempelvis pandemier, naturkatastrofer, svält, plötslig rikedom är både intressant i sig men också lärorikt. Historien kan faktiskt ge oss kunskaper som gör det lättare att tänka om framtiden.

Om vi ska lära oss något av historien krävs att den historia vi läser är sann. Felaktiga och missvisande bilder av historien gör att vi kanske tar fel beslut. För att bygga upp en rimligt sann bild av historien behövs källor som t.ex. dagböcker och husruiner. Inom historieämnet finns en lång tradition och metoder för hur man tolkar och värderar källor. Historieämnet ger oss verktyg att tänka kritiskt och undersökande.

Planering historia åk 7 VT 2021

HI ÅK 7 Planering VT 2021 (419.9 KiB, 376 downloads)

Kunskapsmål och kunskapskrav i historia

Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 1362 downloads)
Förmågorna Inför Np Historia Vt 2015 (2.5 MiB, 6774 downloads)

Historia åk 7: tre delområden

  • Antika statsskick - Politik och befolkning under den atenska demokratin och den romerska republiken. (Centralt innehåll i fokus: "Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.").Du kan läsa här om Atens och Roms statsskick.
  • 1700-talets politiska revolutioner: Upplysningen, den amerikanska revolutionen och den franska. Vad förändrades? (Centralt innehåll i fokus: "Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.").
  • Den industriella revolutionen: fokus på Storbritannien, orsaker och följder. (Centralt innehåll i fokus: "Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.")

GrovPlanering

Musik från antikens Grekland?

Musik från franska revolutionen

Så här skriver ne.se om Marseljäsen Frankrikes nationalsång ”Marseljäsens upphovsman var Claude-Joseph Rouget de Lisle, som diktade och komponerade den en natt i april 1792 i Strasbourg. Sången fick snabbt spridning genom sin uppfordrande text och kongeniala musik och blev franska revolutionens sång framför andra.”

Diagnoser & Prov

  • Sammanlagt 5-6 diagnoser under momentet. Diagnoserna används inte i första hand som bedömningsunderlag av mig (er lärare) utan är mest till för er (elever) att kolla att ni hänger med.
  • Läxa till första lektionen om Rom – titta på en dokumentär om Julius Caesar som ligger på svtplay (klicka här).
  • Sammanfattande prov  vecka 11 (mitten mars)

Studieteknik – tips på hur du kan plugga

Klicka här!

Självrättande test

Klicka här!

Genomgångar: youtube och slideshare

Begreppsanvändning

Antiken – den atenska demokratin

Antiken – den romerska republiken

1700-talets politiska revolutioner



Den industriella revolutionen

Historia åk 9 HT 2020

Vi avslutar höstterminen 2020 och inleder vårterminen 2020 med att läsa historia veckorna 42 t.o.m. vecka 2. De första veckorna kommer vi att läsa om folkmord under 1900-talet. Vi kommer diskutera orsaker till och förutsättningar för och konsekvenser av Förintelsen och folkmorden i Osmanska riket, Rwanda  och i det forna Jugoslavien på 1990-talet. 

Tidsperioden som är i fokus är 1945-2020, från kalla krigets början till elfte september 2001 när World Trade centers tvillingtorn och Pentagon utsattes för terrorattacker som skakade världen.  Även om vi mest kommer titta på 1900-talet ska vi också blicka framåt, hur ser världen ut när ni (åk-9-elever) är vuxna och gamla?

Inlägget uppdaterades: 2020-10-23

Grovplanering historia åk 9
veckaLänkar till NElektionsinnehåll
42Tema folkmord
43Tema folkmord och föreläsning av Dina och Jovan Rajs
44Läslov
45Tema folkmord: Förintelsen, Rwanda, Srebrenica (diagnos + bedömningsuppgift)
46Fokus: olika aspekter av kalla kriget - militära konflikter, vetenskaplig prestige (diagnos)
47Fokus: Olika aspekter av kalla kriget - Koreakriget, rymdkapplöpning, avkolonisering osv.
48Varför kollapsade östblocket? Prov - främst historisk referensram.
49Fokus: Utvecklingen efter Sovjets fall. Afghanistan vägen mot elfte september
50Fokus: Utvecklingen efter elfte september-attackerna 2001: Irak, Afghanistan, al-Qaida, IS, Orbán, Putin
51Fokus: historiebruk och begreppsparet förändring-kontinuitet
2Repetition
3Avslutande bedömningsuppgift - Förändring och kontinuitet
Prov- och testdatum
  • Diagnoser sker regelbundet
  • Bedömningsuppgift: källkritik och historiebruk kommer att ske vecka 45 eller första lektionen vecka 46.
  • Vecka 48: prov i historia (i huvudsak historisk referensram)
Kunskapskrav och grovplanering
Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 1362 downloads)
Viktiga begrepp: folkmord & efterkrigstiden

Avspänningspolitik, kalla kriget, folkmord, förintelsen, brott mot mänskligheten, FN, säkerhetsrådet, NATO, Warszawapakten, järnridån, ideologi, nazism,  kommunism, liberalism, välfärdssamhälle, folkhemmet, rekordåren, dominoteorin, kapprustning, terrorbalans, kolonialism, FNL, EU, Berlinmuren, heta linjen, apartheid, perestrojka, glasnost, medborgarrättsrörelsen, islamism, jihadism.

Testa om du har koll på begreppen! (Klicka här)

Viktiga personer (fr.a. politiskt under efterkrigstiden)
Efterkrigstidens persongalleri: Hur har de påverkat och/eller förändrat historien?

Per-Albin Hansson, John F. Kennedy, Olof Palme, Margaret Thatcher, Ronald Reagan, Michail Gorbatjov, Josef Stalin, Rosa Parks, Ho Chi Minh, Nelson Mandela, Nikita Chrusjtjov, Fidel Castro, Indira Gandhi, Winston Churchill, Mahatma Gandhi, Mao Zedong, Usama bin ladin,

Testa om du har koll på personerna som förändrade världen! (Klicka här)

Viktig geografi att ha koll på …

Öst- och Västtyskland, Berlin, Balkan, Haag, Nürnberg, Treblinka, Auschwitz, Jugoslavien, Sovjetunionen, Kuba, Sydostasien,Kambodja, Nordvietnam, Sydvietnam, Hanoi, Saigon, Nord- och Sydkorea, järnridåns sträckning, New York, Afghanistan, Irak, Syrien, Mellanöstern.

Testa om du har koll på geografin! (länk kommer inom kort)

Nyckelfrågor och historiska problem: Förintelsen och andra folkmord
  1. Orsaker till och konsekvenser av Förintelsen.
  2. Har 1900-talets och efterkrigstidens folkmord och grymheter gemensamma mönster och orsaker?
  3. Hur försöker man att förhindra nya folkmord? Och vilka möjligheter ser du i att förhindra storskaliga grymheter mot människor?
Nyckelfrågor och historiska problem: efterkrigstiden
  1. Orsaker till och konsekvenser av kalla kriget.
  2. Orsaker till och konsekvenser av välfärdssamhällets framväxt.
  3. Hur och varför avkoloniserades Afrika och Asien under andra hälften av 1900-talet?
  4. Varför blev det aldrig ett direkt krig mellan USA och Sovjet?
  5. Hur var det att leva i öst respektive väst?
  6. Varför upphörde kalla kriget? Och vad hände sedan?
  7. Orsaker till och konsekvenser av 9/11 (alltså terrordåden 11 september 2001).
  8. Förändring och kontinuitet vad gäller makt, politik, folkmord och levnadsförhållanden?
  9. Hur ser framtiden ut?
Självrättande test om förintelsen och andra folkmord
Självrättande test om efterkrigstiden

Klicka här om du göra ett självrättande test om efterkrigstiden.

Genomgångar i klassrummet: folkmord, kalla kriget …
Förintelsens bakgrund

Förintelsens faser

Förintelsen – det rättsliga efterspelet

Kalla krigets orsaker och inledning

Begrepp för att analysera och beskriva det kalla kriget

Sovjets kollaps och vägen mot elfte septemberattackerna

Avkoloniseringen och kalla kriget – genomgång

Sverige och det kalla kriget

Övning: efterkrigstidens persongalleri

Lektioner om historiebruk

Lektionerna har använts i grundskolan, i årskurserna 7-9. Några kan nog även anpassas för gymnasieelever. Andra begrepp som jag emellanåt använder när vi pysslar med historiebruk är historiesyn, historieförfalskning och källkritik.

Har själv på senare år försökt att undvika  Klas-Göran Karlssons mycket använda kategorisering av historiebruk, se här, eftersom min erfarenhet är att eleverna då fokuserar för mycket på att kategorisera historiebruket och att flera av kategorierna (t.ex. politiskt, moraliskt och ideologiskt historiebruk) är svåra och näst intill omöjlig att hålla isär. Frågorna kommer mest handla om ”Är det här politiskt eller ideologiskt historiebruk?”. Det viktigaste, enligt mig, är att eleverna förstår att det finns många skäl och orsaker till att historia används, och att användandet kan ge upphov till reella följder och högst verkliga känslomässiga reaktioner.

Video om historiebruk

Presentation av historieämnet

Presentationen innehåller ett par övningar, uppgifter med historiebruk.

Lektioner om historiebruk i pdf-format

Historiebruk - Sparta och Tredje riket (726.2 KiB, 633 downloads)
Läxa historiebruk (531.0 KiB, 355 downloads)
Passchendaele Filmuppgift (561.1 KiB, 928 downloads)
Leninuppgifter (417.2 KiB, 443 downloads)
Övning - Presidenter och terrorister (2.0 MiB, 897 downloads)
Putin försöker skriva om historien (457.8 KiB, 891 downloads)
The Patriot Historieanvändning (618.2 KiB, 2575 downloads)

 

Historieundervisning i årskurs 9

I årskurs nio läser vi om folkmord under 1900-talet och mer allmänt om efterkrigstiden med fokus på kalla kriget. När vi läser om Förintelsen, Rwanda 1994 och Srebrenica använder vi oss bland annat av Genocide watch begreppsapparat för att förutse och analysera folkmord. Som ett återkommande inslag i undervisningen åker vi också till Armémuseum och bjuder in Dina och Jovan Rajs som överlevde Förintelsen.

Bilder från Dina och Jovans föreläsning januari 2020

Bilder från Armémuseum februari 2020

Historia åk 7 – från antiken till industriella revolutionen VT 2020

Den historia vi ska läsa, diskutera och jobba med under vårterminen 2020 är minst sagt omfattande: antiken, amerikanska frihetskriget, franska revolutionen och den industriella revolutionen.

Fyra bilder som representerar de olika tidsperioderna och skeendena vi läser om i åk 7.

Kunskapskraven i historia

Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 1362 downloads)
Förmågorna Inför Np Historia Vt 2015 (2.5 MiB, 6774 downloads)

Historia åk 7: tre arbetsområden

  • Antika statsskick - Politik och befolkning under den atenska demokratin och den romerska republiken. (Centralt innehåll i fokus: "Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.") Sidor i boken: Aten s. 33-36, Rom s.55-56.
  • 1700-talets politiska revolutioner: den amerikanska revolutionen och den franska. Vad förändrades? (Centralt innehåll i fokus: "Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.") Amerikanska frihetskriget s. 118-127, franska revolutionen s. 128-142.
  • Den industriella revolutionen: fokus på Storbritanninen, orsaker och följder. (Centralt innehåll i fokus: "Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.") Industriella revolutionen s. 100-110.

GrovPlanering

Musik från antikens Grekland?

Musik från franska revolutionen

Så här skriver ne.se om Marseljäsen Frankrikes nationalsång ”Marseljäsens upphovsman var Claude-Joseph Rouget de Lisle, som diktade och komponerade den en natt i april 1792 i Strasbourg. Sången fick snabbt spridning genom sin uppfordrande text och kongeniala musik och blev franska revolutionens sång framför andra.”

Läxor & Diagnoser

  • Med 3-5 lektioners mellanrum kommer diagnoser att genomföras. Diagnoserna används inte i första hand som bedömningsunderlag av mig (er lärare) utan är mest till för eleverna att kolla att de hänger med.
  • Läxa till fredag 24/1 – titta på en dokumentär om Julius Caesar som ligger på svtplay (klicka här). När du tittat på dokumentären ska du också fortsätta skriva på diskussionstråden om Caesar i canvas.
  • Oförberett test: någon gång under veckorna vi jobbar med historia kommer ett oförberett test om sådant vi jobbat med på lektionerna. Se till att hänga med på lektionerna och läsa i historieboken (läs sidorna i grovplaneringen gärna innan själva lektionen).
  • Prov veckorna 6 (februari) och 11 (mars)

Studieteknik – tips för hur du kan plugga för att minnas

Klicka här!

Självrättande test

Klicka här!

Genomgångar: youtube och slideshare

Begreppsanvändning

Antiken – den atenska demokratin

Antiken – den romerska republiken

1700-talets politiska revolutioner



Den industriella revolutionen

Historia åk 9 läsåret 2019-2020

Vi avslutar höstterminen 2019 och inleder vårterminen 2020 med att läsa historia veckorna 51 t.o.m. vecka 10. De första veckorna kommer vi att läsa om folkmord under 1900-talet. Vi kommer diskutera orsaker till och förutsättningar för och konsekvenser av Förintelsen och folkmorden i Osmanska riket, Rwanda  och i det forna Jugoslavien på 1990-talet. 

Tidsperioden som är i fokus är 1945-2020, från kalla krigets början till elfte september 2001 när World Trade centers tvillingtorn och Pentagon utsattes för terrorattacker som skakade världen.  Även om vi mest kommer titta på 1900-talet ska vi också blicka framåt, hur ser världen ut när ni (åk-9-elever) är vuxna och gamla?

Inlägget uppdaterades: 2020-01-13

Grovplanering historia åk 9
veckasidor i bokenlektionsinnehåll
51Tema folkmord
2s. 321-324Tema folkmord (blir kanske inga lektioner)
3Tema folkmord Föreläsning och frågestund i aulan med förintelseöverlevarna Dina och Jovan Rajs. I veckan tittar vi också på filmen Sauls son.
4Tema folkmord: Förintelsen, Rwanda, Srebrenica
5s. 258-275Fokus: olika aspekter av kalla kriget - militära konflikter, vetenskaplig prestige
6s. 276-281, 300-305Fokus: Olika aspekter av kalla kriget - Koreakriget, rymdkapplöpning, avkolonisering osv.
7Varför kollapsade östblocket? Följder i vår tid av kalla kriget (t.ex. 11-septemberattackerna). Sverige under perioden.
8s. 321-347Fokus: Utvecklingen efter Sovjets fall. Al-Qaida, Afghanistan, Irak, Kina. Prov: historisk referensram
9Sportlov
10Källkritik + historiebruk (fokus på efterkrigstiden och tiden efter 2001)
11Källkritik + historiebruk
12Test: Historieanvändning och källkritik
Prov- och testdatum
  • Diagnoser sker vid ett par, tre tillfällen
  • Vecka 8: prov i historia (i huvudsak historisk referensram)
  • Vecka 12: Bedömning i källkritik och historiebruk
Kunskapskrav och grovplanering
Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 1362 downloads)
Viktiga begrepp: folkmord & efterkrigstiden

Kalla kriget, folkmord,förintelsen, brott mot mänskligheten, FN, säkerhetsrådet, NATO, Warszawapakten, järnridån, ideologi, nazism,  kommunism, liberalism, välfärdssamhälle, folkhemmet, rekordåren, dominoteorin, kapprustning, terrorbalans, kolonialism, FNL, EU, Berlinmuren, heta linjen, apartheid, perestrojka, glasnost, medborgarrättsrörelsen, islamism, jihadism.

Testa om du har koll på begreppen! (Klicka här)

Viktiga personer (fr.a. politiskt under efterkrigstiden)
Efterkrigstidens persongalleri: Hur har de påverkat och/eller förändrat historien?

Per-Albin Hansson, John F. Kennedy, Olof Palme, Margaret Thatcher, Ronald Reagan, Michail Gorbatjov, Josef Stalin, Rosa Parks, Ho Chi Minh, Nelson Mandela, Nikita Chrusjtjov, Fidel Castro, Indira Gandhi, Winston Churchill, Mahatma Gandhi, Mao Zedong, Usama bin ladin,

Testa om du har koll på personerna som förändrade världen! (Klicka här)

Viktig geografi att ha koll på …

Öst- och Västtyskland, Berlin, Balkan, Haag, Nürnberg, Treblinka, Auschwitz, Jugoslavien, Sovjetunionen, Kuba, Sydostasien,Kambodja, Nordvietnam, Sydvietnam, Hanoi, Saigon, Nord- och Sydkorea, järnridåns sträckning, New York, Afghanistan, Irak, Syrien, Mellanöstern.

Testa om du har koll på geografin! (länk kommer inom kort)

Nyckelfrågor och historiska problem: Förintelsen och andra folkmord
  1. Orsaker till och konsekvenser av Förintelsen.
  2. Har 1900-talets och efterkrigstidens folkmord och grymheter gemensamma mönster och orsaker?
  3. Hur försöker man att förhindra nya folkmord? Och vilka möjligheter ser du i att förhindra storskaliga grymheter mot människor?
Nyckelfrågor och historiska problem: efterkrigstiden
  1. Orsaker till och konsekvenser av kalla kriget.
  2. Orsaker till och konsekvenser av välfärdssamhällets framväxt.
  3. Hur och varför avkoloniserades Afrika och Asien under andra hälften av 1900-talet?
  4. Varför blev det aldrig ett direkt krig mellan USA och Sovjet?
  5. Hur var det att leva i öst respektive väst?
  6. Varför upphörde kalla kriget? Och vad hände sedan?
  7. Orsaker till och konsekvenser av 9/11 (alltså terrordåden 11 september 2001).
  8. Förändring och kontinuitet vad gäller makt, politik, folkmord och levnadsförhållanden?
  9. Hur ser framtiden ut?
Självrättande test

Klicka här om du göra ett självrättande test om efterkrigstiden.

Genomgångar i klassrummet: folkmord, kalla kriget …
Förintelsens bakgrund

Förintelsens faser

Kalla krigets orsaker och inledning

Begrepp för att analysera och beskriva det kalla kriget

Sovjets kollaps och vägen mot elfte septemberattackerna

Avkoloniseringen och kalla kriget – genomgång

Sverige och det kalla kriget

Övning: efterkrigstidens persongalleri

Övningar i historiebruk

Putin och Kreml försöker skriva om historien

Rysslands president Vladimir Putin och Kreml (Rysslands maktcentrum) har på senare tid försökt att revidera historien om hur andra världskriget startade. DN och journalisten Michael Winiarski skrev en artikel om saken och jag tänkte att det var ett bra material att använda som grund för en uppgift om historiebruk.

Ladda ned övningen här:
Övning: Putin försöker skriva om historien (2019) (712.9 KiB, 1151 downloads)

Genomgångar i klassrummet i historia åk 9

Genomgångar i klassrummet: folkmord, kalla kriget

Genomgång om bakgrunden till Förintelsen

Genomgång om om Förintelsens faser

Genocide Watch-varningsklockor/faser (exempel från Förintelsen)

Kalla krigets orsaker och inledning

Begrepp för att analysera och beskriva det kalla kriget

Sovjets kollaps och vägen mot elfte septemberattackerna

Avkoloniseringen och kalla kriget – genomgång

Sverige och det kalla kriget

Genomgångar om förintelsen

Del 1 om förintelsen – begrepp och bakgrund

Test på att du hängt med! (Klicka här)

 Del 2 om förintelsen – förintelsens faser

Klicka här om du vill testa att du hängde med i genomgången!
Del 3 om förintelsen – förintelsens rättsliga efterspel