Brott och straff – historia 2a

Bildkollage med personer, händelser och källor som förekommer i temat.

Från och med vecka 42 lämnar vi temat Folkmord i historien och tar oss an Brott och straff i europeisk och svensk historia. Alla delar av historieämnet kommer att behandlas: historiska analys av fakta, skeenden, historiebruk och historiskt källmaterial. Två delar kommer dock att läggas extra stor vikt på:

"Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv."

"Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer."
Bedömning

Ett skriftligt läxförhör om de källkritiska kriterierna och verktygen, men också svensk och europeisk historia på temat, som till exempel när och varför kropps- och dödsstraff började att ifrågasättas.

En promemoria som ska handla om Brott och straff som bygger på egna mindre källstudier, till exempel en analys av äldre tiders lagar och/eller äldre tiders rättsprotokoll. Arbetet ska vara mellan 3-5 sidor långt (inklusive käll- och referensförteckning).

Diskussion på temat historiska brott och straff i populärkulturen, exempelvis finns idag många poddar och TV-serier som handlar om mord i historien.

Domböcker och andra rättsligt intressanta källor på nätet
  • Svegs tingslags-domboksprotokoll från 1600-talet (klicka här)
  • Nordmarks domböcker 1600-1653 (klicka här)
  • Hammerdals tingslag protokoll 1600-talet (klicka här)
  • Ekenäs stads dombok från 1623-1675 (klicka här)
  • Databas från genealogi.se om avrättade (klicka här)
  • Stockholmskällan har mycket som rör brott och straff (klicka här för ett tema om prostitution i Stockholm och här om homosexualitet och här om tortyr och dödsstraff )
Grovplanering Brott och Straff hösten 2022

 

Första provet i historia 1b HT 2022

Vecka 39 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas.

Saxat från skolverket (länk – klicka här):

(1) Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. (2) Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. (3) Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. (4) Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. (5) Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Hur kommer provet vara konstruerat?
  • Flera flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor.
  • Två fritextfrågor: En fritextfråga på provet kommer handla om jämlikhet/jämställdhet i ett långt tidsperspektiv: fattig/rik/makt/maktlös/kvinna/man. Du ska diskutera jämlikhet/jämställdhet med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet. Den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden eller antiken används.

Tänk på att detta endast är ett av flera tillfällen att visa dina kunskaper. Gissningsvis kommer du vara säkrare i dina analysera av historien, historiebruket och att bedöma källors värde när vi närmar oss slutet av kursen.

Vad handlar provet om?
  • Kunskaper om tidsperioderna: Förhistorien, forntiden och antiken. Exempelvis var och när homo sapiens uppstod och hur hon bland annat skapade högkulturer i Mesopotamien, Egypten, Indus och Kina. Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och Antiken (s. 31-68)
  • Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
Instuderingsuppgifter till provet
Instuderingsuppgifter till historieprov nr 1 (569.2 KiB, 101 downloads)
Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom.

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quizzar eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (t.ex. vad parlamentarism innebär) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Quizzar om historia (fler tillkommer)

 

Prov historia 2a VT 2022

På fredag 23/9 kommer ni ha ert första prov i historia 2a. Provet handlar om temat folkmord. Provet kommer bestå av både flervalsfrågor och fritextsvar. I flervalsfrågorna kommer dels bredden på era kunskaper att testas, dels era mer fakta- och begreppsmässiga kunskaper. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter till exempel med hjälp av begrepp från Genocide watch

Viktiga begrepp under delkursen om folkmord

förklaringsmodell, Intention, funktionalism, förändring, kontinuitet, brott mot mänskligheten, folkmord, klassificering, symbolisering, diskriminering, avhumanisering, förberedelse, organisering, utrotning, förnekelse, aktör, offer, förövare, åskådare, källkritik, kvarleva, berättande källa, relevans, äkthet, oberoende, samtidighet, tendens.

Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang

1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, förintelsen under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna och/eller hungersnöden i Ukraina under Stalin.

Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används

Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.

Källor till kunskap

I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historia webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.

Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet

Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.

  1. Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
  2. Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
  3. Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
  4. Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
  5. Tillverka egna instuderingsuppgifter/provfrågor.
  6. Låt någon förhöra dig.
  7. Skaffa en förhörsapp som till exempel Anki.
  8. Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
  9. Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. varför det inte är tillåtet att tala offentligt om folkmordet på armenier i dagens Turkiet).
  10. Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.

 

 

Historieprov vecka 14

Torsdag vecka 14 är det dags för ett historieprov. Här är en beskrivning av vad provet handlar om och läsanvisningar (klicka här).

Eleverna gör regelbundna diagnoser och exit tickets men jag lägger också in Google Formulär-test här.

Quiz om första världskriget

  1.  Test om vad vi gjorde vecka 10 (klicka här)

Quiz om ryska revolutionen och den kommunistiska ideologin

  1. Test på dina kunskaper om ryska revolutionen (klicka här)
  2. Test på dina kunskaper om socialistisk/kommunistisk ideologi (klicka här)

Quiz om mellankrigstiden i Tyskland, USA och Japan

Kommer snart.

Videogenomgång om första världskriget

Videogenomgång om socialism och kommunism

Videogenomgång om Tyskland under mellankrigstiden (två stycken)

Del 2

Skotten i Sarajevo

När första världskrigets utbrott uppmärksammades 2014 gjorde jag en källövning om Skotten i Sarajevo. Källövningen har använts av många efter vad jag förstått. I den version av uppgiften som jag gjorde tillgänglig på nätet fanns  inga källhänvisningar (jag hade hittat och översatt källmaterial från både böcker och källor som fanns tillgängliga online). Nu har jag uppdaterat övningen med tre nya källor: Psykiatrikern Martin Pappheims ”intervju” med Gavrilo Princip, ett utdrag ur Dagens Nyheters förstasida dagen efter morden och ett utdrag ur ett officiellt brev från Frans Joseph I till Vilhelm II. Nu finns det länkar till alla källor så att ni gräva vidare (och se om jag översatt källorna på ett korrekt sätt). Själva uppgifterna till källorna lägger jag i ett separat dokument eftersom jag gissar att många kommer formulera egna frågor och uppgifter.

Källövning: Skotten i Sarajevo VT22 (2.0 MiB, 438 downloads)

Exempel på källor i övningen

Presentationer och videogenomgångar VT22

Här samlar jag presentationer och videogenomgångar som kan vara av intresse när vi jobbar med historia 1b.  OBS! denna sida uppdateras med fler presentationer under resans gång.

Google presentationer om tidigmodern tid och modern tid
Den amerikanska revolutionen

Den franska revolutionen

Den industriella revolutionen

Politiska ideologier: bakgrund och beskrivning

Begreppen kolonialism & imperialism

Nederländsk kolonialism i Indonesien del 1 & 2

Belgisk kolonialism i Kongo 1885-1960

Plugguide inför prov 1 i historia VT 2022

Provet innehåller alla delar av historieämnet: kunskaper om historiska händelser, skeenden och personer, tolkning och värdering av källmaterial och även analys av hur denna historia använts och används. 

Provdatum: fredag 2022-02-11

Saxat ur ämnesplanen för historia på gymnasiet
Du ska utveckla …
  1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
  2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
  3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
  4. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
  5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.
Ett försök att konkretisera mer precist vad provet handlar om 
  • Kunskaper om tidsperioderna: tidigmodern tid, modern tid och underkategorierna renässans, upplysningstid, industrialismen, imperialism. Du ska kunna beskriva vad som kännetecknar och skiljer tidsperioderna åt.
  • Fokus för tidigmodern tid: handel och kolonialism, t.ex. Nederländernas och VOC i Sydostasien, triangelhandeln, slaveri. Sidor i boken: 110–116, 126–132, 148–149.
  • Modern tid 1: de politiska revolutionerna i Amerika och Frankrike: Från undersåte till medborgare. Några nyckelbegrepp: revolution, förändring, medborgare, jämlikhet, upplysning, slaveri. Sidor i boken: 157–180.
  • Modern tid 2: Den industriella revolutionen i Storbritannien. Tänk särskilt på hur Storbritannien fick råvaror, arbetskraft, kapital och en marknad för sina industriellt tillverkade varor. Sidor i boken: 181–187, 198–203.
  • Modern tid 3: De politiska ideologierna. Liberalism, konservatism, socialism och nationalism. Sidor i boken: 210–213, 218–223, 238–239.
  • Modern tid 4: Imperialismen. Tänk särskilt på de två exemplen med Indonesien och Kongo. Sidor i boken: 254–261.
  • Källkritik: På provet kommer du att tolka och analysera källors trovärdighet. Källmaterialet du kommer möta är från händelser och skeenden vi studerat. Sidor i boken: 19–28. Viktiga begrepp: berättande källor, kvarleva, relevans, äkthet, samtidighet, oberoende, tendens.
  • Historiebruk: Du kommer att få analysera hur den historia vi läser om använts, t.ex. varför USA valde datumet för undertecknandet av självständighetsdeklarationen till nationaldag. Exempel på begrepp: icke-bruk, kommersiellt bruk, politiskt bruk, Se sidorna 9–15 i historieboken.
Instuderingsuppgifter
Instuderingsuppgifter - prov i historia om perioden 1500-1900 (204.2 KiB, 169 downloads)
Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet

Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.

  1. Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
  2. Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
  3. Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
  4. Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
  5. Tillverka egna instuderingsuppgifter/provfrågor.
  6. Låt någon förhöra
  7. Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
  8. Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. franska revolutionens följder)
  9. Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Presentationer & videogenomgångar

Här är en länk till presentationer och videogenomgångar (klicka här)

Quizzar och öppna Exam.net-tester

Klicka på länkarna för att komma till de olika testerna:

Test om nederländsk kolonialism i Indonesien (klicka här)

Test om kolonialismen i Kongo (klicka här)

 

Skriftligt förhör om medeltiden

På torsdag vecka 46 har vi ett mindre prov på tidsperioden medeltiden inom ramen för historia 1b. Testet utgår i första hand från den första punkten i det centrala innehållet i kursplanen:

”Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.”

Övergripande frågor
  1. Vad kännetecknar medeltiden? Vad skiljer den från antiken och den efterföljande tidigmoderna tiden? Använd fakta och begrepp för att beskriva och förklara tidsperioden.
  2. Vad kännetecknar vikingatiden? Varför infördes tidsperioden i slutet av 1800-talet? Använd fakta och begrepp för att beskriva och analysera perioden.
  3. Varför upphörde vikingatiden? Hur blev Sverige och Norden en del av den europeiska medeltida kulturen och samhället?
  4. Varför upphörde medeltiden? Vad förändrades? Vilka var orsakerna till förändringen?
  5. Finns det någon historisk kontinuitet mellan antikens samhällen och de medeltida?
Hur man kan plugga
  • Du behöver läsa och diskutera bokens kapitel om medeltiden (s. 66-99)
    • När du läst t.ex. ett delkapitel: sammanfatta utan att titta i boken antingen skriftligt eller muntligt för en studiekompis
  • Gå igenom material Google Classroom: uppgifter och presentationer
  • Gör egna förhör och låt dig förhöras
  • Diskutera med vänner och familj de övergripande frågorna
  • Gör de quizz som finns i Classroom och tillverka egna flashcards
Repetitionsfrågor och mer generella kunskaper

På testet kommer det också förekomma faktafrågor som du stött på tidigare om forntiden och antiken. Det kommer också att vara frågor där du får visa mer allmänna kunskaper om källkritik och historieanvändning, t.ex. får du bedöma medeltida källmaterial.

Google formulär (quizz)

Klicka här för att komma till det första quizzet om medeltiden och vikingatiden.

Presentationen

Historia 1B läsåret 2021-2021

Kursbeskrivning Historia 1B

Historia 1b breddar och fördjupar grundskolans historieundervisning. Historien fram till och med 1700-talets upplysning behandlas utifrån epokbegreppet med vissa fördjupningar som till exempel antikens politiska kultur. Den senare historien, från den industriella revolutionen och framåt är mer detaljrik. Genomgående kommer vi dels att tolka och dels kritiskt granska historiskt källmaterial från olika tider. Du kommer också att analysera hur uppfattningar om historien påverkar människors identitet och hur historia används i debatter och konflikter.

* för fullständig kursplan se skolverket.se

Planering

Lektionplaneringen ligger i Classroom och uppdateras ofta. Den mer övergripande veckoplaneringen hittar du här och i ett dokument i Classroom.

Examinationer

  • Prov vecka 42 19/10. Ni skriver på lektionstid. Provet kommer testa följande: Källkritik – ni kommer att få värdera och tolka historiska källor. Historiebruk – någon eller ett par uppgifter kommer handla om att analysera historiebruk som t.ex. hur antiken används i film och media idag. Kunskaper om historiska tidsperioder, förändringsprocesser, personer som t.ex. tidsperioderna forntiden och antiken, hur och varför högkulturer uppstod vid floderna Eufrat, Tigris, Nilen, Indus, Huang He, historiska personer som Hipparchia, Leonidas, Caesar med flera. Att använda en historisk referensram för att se de längre tidsperspektiven, t.ex. hur forntiden och antiken påverkar oss idag.
Diagnoser och frågor
  1. Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
  2. Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.

Quizzar

Quizz om källkritik: klicka här

Quizz om forntiden och flodkulturerna: klicka här 

Demokrati och republik under antiken

Tack! Du har just gjort Demokrati och republik under antiken på norran.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
När fick en ung man delta i folkförsamlingen i Athen?
A
22 år
B
18 år
C
20 år
Fråga 2
Vem var ordförande i senaten i Rom?
A
Konsuln
B
Praetorn
C
Folktribunen
Fråga 2 förklaring: 
Konsulerna (de var alltid två) kunde sammankalla senaten till möte och fungerade också som senatens ordförande.
Fråga 3
I vilken av folkförsamlingarna (Athens eller Roms) var fri debatt tillåten?
A
I Roms folkförsamling
B
I ingen av folkförsamlingarna
C
I Athens folkförsamling
Fråga 4
I Atens folkförsamling samlades alla fria män för att rösta om lagar och vilka som skulle leda armén (strategerna). Vad kallades platsen där folkförsamlingen träffades och diskuterade?
A
Pnyx
B
Sunion
C
Forum Romanum
Fråga 4 förklaring: 
"Pnyx, kulle väster om Akropolis i Athen, från ca 500 f.Kr. mötesplats för folkförsamlingen (ekklesia)." Källa: ne.se
Fråga 5
Vilka påståenden är sanna om republikens Rom?
A
Konsulerna var arméns högsta befäl.
B
I folkförsamlingen fick endast män över 30 rösta.
C
Ämbetsmännen var alltid plebejer!
D
Folkförsamlingen samlades ofta på Forum Romanum
Fråga 5 förklaring: 
"Forum Romanum (latin, ’det romerska torget’), benämning på dalsänkan mellan kullarna Palatinen, Velia och Capitolium i Rom, ca 500 m från Tibern." Källa: ne.se
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
Se alla frågor
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
Slut
Återgå

Demokratin i Aten under antiken

Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

Rom under republiken

Ett litet test på dina kunskaper om den romerska republiken under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Rom under republiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
6Slut
Återgå

Betygsunderlag

  • Ett par, tre mer ordnade diskussioner/debatter om historiskt viktiga frågor, som till exempel vad som driver historien framåt.
  • Fyra digitala prov som görs enskilt (två per termin)
  • 1-2 presentationer, som görs i mindre grupper 2-3/grupp. 
  • En “recension”/analys av historiebruk, till exempel film eller bok.

* se Schoolsoft för examinationsdatum och kunskapskrav

Kurslitteratur och material

Hallberg, E.,Nyström, H., Nyström, L., Nyström, Ö. (2011) Perspektiv på historien 1b. (2:a uppl.). Gleerups

Artiklar, noveller och filmer mm kommer att tillkomma. 

Grovplanering HT 2021

Antika styrelsesätt – demokrati och republik

Demokrati och republik

I kursplanen och närmare bestämt det centrala innehållet bestäms vilken historia vi ska läsa. Exakt hur mycket och var tonvikten ska ligga bestämmer vi på skolan själva. 

”Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.

I årskurs 7 ska vi under vårterminens första arbetsmoment titta närmare på hur tidsperioden antiken påverkat vår egen tid. Vårt fokus kommer främst vara på hur den antika stadsstaten Aten och det romerska riket styrdes. Aten blev känt för att det under ca. 200 år var en demokrati och Rom styrdes under nästan 500 år som en republik.

Antiken – 800 fkr. till 500 e.kr.

Antiken är en tidsperiod som de flesta historiker menar omfattar de grekiska stadsstaternas framväxt under 800-700-talen f.kr,  fram till och med det västromerska rikets fall ca 500 (e.kr). Tidsperioden används mest i västerländsk historieskrivning. Vi ska prata mer i klassrummet om varför man delar in historien i olika perioder och vad som anses typiskt för antiken.

Aten – antikens mest kända demokrati

På 500-talet f.kr. förändrades Atens styre från fåvälde och envälde till en för tiden radikal demokrati där även fattiga fiskare, bönder och hantverkare fick vara med och påverka stadsstatens politik. Innan man införde demokrati var spänningarna stora mellan fattiga och rika och hotade att få stadsstaten att falla sönder. De rika tvingades gå med på demokratiska reformer eftersom man insåg att de fattiga behövdes för att försvara Aten och för att helt enkelt få stadsstaten att fungera.

Stadsstaten Aten bestod inte bara av själva staden utan inbegrep även landskapet och halvön Attika. Befolkningen uppgick till ca. 250.000 människor och av dessa var mellan 30-50.000 (10-20%) fria män som fick delta i folkförsamlingen och rösta. Kvinnor, bofasta utlänningar (metoiker) och slavar var uteslutna från den politiska makten. För att få rösta i folkförsamlingen var man alltså tvungen att vara man, atenare och dessutom ha genomfört en typ av militär träning, vilket vanligen skedde när den unge mannen fyllde 20-21 år.

Aten var inte den enda eller ens den första demokratin, flera grekiska stadsstater var periodvis demokratier, bland andra grannstaten Megara. Aten var emellertid den klart största stadsstaten med ett demokratiskt styre och Aten har också efterlämnat flest historiska källor till hur demokratin fungerade. Impulserna till den grekiska demokratin anses främst ha kommit från de feniciska stadsstaterna i östra medelhavet. Fenicierna var liksom som många av de grekiska stadsstaterna skickliga handelsmän och det var även fenicierna som uppfann föregångaren till det moderna alfabetet.

Folkförsamling, domstol och ämbeten

Folkförsamlingen samlades på en kulle i Aten som heter Pnyx. Det var en form av direkt demokrati, där de fria männen röstade på de förslag de ansåg bäst. Man röstade alltså inte på politiker och partier som i dagens Sverige. Vår form av demokrati kallas representativ demokrati eller indirekt demokrati. I folkförsamlingen kunde alla rösta, tala och argumentera, men det krävdes både mod och skicklighet om man skulle lyckas hålla ett övertygande tal.

Att vara fri man i Aten innebar att man förväntades delta i stadsstatens politik men också i dess dagliga skötsel, som t.ex. att ta hand om stadens hästar och att brunnarna gav vatten. Varje år valdes och lottades tusentals män att sitta i domstolar, jobba som ämbetsmän eller sitta i rådet, Atens regering som bland annat förberedde mötena på Pnyx. Det gällde att vara aktiv som medborgare och atenarna hade ett ord för de som inte var intresserade eller okunniga om politik – idiot.

Demokratin i Aten under antiken

Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

Om du vill se en video om den Atenska demokratin kan du klicka här eller här (en fördjupning).

Den romerska republiken

Ungefär samtidigt som Aten blev en demokrati blev den lilla stadsstaten Rom på Italienska halvön republik. Tidigare var Rom en monarki och styrdes av kungar. När den republikanska eran inleddes på 500-talet f.kr. blev själva ordet för kung, rex, ett skällsord. Republikens fria romerska män hade rösträtt, men den romerska eliten såg till att behålla en stor del av makten genom att endast de rika kunde bli valda till prestigefulla ämbeten och sitta i senaten. Hur som helst kunde inte den romerska eliten helt kosta på sig att ignorera de fattiga romarna, det var trots allt de som röstade fram vilka som skulle bli konsuler, det vill säga det högsta ämbetet i Rom.

Folkförsamlingarna, senaten och ämbetsmännen

I Rom delades makten mellan folkförsamlingarna, senaten och ämbetsmännen. Att dela makten mellan olika institutioner kallas maktdelning. Tanken är att inte all politisk makt ska hamna hos några få eller en särskild grupp, som t.ex. en kung eller hos adeln.

Folkförsamlingarna

Alla fria romerska män som var tillräckligt gamla för att gå ut i krig fick delta i folkförsamlingarnas arbete. Arbetet innebar bland annat att rösta på lagförslag och på kandidaterna som ställde upp i valen. Den romerska folkförsamlingen var inte som den Atenska som hade fri debatt. De romerska männen fick bara ta ställning (ja/nej) till de förslag som lades fram av ämbetsmännen.

Senaten

I senaten satt vanligen 300 rika romare. De 300 senatorerna tillhörde vanligen Roms elit sedan flera generationer. Från början hade bara Roms adel, de så kallade patricierna tillåtelse att sitta i senaten, men med tiden fick även rika och inflytelserika icke-patricier (plebejer) delta. Alla senatorer i Senaten hade tidigare haft mer eller mindre höga ämbeten som till exempel konsul och var därför vana vid makt. Senaten gav endast råd till ämbetsmännen som skulle styra Rom, men deras ord vägde mycket tungt, de hade vad man kallade auktoritet.

Ämbetsmännen

Det högsta ämbetet i Rom var konsul och för varje år valdes två konsuler. De växlade under året som Roms högste ämbetsman. Men båda konsulerna hade veto, vilket innebar att de kunde stoppa varandras lagförslag. Årligen valdes många ämbeten i Rom och för överklassens män var det en oemotståndlig karriärväg att försöka nå toppen och bli vald till konsul. Under speciella omständigheter (krig) kunde Rom styras av en diktator. Diktatorn kunde själv ta beslut utan att lyssna till senaten eller en medkonsul, men diktatorsmakten var endast tillfällig, max 6 månader. Julius Caesar försökte bli diktator på livstid, men blev mördad av en grupp senatorer som ansåg att Caesar var på väg att stjälpa republiken och införa en sorts monarki, något som var ett rött skynke för många romare.

Andra ämbeten man kunde väljas till var praetor, edil, kvestor och censor. De utförde arbeten som domare, ekonom, festfixare med mera.

Om du vill se en video som förklarar mer i detalj hur republiken fungerade kan du klicka här.

Rom under republiken

Ett litet test på dina kunskaper om den romerska republiken under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Rom under republiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
6Slut
Återgå

Antikens politiska arv

Det politiska arvet från Aten och Rom är ofta synligt och konkret. Världen har idag ett grekiskt ord, demokrati, för att beskriva ett styre där folket har den övergripande makten att bestämma. Ett land som inte styrs av en kung som ärvt makten, utan helst styrs av en vald ledare kallar vi idag republik. När USA skapades och Frankrike omskapades i slutet av 1700-talet inspirerades man av antikens styrelsesätt. man ville ha ett alternativ till Europas enväldiga kungar. Det ”nya” fann man istället i antikens fria stater Aten och Rom. Gissningsvis kommer vi hitta massor av spår från antiken när vi undersöker och studerar dåtiden.

George Washington, USAs förste president avbildades som den romerske politikern Cincinnatus.