Lektionerna har använts i grundskolan, i årskurserna 7-9. Några kan nog även anpassas för gymnasieelever. Andra begrepp som jag emellanåt använder när vi pysslar med historiebruk är historiesyn, historieförfalskning och källkritik.
Har själv på senare år försökt att undvika Klas-Göran Karlssons mycket använda kategorisering av historiebruk, se här, eftersom min erfarenhet är att eleverna då fokuserar för mycket på att kategorisera historiebruket och att flera av kategorierna (t.ex. politiskt, moraliskt och ideologiskt historiebruk) är svåra och näst intill omöjlig att hålla isär. Frågorna kommer mest handla om ”Är det här politiskt eller ideologiskt historiebruk?”. Det viktigaste, enligt mig, är att eleverna förstår att det finns många skäl och orsaker till att historia används, och att användandet kan ge upphov till reella följder och högst verkliga känslomässiga reaktioner.
Video om historiebruk
Presentation av historieämnet
Presentationen innehåller ett par övningar, uppgifter med historiebruk.
Lektioner om historiebruk i pdf-format
Historiebruk - Sparta och Tredje riket (726.2 KiB, 317 downloads)
I årskurs nio läser vi om folkmord under 1900-talet och mer allmänt om efterkrigstiden med fokus på kalla kriget. När vi läser om Förintelsen, Rwanda 1994 och Srebrenica använder vi oss bland annat av Genocide watch begreppsapparat för att förutse och analysera folkmord. Som ett återkommande inslag i undervisningen åker vi också till Armémuseum och bjuder in Dina och Jovan Rajs som överlevde Förintelsen.
Bilder från Dina och Jovans föreläsning januari 2020
Den historia vi ska läsa, diskutera och jobba med under vårterminen 2020 är minst sagt omfattande: antiken, amerikanska frihetskriget, franska revolutionen och den industriella revolutionen.
Fyra bilder som representerar de olika tidsperioderna och skeendena vi läser om i åk 7.
Kunskapskraven i historia
Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 920 downloads)
Förmågorna Inför Np Historia Vt 2015 (2.5 MiB, 5933 downloads)
Historia åk 7: tre arbetsområden
Antika statsskick - Politik och befolkning under den atenska demokratin och den romerska republiken. (Centralt innehåll i fokus: "Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.") Sidor i boken: Aten s. 33-36, Rom s.55-56.
1700-talets politiska revolutioner: den amerikanska revolutionen och den franska. Vad förändrades? (Centralt innehåll i fokus: "Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.") Amerikanska frihetskriget s. 118-127, franska revolutionen s. 128-142.
Den industriella revolutionen: fokus på Storbritanninen, orsaker och följder. (Centralt innehåll i fokus: "Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.") Industriella revolutionen s. 100-110.
GrovPlanering
vecka
tema
Lektionsinnehåll
sidor i boken
52
antiken: Grekland
Arvet från antiken, epokbegreppet (tidsperiod), begreppen förändring och kontinuitet. Det antika grekiska samhället.
s.14-15, 42-43
2
antiken: Grekland
Hur funkade Atens demokrati?
s. 32, 33-36
3
antiken: Aten & Rom
Atens demokrati och Roms republik.
36, 52-59
4
antiken/am. rev
Roms styre under republiken + att vi börjar kika på den amerikanska revolutionen. Amerikanerna var djupt influerade av såväl romare som greker! Varför?
52-59, 60-61
5
antiken/am. rev.
Vad minns du om demokratin i Aten? Roms republik? Varför gjorde de amerikanska kolonisterna revolution?
s. 118-127
6
amerikanska rev./franska rev.
Franska revolutionens orsaker och konsekvenser. Varför ville de amerikanska och franska revolutionärerna spegla sig i antikens hjältar?
s. 118-127, 128-143
7
Franska + industriella
Forts. franska revolutionens följder. Vad var den industriella revolutionen? varför började den i Storbritannien?
s. 128-143, 100-117
8
Industriella rev.
Forts. industriella revolutionen.
s. 100-117
9
Sportlov
Repetera, gör quiz, läs historia!
10
Källkritik & historieanvändning
Denna vecka kommer ägnas åt källkritik och historieanvändning: övningar kommer vara på temat industriella revolutionen.
s. 100-117
11
Källkritik & historieanvändning
Test på källkritik, historieanvändning samt mer allmänt om industriella revolutionen. Sammanfattande PROV!
Musik från antikens Grekland?
Musik från franska revolutionen
Så här skriver ne.se om Marseljäsen Frankrikes nationalsång ”Marseljäsens upphovsman var Claude-Joseph Rouget de Lisle, som diktade och komponerade den en natt i april 1792 i Strasbourg. Sången fick snabbt spridning genom sin uppfordrande text och kongeniala musik och blev franska revolutionens sång framför andra.”
Läxor & Diagnoser
Med 3-5 lektioners mellanrum kommer diagnoser att genomföras. Diagnoserna används inte i första hand som bedömningsunderlag av mig (er lärare) utan är mest till för eleverna att kolla att de hänger med.
Läxa till fredag 24/1 – titta på en dokumentär om Julius Caesar som ligger på svtplay (klicka här). När du tittat på dokumentären ska du också fortsätta skriva på diskussionstråden om Caesar i canvas.
Oförberett test: någon gång under veckorna vi jobbar med historia kommer ett oförberett test om sådant vi jobbat med på lektionerna. Se till att hänga med på lektionerna och läsa i historieboken (läs sidorna i grovplaneringen gärna innan själva lektionen).
Prov veckorna 6 (februari) och 11 (mars)
Studieteknik – tips för hur du kan plugga för att minnas
Vi avslutar höstterminen 2019 och inleder vårterminen 2020 med att läsa historia veckorna 51 t.o.m. vecka 10. De första veckorna kommer vi att läsa om folkmord under 1900-talet. Vi kommer diskutera orsaker till och förutsättningar för och konsekvenser av Förintelsen och folkmorden i Osmanska riket, Rwanda och i det forna Jugoslavien på 1990-talet.
Tidsperioden som är i fokus är 1945-2020, från kalla krigets början till elfte september 2001 när World Trade centers tvillingtorn och Pentagon utsattes för terrorattacker som skakade världen. Även om vi mest kommer titta på 1900-talet ska vi också blicka framåt, hur ser världen ut när ni (åk-9-elever) är vuxna och gamla?
Inlägget uppdaterades: 2020-01-13
Grovplanering historia åk 9
Planering åk 9 historia läsåret 2019-2020
vecka
sidor i boken
lektionsinnehåll
51
Tema folkmord
2
s. 321-324
Tema folkmord (blir kanske inga lektioner)
3
Tema folkmord Föreläsning och frågestund i aulan med förintelseöverlevarna Dina och Jovan Rajs. I veckan tittar vi också på filmen Sauls son.
4
Tema folkmord: Förintelsen, Rwanda, Srebrenica
5
s. 258-275
Fokus: olika aspekter av kalla kriget - militära konflikter, vetenskaplig prestige
6
s. 276-281, 300-305
Fokus: Olika aspekter av kalla kriget - Koreakriget, rymdkapplöpning, avkolonisering osv.
7
Varför kollapsade östblocket? Följder i vår tid av kalla kriget (t.ex. 11-septemberattackerna). Sverige under perioden.
Viktiga personer (fr.a. politiskt under efterkrigstiden)
Efterkrigstidens persongalleri: Hur har de påverkat och/eller förändrat historien?
Per-Albin Hansson, John F. Kennedy, Olof Palme, Margaret Thatcher, Ronald Reagan, Michail Gorbatjov, Josef Stalin, Rosa Parks, Ho Chi Minh, Nelson Mandela, Nikita Chrusjtjov, Fidel Castro, Indira Gandhi, Winston Churchill, Mahatma Gandhi, Mao Zedong, Usama bin ladin,
Testa om du har koll på personerna som förändrade världen! (Klicka här)
Viktig geografi att ha koll på …
Öst- och Västtyskland, Berlin, Balkan, Haag, Nürnberg, Treblinka, Auschwitz, Jugoslavien, Sovjetunionen, Kuba, Sydostasien,Kambodja, Nordvietnam, Sydvietnam, Hanoi, Saigon, Nord- och Sydkorea, järnridåns sträckning, New York, Afghanistan, Irak, Syrien, Mellanöstern.
Testa om du har koll på geografin! (länk kommer inom kort)
Nyckelfrågor och historiska problem: Förintelsen och andra folkmord
Orsaker till och konsekvenser av Förintelsen.
Har 1900-talets och efterkrigstidens folkmord och grymheter gemensamma mönster och orsaker?
Hur försöker man att förhindra nya folkmord? Och vilka möjligheter ser du i att förhindra storskaliga grymheter mot människor?
Nyckelfrågor och historiska problem: efterkrigstiden
Orsaker till och konsekvenser av kalla kriget.
Orsaker till och konsekvenser av välfärdssamhällets framväxt.
Hur och varför avkoloniserades Afrika och Asien under andra hälften av 1900-talet?
Varför blev det aldrig ett direkt krig mellan USA och Sovjet?
Hur var det att leva i öst respektive väst?
Varför upphörde kalla kriget? Och vad hände sedan?
Orsaker till och konsekvenser av 9/11 (alltså terrordåden 11 september 2001).
Förändring och kontinuitet vad gäller makt, politik, folkmord och levnadsförhållanden?
Rysslands president Vladimir Putin och Kreml (Rysslands maktcentrum) har på senare tid försökt att revidera historien om hur andra världskriget startade. DN och journalisten Michael Winiarski skrev en artikel om saken och jag tänkte att det var ett bra material att använda som grund för en uppgift om historiebruk.
British librarys digitala arkiv innehåller massor av intressanta dokument ur den brittiska historien som t.ex. Magna carta från 1215. Men det digitala arkivet innehåller även andra typer av källmaterial, som t.ex. historiska kartor över Storbritannien och Afrika, ett fantastiskt ljudbibliotek som innehåller muntlig historia.
För tredje året i rad besökte makarna och förintelseöverlevarna Dina och Jovan Rajs Sammis nior. Föreläsningen och frågestunden uppskattades mycket av våra elever!
Bilder från föreläsning och frågestund måndag 21/1 2019
Otto Dix Sturmtruppe geht unter Gas vor, från Der Krieg, (1924)
Veckorna 50 t.o.m. 12 (och eventuellt 13) jobbar vi med ämnet historia i årskurs 8. Innehållet som ska bearbetas är stort och intressant. Vi ska studera 1800-talets imperialism och nationalism, 1900-talets världskrig, revolutioner och folkmord. Mastigt!
Detta inlägg uppdateras ibland med ny information.
Senast uppdaterad: 2018-02-18
Prov och andra examinationer
vecka
prov, förhör, diagnos
4
Diagnos: självrättande (utvärdera resultat i canvas)
7
Diagnos: självrättande (utvärdera resultat i schoolsoft/canvas)
