I årskurs nio i och ämnet samhällskunskap arbetar vi med olika arbetsområden; ekonomi och samhällets välfärdssystem. Det nedanstående självrättande testet handlar om ekonomi. Testet hjälper dig att se om du förstår och kan använda ekonomiska begrepp. Tänk på att detta test inte visar om du kan föra egna resonemang om olika ekonomiska samband.
Träna att föra resonemang om ekonomiska samband
Använd bilden som visar det ekonomiska kretsloppet (se quizet nedan) och förklara hur olika delar av det ekonomiska kretsloppet påverkas av räntehöjningar, arbetslöshet osv. Förklara för t.ex. en förälder följande:
Hur hushållen och den offentliga sektorn påverkas av att företagens export till utlandet minskar!
Hur företagen och hushållen påverkas av att bankerna höjer räntorna.
Självrättande test (ekonomiska begrepp och samband)
Vi avslutar höstterminen 2019 och inleder vårterminen 2020 med att läsa historia veckorna 51 t.o.m. vecka 10. De första veckorna kommer vi att läsa om folkmord under 1900-talet. Vi kommer diskutera orsaker till och förutsättningar för och konsekvenser av Förintelsen och folkmorden i Osmanska riket, Rwanda och i det forna Jugoslavien på 1990-talet.
Tidsperioden som är i fokus är 1945-2020, från kalla krigets början till elfte september 2001 när World Trade centers tvillingtorn och Pentagon utsattes för terrorattacker som skakade världen. Även om vi mest kommer titta på 1900-talet ska vi också blicka framåt, hur ser världen ut när ni (åk-9-elever) är vuxna och gamla?
Inlägget uppdaterades: 2020-01-13
Grovplanering historia åk 9
Planering åk 9 historia läsåret 2019-2020
vecka
sidor i boken
lektionsinnehåll
51
Tema folkmord
2
s. 321-324
Tema folkmord (blir kanske inga lektioner)
3
Tema folkmord Föreläsning och frågestund i aulan med förintelseöverlevarna Dina och Jovan Rajs. I veckan tittar vi också på filmen Sauls son.
4
Tema folkmord: Förintelsen, Rwanda, Srebrenica
5
s. 258-275
Fokus: olika aspekter av kalla kriget - militära konflikter, vetenskaplig prestige
6
s. 276-281, 300-305
Fokus: Olika aspekter av kalla kriget - Koreakriget, rymdkapplöpning, avkolonisering osv.
7
Varför kollapsade östblocket? Följder i vår tid av kalla kriget (t.ex. 11-septemberattackerna). Sverige under perioden.
Viktiga personer (fr.a. politiskt under efterkrigstiden)
Efterkrigstidens persongalleri: Hur har de påverkat och/eller förändrat historien?
Per-Albin Hansson, John F. Kennedy, Olof Palme, Margaret Thatcher, Ronald Reagan, Michail Gorbatjov, Josef Stalin, Rosa Parks, Ho Chi Minh, Nelson Mandela, Nikita Chrusjtjov, Fidel Castro, Indira Gandhi, Winston Churchill, Mahatma Gandhi, Mao Zedong, Usama bin ladin,
Testa om du har koll på personerna som förändrade världen! (Klicka här)
Viktig geografi att ha koll på …
Öst- och Västtyskland, Berlin, Balkan, Haag, Nürnberg, Treblinka, Auschwitz, Jugoslavien, Sovjetunionen, Kuba, Sydostasien,Kambodja, Nordvietnam, Sydvietnam, Hanoi, Saigon, Nord- och Sydkorea, järnridåns sträckning, New York, Afghanistan, Irak, Syrien, Mellanöstern.
Testa om du har koll på geografin! (länk kommer inom kort)
Nyckelfrågor och historiska problem: Förintelsen och andra folkmord
Orsaker till och konsekvenser av Förintelsen.
Har 1900-talets och efterkrigstidens folkmord och grymheter gemensamma mönster och orsaker?
Hur försöker man att förhindra nya folkmord? Och vilka möjligheter ser du i att förhindra storskaliga grymheter mot människor?
Nyckelfrågor och historiska problem: efterkrigstiden
Orsaker till och konsekvenser av kalla kriget.
Orsaker till och konsekvenser av välfärdssamhällets framväxt.
Hur och varför avkoloniserades Afrika och Asien under andra hälften av 1900-talet?
Varför blev det aldrig ett direkt krig mellan USA och Sovjet?
Hur var det att leva i öst respektive väst?
Varför upphörde kalla kriget? Och vad hände sedan?
Orsaker till och konsekvenser av 9/11 (alltså terrordåden 11 september 2001).
Förändring och kontinuitet vad gäller makt, politik, folkmord och levnadsförhållanden?
I årskurs nio i och ämnet samhällskunskap arbetar vi med olika arbetsområden; ekonomi, EU och media. Det nedanstående självrättande testet handlar om ekonomi. Testet hjälper dig att se om du förstår och kan använda ekonomiska begrepp. Tänk på att detta test inte visar om du kan föra egna resonemang om olika ekonomiska samband.
Träna att föra resonemang om ekonomiska samband
Använd bilden som visar det ekonomiska kretsloppet (se quizet nedan) och förklara hur olika delar av det ekonomiska kretsloppet påverkas av räntehöjningar, arbetslöshet osv. Förklara för t.ex. en förälder följande:
Hur hushållen och den offentliga sektorn påverkas av att företagens export till utlandet minskar!
Hur företagen och hushållen påverkas av att bankerna höjer räntorna.
Självrättande test (ekonomiska begrepp och samband)
Orsaker till och konsekvenser av migration (urbanisering, flyktingar mm). Utgå från de övningar om migration vi jobbat med (urbanisering i Asien och flyktingkrisen i Burma).
Orsaker till, konsekvenser av och lösningar när det gäller fattigdom i världen. Här kommer du att få resonera om faktorer som kan förklara fattigdom och hur man kan få en hållbar social och ekonomisk utveckling.
Sårbara platser – du kommer att identifiera sårbara platser med hjälp av kartor, diagram och tabeller.
OBS! tänk på bedömningsaspekterna när du förbereder dig!
Här kommer det snart finnas självrättande test om tidsperioden 1918-1945 i framför allt Europeisk historia. Testen kommer att vara på grundläggande nivå.
Hur kan undervisningen utvecklas? Hur får man eleverna att nå längre kunskapsmässig? Det är viktiga frågor som lärare ständigt brottas med. Ett av de namn som ständigt dyker upp i sammanhanget är skolforskaren John Hattie. Här har jag samlat material som belyser hans tankar och idéer om skolan.
visiblelearning.org – påverkansfaktorer på studentprestationer
Hatties mest spridda bok, Visible learning, finns översatt till svenska ”Synligt lärande för lärare”. Webbsidan, visiblelearning.org, har förstås tagit sitt namn från Hatties bok. I boken lyfts särskilt hur olika faktorer, som t.ex. återkoppling, påverkar inlärning. Här är ett diagram som visar hur stor effekt, enligt Hatties metaundersökning, olika faktorer har på inlärning, och här förklaras kortfattat vad de olika faktorerna innebär.
The Power of feedback av Hattie och Timperley (2007)
Här är en text som det ofta refereras till när det gäller återkoppling (klicka här för pdf). Här är en något mer kortfattad version av slutsatserna från The Power of Feedback. Artikeln heter Feedback in Schools och är skriven av John Hattie.
Videor med John Hattie som förklarar effekten av olika faktorer
Socioekonomiska samband och Sveriges befolkning med årskurs 8
I årskurs 8 har vi under hösten jobbat med samhällskunskap. Vi har studerat både Sveriges befolkning och hur välfärdssamhället dels vuxit fram, dels dess utformning med skatter och bidrag. Ett mer allmänt kunskapsmål under detta arbetsmoment är att eleverna ska träna på att se och förklara samband. Finns det exempelvis kopplingar mellan socioekonomiska faktorer som utbildning och hälsa? Hur hänger den kommunala skattenivån ihop med kommunens åldersstruktur och medelinkomst?
På lektionerna har eleverna bland annat jobbat med statistik från SCB:s mycket användarvänliga Kommuner i siffror, samt tittat på Aftonbladets ”multimediadokumentär” Klassresan.
Klassresan är en sorts multimediadokumentär från 2016 av Aftonbladet om segregationen i Stockholm längs tunnelbanans röda linje.
Exempel på uppgifter som vi jobbat med
Jämföra kommuner - en uppgift i sh (264.6 KiB, 335 downloads)
Sårbara kommuner - en uppgift i sh (143.0 KiB, 314 downloads)
