självrättande test – historia åk 7

Här hittar ni en del självrättande test på arbetsområdet. Det kommer att fyllas på allt efter …

Antiken

Amerikanska frihetskriget
Franska revolutionen

självrättande test – historia åk 9

Efter att du gjort ett självrättande test ska du berätta hur det gick: Vad kunde du? Har du några kunskapsluckor? Berätta för din SO-lärare!

OBS! Inlägget uppdateras när nya test läggs till. Inlägget uppdaterades: 2018-02-16

Självrättande test om källkritik

Självrättande test om efterkrigstiden

självrättande test i historia – åk 8

Självrättande test – historia åk 8

Alla tester ska vara självrättande. Kom i håg att berätta för mig hur det gick! Vad kunde du? Vad behöver du träna på? Maila eller berätta när vi ses.

OBS! inlägget uppdateras så fort ett nytt test behöver läggas till! Senast uppdaterades inlägget: 2018-02-13

Källkritik
Övergripande test om Imperialism under 1800- och 1900-talen
Test om Kongo och kolonialismen

Ryska revolutionen

Om John Hattie och synligt lärande på nätet

Hur kan undervisningen utvecklas? Hur får man eleverna att nå längre kunskapsmässig? Det är viktiga frågor som lärare ständigt brottas med. Ett av de namn som ständigt dyker upp i sammanhanget är skolforskaren John Hattie. Här har jag samlat material som belyser hans tankar och idéer om skolan.

visiblelearning.org – påverkansfaktorer på studentprestationer

Hatties mest spridda bok, Visible learning, finns översatt till svenska ”Synligt lärande för lärare”. Webbsidan, visiblelearning.org, har förstås tagit sitt namn från Hatties bok. I boken lyfts särskilt hur olika faktorer, som t.ex. återkoppling, påverkar inlärning. Här är ett diagram som visar hur stor effekt, enligt Hatties metaundersökning, olika faktorer har på inlärning, och här förklaras kortfattat vad de olika faktorerna innebär.

The Power of feedback av Hattie och Timperley (2007)

Här är en text som det ofta refereras till när det gäller återkoppling (klicka här för pdf). Här är en något mer kortfattad version av slutsatserna från The Power of Feedback. Artikeln heter Feedback in Schools och är skriven av John Hattie.

Videor med John Hattie som förklarar effekten av olika faktorer

Socioekonomiska samband

Socioekonomiska samband och Sveriges befolkning med årskurs 8

I årskurs 8 har vi under hösten jobbat med samhällskunskap. Vi har studerat både Sveriges befolkning och hur välfärdssamhället dels vuxit fram, dels  dess utformning med skatter och bidrag. Ett mer allmänt kunskapsmål under detta arbetsmoment är att eleverna ska träna på att se och förklara samband. Finns det exempelvis kopplingar mellan socioekonomiska faktorer som utbildning och hälsa? Hur hänger den kommunala skattenivån ihop med kommunens åldersstruktur och medelinkomst?

På lektionerna har eleverna bland annat jobbat med statistik från SCB:s mycket användarvänliga Kommuner i siffror, samt tittat på Aftonbladets ”multimediadokumentär” Klassresan.

Klassresan är en sorts multimediadokumentär från 2016 av Aftonbladet om segregationen i Stockholm längs tunnelbanans röda linje.
Exempel på uppgifter som vi jobbat med
Jämföra kommuner - en uppgift i sh (264.6 KiB, 120 downloads)
Sårbara kommuner - en uppgift i sh (143.0 KiB, 114 downloads)
Övning befolkningspyramider (126.3 KiB, 241 downloads)

Exempel på test (Sveriges befolkning)

Testet är självrättande och användes av eleverna för att kolla om de hängt med i undervisningen om Sveriges befolkning.

Uppgift om sårbara platser

Ett återkommande inslag i ämnet geografi under högstadiet är analysera hållbarhetsfrågor som t.ex.  hur man identifierar så kallade sårbara platser, som kort uttryckt är platser med låg förmåga att klara naturkatastrofer som t.ex. kraftiga orkaner, jordskred och vulkanutbrott. För att kunna analysera en plats sårbarhet krävs kunskaper om såväl fattigdom, grundläggande meteorologi som plattektonik, vidare är det en fördel om man kan läsa och använda kartor och diagram.  

Just denna uppgift gjordes som en inlämningsuppgift höstterminen 2017 av ett tiotal elever i årskurs nio på Viktor Rydbergs samskola.

Sårbara platser – en bedömningsuppgift

Geografi åk 9 – Fokus södra Asien

Lokal pedagogisk planering (lpp)

I planeringen hittar du bl.a. kravnivåer och bedömning samt vilket stoff, centralt innehåll, som bearbetas under arbetsmomentet geografi åk 9.

LPP geografi åk 9 Fokus södra Asien (793.8 KiB, 153 downloads)
Bedömningsaspekter – resonemang
Bildkälla: http://frokenhemberg.blogspot.se/
Video om bedömningsaspekter


 

Veckoplanering
Läxor & prov
Läxa nr 1 namngeografi asien (890.8 KiB, 146 downloads)

9C skriver geografiprov torsdag 30/11

9D skriver geografiprov fredag 1/12

Plugguide inför provet vecka 48 i geografi (382.5 KiB, 197 downloads)
På provet kommer ni att få resonera om …
  • Orsaker till och konsekvenser av migration (urbanisering, flyktingar mm). Utgå från de övningar om migration vi jobbat med (urbanisering i Asien och flyktingkrisen i Burma).
  • Orsaker till, konsekvenser av och lösningar när det gäller fattigdom i världen. Här kommer du att få resonera om faktorer som kan förklara fattigdom och hur man kan få en hållbar social och ekonomisk utveckling.
  • Sårbara platser – du kommer att identifiera sårbara platser med hjälp av kartor, diagram och tabeller.

OBS! tänk på bedömningsaspekterna när du förbereder dig! 

Genomgångar

Länkar

Seterra – träna namngeografi

Länders riktiga storlek (kul!)

Träna källkritik

Källkritik är ett återkommande kunskapskrav i SO-ämnena, även om det poängteras extra i historieämnet. Det kan alltså vara bra att träna på de källkritiska begreppen och verktygen. Citatet nedan är saxat ur kunskapskraven för ämnet historia.

”Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.”

Källkritiska tips
  1. Använd källkritiska begrepp för att göra en allsidig värdering av källan.
  2. Glöm inte ditt eget förnuft när du t.ex. värderar en intervju som källa; Vad minns man bäst? Vardagliga händelser som vad du åt till middag för en vecka sedan? Speciella händelser som födelsedagar och begravningar? När vinklar du dina berättelser? Hur stor var egentligen den där gäddan du fångade i somras? 1,5 kg eller 10,5 kg?
Genomgång – källkritiska begrepp (Skotten i Sarajevo)

Genomgång – källkritisk (räkost)

Ett självrättande test om källkritik
Övningar vi gjort
Källövning Industriella Revolutionen version 1 (1.0 MiB, 8954 downloads)
Källövning om skotten i Sarajevo 1914 (1.2 MiB, 590 downloads)
Elevsvar på källkritiska test

Användbara länkar från biblioteket

Här har våra bibliotekarier på VR lagt upp länkar till källkritikens värld.

Presentation av historieämnet (källkritik mm)

Vad är ett resonemang?

I alla SO-ämnena förväntas elever föra resonemang. Den stora frågan som elev är då förstås; vad är t.ex. ett välutvecklat och väl underbyggt resonemang? Här nedan (videon och postern) kan du se vad vi (lärare) letar efter när vi bedömer ett resonemangs kvalitet.

Video om vad som är kvalitet i ett resonemang


Här kan du se fröken Hembergs sammanfattning i en poster. Tack fröken Hemberg!

Bildkälla: http://frokenhemberg.blogspot.se/
Checklista för kvalitativa resonemang
checklista för högkvalitativa resonemang ver 2 (61.5 KiB, 855 downloads)
Kan man öva på att föra resonemang?

Mycket av undervisningen i SO-ämnena handlar om att öva just detta, men som regel tränar vi på olika delar av bedömningsaspekterna vid olika tillfällen. Jag tror dock att det är bra att se en smula hantverksmässigt på förmågan att föra resonemang. Testa att bygga ett resonemang om något du behärskar, t.ex. imperialismens orsaker:

  • Har ditt svar bredd? Innehåller det t.ex. flera orsaker? Eller är det ”magert” med endast någon eller ett par orsaker?
  • Har ditt resonemang djup? Förklarar du exempelvis nationalismen som orsak eller konstaterar du endast kort att ”skotten i Sarajevo” var en orsak till kriget?
  • Använder du ämnesord, dvs begrepp, istället för vardagliga ord?  Exempel på typiska ämnesord i historia: förändring, revolution, kontinuitet, mellankrigstiden, imperialism och så vidare.
  • Problematiserar du i ditt resonemang? Å ena sidan var imperialismen en orsak eftersom att alla de europeiska stormakterna ville åt Afrikas och Asien råvaror, men å andra sidan lyckades de lösa Fashoda- och Marockokrisen på ett fredligt sätt.
  • Konkretiserar du dina resonemang genom att ge förtydligande exempel? Nationalismen var en orsak till kriget, exempelvis tillhörde Gavrilo Princip som mördade Franz Ferdinand och Sophie en nationalistisk organisation, Svarta handen.
  • Är dina slutsatser logiska utifrån de orsaker och exempel du visat i ditt resonemang?
Elevexempel – resonemang (fokus: djup, konkretisering och begrepp)