Historia åk 9 läsåret 2019-2020

Vi avslutar höstterminen 2019 och inleder vårterminen 2020 med att läsa historia veckorna 51 t.o.m. vecka 10. De första veckorna kommer vi att läsa om folkmord under 1900-talet. Vi kommer diskutera orsaker till och förutsättningar för och konsekvenser av Förintelsen och folkmorden i Osmanska riket, Rwanda  och i det forna Jugoslavien på 1990-talet. 

Tidsperioden som är i fokus är 1945-2020, från kalla krigets början till elfte september 2001 när World Trade centers tvillingtorn och Pentagon utsattes för terrorattacker som skakade världen.  Även om vi mest kommer titta på 1900-talet ska vi också blicka framåt, hur ser världen ut när ni (åk-9-elever) är vuxna och gamla?

Inlägget uppdaterades: 2020-01-13

Grovplanering historia åk 9
Planering åk 9 historia läsåret 2019-2020
vecka sidor i boken lektionsinnehåll
51 Tema folkmord
2 s. 321-324 Tema folkmord (blir kanske inga lektioner)
3 Tema folkmord Föreläsning och frågestund i aulan med förintelseöverlevarna Dina och Jovan Rajs. I veckan tittar vi också på filmen Sauls son.
4 Tema folkmord: Förintelsen, Rwanda, Srebrenica
5 s. 258-275 Fokus: olika aspekter av kalla kriget - militära konflikter, vetenskaplig prestige
6 s. 276-281, 300-305 Fokus: Olika aspekter av kalla kriget - Koreakriget, rymdkapplöpning, avkolonisering osv.
7 Varför kollapsade östblocket? Följder i vår tid av kalla kriget (t.ex. 11-septemberattackerna). Sverige under perioden.
8 s. 321-347 Fokus: Utvecklingen efter Sovjets fall. Al-Qaida, Afghanistan, Irak, Kina. Prov: historisk referensram
9 Sportlov
10 Källkritik + historiebruk (fokus på efterkrigstiden och tiden efter 2001)
11 Källkritik + historiebruk
12 Test: Historieanvändning och källkritik
Prov- och testdatum
  • Diagnoser sker vid ett par, tre tillfällen
  • Vecka 8: prov i historia (i huvudsak historisk referensram)
  • Vecka 12: Bedömning i källkritik och historiebruk
Kunskapskrav och grovplanering
Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 919 downloads)
Viktiga begrepp: folkmord & efterkrigstiden

Kalla kriget, folkmord,förintelsen, brott mot mänskligheten, FN, säkerhetsrådet, NATO, Warszawapakten, järnridån, ideologi, nazism,  kommunism, liberalism, välfärdssamhälle, folkhemmet, rekordåren, dominoteorin, kapprustning, terrorbalans, kolonialism, FNL, EU, Berlinmuren, heta linjen, apartheid, perestrojka, glasnost, medborgarrättsrörelsen, islamism, jihadism.

Testa om du har koll på begreppen! (Klicka här)

Viktiga personer (fr.a. politiskt under efterkrigstiden)
Efterkrigstidens persongalleri: Hur har de påverkat och/eller förändrat historien?

Per-Albin Hansson, John F. Kennedy, Olof Palme, Margaret Thatcher, Ronald Reagan, Michail Gorbatjov, Josef Stalin, Rosa Parks, Ho Chi Minh, Nelson Mandela, Nikita Chrusjtjov, Fidel Castro, Indira Gandhi, Winston Churchill, Mahatma Gandhi, Mao Zedong, Usama bin ladin,

Testa om du har koll på personerna som förändrade världen! (Klicka här)

Viktig geografi att ha koll på …

Öst- och Västtyskland, Berlin, Balkan, Haag, Nürnberg, Treblinka, Auschwitz, Jugoslavien, Sovjetunionen, Kuba, Sydostasien,Kambodja, Nordvietnam, Sydvietnam, Hanoi, Saigon, Nord- och Sydkorea, järnridåns sträckning, New York, Afghanistan, Irak, Syrien, Mellanöstern.

Testa om du har koll på geografin! (länk kommer inom kort)

Nyckelfrågor och historiska problem: Förintelsen och andra folkmord
  1. Orsaker till och konsekvenser av Förintelsen.
  2. Har 1900-talets och efterkrigstidens folkmord och grymheter gemensamma mönster och orsaker?
  3. Hur försöker man att förhindra nya folkmord? Och vilka möjligheter ser du i att förhindra storskaliga grymheter mot människor?
Nyckelfrågor och historiska problem: efterkrigstiden
  1. Orsaker till och konsekvenser av kalla kriget.
  2. Orsaker till och konsekvenser av välfärdssamhällets framväxt.
  3. Hur och varför avkoloniserades Afrika och Asien under andra hälften av 1900-talet?
  4. Varför blev det aldrig ett direkt krig mellan USA och Sovjet?
  5. Hur var det att leva i öst respektive väst?
  6. Varför upphörde kalla kriget? Och vad hände sedan?
  7. Orsaker till och konsekvenser av 9/11 (alltså terrordåden 11 september 2001).
  8. Förändring och kontinuitet vad gäller makt, politik, folkmord och levnadsförhållanden?
  9. Hur ser framtiden ut?
Självrättande test

Klicka här om du göra ett självrättande test om efterkrigstiden.

Genomgångar i klassrummet: folkmord, kalla kriget …
Förintelsens bakgrund

Förintelsens faser

Kalla krigets orsaker och inledning

Begrepp för att analysera och beskriva det kalla kriget

Sovjets kollaps och vägen mot elfte septemberattackerna

Avkoloniseringen och kalla kriget – genomgång

Sverige och det kalla kriget

Övning: efterkrigstidens persongalleri

Testa dina ekonomi- och EU-kunskaper!

I årskurs nio i och ämnet samhällskunskap arbetar vi med olika arbetsområden; ekonomi, EU och media. Det nedanstående självrättande testet handlar om ekonomi. Testet hjälper dig att se om du förstår och kan använda ekonomiska begrepp. Tänk på att detta test inte visar om du kan föra egna resonemang om olika ekonomiska samband.

Träna att föra resonemang om ekonomiska samband

Använd bilden som visar det ekonomiska kretsloppet (se quizet nedan) och förklara hur olika delar av det ekonomiska kretsloppet påverkas av räntehöjningar, arbetslöshet osv. Förklara för t.ex. en förälder följande:

  1. Hur hushållen och den offentliga sektorn påverkas av att företagens export till utlandet minskar!
  2. Hur företagen och hushållen påverkas av att bankerna höjer räntorna.
Självrättande test (ekonomiska begrepp och samband)

Geografi åk 9 HT 2019

Pedagogisk planering – geografi åk 9

Pedagogisk planering åk 9 HT 2019 (931.3 KiB, 171 downloads)

Bedömningsaspekter – resonemang

Bildkälla: http://frokenhemberg.blogspot.se/

Video om bedömningsaspekter

Veckoplanering 9CDF

Läxor & prov
  • Läxförhör: namngeografi – Asien (vecka 38) OBS! ändrad vecka pga provschema.
  • Prov – 9C (vecka 40) 9DF (vecka 41)
  • Diskussion om intressekonflikter vecka 42

Namngeografi åk 9 HT 2019 (736.2 KiB, 154 downloads)

På provet kommer du att få visa kunskaper om …
  • Orsaker till och konsekvenser av migration (urbanisering, flyktingar mm). Utgå från de övningar om migration vi jobbat med (urbanisering i Asien och flyktingkrisen i Burma).
  • Orsaker till, konsekvenser av och lösningar när det gäller fattigdom i världen. Här kommer du att få resonera om faktorer som kan förklara fattigdom och hur man kan få en hållbar social och ekonomisk utveckling.
  • Sårbara platser – du kommer att identifiera sårbara platser med hjälp av kartor, diagram och tabeller.

OBS! tänk på bedömningsaspekterna när du förbereder dig! 

Genomgångar
Sårbara platser

Migration

Fattigdom och ohälsa

Länkar

Seterra – träna namngeografi

Länders riktiga storlek (kul!)

självrättande test – historia åk 7

Här hittar ni en del självrättande test på arbetsområdet. Det kommer att fyllas på allt efter …

Antiken

Amerikanska frihetskriget
Franska revolutionen

självrättande test – historia åk 9

Efter att du gjort ett självrättande test ska du berätta hur det gick: Vad kunde du? Har du några kunskapsluckor? Berätta för din SO-lärare!

OBS! Inlägget uppdateras när nya test läggs till. Inlägget uppdaterades: 2018-02-16

Självrättande test om källkritik

Självrättande test om efterkrigstiden

självrättande test i historia – åk 8

Självrättande test – historia åk 8

Alla tester ska vara självrättande. Kom i håg att berätta för mig hur det gick! Vad kunde du? Vad behöver du träna på? Maila eller berätta när vi ses.

OBS! inlägget uppdateras så fort ett nytt test behöver läggas till! Senast uppdaterades inlägget: 2018-02-13

Källkritik
Övergripande test om Imperialism under 1800- och 1900-talen
Test om Kongo och kolonialismen

Ryska revolutionen

Om John Hattie och synligt lärande på nätet

Hur kan undervisningen utvecklas? Hur får man eleverna att nå längre kunskapsmässig? Det är viktiga frågor som lärare ständigt brottas med. Ett av de namn som ständigt dyker upp i sammanhanget är skolforskaren John Hattie. Här har jag samlat material som belyser hans tankar och idéer om skolan.

visiblelearning.org – påverkansfaktorer på studentprestationer

Hatties mest spridda bok, Visible learning, finns översatt till svenska ”Synligt lärande för lärare”. Webbsidan, visiblelearning.org, har förstås tagit sitt namn från Hatties bok. I boken lyfts särskilt hur olika faktorer, som t.ex. återkoppling, påverkar inlärning. Här är ett diagram som visar hur stor effekt, enligt Hatties metaundersökning, olika faktorer har på inlärning, och här förklaras kortfattat vad de olika faktorerna innebär.

The Power of feedback av Hattie och Timperley (2007)

Här är en text som det ofta refereras till när det gäller återkoppling (klicka här för pdf). Här är en något mer kortfattad version av slutsatserna från The Power of Feedback. Artikeln heter Feedback in Schools och är skriven av John Hattie.

Videor med John Hattie som förklarar effekten av olika faktorer

Socioekonomiska samband

Socioekonomiska samband och Sveriges befolkning med årskurs 8

I årskurs 8 har vi under hösten jobbat med samhällskunskap. Vi har studerat både Sveriges befolkning och hur välfärdssamhället dels vuxit fram, dels  dess utformning med skatter och bidrag. Ett mer allmänt kunskapsmål under detta arbetsmoment är att eleverna ska träna på att se och förklara samband. Finns det exempelvis kopplingar mellan socioekonomiska faktorer som utbildning och hälsa? Hur hänger den kommunala skattenivån ihop med kommunens åldersstruktur och medelinkomst?

På lektionerna har eleverna bland annat jobbat med statistik från SCB:s mycket användarvänliga Kommuner i siffror, samt tittat på Aftonbladets ”multimediadokumentär” Klassresan.

Klassresan är en sorts multimediadokumentär från 2016 av Aftonbladet om segregationen i Stockholm längs tunnelbanans röda linje.

Exempel på uppgifter som vi jobbat med

Jämföra kommuner - en uppgift i sh (264.6 KiB, 256 downloads)

Sårbara kommuner - en uppgift i sh (143.0 KiB, 237 downloads)

Övning befolkningspyramider (126.3 KiB, 452 downloads)

Exempel på test (Sveriges befolkning)

Testet är självrättande och användes av eleverna för att kolla om de hängt med i undervisningen om Sveriges befolkning.

Uppgift om sårbara platser

Ett återkommande inslag i ämnet geografi under högstadiet är analysera hållbarhetsfrågor som t.ex.  hur man identifierar så kallade sårbara platser, som kort uttryckt är platser med låg förmåga att klara naturkatastrofer som t.ex. kraftiga orkaner, jordskred och vulkanutbrott. För att kunna analysera en plats sårbarhet krävs kunskaper om såväl fattigdom, grundläggande meteorologi som plattektonik, vidare är det en fördel om man kan läsa och använda kartor och diagram.  

Just denna uppgift gjordes som en inlämningsuppgift höstterminen 2017 av ett tiotal elever i årskurs nio på Viktor Rydbergs samskola.

Sårbara platser – en bedömningsuppgift