Kategori: historia

Slaveri, befrielse och motreaktioner VT26

Tema: Slaveri, befrielse och motreaktioner

Slaveri, befrielse och motreaktioner (1500-2020) hänger ihop med flera andra teman vi har haft eller kommer att fördjupa oss i under kursen, som till exempel avkolonisering och folkmord. Vi kommer att studera slaveriet ur historieämnets alla delar; vi ska till exempel studera förändringsprocesser, analysera källor och hur historien används och använts.  I kursen historia 2a ska särskilt ”[f]örmåga[n] att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv” lyftas i undervisningen.

Tid (grovplanering) för delmomentet

Schema kommer.

Övergripande frågor till momentet

Nyckelbegrepp: förändringsprocesser, förklaringar (idealism, historiematerialism: vad formar och driver världen? Idéer? Materiella levnadsförhållanden? enskilda aktörer eller strukturer?)

  • Vilka är drivkrafterna till slaveriet mer allmänt i ett historiskt perspektiv? Idéer om överlägsenhet och ojämlikhet? Materiella fördelar som till exempel billig arbetskraft som jobbar åt dig?
  • Varför avskaffades den transatlantiska slavhandeln under 1800-talet? Vilken roll spelade abolitionister som till exempel William Wilberforce och kväkarna? Vilken betydelse hade ekonomiska strukturella förändringar?
  • Vilken roll spelade Sverige i den transatlantiska slavhandeln?
  • Hur såg slaveriet i USA ut under tiden före inbördeskriget?
  • Varför avskaffades slaveriet i USA? Vilken roll spelade abolitionister som till exempel Fredrick Douglass, Harriet Beecher Stowe och Harriet Tubman? Vilken betydelse hade immigrationen av billig arbetskraft från Europa eller väckelserörelsens och liberala idéer och jämlikhet för slaveriets avskaffande?
  • Vilka var (är) konsekvenserna av slaveriet i USA efter inbördeskriget? Vilket arv har slaveriet lämnat i USA? Hur förhåller man sig till slaveriets historia i USA och andra länder?

P.S. Alla frågor på provet hänger ihop med ovanstående frågor.

Större övning i att värdera och tolka källmaterial

Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar. (centralt innehåll historia 2a)

I delmomentet ingår en lite större uppgift där ni i mindre grupper ska tolka och värdera ett riktigt källmaterial (se här). Arkivet, som är digitalt, består av förfrågningar från före detta slavägare i Washington D.C. om att få ersättning för sina frigivna slavar.

Instuderingsuppgifter till provet slaveri

Exam.net kod: 5zaYJh (Öppet test om slaveri del 1)

Exam.net kod: ynVQkN (Öppet test om slaveri del 2)

Exam.net kod: kaWEdq (Öppet test om slaveri del 3 – är stängd för tillfället)

Du får svaret direkt och kan göra testet hur många gånger som helst.

Slaveri, befrielse och motreaktioner 1500-2020

Några viktiga begrepp: träldom, Barbareskstaterna, Den transatlantiska slavhandeln, abolitionism, kväkare, grundlagsfäderna, plantage, den underjordiska järnvägen, King Cotton, juneteenth, medborgarrättsrörelsen.

Material inför provet

Provet kommer bestå av såväl flervalsfrågor och fritextfrågor. Alla delar av historieämnet kommer att finnas med: förklaringar till historisk förändring och kontinuitet, hur historia används, analys av källmaterial från tiden.

  • Kompendium 1 (övergripande artikel om slaveri)
  • Artiklar (i Google Classroom): Forskning om slaveriets betydelse för ojämlikheter i rikedom (GU), Historieskrivningen är ett vapen i kulturkriget (DN), historiebloggen i SvD om Denmark Vesey och Harrisons historia i SvD ”Onkel Toms stuga” präglad av rasism.
  • Anteckningar
  • Slides och videor
  • Länk till film på URplay: samtal om svensk slavhandel (länk).
  • Länk till dokumentär om Ku Klux Klan (SvtPlay)
Videor och slides om slaveri

Inför delprov 3 i historia

Under vecka 8 har vi delprov nummer 3 (av 5). Fokus på provet är den industriella revolutionen, de politiska ideologierna, imperialismen under 1800- och 1900-talen och första världskriget. Alla delar av historieämnet testas i vanlig ordning: källkritik, historiebruk, begrepp och såklart kunskaper om historiska förändringsprocesser, händelser och personer.

Informationen är för att ni ska kunna förbereda er på bästa sätt. I dokumentet nedan kan ni bland annat se vad skrivfrågorna på provet kommer att handla om. Här är en länk till samma dokument (länk).

Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik
Exempel på hur ni kan plugga till provet
  • Läsa och jobba med boken (se dokumentet för sidhänvisningar).
  • Titta på någon av filmer nedan och sammanfatta det viktigaste med exempelvis imperialismen, enligt filmen.
  • Diskutera imperialismen/första världskriget ur ett aktörsperspektiv och ur ett strukturellt perspektiv.
  • Låt någon förhöra dig på ett kapitel i boken (utgå från bokens frågor).
  • Gör någon eller par öppna exam.net-test.
Träna geografi

Träna på Europas politiska geografi före kriget 1914  och gränserna efter kriget på Seterra (före kriget, efter kriget).

Självrättande test om imperialism och  första världskriget

  1. Exam.net-test om imperialism, första världskriget (kod: Ac8am3)
  2. Google formulär-test om första världskriget (klicka här)
  3. Test på dina kunskaper om socialistisk/kommunistisk ideologi (klicka här)
  4. Diagnoser du gjort: yF5q5z (Om industrialisering), tMGZGY (Sverige under Gustavianska tiden).

Urfilm om industrialisering

URfilm om Imperialismen 

Videogenomgång om första världskriget

Urfilm om liberalismen

URfilm om nationalism

Videogenomgång om socialism och kommunism

Film om Förintelsen: Sauls son

Som en del av kursen historia 2a ska vi titta på analysera filmen Sauls son. I det centrala innehållet för historia 2a står:

Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.

Vi ska alltså titta på och analysera den ungerska filmen Sauls son från 2015 av László Nemes. Filmen är tung på flera sätt, dels är förstås själva ämnet tungt, men även själva skildringen av filmens huvudperson, Saul Ausländer, är inte helt konventionell. Kameran följer tätt bakom Saul genom hela filmen och har bara skärpa på Sauls absoluta närhet. Saul Ausländer är del av ett sonderkommando 1944 i Auschwitz-Birkenau. Hans och gruppens uppgifter inbegriper bl.a. att tömma gaskamrarna på lik. Utifrån de kunskaper jag inhämtat bygger filmen i hög utsträckning på vad vi idag vet om sonderkommando och Auschwitz, vilket är ett starkt skäl till att visa filmen. Filmen är förstås inte verkligheten utan är fiktion, Saul Ausländer är inte riktig person, men detaljer och beskrivningar av lägerlivet bygger på ambitiös research och man har bland annat använt sig av historikern Gideon Greif som konsult.

Saul Ausländer
Bild från filmen Sauls Son och visar huvudpersonen Saul Ausländer (Géza Röhrig).
Några begrepp som underlättar förståelsen av filmen

Sonderkommando = arbetsgrupp i lägret bestående av fångar. 

Kapo = Fånge som fungerade som chef och vakt över andra fångar. Oberkapo är en kapo som är chef över andra kapos. 

Rabbi(n) = judisk religiöst lärd expert som ofta leder ritualer och högtider. En judisk rabbin har liknande uppgifter och ansvar som en kristen präst, men till skillnad mot den kristna prästen utför rabbinen inga sakrament (heliga handlingar). 

Innan vi tittar på filmen tar vi reda på mer om Förintelsen och Auschwitz-Birkenau (länk)

Frågor som du ska tänka på under filmen
  1. Varför tror du att sonderkommando kallas för Geheimnisträger (bärare av hemligheter)?
  2. Hur ser man till att de blivande offren för gasning inte gör motstånd?
  3. Varför tror du att pojken man hittar i gaskammaren blir så viktig för Saul? 
  4. I filmen har man vid två (men mest ett) tillfällen utgått från kända autentiska fotografier från Auschwitz. Varför använder regissören autentiska fotografier i berättelsen om Saul Ausländer?
  5. I filmen visas en konflikt mellan några fångar i sonderkommando. Abraham vill göra uppror och väpnat motstånd medan oberkapo Biedermann vill fotografera och dokumentera grymheterna och se till att omvärlden får kunskap. Vilken typ av motstånd var mest effektivt? 
  6. Är Saul Ausländer ett offer, åskådare (bystander), hjälte/hjälpare eller förövare?
  7. Hur beskrivs avhumaniseringen av lägerfångar och offer i filmen?
  8. Vad tycker du om filmens slut?
Övergripande diskussionsfrågor efter filmen
  1. Vilka motiv eller skäl, tror du, att filmskaparen  László Nemes hade när han gjorde filmen? (Tänk på att det kan finnas flera olika skäl till historiebruket).
  2. Ger filmen en trovärdig skildring av Förintelsen i allmänhet och livet i ett sonderkommando i Auschwitz-Birkenau i synnerhet? (källkritik)
  3. Kan spelfilmer om Förintelsen vara trovärdiga? Eller förminskas brottet av filmatiseringar och litterära gestaltningar?
  4. Är Saul Ausländer trovärdig ur ett psykologiskt perspektiv?
  5. Vilka reaktioner har filmen hittills mött? (Recensioner, debatter)
  6. Behövs filmer om Förintelsen och andra mörka kapitel i mänsklighetens historia? Fyller de en funktion?

Sverige i slutet av den tidigmoderna tiden

Ni har haft ett större prov om tidigmodern tid som inbegrep reformationen, vetenskapliga landvinningar, geografiska upptäckter och kolonialism, upplysningen och frihetskrig och revolution. Vi ska under tre lektioner särskilt vrida blicken mot Sverige och Norden.

Första lektionen: En övergripande presentation av Sverige under Gustaviansk tid (1772-1809) som bland annat innebar födelsen av Svenska akademin och förlusten av Finland, men vi ska också tala om början för en svensk judendom med Aaron Isaac och ny svensk religionslagstiftning.

Andra lektionen: Den transatlantiska slavhandeln och Sverige. Mellan 1784 och 18-1878 var Saint-Barthélemy i Västindien en svensk koloni. Vilken roll spelade Sverige i slavhandeln över Atlanten? Hur ska man minnas slavhandeln? Frågan har diskuterats i det har lämnats in flera motioner till riksdagen (se här).

Tredje lektionen: Nordens gränser förändras mycket under perioden. Danmark som var Nordens mest aktiva sjömakt med flera kolonier (Danska Västindien, Danska Guldkusten, Danska Indien, Grönland, Island, Färöarna) och en stark flotta led stora förluster till följd av Napoleonkrigen och förlorade Norge till Sverige. Sverige förlorade Finland till Ryssland och fick en fransk kung. Norge var för en kort tid självständigt 1814 men tvingades in i en personalunionen med Sverige. Dramatiska tider med andra ord.

Fjärde lektionen: Varför förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland? (Aktör/struktur). Träna på att bygga en historisk förklaring.

Filmer om tiden

Film om Aaron Isaac och svensk-judisk historia

Svensk slavhandel – länk till film från UR från 2016.

Samtal mellan historieprofessorerna Klas-Göran Karlsson och Holger Weiss – samtalet är intressant framför allt för vårt arbete med historiebruk och slaveriet.

Folkmord och brott mot mänskligheten HT25 & VT26

I vår andra delkurs i historia 2a ska vi analysera folkmord i modern tid. Vi rör oss mellan det sena 1800-talet fram till våra dagar. Delkursen hänger ihop med de nästkommande delmomenten om slaveri och avkolonisering.

Era kunskaper kommer bedömas i diskussioner som t.ex. när ni diskuterar och analyserar filmen Sauls son från 2015 samt skriver ett prov. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter med hjälp av begrepp från Genocide watch. 

Grovplanering av delmomentet
WP Data Tables
Viktiga begrepp under delkursen om folkmord

Brott mot mänskligheten, förklaringsmodell, Intention, funktionalism, porajmos, förändring, kontinuitet, brott mot mänskligheten, folkmord, klassificering, symbolisering, diskriminering, avhumanisering, förberedelse, organisering, utrotning, förnekelse, aktör, offer, förövare, åskådare, källkritik, kvarleva, berättande källa, relevans, äkthet, oberoende, samtidighet, tendens.

Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang

1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, Förintelsen (inkl. porajmos) under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna.

Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används

Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.

Källor till kunskap

I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historias webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.

Länk till text om folkmordet i det Osmanska riket av historikern Klas-Göran Karlsson (klicka här).

Flera texter om exempelvis folkmordet på Herero- och Namafolken hittar du i vårt Google  Classroom.

Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik

Download

Frågan vi ska diskutera: Varför tog det så lång tid innan världen reagerade på massmördandet?

Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet

Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.

  1. Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
  2. Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
  3. Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
  4. Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
  5. Tillverka egna instuderingsuppgifter/provfrågor.
  6. Låt någon förhöra dig.
  7. Skaffa en förhörsapp som till exempel Anki.
  8. Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
  9. Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. varför det inte är tillåtet att tala offentligt om folkmordet på armenier i dagens Turkiet).
  10. Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Öppna test på temat folkmord (endast flervalsfrågor).

Exam.net: EB3Ped (övergripande: begrepp och fakta) eller qfz4oM eller 6cXHhi (blandat)

Du kan göra testen så många du behöver/vill.

Tre skrivfrågor (som du får i förväg till provet)

  1. Jämför olika folkmord (inklusive Förintelsen) med hjälp av Genocide watch:s begrepp som till exempel klassificering, avhumanisering.  Resonemanget ska vara strukturerat med hjälp av begreppen och avlutas med en slutsats. I denna uppgift är det bra om du kan använda kunskaper från tidigare arbetsområden (Ryssland-Ukraina och Slaveriet).
  2. Diskutera olika förklaringar till folkmord. Finns det generella förklaringar eller bör man förklara varje enskilt folkmord för sig? Intentionalism och funktionalism, aktör eller struktur?
  3. Går folkmord att förhindra? Vilka verktyg fungerar? Juridiken? Vad får oss/människor att agera? (Se Åmarks text).

P.S. Tänk också på att i provet kommer ni bedöma källmaterial kopplat till temat och hur historien om folkmord används och använts (historiebruk).

Länkar

Film om folkmordet i Rwanda som ligger Ur play: klicka här.

Film och text, på Forum för levande historias webbplats, om Gregory Stantons begrepp för beskriva stegen mot folkmord (klicka här).

Videor och slides från undervisningen

Förintelsens faser

Det rättsliga efterspelet till Förintelsen

Folkmordet på Herero- och Namafolken (Genocide watch)
Folkmordet på det Osmanska rikets armenier 1915 (Genocide watch)

Förintelsen & Genocide watch: 8 steg mot folkmord
Hur ska man minnas folkmord?

Skrivfrågor på provet om tidigmodern tid

På provet kommer du och din klass få en skrivuppgift som handlar om viktiga förändringsprocesser under tidigmodern tid (ca. 1450-1800). Du ska analysera förändringsprocessen med hjälp av begreppen aktör, struktur och förklaring.

Centrala globala förändringsprocesser och händelser, till exempel jordbrukets utveckling, teknisk utveckling, förändrat resursutnyttjande, migration, kolonialism och frigörelse, folkmord, konflikter och internationellt samarbete. Långa historiska linjer med fokus på levnadsvillkor och makt.
Tillämpning av historiska begrepp på olika historiska frågeställningar i relation till det historiska innehållet. Hur begreppen aktör och struktur, orsak och konsekvens samt kontinuitet och förändring kan användas för att beskriva och förklara historiska förhållanden och förändringsprocesser.

A. Reformationen: Diskutera hur och förklara varför Europa splittrades religiöst i en katolsk och en protestantisk del under 1500-talet. 1. Analysera reformationen ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Martin Luther spelade) för att kyrkan splittrades. 2. Analysera hur reformationen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och läskunnighet. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

B. Kolonialism: Diskutera hur och varför Europeiska sjömakter koloniserade stora delar av Amerika och Asien under tidigmodern tid.1. Analysera och förklara den europeiska kolonialismen ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Columbus spelade). 2.  Analysera och förklara hur kolonialismen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och efterfrågan. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

C. Den amerikanska revolutionen/frihetskriget: Diskutera hur och varför 13 brittiska kolonier i Nordamerika bröt sig loss och bildade USA.1. Analysera och förklara det amerikanska frihetskriget ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll brittiska staten och George Washington spelade). 2. Analysera och förklara hur frihetskriget påverkades av strukturella faktorer som t.ex. nya politiska idéer och stormaktspolitik. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

D. Den vetenskapliga revolutionen: Diskutera hur och varför vetenskapen gjorde stora framsteg under tidigmodern tid.1. Analysera och förklara den vetenskapliga revolutionenur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Galilei och Newton spelade). 2. Analysera och förklara hur vetenskapen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och katolska kyrkans ställning. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

Hur plugga inför uppgiften: aktör och struktur?

Kom till exempel på ämneshandledningen. Ta med historieboken och arbeta med ”bladet” nedan.

Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik

Download [41.62 KB]

Skrivfråga om historiebruk
Bildkälla: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Christopher_Columbus_Statue.jpg
Historia används både för att påverka samhället och för att skapa och stärka olika identiteter. Eleverna ska därför analysera och utveckla kunskaper om hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia samt ges möjlighet att reflektera över kulturarvens betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning. På så vis bidrar undervisningen i historia till att eleverna bättre kan förstå nutiden och utveckla förmåga att orientera sig inför framtiden. (Saxat ur historieämnets syfte)

Den andra skrivfrågan kommer ni att få analysera hur historiska personer och händelser från tidigmodern tid används (historiebruk) exempelvis idag. Statyn ovan restes 1893 i delstaten Rhode Island. Bronsstatyn har vandaliserats flera gånger mellan 2010 och senast 2019. Tänkbara frågor:

  1. Varför har statyn vandaliserats och målats med röd färg och textbudskap som ”mördare” och ”Stoppa firandet av folkmord”?
  2. Är det rimligt att anklaga Columbus för mord och folkmord?
  3. Vilka reaktioner har vandaliseringen och de målade budskapen mött? Vilka följder har  vandaliseringen fått?

Man kan såklart också analysera varför statyn restes i slutet av 1800-talet. Då ansågs inte statyn som kontroversiell av dem som reste den. Uppenbarligen har synen på Columbus förändrats i samhället. Skrivuppgiften ni får kommer självklart utgå från en historia som jag kan förvänta mig att ni känner till.

Modell för analys av historiebruk

Stadsvandring HT25

Under kursen historia (nivå) 1B gör vi på Ebba Brahe gymnasium två stadsvandringar, en på hösten och en på våren. Här nedan är några bilder från höstvandringen. Efter stadsvandringen ska de ta en selfie med hela klassen tillsammans med ett förstahandsvittne till blodbadet 1520 och med en selfie med en replik av Sankt Göran och draken, samt göra ett quizz.

Stopp 1: Kornhamnstorg

Stopp 2: Storkyrkan

Stopp 3: Stortorget

Stopp 4: Uppdrag plus quizz
  1. Ta en selfie med hela klassen och ett förstahandsvittne till blodbadet i november 1520.
  2. Ta en selfie med hela klassen och en replik av Storkyrkans Sankt Göran och Draken i bakgrunden.
  3. Gör quizz – gärna i mindre grupper om 3-5. Exam.net (kod: bQX6W9)

 

Tidigmodern tid ca 1450-1800

Varför säger man att medeltiden tar slut under 1400-talet och att Europa går in i tidigmodern tid? Mycket av det vi förknippar med medeltiden fanns kvar, exempelvis var jordbruket den näring som sysselsatte överlägset flest människor och det som utgjorde basen i den tidigmoderna tidens ekonomi. Men, tiden förknippas med stora förändringar som oftast pågick under hundratals år, som till exempel att makten centraliserades, och ibland gick förändringarna snabbt; i början av 1500-talet genomgick stora delar av norra och västra Europa reformationen och skapade kyrkor skilda från påven och katolska kyrkan. Den tidigmoderna tiden är spännande.

Förändringsprocesser som vi ska studera under höstterminen

Förändringsprocesserna nedan ska vi analysera med hjälp av våra (numer kära) begreppspar: aktör och struktur, förändring och kontinuitet. På provet kommer ni att få analysera en av förändringsprocesserna.

  • Reformationen och motreformationen (den katolska enheten splittras)
  • Geografiska upptäckter och kolonisation (framför allt av Amerika och Asien)
  • Handelskapitalism och urbanisering (borgerskapet utmanar den traditionella makthierarkin)
  • Makten centraliseras, vanligen från adel till kung (Gustav Vasa är ett bra exempel)
  • Individualism och humanism (renässans och människosyn)
  • Den vetenskapliga revolutionen (empirism och rationalism)
  • Teknikutveckling (krut, kikare, kompass och tryckpressar)
Tidsperiodiska begrepp

Alla tidsperioder kan styckas och delas upp i mindre delar beroende på sammanhang; när vi exempelvis talar om svensk historia kan vi använda begrepp som Vasatiden, stormaktstiden, frihetstiden. Renässansen och Upplysningen brukar användas för att beskriva hur konstideal, synen på människan och kunskap förändras från senmedeltiden och framåt. Tidigmodern tid är alltså det övergripande begrepp.

Exam.net: hQUpCU (Om tidsperioder)

Källkritik och historiebruk

I vanlig ordning ska vi också väva in källkritik och historiebruk när vi studerar den tidigmoderna tiden. Ni kommer exempelvis att få läsa och analysera brev och från Columbus och klagoskrifter från franska bönder, samt diskutera Sveriges och Spaniens nationaldagar.

Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).

Studieteknik

Det kommer finnas öppna quizzar (Exam.net) för att ni ska träna på begrepp, fakta och samband. Eftersom jag vill uppmuntra god studieteknik (t.ex. att sprida ut lärandet och framplockning) kommer jag att stänga quizzarna i mitten av vecka 50. Jag kommer inte heller att dela alla slides (för att ni ska anteckna istället). På senaste provet kan jag se att många tycker att kronologin är svår – av det skälet kommer vi att sätta upp en lång tidsaxel i klassrummet (Oslo).

Hur provet kommer vara utformat

Det kommer vara ganska många flervalsfrågor som automaträttas. En stor del av de självrättande frågorna kommer ni att känna igen från diagnoser och andra öppna test (se nedan). Alla delar av historieämnet kommer att testas. På provet kommer det vara två större skrivfrågor. För mer information se här.

Öppna test (Exam.net)

Det kommer fler eller så gör jag om dem …

Exam.net: pFYtze (övergripande om hela perioden)

Exam.net: hQUpCU (Om tidsperioder)

Exam.net: QoA3dW (Frågor om conquistadorer och tidig spansk och portugisisk kolonisation)

Exam.net: vWvy7t(frågor om historiska fakta, skeenden, orsaker mm).

Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).

Exam.net: Nu4VZK (Lite blandat om 1700-talets historia)

Exam.net: rRzEgJ (lite blandat från stadsvandring och lektioner om VOC mm)

Videor om tiden

Grovplanering HT25 Historia (nivå) 1b
WP Data Tables

Första delprovet – historia nivå 1b

Vecka 41 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia nivå 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas; se punkterna nedan.

Saxat från skolverket (länk – klicka här):

Hur kommer provet vara konstruerat?
  • Flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor (Se diagnoserna.)
  • Två längre fritextfrågor: Den ena längre fritextfrågan kommer handla om att analysera en historisk förändringsprocess, den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden, antiken, medeltiden används.
Exempel på frågor om förändringsprocesser

Fritextfrågan utgår från sådant vi jobbat med på lektionerna, som till exempel romarrikets kristnande.

  • Varför reformerade atenarna sitt politiska system kring 500-talet f.kr? Varför gick man från ett oligarkiskt till ett demokratiskt styre?
  • Resonera om orsakerna till romarrikets undergång. (En klassisk fråga sedan Edvard Gibbons dagar.)
  • Varför blev romarriket kristet under 300- och 400-talen? Resonera med hjälp av begreppen aktör och struktur.
  • Resonera med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet när du beskriver övergången mellan antiken och medeltiden i europeisk historia.
  • Resonera om orsaker till korstågen, med hjälp av begreppen aktör och struktur.
Exempel på frågor om historiebruk

När vi analyserar historiebruk kommer vi genomgående ställa frågor om historiebrukets intentioner/funktion (varför) och rimligheten och tendensen (källkritiska aspekter) i historiebruket. Vi kommer också ställa frågor om historiebrukets följder och reaktioner, samt om det finns konkurrerande perspektiv på historien.

  1. Hur framställs perser respektive greker i filmen 300? Varför framställs de så? Är filmens skildring av kriget mellan perser och greker rimlig, utifrån ett källkritisk perspektiv? Vilka reaktioner fick filmen i olika delar av världen?
  2. Varför använder det amerikanska mc-gänget Infidels symboler, årtal och uttryck som för tankarna till korstågen under medeltiden? Vilka reaktioner kan deras användning av korstågs-referenser i olika sammanhang (några av dem har enligt medieuppgifter delat ut nödhjälp i Gaza för GHF:s räkning).
Tatueringen ”1095”, korset och mottot ”Frater in arma” syftar på korstågen, även om det inte användes av korsriddare.

Modell för analys av historiebruk

Vad handlar provet om?
  • Kunskaper om tidsperioderna: forntiden, antiken, hellenismen, senantiken och medeltiden.  Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och antiken (s. 31-68) och kapitlet om medeltiden (s. 69-89) och om svensk medeltid (s. 90-97).
  • Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, aktör, struktur, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
  • Fördjupning: Romarrikets kristnande. Flera av frågorna kommer att handla om romarrikets kristnande. Material (häfte och slides) hittar du här.

Grovplanering av höstterminen 2025 (historia nivå 1b)

WP Data Tables
Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Uruk, Konstantin) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Sammanfattning av SvD-artikeln om studieteknik (länk)

Artikeln är skriven av journalisten Maria Jelmini och publicerades i SvD 2022-03-09.
Öppna tester om historia och delprov 1
  • Öppet test i Exam.net – provkod: SqU6ME (Du/ni kan göra testet hur många gånger ni vill  och du får resultatet direkt efter du lämnat in testet.)
  • Öppet test i Exam.net – provkod: DLLnWe (Testar dina kunskaper om romarrikets kristnande).
  • Test om övergången till forntiden och högkulturer (klicka här)
  • Test om källkritik (klicka här)
Videor och slides

Antiken

Medeltiden

Kristendomen

 

 

Roms kristnade – individ eller struktur?

Bildkälla: By Gumr51 – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=16276135

Historieämnet på gymnasiet har som mål att eleverna dels ska nå lite historisk bildning, som till exempel kunskaper om centrala skeenden och tidsperioder, dels att eleverna ska lära sig hantera historieämnets verktyg så som källkritik och att använda begrepp för att analysera och tolka historien. Ett av begreppsparen som det talats och skrivits om ganska mycket genom åren är Aktör och Struktur.

Roms kristnande – aktör och struktur

Historia 1B (och nu nivå 1B) är ju som någon frustrerad lärare uttryckte saken ”det är som att springa genom ett museum”. Tiden är knapp och man behöver göra ett urval av historiska händelser, skeenden och processer. Vad är riktigt viktigt? I mitt urval finns tyvärr inte så mycket tid och plats för antikens historia, utöver två ”översiktslektioner” om den grekiska antiken och om romarriket ägnas 3 lektioner till en mindre fördjupning om Romarrikets kristnade som bland annat analyseras och diskuteras med begreppen aktör och struktur.

Text om romarrikets kristnande

Vanligen brukar jag inte skriva längre textmaterial till eleverna (oftare presentationer och kortare sammanfattningar i samband med övningar), men i detta fall saknades användbart material.

Roms kristnande (3030 nedladdningar )

Öppna tester i Exam.net (HT25)

Öppet test 1 i Exam.net – ange provnyckel DLLnWe

Arbetsgång

En lektion fokuserar på källkritik och mer traditionell romersk religiositet. Min intention är att lektionen ska innehålla både träning i att använda källkritiska verktyg och mer specifika kunskaper om den antika historien.

Den andra lektion består av en genomgång av begreppen aktör och struktur samt en sammanfattning av Romarrikets kristnande. Vidare ska lektionen ge eleverna tid att läsa och bearbeta texten utifrån några uppgifter, bland annat genom att diskutera samspelet mellan individuella aktörer och strukturer i mindre grupper.

Viktiga begrepp
Romarrikets kristnande ur ett aktörsperspektiv

Romarrikets kristnande ur strukturella perspektiv

Länkar

Artikel i SO-didaktik från 2016 ”Individ eller struktur? Att lära elever elever resonera om historia.”