Skrivfrågor på provet om tidigmodern tid

På provet kommer du och din klass få en skrivuppgift som handlar om viktiga förändringsprocesser under tidigmodern tid (ca. 1450-1800). Du ska analysera förändringsprocessen med hjälp av begreppen aktör, struktur och förklaring.

Centrala globala förändringsprocesser och händelser, till exempel jordbrukets utveckling, teknisk utveckling, förändrat resursutnyttjande, migration, kolonialism och frigörelse, folkmord, konflikter och internationellt samarbete. Långa historiska linjer med fokus på levnadsvillkor och makt.
Tillämpning av historiska begrepp på olika historiska frågeställningar i relation till det historiska innehållet. Hur begreppen aktör och struktur, orsak och konsekvens samt kontinuitet och förändring kan användas för att beskriva och förklara historiska förhållanden och förändringsprocesser.

A. Reformationen: Diskutera hur och förklara varför Europa splittrades religiöst i en katolsk och en protestantisk del under 1500-talet. 1. Analysera reformationen ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Martin Luther spelade) för att kyrkan splittrades. 2. Analysera hur reformationen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och läskunnighet. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

B. Kolonialism: Diskutera hur och varför Europeiska sjömakter koloniserade stora delar av Amerika och Asien under tidigmodern tid.1. Analysera och förklara den europeiska kolonialismen ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Columbus spelade). 2.  Analysera och förklara hur kolonialismen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och efterfrågan. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

C. Den amerikanska revolutionen/frihetskriget: Diskutera hur och varför 13 brittiska kolonier i Nordamerika bröt sig loss och bildade USA.1. Analysera och förklara det amerikanska frihetskriget ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll brittiska staten och George Washington spelade). 2. Analysera och förklara hur frihetskriget påverkades av strukturella faktorer som t.ex. nya politiska idéer och stormaktspolitik. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

D. Den vetenskapliga revolutionen: Diskutera hur och varför vetenskapen gjorde stora framsteg under tidigmodern tid.1. Analysera och förklara den vetenskapliga revolutionenur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Galilei och Newton spelade). 2. Analysera och förklara hur vetenskapen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och katolska kyrkans ställning. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

Hur plugga inför uppgiften: aktör och struktur?

Kom till exempel på ämneshandledningen. Ta med historieboken och arbeta med ”bladet” nedan.

Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik

Download [41.62 KB]

Skrivfråga om historiebruk
Bildkälla: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Christopher_Columbus_Statue.jpg
Historia används både för att påverka samhället och för att skapa och stärka olika identiteter. Eleverna ska därför analysera och utveckla kunskaper om hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia samt ges möjlighet att reflektera över kulturarvens betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning. På så vis bidrar undervisningen i historia till att eleverna bättre kan förstå nutiden och utveckla förmåga att orientera sig inför framtiden. (Saxat ur historieämnets syfte)

Den andra skrivfrågan kommer ni att få analysera hur historiska personer och händelser från tidigmodern tid används (historiebruk) exempelvis idag. Statyn ovan restes 1893 i delstaten Rhode Island. Bronsstatyn har vandaliserats flera gånger mellan 2010 och senast 2019. Tänkbara frågor:

  1. Varför har statyn vandaliserats och målats med röd färg och textbudskap som ”mördare” och ”Stoppa firandet av folkmord”?
  2. Är det rimligt att anklaga Columbus för mord och folkmord?
  3. Vilka reaktioner har vandaliseringen och de målade budskapen mött? Vilka följder har  vandaliseringen fått?

Man kan såklart också analysera varför statyn restes i slutet av 1800-talet. Då ansågs inte statyn som kontroversiell av dem som reste den. Uppenbarligen har synen på Columbus förändrats i samhället. Skrivuppgiften ni får kommer självklart utgå från en historia som jag kan förvänta mig att ni känner till.

Modell för analys av historiebruk

Första provet i historia 1b HT 2022

Vecka 39 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas.

Saxat från skolverket (länk – klicka här):

(1) Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. (2) Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. (3) Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. (4) Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. (5) Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Hur kommer provet vara konstruerat?
  • Flera flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor.
  • Två fritextfrågor: En fritextfråga på provet kommer handla om jämlikhet/jämställdhet i ett långt tidsperspektiv: fattig/rik/makt/maktlös/kvinna/man. Du ska diskutera jämlikhet/jämställdhet med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet. Den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden eller antiken används.

Tänk på att detta endast är ett av flera tillfällen att visa dina kunskaper. Gissningsvis kommer du vara säkrare i dina analysera av historien, historiebruket och att bedöma källors värde när vi närmar oss slutet av kursen.

Vad handlar provet om?
  • Kunskaper om tidsperioderna: Förhistorien, forntiden och antiken. Exempelvis var och när homo sapiens uppstod och hur hon bland annat skapade högkulturer i Mesopotamien, Egypten, Indus och Kina. Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och Antiken (s. 31-68)
  • Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
Instuderingsuppgifter till provet

[wpfilebase tag=file id=335 tpl=download-button /]

Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom.

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quizzar eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (t.ex. vad parlamentarism innebär) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Quizzar om historia (fler tillkommer)

 

Första delprovet i kursen samhällskunskap 1b

Vecka 39 har vi ett delprov på kursen samhällskunskap 1b som handlar om statsskick och hur olika länder styrs, inte minst Sverige. På provet kommer du också visa dina kunskaper om politikens innehåll, framför allt om de olika ideologierna som inspirerar partier och politiker idag. Provet skrivs på dator (exam.net) och se därför till att datorn är laddad.

Instuderingsuppgifter till det första delprovet vecka 39

Kapitel i boken Reflex 1-2-3 som är aktuella är Demokrati och diktatur (s. 144-168) och Så styrs Sverige (s. 170-194).

Om du känner att du ligger efter bör du använda tiden för ämneshandledning på torsdagar 14.50-15.50 i Oslo.

[wpfilebase tag=file id=327 tpl=download-button /]

Quizzar om statsskick om ideologier 
  • Länk till quizz om begrepp som beskriver statsskick (klicka här).
  • Länk till quizz om Sveriges statsskick (klicka här).
  • Länk till quizz om ideologier (klicka här).
Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom.

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quizzar eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (t.ex. vad parlamentarism innebär) 3-4 gånger innan du verkligen kan.

Vad är ett resonemang?

I alla SO-ämnena förväntas elever föra resonemang. Den stora frågan som elev är då förstås; vad är t.ex. ett välutvecklat och väl underbyggt resonemang? Här nedan (videon och postern) kan du se vad vi (lärare) letar efter när vi bedömer ett resonemangs kvalitet.

Video om vad som är kvalitet i ett resonemang


Här kan du se fröken Hembergs sammanfattning i en poster. Tack fröken Hemberg!

Bildkälla: http://frokenhemberg.blogspot.se/
Checklista för kvalitativa resonemang

[wpfilebase tag=file id=291 tpl=download-button /]

Kan man öva på att föra resonemang?

Mycket av undervisningen i SO-ämnena handlar om att öva just detta, men som regel tränar vi på olika delar av bedömningsaspekterna vid olika tillfällen. Jag tror dock att det är bra att se en smula hantverksmässigt på förmågan att föra resonemang. Testa att bygga ett resonemang om något du behärskar, t.ex. imperialismens orsaker:

  • Har ditt svar bredd? Innehåller det t.ex. flera orsaker? Eller är det ”magert” med endast någon eller ett par orsaker?
  • Har ditt resonemang djup? Förklarar du exempelvis nationalismen som orsak eller konstaterar du endast kort att ”skotten i Sarajevo” var en orsak till kriget?
  • Använder du ämnesord, dvs begrepp, istället för vardagliga ord?  Exempel på typiska ämnesord i historia: förändring, revolution, kontinuitet, mellankrigstiden, imperialism och så vidare.
  • Problematiserar du i ditt resonemang? Å ena sidan var imperialismen en orsak eftersom att alla de europeiska stormakterna ville åt Afrikas och Asien råvaror, men å andra sidan lyckades de lösa Fashoda- och Marockokrisen på ett fredligt sätt.
  • Konkretiserar du dina resonemang genom att ge förtydligande exempel? Nationalismen var en orsak till kriget, exempelvis tillhörde Gavrilo Princip som mördade Franz Ferdinand och Sophie en nationalistisk organisation, Svarta handen.
  • Är dina slutsatser logiska utifrån de orsaker och exempel du visat i ditt resonemang?
Elevexempel – resonemang (fokus: djup, konkretisering och begrepp)

Presentationer – kolonialism och imperialism

Introduktion

Kongo och kolonialismen del 1-3

Test: Kongo och kolonialismen
Presentationer: Indonesien och kolonialismen del 1-2

Tester: Indonesien och kolonialismen