Kategori: historia

Tidigmodern tid ca 1450-1800

Varför säger man att medeltiden tar slut under 1400-talet och att Europa går in i tidigmodern tid? Mycket av det vi förknippar med medeltiden fanns kvar, exempelvis var jordbruket den näring som sysselsatte överlägset flest människor och det som utgjorde basen i den tidigmoderna tidens ekonomi. Men, tiden förknippas med stora förändringar som oftast pågick under hundratals år, som till exempel att makten centraliserades, och ibland gick förändringarna snabbt; i början av 1500-talet genomgick stora delar av norra och västra Europa reformationen och skapade kyrkor skilda från påven och katolska kyrkan. Den tidigmoderna tiden är spännande.

Förändringsprocesser som vi ska studera under höstterminen

Förändringsprocesserna nedan ska vi analysera med hjälp av våra (numer kära) begreppspar: aktör och struktur, förändring och kontinuitet.

  • Reformationen och motreformationen (den katolska enheten splittras)
  • Geografiska upptäckter och kolonisation (framför allt av Amerika och Asien)
  • Handelskapitalism och urbanisering (borgerskapet utmanar den traditionella makthierarkin)
  • Makten centraliseras, vanligen från adel till kung (Gustav Vasa är ett bra exempel)
  • Individualism och humanism (renässans och människosyn)
  • Den vetenskapliga revolutionen (empirism och rationalism)
  • Teknikutveckling (krut, kikare, kompass och tryckpressar)
Tidsperiodiska begrepp

Alla tidsperioder kan styckas och delas upp i mindre delar beroende på sammanhang; när vi exempelvis talar om svensk historia kan vi använda begrepp som Vasatiden, stormaktstiden, frihetstiden. Renässansen och Upplysningen brukar användas för att beskriva hur konstideal, synen på människan och kunskap förändras från senmedeltiden och framåt. Tidigmodern tid är alltså det övergripande begrepp.

Källkritik och historiebruk

I vanlig ordning ska vi också väva in källkritik och historiebruk när vi studerar den tidigmoderna tiden. Ni kommer exempelvis att få läsa och analysera brev och från Columbus och klagoskrifter från franska bönder, samt diskutera Sveriges och Spaniens nationaldagar.

Studieteknik

I vanlig ordning kommer det finnas öppna quizzar (Exam.net) för att ni ska träna på begrepp, fakta och samband. Eftersom jag vill uppmuntra god studieteknik (t.ex. att sprida ut lärandet och framplockning) kommer jag att stänga quizzarna i mitten av vecka 50. Jag kommer inte heller att dela alla slides (för att ni ska anteckna istället). På senaste provet kan jag se att många tycker att kronologin är svår – av det skälet kommer vi att sätta upp en lång tidsaxel i klassrummet (Oslo).

Öppna test (Exam.net)

Det kommer fler eller så gör jag om dem …

Exam.net: vWvy7t(frågor om historiska fakta, skeenden, orsaker mm).

Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).

Exam.net: Nu4VZK (Lite blandat om 1700-talets historia)

Exam.net:

Videor om tiden

Grovplanering HT25 Historia (nivå) 1b

Första delprovet – historia nivå 1b

Vecka 41 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia nivå 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas; se punkterna nedan.

Saxat från skolverket (länk – klicka här):

Hur kommer provet vara konstruerat?
  • Flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor (Se diagnoserna.)
  • Två längre fritextfrågor: Den ena längre fritextfrågan kommer handla om att analysera en historisk förändringsprocess, den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden, antiken, medeltiden används.
Exempel på frågor om förändringsprocesser

Fritextfrågan utgår från sådant vi jobbat med på lektionerna, som till exempel romarrikets kristnande.

  • Varför reformerade atenarna sitt politiska system kring 500-talet f.kr? Varför gick man från ett oligarkiskt till ett demokratiskt styre?
  • Resonera om orsakerna till romarrikets undergång. (En klassisk fråga sedan Edvard Gibbons dagar.)
  • Varför blev romarriket kristet under 300- och 400-talen? Resonera med hjälp av begreppen aktör och struktur.
  • Resonera med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet när du beskriver övergången mellan antiken och medeltiden i europeisk historia.
  • Resonera om orsaker till korstågen, med hjälp av begreppen aktör och struktur.
Exempel på frågor om historiebruk

När vi analyserar historiebruk kommer vi genomgående ställa frågor om historiebrukets intentioner/funktion (varför) och rimligheten och tendensen (källkritiska aspekter) i historiebruket. Vi kommer också ställa frågor om historiebrukets följder och reaktioner, samt om det finns konkurrerande perspektiv på historien.

  1. Hur framställs perser respektive greker i filmen 300? Varför framställs de så? Är filmens skildring av kriget mellan perser och greker rimlig, utifrån ett källkritisk perspektiv? Vilka reaktioner fick filmen i olika delar av världen?
  2. Varför använder det amerikanska mc-gänget Infidels symboler, årtal och uttryck som för tankarna till korstågen under medeltiden? Vilka reaktioner kan deras användning av korstågs-referenser i olika sammanhang (några av dem har enligt medieuppgifter delat ut nödhjälp i Gaza för GHF:s räkning).
Tatueringen ”1095”, korset och mottot ”Frater in arma” syftar på korstågen, även om det inte användes av korsriddare.

Modell för analys av historiebruk

Vad handlar provet om?
  • Kunskaper om tidsperioderna: forntiden, antiken, hellenismen, senantiken och medeltiden.  Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och antiken (s. 31-68) och kapitlet om medeltiden (s. 69-89) och om svensk medeltid (s. 90-97).
  • Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, aktör, struktur, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
  • Fördjupning: Romarrikets kristnande. Flera av frågorna kommer att handla om romarrikets kristnande. Material (häfte och slides) hittar du här.

Grovplanering av höstterminen 2025 (historia nivå 1b)

Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Uruk, Konstantin) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Sammanfattning av SvD-artikeln om studieteknik (länk)

Artikeln är skriven av journalisten Maria Jelmini och publicerades i SvD 2022-03-09.
Öppna tester om historia och delprov 1
  • Öppet test i Exam.net – provkod: SqU6ME (Du/ni kan göra testet hur många gånger ni vill  och du får resultatet direkt efter du lämnat in testet.)
  • Öppet test i Exam.net – provkod: DLLnWe (Testar dina kunskaper om romarrikets kristnande).
  • Test om övergången till forntiden och högkulturer (klicka här)
  • Test om källkritik (klicka här)
Videor och slides

Antiken

Medeltiden

Kristendomen

 

 

Roms kristnade – individ eller struktur?

Bildkälla: By Gumr51 – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=16276135

Historieämnet på gymnasiet har som mål att eleverna dels ska nå lite historisk bildning, som till exempel kunskaper om centrala skeenden och tidsperioder, dels att eleverna ska lära sig hantera historieämnets verktyg så som källkritik och att använda begrepp för att analysera och tolka historien. Ett av begreppsparen som det talats och skrivits om ganska mycket genom åren är Aktör och Struktur.

Roms kristnande – aktör och struktur

Historia 1B (och nu nivå 1B) är ju som någon frustrerad lärare uttryckte saken ”det är som att springa genom ett museum”. Tiden är knapp och man behöver göra ett urval av historiska händelser, skeenden och processer. Vad är riktigt viktigt? I mitt urval finns tyvärr inte så mycket tid och plats för antikens historia, utöver två ”översiktslektioner” om den grekiska antiken och om romarriket ägnas 3 lektioner till en mindre fördjupning om Romarrikets kristnade som bland annat analyseras och diskuteras med begreppen aktör och struktur.

Text om romarrikets kristnande

Vanligen brukar jag inte skriva längre textmaterial till eleverna (oftare presentationer och kortare sammanfattningar i samband med övningar), men i detta fall saknades användbart material.

Roms kristnande (345 nedladdningar )

Öppna tester i Exam.net (HT25)

Öppet test 1 i Exam.net – ange provnyckel DLLnWe

Arbetsgång

En lektion fokuserar på källkritik och mer traditionell romersk religiositet. Min intention är att lektionen ska innehålla både träning i att använda källkritiska verktyg och mer specifika kunskaper om den antika historien.

Den andra lektion består av en genomgång av begreppen aktör och struktur samt en sammanfattning av Romarrikets kristnande. Vidare ska lektionen ge eleverna tid att läsa och bearbeta texten utifrån några uppgifter, bland annat genom att diskutera samspelet mellan individuella aktörer och strukturer i mindre grupper.

Viktiga begrepp
Romarrikets kristnande ur ett aktörsperspektiv

Romarrikets kristnande ur strukturella perspektiv

Länkar

Artikel i SO-didaktik från 2016 ”Individ eller struktur? Att lära elever elever resonera om historia.”

 

Historia 2a – Ryssland och Ukraina HT25

Vårt första tema inom kursen historia 2a handlar om Rysslands och Ukrainas historia.  Alla delar av historieämnet kommer avhandlas. Vi ska bland annat läsa utvalda delar och analysera Nestorskrönikan från 1100-talet. Idag pågår förutom ett fullskaligt konventionellt krig också ett propgandakrig mellan Ukraina och Ryssland som inte sällan handlar om hur historien ska tolkas. Vi kommer därför att lägga extra stor vikt vid att analysera historiebruket.

Modell för hur vi analyserar historiebruket

  1. Varför lyfts en viss historisk händelse, person eller skeende fram?
  2. Finns det konkurrerande perspektiv på historien?
  3. Är historiebruket, ur ett källkritiskt perspektiv, rimligt?
  4. Vilka följder har användningen av historien fått? Vilka reaktioner har det mött?
Öppna test på Exam.net (OBS! testerna stängs på tisdag morgon)

Du kan göra testen hur många gånger som helst.

Test nummer 1 om Kievrus: Exam.net  (Kod: 9omEET)

Test nummer 2 om historien fram till idag: Exam.net (kod: sPvyHS)

Putins essä från 2021 där han argumenterar för att Ukraina är en del av Ryssland

Essän Om ryssarnas och ukrainarnas historiska enhet publicerades 12 juli 2021. Den är alltså skriven av Vladimir Putin. Jag (Tobias) har med ChatGPT:s hjälp översatt texten från engelska. Jag och ChatGPT har lagt till rubriker till texten för att underlätta läsning. Till texten finns också uppgifter. Här är en länk till essän på engelska (klicka här).

Putins-essa-om-ryssarnas-och-ukrainarnas-historiska-enhet.pdf (521 nedladdningar )
Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik
Viktiga begrepp i undervisningen

Aktör, struktur, förändring, kontinuitet, materialism, idealism, nationalism, imperialism, statsbildning, nationsstat.

Material (fylls på allt eftersom)

Instuderingsuppgifter till alla texter ni förväntas läsa: klicka här. I dokumenten finns länkar till artiklarna, men till ne.se behöver du logga in med ditt skolkonto.

Artikel i Populär historia av  Klas-Göran Karlsson: se här. 

Rysslands besatthet av Ukraina, artikel från kungliga krigsvetenskapsakademien av Vladimir Iserell: se här.

Presentationer

Del 1: Kievrus och Moskvariket

Del 2: Ryssland och Ukraina 1800-2025

Gudrun Persson (historiker och rysslandsexpert) på Folk och försvar 2025

URplay – Bakgrunden till Rysslands invasion

Historiska dokumentärer på Svtplay

I serien ingår alltså tre, ungefär en timme långa, historiska faktafilmer om ryska krig och om rysk imperialism från Peter den stores dagar fram till Vladimir Putins och Rysslands krig i Georgien och Ukraina. Serien är tysk och gjordes 2023. Länk till alla avsnitten (klicka här). Filmerna är tillgängliga till september 2026.

Kartkunskap

Det är en fördel att ha koll på de länder som omger Ryssland och Ukraina: Spela Seterra: klicka här.

Förra året essäfråga på provet om Ryssland och Ukraina

Frågan inbegriper dels historieanvändning och dels kunskaper om historiska händelser, processer och personer samt kunskaper om källkritik.

  • A) Hur använder Ryssland historien för att legitimera sina anspråk på Ukraina?
  • B) Hur använder Ukraina historien för att legitimera sina krav på självständighet och suveränitet?

I uppgiften ligger också att göra en värdering av hur historien används.

 

Historia 1b – delprov 5 VT25

Det sista provet är dels ett test på dina kunskaper om historien efter första världskriget, dels test på det vi tidigare studerat, som till exempel kunskaper om antiken, medeltiden och tidigmodern tid. Mycket repetition alltså.

Hur plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Förintelsen, ryska revolutionen) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Tidigare prov
Nytt i det avslutande momentet som testas på provet
  1. Mellankrigstiden, med fokus på Europa, Sovjet, Italien, Tyskland och USA: ekonomiska kriser och framväxten av fascism, nazism och kommunism, samt Sveriges demokratisering. Läshänvisningar: Kapitlet Från krig till krig s. 299-320, 350-351.
  2. Andra världskriget, med fokus på de större linjerna: vändpunkter och varför de allierade vann (alternativt att axelmakterna förlorade). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 321-330, 350-351.
  3. Förintelsen, med fokus på Förintelsen olika faser och hur den gick till. Frågan om dess orsaker (intentionalister och funktionalister/aktör och struktur). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 331-336, 350-351.
  4. Kalla kriget, med fokus på orsaker till konflikten och varför kalla kriget slutade. Läshänvisningar: Kapitlet Efterkrigstiden s. 363-383, 395-401.

Vi kommer att ha lektioner efter provet som mer fokuserar på Sverige under andra världskriget, Förintelsen och kalla kriget. Och de avslutande lektionerna handlar om vår samtid och framtid.

En större fritextfråga

Ni kommer att få en större fritextfråga där ni ska analysera en händelse eller en längre process utifrån perspektivet aktör kontra struktur. På provet kommer ni få välja en person (aktör) som spelat en viktig roll i historien. Antigen kommer du och din klass få välja en person från antiken fram till och med tidigmodern tid eller en person från senmodern tid (1800-talet och framåt). Förbered dig genom att välja minst två personer som du skaffar dig kunskaper om.

Dina uppgifter (så här kommer själva provfrågan vara formulerad)
  1. Diskutera och argumentera för att personen du valt hade betydelse för den historiska händelsen eller processen.
  2. Diskutera och argumentera för att andra strukturella/bakomliggande faktorer hade betydelse för den historiska händelsen eller processen.
  3. Avsluta med en slutsats, vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

Öppna tester – framplockning, repetition

Alla tester kan göras hur många gånger som helst.

Exam.net-tester

Öppet test där du kan träna och repetera de källkritiska verktygen: Exam.net (kod: LYmHCf)

Öppet test där du kan träna historiebruk Exam.net (kod:wZartw)

Öppet test där du kan träna begrepp och perspektiv som till exempel begreppsparen förändring och kontinuitet, aktör och struktur, samt testa att du har koll på olika tidsperioder  Exam.net (kod:LbQ76P)

Öppet test (många frågor!) från alla prov om historiska kunskaper, från forntiden till medeltiden. Exam.net (kod:VrSyAG)

Öppet test på tidsperioden ca. 1500-1800. Exam.net (kod: uHAqsv)

Öppet test om 1900-talet: första världskriget mm. Exam.net (kod:CLKXDg )

Google-formulär-tester

Ett test på första världskriget. Klicka här.

Ett test på ryska revolutionen (bakgrund, orsaker, personer mm): Klicka här.

Ett test på mellankrigstiden med fokus på USA, Tyskland, Italien och Japan. Klicka här.

Slides och videor

Forntiden & antiken

Medeltiden och början på tidigmodern tid

Franska revolutionen

Amerikanska frihetskriget eller revolutionen

Industriella revolutionen
Imperialism

Mellankrigstiden –  Tyskland

Ryska revolutionen

Mellankrigstiden: USA, Japan …

Andra världskriget – en översikt

Förintelsens bakgrund och begrepp – del 1

Förintelsens faser – del 2

Efterkrigstiden 1945-2001

SA23 och kalla krigets spioner VT25

Under våren läser vi ett tema i kursen historia 2a om spioner och spionorganisationer under kalla kriget. Ni gör  några mindre grupparbeten om viktiga personer under kalla kriget och en paruppgift om spioner och spionorganisationer. Temat examineras genom dels en bedömd diskussion och ett prov.

Dokument som kortfattat beskriver momentet

[wpfilebase tag=file id=354 tpl=download-button /]

Vi spelar spelet När då då med frågekort om kalla kriget mer allmänt och spioner och spionorganisationer i synnerhet.

Grovplanering

Veckor: 14-18 (vecka 16 – påsklov)

Länk till dokumentärerna Kalla krigets hemliga kod och Överklasspionerna. På Urplay ligger en serie dokumentärer med namnet Kalla krigets spioner, som i högsta grad är relevant för oss.

Länk till  en väldigt intressant dokumentär om Stasi och fotbollen i DDR som heter FC Stasi (klicka här).

Onsdag vecka 18 har ni prov på området. Provet testar (1) mer allmänna kunskaper om kalla kriget: orsaker, händelser och skeenden, det för att ni ska kunna sätta in spionaffärer och organisationer i ett historiskt sammanhang. Ni testas också på (2) era kunskaper om spioner och säkerhets- och underrättelseorganisationer. (3) Ni kommer också att få analysera och värdera källor från kalla krigets dagar.

Instuderingsuppgifter till provet

[wpfilebase tag=file id=353 tpl=download-button /]

Öppna tester (årtal, begrepp och andra fakta)

Länk till quiz om kalla krigets spioner (klicka här)

Öppet Exam.net test (Kod: utuZf6)

Lär dig kalla krigets geografi (Europa) med Seterra (länk).

Fritextfrågor på provet
  • Diskutera spionernas a) motiv under kalla kriget med hjälp av begreppsparen: förändring/kontinuitet och idealism/materialism, och b) om de hade någon betydelse för kalla krigets utgång.
  • Resonera om  likheter och skillnader mellan öst- och västblockets underrättelse- och säkerhetstjänster under kalla kriget.
Litteratur

Till provet ingår kapitlet Spioner och agenter under kalla kriget (s. 186-207) och delkapitlen Det kalla kriget (s. 181-184) och Källor och källkritik (s. 52-61) i Alla tiders historia 2-3.

DN-artikeln: Det betyder orden – DN reder ut 13 termer om spioneri (2022-11-26).

Paruppgift om kalla krigets spioner och spionverksamheter

Videogenomgångar om kalla kriget

Träna inför delprov 4 VT25

Vecka 13 har vi delprov nummer 4 (av 5). Fokus på provet är den europeiska imperialismen under 1800- och 1900-talen och första världskriget, samt lite om den ryska revolutionen. Men, till skillnad mot de andra proven kommer de flesta endast att få flervalsfrågor. De som missat tidigare delprov om till exempel antiken och medeltiden kommer dock att skriva längre fritextfrågor.

Dokument med sidhänvisningar, begrepp med mera (klicka här).

Träna geografi

Träna på Europas politiska geografi före kriget 1914  och gränserna efter kriget på Seterra (före kriget, efter kriget).

Självrättande test om imperialism och  första världskriget

  1. Exam.net-test om imperialism, första världskriget (kod: oSpayb)
  2. Google formulär-test om första världskriget (klicka här)

Quiz om ryska revolutionen och den kommunistiska ideologin

  1. Test på dina kunskaper om ryska revolutionen (klicka här)
  2. Test på dina kunskaper om socialistisk/kommunistisk ideologi (klicka här)

URfilm om Imperialismen 

Videogenomgång om första världskriget

Videogenomgång om socialism och kommunism

Tema om folkmord och brott mot mänskligheten VT 2025

I vår andra delkurs i historia 2a ska vi analysera folkmord i modern tid. Vi rör oss mellan det sena 1800-talet fram till våra dagar. Delkursen hänger ihop med föregående om kolonialism, imperialism och slaveri. Era kunskaper kommer bedömas i dels diskussioner (talar om när), inlämning av analys av film (Sauls son från 2015) samt dels ett prov. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter med hjälp av begrepp från Genocide watch. 

Grovplanering av delmomentet
Viktiga begrepp under delkursen om folkmord

Brott mot mänskligheten, förklaringsmodell, Intention, funktionalism, förändring, kontinuitet, brott mot mänskligheten, folkmord, klassificering, symbolisering, diskriminering, avhumanisering, förberedelse, organisering, utrotning, förnekelse, aktör, offer, förövare, åskådare, källkritik, kvarleva, berättande källa, relevans, äkthet, oberoende, samtidighet, tendens.

Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang

1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, Förintelsen under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna och/eller hungersnöden i Ukraina under Stalin.

Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används

Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.

Källor till kunskap

I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historias webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.

Länk till text om folkmordet i det Osmanska riket av historikern Klas-Göran Karlsson (klicka här).

Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet

Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.

  1. Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
  2. Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
  3. Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
  4. Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
  5. Tillverka egna instuderingsuppgifter/provfrågor.
  6. Låt någon förhöra dig.
  7. Skaffa en förhörsapp som till exempel Anki.
  8. Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
  9. Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. varför det inte är tillåtet att tala offentligt om folkmordet på armenier i dagens Turkiet).
  10. Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Öppna test på temat folkmord (endast flervalsfrågor).

Exam.net: 2K2AQo (övergripande: begrepp och fakta) eller 2tMX3A eller Mv1baP (blandat)

Du kan göra testen så många du behöver/vill.

Tre skrivfrågor (som du får i förväg till provet vecka 12)

  1. Jämför olika folkmord (inklusive Förintelsen) med hjälp av Genocide watch:s begrepp som till exempel klassificering, avhumanisering.  Resonemanget ska vara strukturerat med hjälp av begreppen och avlutas med en slutsats. I denna uppgift är det bra om du kan använda kunskaper från tidigare arbetsområden (Ryssland-Ukraina och Slaveriet).
  2. Diskutera olika förklaringar till folkmord. Finns det generella förklaringar eller bör man förklara varje enskilt folkmord för sig? Intentionalism och funktionalism, aktör eller struktur.
  3. Går folkmord att förhindra? Vilka verktyg fungerar? Juridiken?

P.S. Tänk också på att i provet kommer ni bedöma källmaterial kopplat till temat och hur historien om folkmord används och använts (historiebruk).

Länkar

Film om folkmordet i Rwanda som ligger Ur play: klicka här.

Film och text, på Forum för levande historias webbplats, om Gregory Stantons begrepp för beskriva stegen mot folkmord (klicka här).

Videor och slides från undervisningen

Förintelsen

Det rättsliga efterspelet

Folkmordet på Herero- och Namafolken
Folkmordet på det Osmanska rikets armenier 1915

Förintelsen
Hur ska man minnas folkmord?

Träna till delprov 3 i historia 1b VT25

Vecka 8 (torsdag eller fredag beroende på klass) har vi ett prov på den historia vi hittills läst. Mest handlar det om att ni ska visa era kunskaper om de stora politiska, ekonomiska och sociala förändringarna i Europa och Amerika under 1700- och 1800-talen.

Beskrivning och sidhänvisningar

[wpfilebase tag=file id=352 tpl=download-button /]

Längre fritextfrågor (ni får två)
  1. En skrivfråga kommer utgå från att ni ska analysera ett skeende från olika perspektiv. Exempelvis: Diskutera den Amerikanska/industriella/franska revolutionen ur olika perspektiv.
  2. Den andra skrivfrågan handlar om att analysera historiebruk, som utgår från det vi läst om i historien.
Öppna test (Exam.net)

Exam.net: vWvy7t(frågor om historiska fakta, skeenden, orsaker mm).

Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).

Exam.net: Nu4VZK (Lite blandat om 1700-talets historia)

Exam.net: DyLJij (blandat – mest 1700-talets politiska, sociala och ekonomiska revolutioner)

Presentationer

Källkritik

Historiebruk & historiesyn (tänk särskilt på den modell vi använder när vi analyserar olika bruk av historien

Amerikanska revolutionen

Franska revolutionen och Napoleon

Industriella revolutionen ur olika perspektiv

Ideologier
Filmer

Amerikanska revolutionen eller frihetskriget
Amerikanska revolutionen eller frihetskriget

Franska revolutionen

Industriella revolutionen

Sverige under 1800-talet

Europa under 1800-talet

Medeltiden och början på den tidigmoderna tiden

Vecka 49 kommer det vara ett prov på dina kunskaper om medeltiden, vikingar och början på den tidigmoderna tiden. Alla delar av historieämnet kommer att testas. Räkna också med några repetitionsuppgifter om forntiden och antiken.

Särskilt viktiga frågor och begrepp
  1. Varför upphörde medeltiden? Övergången mellan medeltiden och tidigmodern tid är viktig.
  2. Beskriv det medeltida ståndssamhället med begrepp som naturahushållning, handel, städer, vasaller, riddare, förläningar, påve, katolska kyrkan, latin, tionde, kloster, abbedissa, abbot, livegenskap, teg, hjulplog, dagsverke, korståg, tempelriddare, det heliga landet.
  3. Analysera korstågen: orsaker, konsekvenser och olika perspektiv på korstågen under medeltiden.
  4. Nordisk och svensk medeltid: Vem var vikingen? Varför gav sig vikingarna ut på långa färder? Varför upphörde vikingatiden?
  5. Vilka krafter och aktörer bidrog till att skapa en starkare och mer centraliserad kungamakt i Sverige och i Europa under 1500- och 1600-talen?
  6. Analysera orsaker och konsekvenser av Europas första koloniala erövringar under tidigmodern tid.
  7. Analysera trovärdigheten i olika källor från tidsperioderna (Källkritik).
  8. Hur har bilden av vikingen vuxit fram och förändrats? Hur används vikingar idag i media och politik? (Historiebruk)
  9. Vilka sociala, ekonomiska och politiska förändringar gör att historiker menar att medeltiden tog slut och den tidigmoderna tiden började kring 1500-talet?
Skrivfrågor på provet vecka 49
  • En skrivfråga kommer vara att ni ska analysera historiebruk, till exempel hur historien om vikingar eller korståg används idag.
  • En skrivfråga kommer vara att ni ska analysera en förändringsprocess under medeltiden och tidigmodern tid, till exempel orsaker till att kungamakterna i Europa blir starkare under tidsperioden.
Grovplanering
Instuderingsuppgifter

[wpfilebase tag=file id=342 tpl=download-button /]

Öppna test i Exam.net

Du kan göra om testerna och du får resultatet direkt efter att du lämnat in provet. Tips, kopiera examkoden och klicka sedan på länken till Exam.net.

Examtest som testar kunskaper om begrepp: gjTgG7 (nytt HT24)

Öppet test som överlappar instuderingsuppgifterna 1-9: Cshidi (nytt HT24)

Öppet test som överlappar instuderingsuppgifterna 10-19: Gra25e

Öppet test som överlappar instuderingsuppgifterna 20-29: AS37HH

Google formulär-quizar

Länk till quiz om vikingatiden (klicka här)

Länk till quiz om medeltiden (klicka här)

Slides – presentationer

Källritik

Övergripande begrepp

Vikingar

Korståg

Sverige och kyrkan

Varför upphörde medeltiden?

Reformationen

Filmer

UR – Historia förklarad: medeltiden (500-1500)

UR – Historia förklarad: tidigmodern tid (1500-1800)