När första världskrigets utbrott uppmärksammades 2014 gjorde jag en källövning om Skotten i Sarajevo. Källövningen har använts av många efter vad jag förstått. I den version av uppgiften som jag gjorde tillgänglig på nätet fanns inga källhänvisningar (jag hade hittat och översatt källmaterial från både böcker och källor som fanns tillgängliga online). Nu har jag uppdaterat övningen med tre nya källor: Psykiatrikern Martin Pappheims ”intervju” med Gavrilo Princip, ett utdrag ur Dagens Nyheters förstasida dagen efter morden och ett utdrag ur ett officiellt brev från Frans Joseph I till Vilhelm II. Nu finns det länkar till alla källor så att ni gräva vidare (och se om jag översatt källorna på ett korrekt sätt). Själva uppgifterna till källorna lägger jag i ett separat dokument eftersom jag gissar att många kommer formulera egna frågor och uppgifter.
Källövning: Skotten i Sarajevo VT22 (2.0 MiB, 297 downloads)
Här samlar jag presentationer och videogenomgångar som kan vara av intresse när vi jobbar med historia 1b. OBS! denna sida uppdateras med fler presentationer under resans gång.
Google presentationer om tidigmodern tid och modern tid
Provet innehåller alla delar av historieämnet: kunskaper om historiska händelser, skeenden och personer, tolkning och värdering av källmaterial och även analys av hur denna historia använts och används.
Provdatum: fredag 2022-02-11
Saxat ur ämnesplanen för historia på gymnasiet
Du ska utveckla …
Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.
Ett försök att konkretisera mer precist vad provet handlar om
Kunskaper om tidsperioderna: tidigmodern tid, modern tid och underkategorierna renässans, upplysningstid, industrialismen, imperialism. Du ska kunna beskriva vad som kännetecknar och skiljer tidsperioderna åt.
Fokus för tidigmodern tid: handel och kolonialism, t.ex. Nederländernas och VOC i Sydostasien, triangelhandeln, slaveri. Sidor i boken: 110–116, 126–132, 148–149.
Modern tid 1: de politiska revolutionerna i Amerika och Frankrike: Från undersåte till medborgare. Några nyckelbegrepp: revolution, förändring, medborgare, jämlikhet, upplysning, slaveri. Sidor i boken: 157–180.
Modern tid 2: Den industriella revolutionen i Storbritannien. Tänk särskilt på hur Storbritannien fick råvaror, arbetskraft, kapital och en marknad för sina industriellt tillverkade varor. Sidor i boken: 181–187, 198–203.
Modern tid 3: De politiska ideologierna. Liberalism, konservatism, socialism och nationalism. Sidor i boken: 210–213, 218–223, 238–239.
Modern tid 4: Imperialismen. Tänk särskilt på de två exemplen med Indonesien och Kongo. Sidor i boken: 254–261.
Källkritik: På provet kommer du att tolka och analysera källors trovärdighet. Källmaterialet du kommer möta är från händelser och skeenden vi studerat. Sidor i boken: 19–28. Viktiga begrepp: berättande källor, kvarleva, relevans, äkthet, samtidighet, oberoende, tendens.
Historiebruk: Du kommer att få analysera hur den historia vi läser om använts, t.ex. varför USA valde datumet för undertecknandet av självständighetsdeklarationen till nationaldag. Exempel på begrepp: icke-bruk, kommersiellt bruk, politiskt bruk, Se sidorna 9–15 i historieboken.
Instuderingsuppgifter
Instuderingsuppgifter - prov i historia om perioden 1500-1900 (204.2 KiB, 121 downloads)
Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet
Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.
Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
Tillverka egna instuderingsuppgifter/provfrågor.
Låt någon förhöra
Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. franska revolutionens följder)
Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Presentationer & videogenomgångar
Här är en länk till presentationer och videogenomgångar (klicka här)
Quizzar och öppna Exam.net-tester
Klicka på länkarna för att komma till de olika testerna:
Test om nederländsk kolonialism i Indonesien (klicka här)
På torsdag vecka 46 har vi ett mindre prov på tidsperioden medeltiden inom ramen för historia 1b. Testet utgår i första hand från den första punkten i det centrala innehållet i kursplanen:
”Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.”
Övergripande frågor
Vad kännetecknar medeltiden? Vad skiljer den från antiken och den efterföljande tidigmoderna tiden? Använd fakta och begrepp för att beskriva och förklara tidsperioden.
Vad kännetecknar vikingatiden? Varför infördes tidsperioden i slutet av 1800-talet? Använd fakta och begrepp för att beskriva och analysera perioden.
Varför upphörde vikingatiden? Hur blev Sverige och Norden en del av den europeiska medeltida kulturen och samhället?
Varför upphörde medeltiden? Vad förändrades? Vilka var orsakerna till förändringen?
Finns det någon historisk kontinuitet mellan antikens samhällen och de medeltida?
Hur man kan plugga
Du behöver läsa och diskutera bokens kapitel om medeltiden (s. 66-99)
När du läst t.ex. ett delkapitel: sammanfatta utan att titta i boken antingen skriftligt eller muntligt för en studiekompis
Gå igenom material Google Classroom: uppgifter och presentationer
Gör egna förhör och låt dig förhöras
Diskutera med vänner och familj de övergripande frågorna
Gör de quizz som finns i Classroom och tillverka egna flashcards
Repetitionsfrågor och mer generella kunskaper
På testet kommer det också förekomma faktafrågor som du stött på tidigare om forntiden och antiken. Det kommer också att vara frågor där du får visa mer allmänna kunskaper om källkritik och historieanvändning, t.ex. får du bedöma medeltida källmaterial.
Google formulär (quizz)
Klicka här för att komma till det första quizzet om medeltiden och vikingatiden.
Historia 1b breddar och fördjupar grundskolans historieundervisning. Historien fram till och med 1700-talets upplysning behandlas utifrån epokbegreppet med vissa fördjupningar som till exempel antikens politiska kultur. Den senare historien, från den industriella revolutionen och framåt är mer detaljrik. Genomgående kommer vi dels att tolka och dels kritiskt granska historiskt källmaterial från olika tider. Du kommer också att analysera hur uppfattningar om historien påverkar människors identitet och hur historia används i debatter och konflikter.
Lektionplaneringen ligger i Classroom och uppdateras ofta. Den mer övergripande veckoplaneringen hittar du här och i ett dokument i Classroom.
Examinationer
Prov vecka 42 19/10. Ni skriver på lektionstid. Provet kommer testa följande: Källkritik – ni kommer att få värdera och tolka historiska källor. Historiebruk – någon eller ett par uppgifter kommer handla om att analysera historiebruk som t.ex. hur antiken används i film och media idag. Kunskaper om historiska tidsperioder, förändringsprocesser, personer som t.ex. tidsperioderna forntiden och antiken, hur och varför högkulturer uppstod vid floderna Eufrat, Tigris, Nilen, Indus, Huang He, historiska personer som Hipparchia, Leonidas, Caesar med flera. Att använda en historisk referensram för att se de längre tidsperspektiven, t.ex. hur forntiden och antiken påverkar oss idag.
Diagnoser och frågor
Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.
Tack! Du har just gjort Demokrati och republik under antiken på norran.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
När fick en ung man delta i folkförsamlingen i Athen?
A
22 år
B
18 år
C
20 år
Fråga 2
Vilka påståenden är sanna om republikens Rom?
A
Ämbetsmännen var alltid plebejer!
B
Folkförsamlingen samlades ofta på Forum Romanum
C
Konsulerna var arméns högsta befäl.
D
I folkförsamlingen fick endast män över 30 rösta.
Fråga 2 förklaring:
"Forum Romanum (latin, ’det romerska torget’), benämning på dalsänkan mellan kullarna Palatinen, Velia och Capitolium i Rom, ca 500 m från Tibern."
Källa: ne.se
Fråga 3
I vilken av folkförsamlingarna (Athens eller Roms) var fri debatt tillåten?
A
I ingen av folkförsamlingarna
B
I Roms folkförsamling
C
I Athens folkförsamling
Fråga 4
I Atens folkförsamling samlades alla fria män för att rösta om lagar och vilka som skulle leda armén (strategerna). Vad kallades platsen där folkförsamlingen träffades och diskuterade?
A
Sunion
B
Forum Romanum
C
Pnyx
Fråga 4 förklaring:
"Pnyx, kulle väster om Akropolis i Athen, från ca 500 f.Kr. mötesplats för folkförsamlingen (ekklesia)."
Källa: ne.se
Fråga 5
Vem var ordförande i senaten i Rom?
A
Praetorn
B
Konsuln
C
Folktribunen
Fråga 5 förklaring:
Konsulerna (de var alltid två) kunde sammankalla senaten till möte och fungerade också som senatens ordförande.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Toppen! ("Din hjärna förtjänar en riktigt stor glass" elev i 7G)
Demokratin i Aten under antiken
Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Ange Atens koordinater!
A
10°S 24°′Ö
B
24°N 37°′Ö
C
37°S 23°′W
D
37°N 24°′Ö
E
37°S 24°′Ö
Fråga 2
Vad betyder det grekiska ordet "demokrati"?
A
Folkstyre
B
De bästas styre
C
Faderns makt
D
Demeters styre
Fråga 3
Vad heter platsen där Atens folkförsamling samlades för att debattera och ta beslut?
A
Ecclesia
B
Agora
C
Pnyx
D
Forum Romanum
Fråga 4
Vad heter halvön och landskapet där Aten ligger?
A
Jonien
B
Iberiska
C
Peleponnesos
D
Attika
Fråga 5
Hur stor andel av Atens totala befolkning fick vara med och rösta i folkförsamlingen?
A
10-20%
B
<10%
C
30-40%
D
50-60%
Fråga 6
Kryssa alla de som fick vara med och rösta i Atens folkförsamling!
A
Man i 40-årsåldern, eupatrid.
B
Kvinna i 50-årsåldern som är änka till rik och mäktig man.
C
Fattig man, krukmakare, i 30-års-ålder.
D
Ung man, 22 år som inte kunnat göra militärtjänst.
E
Manlig slav i 30-årsåldern som jobbar som skulptör.
F
Rik handelsman i 40-årsåldern, inflyttad från stadsstaten Miletos (metoiker).
Fråga 7
Från vilket annat folk och kultur i medelhavsområdet anses grekerna fått impulserna till deras demokratiska styre?
A
Fenicierna
B
Gallerna
C
Egyptierna
D
Perserna
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 7 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Rom under republiken
Ett litet test på dina kunskaper om den romerska republiken under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Rom under republiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
I kristider kunde en man få makt att själv bestämma under max 6 månader. Vilken titel hade han?
A
Diktator
B
Tyrann
C
President
D
Arkont
Fråga 2
Vilket var det högsta ämbetet man kunde bli vald till i Rom?
A
Konsul
B
Domare
C
Kvestor
D
Senator
E
President
Fråga 3
Vilka påståenden om Roms senat är sanna?
A
I senaten satt Roms förmögna elit.
B
Senaten beslutade vilka som skulle bli årets konsuler.
C
Alla fria män i Rom kunde delta i senatens möten.
D
Senaten bestämde Roms nya lagar.
E
Senaten gav råd till ämbetsmännen.
Fråga 4
Vilka fick rösta i de romerska folkförsamlingarna?
A
Endast de rika männen.
B
Både rika män och kvinnor.
C
Alla fria romerska män.
D
Roms adliga elit - patricierna.
Fråga 5
Vad kallades Roms adliga familjer?
A
Patricier
B
Aristokrater
C
Eupatrider
D
Plebejer
Fråga 6
Hur styrdes Rom från 700-talet f.kr. till 500-talet f.kr?
A
Monarki
B
Demokrati
C
Republik
D
Diktatur
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 6 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Betygsunderlag
Ett par, tre mer ordnade diskussioner/debatter om historiskt viktiga frågor, som till exempel vad som driver historien framåt.
Fyra digitala prov som görs enskilt (två per termin)
1-2 presentationer, som görs i mindre grupper 2-3/grupp.
En “recension”/analys av historiebruk, till exempel film eller bok.
* se Schoolsoft för examinationsdatum och kunskapskrav
Kurslitteratur och material
Hallberg, E.,Nyström, H., Nyström, L., Nyström, Ö. (2011) Perspektiv på historien 1b. (2:a uppl.). Gleerups
Artiklar, noveller och filmer mm kommer att tillkomma.
I kursplanen och närmare bestämt det centrala innehållet bestäms vilken historia vi ska läsa. Exakt hur mycket och var tonvikten ska ligga bestämmer vi på skolan själva.
”Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.”
I årskurs 7 ska vi under vårterminens första arbetsmoment titta närmare på hur tidsperioden antiken påverkat vår egen tid. Vårt fokus kommer främst vara på hur den antika stadsstaten Aten och det romerska riket styrdes. Aten blev känt för att det under ca. 200 år var en demokrati och Rom styrdes under nästan 500 år som en republik.
Antiken – 800 fkr. till 500 e.kr.
Antiken är en tidsperiod som de flesta historiker menar omfattar de grekiska stadsstaternas framväxt under 800-700-talen f.kr, fram till och med det västromerska rikets fall ca 500 (e.kr). Tidsperioden används mest i västerländsk historieskrivning. Vi ska prata mer i klassrummet om varför man delar in historien i olika perioder och vad som anses typiskt för antiken.
Aten – antikens mest kända demokrati
På 500-talet f.kr. förändrades Atens styre från fåvälde och envälde till en för tiden radikal demokrati där även fattiga fiskare, bönder och hantverkare fick vara med och påverka stadsstatens politik. Innan man införde demokrati var spänningarna stora mellan fattiga och rika och hotade att få stadsstaten att falla sönder. De rika tvingades gå med på demokratiska reformer eftersom man insåg att de fattiga behövdes för att försvara Aten och för att helt enkelt få stadsstaten att fungera.
Stadsstaten Aten bestod inte bara av själva staden utan inbegrep även landskapet och halvön Attika. Befolkningen uppgick till ca. 250.000 människor och av dessa var mellan 30-50.000 (10-20%) fria män som fick delta i folkförsamlingen och rösta. Kvinnor, bofasta utlänningar (metoiker) och slavar var uteslutna från den politiska makten. För att få rösta i folkförsamlingen var man alltså tvungen att vara man, atenare och dessutom ha genomfört en typ av militär träning, vilket vanligen skedde när den unge mannen fyllde 20-21 år.
Aten var inte den enda eller ens den första demokratin, flera grekiska stadsstater var periodvis demokratier, bland andra grannstaten Megara. Aten var emellertid den klart största stadsstaten med ett demokratiskt styre och Aten har också efterlämnat flest historiska källor till hur demokratin fungerade. Impulserna till den grekiska demokratin anses främst ha kommit från de feniciska stadsstaterna i östra medelhavet. Fenicierna var liksom som många av de grekiska stadsstaterna skickliga handelsmän och det var även fenicierna som uppfann föregångaren till det moderna alfabetet.
Folkförsamling, domstol och ämbeten
Folkförsamlingen samlades på en kulle i Aten som heter Pnyx. Det var en form av direkt demokrati, där de fria männen röstade på de förslag de ansåg bäst. Man röstade alltså inte på politiker och partier som i dagens Sverige. Vår form av demokrati kallas representativ demokrati eller indirektdemokrati. I folkförsamlingen kunde alla rösta, tala och argumentera, men det krävdes både mod och skicklighet om man skulle lyckas hålla ett övertygande tal.
Att vara fri man i Aten innebar att man förväntades delta i stadsstatens politik men också i dess dagliga skötsel, som t.ex. att ta hand om stadens hästar och att brunnarna gav vatten. Varje år valdes och lottades tusentals män att sitta i domstolar, jobba som ämbetsmän eller sitta i rådet, Atens regering som bland annat förberedde mötena på Pnyx. Det gällde att vara aktiv som medborgare och atenarna hade ett ord för de som inte var intresserade eller okunniga om politik – idiot.
Demokratin i Aten under antiken
Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Ange Atens koordinater!
A
10°S 24°′Ö
B
24°N 37°′Ö
C
37°S 23°′W
D
37°S 24°′Ö
E
37°N 24°′Ö
Fråga 2
Vad betyder det grekiska ordet "demokrati"?
A
Faderns makt
B
De bästas styre
C
Folkstyre
D
Demeters styre
Fråga 3
Vad heter platsen där Atens folkförsamling samlades för att debattera och ta beslut?
A
Pnyx
B
Forum Romanum
C
Agora
D
Ecclesia
Fråga 4
Vad heter halvön och landskapet där Aten ligger?
A
Peleponnesos
B
Iberiska
C
Jonien
D
Attika
Fråga 5
Hur stor andel av Atens totala befolkning fick vara med och rösta i folkförsamlingen?
A
50-60%
B
10-20%
C
<10%
D
30-40%
Fråga 6
Kryssa alla de som fick vara med och rösta i Atens folkförsamling!
A
Manlig slav i 30-årsåldern som jobbar som skulptör.
B
Man i 40-årsåldern, eupatrid.
C
Rik handelsman i 40-årsåldern, inflyttad från stadsstaten Miletos (metoiker).
D
Kvinna i 50-årsåldern som är änka till rik och mäktig man.
E
Ung man, 22 år som inte kunnat göra militärtjänst.
F
Fattig man, krukmakare, i 30-års-ålder.
Fråga 7
Från vilket annat folk och kultur i medelhavsområdet anses grekerna fått impulserna till deras demokratiska styre?
A
Gallerna
B
Egyptierna
C
Fenicierna
D
Perserna
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 7 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Om du vill se en video om den Atenska demokratin kan du klicka här eller här (en fördjupning).
Den romerska republiken
Ungefär samtidigt som Aten blev en demokrati blev den lilla stadsstaten Rom på Italienska halvön republik. Tidigare var Rom en monarki och styrdes av kungar. När den republikanska eran inleddes på 500-talet f.kr. blev själva ordet för kung, rex, ett skällsord. Republikens fria romerska män hade rösträtt, men den romerska eliten såg till att behålla en stor del av makten genom att endast de rika kunde bli valda till prestigefulla ämbeten och sitta i senaten. Hur som helst kunde inte den romerska eliten helt kosta på sig att ignorera de fattiga romarna, det var trots allt de som röstade fram vilka som skulle bli konsuler, det vill säga det högsta ämbetet i Rom.
Folkförsamlingarna, senaten och ämbetsmännen
I Rom delades makten mellan folkförsamlingarna, senaten och ämbetsmännen. Att dela makten mellan olika institutioner kallas maktdelning. Tanken är att inte all politisk makt ska hamna hos några få eller en särskild grupp, som t.ex. en kung eller hos adeln.
Folkförsamlingarna
Alla fria romerska män som var tillräckligt gamla för att gå ut i krig fick delta i folkförsamlingarnas arbete. Arbetet innebar bland annat att rösta på lagförslag och på kandidaterna som ställde upp i valen. Den romerska folkförsamlingen var inte som den Atenska som hade fri debatt. De romerska männen fick bara ta ställning (ja/nej) till de förslag som lades fram av ämbetsmännen.
Senaten
I senaten satt vanligen 300 rika romare. De 300 senatorerna tillhörde vanligen Roms elit sedan flera generationer. Från början hade bara Roms adel, de så kallade patricierna tillåtelse att sitta i senaten, men med tiden fick även rika och inflytelserika icke-patricier (plebejer) delta. Alla senatorer i Senaten hade tidigare haft mer eller mindre höga ämbeten som till exempel konsul och var därför vana vid makt. Senaten gav endast råd till ämbetsmännen som skulle styra Rom, men deras ord vägde mycket tungt, de hade vad man kallade auktoritet.
Ämbetsmännen
Det högsta ämbetet i Rom var konsul och för varje år valdes två konsuler. De växlade under året som Roms högste ämbetsman. Men båda konsulerna hade veto, vilket innebar att de kunde stoppa varandras lagförslag. Årligen valdes många ämbeten i Rom och för överklassens män var det en oemotståndlig karriärväg att försöka nå toppen och bli vald till konsul. Under speciella omständigheter (krig) kunde Rom styras av en diktator. Diktatorn kunde själv ta beslut utan att lyssna till senaten eller en medkonsul, men diktatorsmakten var endast tillfällig, max 6 månader. Julius Caesar försökte bli diktator på livstid, men blev mördad av en grupp senatorer som ansåg att Caesar var på väg att stjälpa republiken och införa en sorts monarki, något som var ett rött skynke för många romare.
Andra ämbeten man kunde väljas till var praetor, edil, kvestor och censor. De utförde arbeten som domare, ekonom, festfixare med mera.
Om du vill se en video som förklarar mer i detalj hur republiken fungerade kan du klicka här.
Rom under republiken
Ett litet test på dina kunskaper om den romerska republiken under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Rom under republiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilka fick rösta i de romerska folkförsamlingarna?
A
Endast de rika männen.
B
Roms adliga elit - patricierna.
C
Alla fria romerska män.
D
Både rika män och kvinnor.
Fråga 2
Hur styrdes Rom från 700-talet f.kr. till 500-talet f.kr?
A
Monarki
B
Republik
C
Demokrati
D
Diktatur
Fråga 3
Vilket var det högsta ämbetet man kunde bli vald till i Rom?
A
Senator
B
Domare
C
Konsul
D
Kvestor
E
President
Fråga 4
Vilka påståenden om Roms senat är sanna?
A
Senaten bestämde Roms nya lagar.
B
Senaten gav råd till ämbetsmännen.
C
Alla fria män i Rom kunde delta i senatens möten.
D
Senaten beslutade vilka som skulle bli årets konsuler.
E
I senaten satt Roms förmögna elit.
Fråga 5
I kristider kunde en man få makt att själv bestämma under max 6 månader. Vilken titel hade han?
A
Tyrann
B
Diktator
C
President
D
Arkont
Fråga 6
Vad kallades Roms adliga familjer?
A
Patricier
B
Plebejer
C
Aristokrater
D
Eupatrider
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 6 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Antikens politiska arv
Det politiska arvet från Aten och Rom är ofta synligt och konkret. Världen har idag ett grekiskt ord, demokrati, för att beskriva ett styre där folket har den övergripande makten att bestämma. Ett land som inte styrs av en kung som ärvt makten, utan helst styrs av en vald ledare kallar vi idag republik. När USA skapades och Frankrike omskapades i slutet av 1700-talet inspirerades man av antikens styrelsesätt. man ville ha ett alternativ till Europas enväldiga kungar. Det ”nya” fann man istället i antikens fria stater Aten och Rom. Gissningsvis kommer vi hitta massor av spår från antiken när vi undersöker och studerar dåtiden.
George Washington, USAs förste president avbildades som den romerske politikern Cincinnatus.
Den historia vi ska läsa, diskutera och jobba med under vårterminen 2021 är minst sagt omfattande: antiken, amerikanska frihetskriget, franska revolutionen och den industriella revolutionen. Vi kommer arbeta med alla långsiktiga mål i ämnet historia. Ni kommer lära er om viktiga skeenden och förändringar i människans historia, hur man värderar historiska källor och hur man kan analysera historieanvändning (historiebruk).
Fyra bilder som representerar de olika tidsperioderna och skeendena vi läser om i åk 7.
Varför ska man läsa historia?
Hur blev du den du är idag? När du svarar på frågan kommer du kanske fundera kring biologi och medfödda egenskaper, men gissningsvis spelar uppväxten och dina erfarenheter en stor roll. Det vill säga, din historia har varit med och format dig.
Vi läser historia av många skäl. Ett viktigt skäl är att vi vill förstå samtiden. Vilka är krafterna som skapat dagens värld med klimatförändringar, globalisering, välfärd och fattigdom, krig och fred, demokrati och diktatur? Om vi vill förstå dagens konflikter, eller mindre frågor som varför skolmaten är gratis går vi till historien och letar efter svar. Det historiska perspektivet förklarar ofta mycket.
Att lära sig om och få en förståelse för hur människor genom historien levt, kämpat, löst problem, skapat problem och handskats med exempelvis pandemier, naturkatastrofer, svält, plötslig rikedom är både intressant i sig men också lärorikt. Historien kan faktiskt ge oss kunskaper som gör det lättare att tänka om framtiden.
Om vi ska lära oss något av historien krävs att den historia vi läser är sann. Felaktiga och missvisande bilder av historien gör att vi kanske tar fel beslut. För att bygga upp en rimligt sann bild av historien behövs källor som t.ex. dagböcker och husruiner. Inom historieämnet finns en lång tradition och metoder för hur man tolkar och värderar källor. Historieämnet ger oss verktyg att tänka kritiskt och undersökande.
Planering historia åk 7 VT 2021
HI ÅK 7 Planering VT 2021 (419.9 KiB, 591 downloads)
Kunskapsmål och kunskapskrav i historia
Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 1631 downloads)
Förmågorna Inför Np Historia Vt 2015 (2.5 MiB, 7453 downloads)
Historia åk 7: tre delområden
Antika statsskick - Politik och befolkning under den atenska demokratin och den romerska republiken. (Centralt innehåll i fokus: "Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.").Du kan läsa här om Atens och Roms statsskick.
1700-talets politiska revolutioner: Upplysningen, den amerikanska revolutionen och den franska. Vad förändrades? (Centralt innehåll i fokus: "Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.").
Den industriella revolutionen: fokus på Storbritannien, orsaker och följder. (Centralt innehåll i fokus: "Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.")
GrovPlanering
Musik från antikens Grekland?
Musik från franska revolutionen
Så här skriver ne.se om Marseljäsen Frankrikes nationalsång ”Marseljäsens upphovsman var Claude-Joseph Rouget de Lisle, som diktade och komponerade den en natt i april 1792 i Strasbourg. Sången fick snabbt spridning genom sin uppfordrande text och kongeniala musik och blev franska revolutionens sång framför andra.”
Diagnoser & Prov
Sammanlagt 5-6 diagnoser under momentet. Diagnoserna används inte i första hand som bedömningsunderlag av mig (er lärare) utan är mest till för er (elever) att kolla att ni hänger med.
Läxa till första lektionen om Rom – titta på en dokumentär om Julius Caesar som ligger på svtplay (klicka här).
Vi avslutar höstterminen 2020 och inleder vårterminen 2020 med att läsa historia veckorna 42 t.o.m. vecka 2. De första veckorna kommer vi att läsa om folkmord under 1900-talet. Vi kommer diskutera orsaker till och förutsättningar för och konsekvenser av Förintelsen och folkmorden i Osmanska riket, Rwanda och i det forna Jugoslavien på 1990-talet.
Tidsperioden som är i fokus är 1945-2020, från kalla krigets början till elfte september 2001 när World Trade centers tvillingtorn och Pentagon utsattes för terrorattacker som skakade världen. Även om vi mest kommer titta på 1900-talet ska vi också blicka framåt, hur ser världen ut när ni (åk-9-elever) är vuxna och gamla?
Inlägget uppdaterades: 2020-10-23
Grovplanering historia åk 9
vecka
Länkar till NE
lektionsinnehåll
42
Tema folkmord
43
Tema folkmord och föreläsning av Dina och Jovan Rajs
44
Läslov
45
Tema folkmord: Förintelsen, Rwanda, Srebrenica (diagnos + bedömningsuppgift)
46
Fokus: olika aspekter av kalla kriget - militära konflikter, vetenskaplig prestige (diagnos)
47
Fokus: Olika aspekter av kalla kriget - Koreakriget, rymdkapplöpning, avkolonisering osv.
48
Varför kollapsade östblocket? Prov - främst historisk referensram.
49
Fokus: Utvecklingen efter Sovjets fall. Afghanistan vägen mot elfte september
50
Fokus: Utvecklingen efter elfte september-attackerna 2001: Irak, Afghanistan, al-Qaida, IS, Orbán, Putin
51
Fokus: historiebruk och begreppsparet förändring-kontinuitet
2
Repetition
3
Avslutande bedömningsuppgift - Förändring och kontinuitet
Prov- och testdatum
Diagnoser sker regelbundet
Bedömningsuppgift: källkritik och historiebruk kommer att ske vecka 45 eller första lektionen vecka 46.
Vecka 48: prov i historia (i huvudsak historisk referensram)
Viktiga personer (fr.a. politiskt under efterkrigstiden)
Efterkrigstidens persongalleri: Hur har de påverkat och/eller förändrat historien?
Per-Albin Hansson, John F. Kennedy, Olof Palme, Margaret Thatcher, Ronald Reagan, Michail Gorbatjov, Josef Stalin, Rosa Parks, Ho Chi Minh, Nelson Mandela, Nikita Chrusjtjov, Fidel Castro, Indira Gandhi, Winston Churchill, Mahatma Gandhi, Mao Zedong, Usama bin ladin,
Testa om du har koll på personerna som förändrade världen! (Klicka här)
Viktig geografi att ha koll på …
Öst- och Västtyskland, Berlin, Balkan, Haag, Nürnberg, Treblinka, Auschwitz, Jugoslavien, Sovjetunionen, Kuba, Sydostasien,Kambodja, Nordvietnam, Sydvietnam, Hanoi, Saigon, Nord- och Sydkorea, järnridåns sträckning, New York, Afghanistan, Irak, Syrien, Mellanöstern.
Testa om du har koll på geografin! (länk kommer inom kort)
Nyckelfrågor och historiska problem: Förintelsen och andra folkmord
Orsaker till och konsekvenser av Förintelsen.
Har 1900-talets och efterkrigstidens folkmord och grymheter gemensamma mönster och orsaker?
Hur försöker man att förhindra nya folkmord? Och vilka möjligheter ser du i att förhindra storskaliga grymheter mot människor?
Nyckelfrågor och historiska problem: efterkrigstiden
Orsaker till och konsekvenser av kalla kriget.
Orsaker till och konsekvenser av välfärdssamhällets framväxt.
Hur och varför avkoloniserades Afrika och Asien under andra hälften av 1900-talet?
Varför blev det aldrig ett direkt krig mellan USA och Sovjet?
Hur var det att leva i öst respektive väst?
Varför upphörde kalla kriget? Och vad hände sedan?
Orsaker till och konsekvenser av 9/11 (alltså terrordåden 11 september 2001).
Förändring och kontinuitet vad gäller makt, politik, folkmord och levnadsförhållanden?
Hur ser framtiden ut?
Självrättande test om förintelsen och andra folkmord
Lektionerna har använts i grundskolan, i årskurserna 7-9. Några kan nog även anpassas för gymnasieelever. Andra begrepp som jag emellanåt använder när vi pysslar med historiebruk är historiesyn, historieförfalskning och källkritik.
Har själv på senare år försökt att undvika Klas-Göran Karlssons mycket använda kategorisering av historiebruk, se här, eftersom min erfarenhet är att eleverna då fokuserar för mycket på att kategorisera historiebruket och att flera av kategorierna (t.ex. politiskt, moraliskt och ideologiskt historiebruk) är svåra och näst intill omöjlig att hålla isär. Frågorna kommer mest handla om ”Är det här politiskt eller ideologiskt historiebruk?”. Det viktigaste, enligt mig, är att eleverna förstår att det finns många skäl och orsaker till att historia används, och att användandet kan ge upphov till reella följder och högst verkliga känslomässiga reaktioner.
Video om historiebruk
Presentation av historieämnet
Presentationen innehåller ett par övningar, uppgifter med historiebruk.
Lektioner om historiebruk i pdf-format
Historiebruk - Sparta och Tredje riket (726.2 KiB, 932 downloads)