Första provet i historia 1b HT 2022

Vecka 39 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas.

Saxat från skolverket (länk – klicka här):

(1) Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. (2) Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. (3) Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. (4) Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. (5) Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Hur kommer provet vara konstruerat?
  • Flera flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor.
  • Två fritextfrågor: En fritextfråga på provet kommer handla om jämlikhet/jämställdhet i ett långt tidsperspektiv: fattig/rik/makt/maktlös/kvinna/man. Du ska diskutera jämlikhet/jämställdhet med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet. Den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden eller antiken används.

Tänk på att detta endast är ett av flera tillfällen att visa dina kunskaper. Gissningsvis kommer du vara säkrare i dina analysera av historien, historiebruket och att bedöma källors värde när vi närmar oss slutet av kursen.

Vad handlar provet om?
  • Kunskaper om tidsperioderna: Förhistorien, forntiden och antiken. Exempelvis var och när homo sapiens uppstod och hur hon bland annat skapade högkulturer i Mesopotamien, Egypten, Indus och Kina. Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och Antiken (s. 31-68)
  • Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
Instuderingsuppgifter till provet
Instuderingsuppgifter till historieprov nr 1 (569.2 KiB, 807 downloads)
Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom.

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quizzar eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (t.ex. vad parlamentarism innebär) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Quizzar om historia (fler tillkommer)

 

Första delprovet i kursen samhällskunskap 1b

Vecka 39 har vi ett delprov på kursen samhällskunskap 1b som handlar om statsskick och hur olika länder styrs, inte minst Sverige. På provet kommer du också visa dina kunskaper om politikens innehåll, framför allt om de olika ideologierna som inspirerar partier och politiker idag. Provet skrivs på dator (exam.net) och se därför till att datorn är laddad.

Instuderingsuppgifter till det första delprovet vecka 39

Kapitel i boken Reflex 1-2-3 som är aktuella är Demokrati och diktatur (s. 144-168) och Så styrs Sverige (s. 170-194).

Om du känner att du ligger efter bör du använda tiden för ämneshandledning på torsdagar 14.50-15.50 i Oslo.

Instuderingsuppgifter - moment 1 samhällskunskap 1b (101.0 KiB, 905 downloads)
Quizzar om statsskick om ideologier 
  • Länk till quizz om begrepp som beskriver statsskick (klicka här).
  • Länk till quizz om Sveriges statsskick (klicka här).
  • Länk till quizz om ideologier (klicka här).
Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom.

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quizzar eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (t.ex. vad parlamentarism innebär) 3-4 gånger innan du verkligen kan.

Vad är ett resonemang?

I alla SO-ämnena förväntas elever föra resonemang. Den stora frågan som elev är då förstås; vad är t.ex. ett välutvecklat och väl underbyggt resonemang? Här nedan (videon och postern) kan du se vad vi (lärare) letar efter när vi bedömer ett resonemangs kvalitet.

Video om vad som är kvalitet i ett resonemang


Här kan du se fröken Hembergs sammanfattning i en poster. Tack fröken Hemberg!

Bildkälla: http://frokenhemberg.blogspot.se/
Checklista för kvalitativa resonemang
checklista för högkvalitativa resonemang ver 2 (61.5 KiB, 2225 downloads)
Kan man öva på att föra resonemang?

Mycket av undervisningen i SO-ämnena handlar om att öva just detta, men som regel tränar vi på olika delar av bedömningsaspekterna vid olika tillfällen. Jag tror dock att det är bra att se en smula hantverksmässigt på förmågan att föra resonemang. Testa att bygga ett resonemang om något du behärskar, t.ex. imperialismens orsaker:

  • Har ditt svar bredd? Innehåller det t.ex. flera orsaker? Eller är det ”magert” med endast någon eller ett par orsaker?
  • Har ditt resonemang djup? Förklarar du exempelvis nationalismen som orsak eller konstaterar du endast kort att ”skotten i Sarajevo” var en orsak till kriget?
  • Använder du ämnesord, dvs begrepp, istället för vardagliga ord?  Exempel på typiska ämnesord i historia: förändring, revolution, kontinuitet, mellankrigstiden, imperialism och så vidare.
  • Problematiserar du i ditt resonemang? Å ena sidan var imperialismen en orsak eftersom att alla de europeiska stormakterna ville åt Afrikas och Asien råvaror, men å andra sidan lyckades de lösa Fashoda- och Marockokrisen på ett fredligt sätt.
  • Konkretiserar du dina resonemang genom att ge förtydligande exempel? Nationalismen var en orsak till kriget, exempelvis tillhörde Gavrilo Princip som mördade Franz Ferdinand och Sophie en nationalistisk organisation, Svarta handen.
  • Är dina slutsatser logiska utifrån de orsaker och exempel du visat i ditt resonemang?
Elevexempel – resonemang (fokus: djup, konkretisering och begrepp)

Presentationer – kolonialism och imperialism

Introduktion

Kongo och kolonialismen del 1-3

Test: Kongo och kolonialismen
Presentationer: Indonesien och kolonialismen del 1-2

Tester: Indonesien och kolonialismen