Etikett: källkritik

Historia 1b – delprov 5 VT25

Det sista provet är dels ett test på dina kunskaper om historien efter första världskriget, dels test på det vi tidigare studerat, som till exempel kunskaper om antiken, medeltiden och tidigmodern tid. Mycket repetition alltså.

Hur plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Förintelsen, ryska revolutionen) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Tidigare prov
Nytt i det avslutande momentet som testas på provet
  1. Mellankrigstiden, med fokus på Europa, Sovjet, Italien, Tyskland och USA: ekonomiska kriser och framväxten av fascism, nazism och kommunism, samt Sveriges demokratisering. Läshänvisningar: Kapitlet Från krig till krig s. 299-320, 350-351.
  2. Andra världskriget, med fokus på de större linjerna: vändpunkter och varför de allierade vann (alternativt att axelmakterna förlorade). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 321-330, 350-351.
  3. Förintelsen, med fokus på Förintelsen olika faser och hur den gick till. Frågan om dess orsaker (intentionalister och funktionalister/aktör och struktur). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 331-336, 350-351.
  4. Kalla kriget, med fokus på orsaker till konflikten och varför kalla kriget slutade. Läshänvisningar: Kapitlet Efterkrigstiden s. 363-383, 395-401.

Vi kommer att ha lektioner efter provet som mer fokuserar på Sverige under andra världskriget, Förintelsen och kalla kriget. Och de avslutande lektionerna handlar om vår samtid och framtid.

En större fritextfråga

Ni kommer att få en större fritextfråga där ni ska analysera en händelse eller en längre process utifrån perspektivet aktör kontra struktur. På provet kommer ni få välja en person (aktör) som spelat en viktig roll i historien. Antigen kommer du och din klass få välja en person från antiken fram till och med tidigmodern tid eller en person från senmodern tid (1800-talet och framåt). Förbered dig genom att välja minst två personer som du skaffar dig kunskaper om.

Dina uppgifter (så här kommer själva provfrågan vara formulerad)
  1. Diskutera och argumentera för att personen du valt hade betydelse för den historiska händelsen eller processen.
  2. Diskutera och argumentera för att andra strukturella/bakomliggande faktorer hade betydelse för den historiska händelsen eller processen.
  3. Avsluta med en slutsats, vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

Öppna tester – framplockning, repetition

Alla tester kan göras hur många gånger som helst.

Exam.net-tester

Öppet test där du kan träna och repetera de källkritiska verktygen: Exam.net (kod: LYmHCf)

Öppet test där du kan träna historiebruk Exam.net (kod:wZartw)

Öppet test där du kan träna begrepp och perspektiv som till exempel begreppsparen förändring och kontinuitet, aktör och struktur, samt testa att du har koll på olika tidsperioder  Exam.net (kod:LbQ76P)

Öppet test (många frågor!) från alla prov om historiska kunskaper, från forntiden till medeltiden. Exam.net (kod:VrSyAG)

Öppet test på tidsperioden ca. 1500-1800. Exam.net (kod: uHAqsv)

Öppet test om 1900-talet: första världskriget mm. Exam.net (kod:CLKXDg )

Google-formulär-tester

Ett test på första världskriget. Klicka här.

Ett test på ryska revolutionen (bakgrund, orsaker, personer mm): Klicka här.

Ett test på mellankrigstiden med fokus på USA, Tyskland, Italien och Japan. Klicka här.

Slides och videor

Forntiden & antiken

Medeltiden och början på tidigmodern tid

Franska revolutionen

Amerikanska frihetskriget eller revolutionen

Industriella revolutionen
Imperialism

Mellankrigstiden –  Tyskland

Ryska revolutionen

Mellankrigstiden: USA, Japan …

Andra världskriget – en översikt

Förintelsens bakgrund och begrepp – del 1

Förintelsens faser – del 2

Efterkrigstiden 1945-2001

SA23 och kalla krigets spioner VT25

Under våren läser vi ett tema i kursen historia 2a om spioner och spionorganisationer under kalla kriget. Ni gör  några mindre grupparbeten om viktiga personer under kalla kriget och en paruppgift om spioner och spionorganisationer. Temat examineras genom dels en bedömd diskussion och ett prov.

Dokument som kortfattat beskriver momentet
 Kalla krigets spioner och spionorganisationer ver 2 (1.1 MiB, 81 downloads)

 

Vi spelar spelet När då då med frågekort om kalla kriget mer allmänt och spioner och spionorganisationer i synnerhet.

Grovplanering

Veckor: 14-18 (vecka 16 – påsklov)

Länk till dokumentärerna Kalla krigets hemliga kod och Överklasspionerna. På Urplay ligger en serie dokumentärer med namnet Kalla krigets spioner, som i högsta grad är relevant för oss.

Länk till  en väldigt intressant dokumentär om Stasi och fotbollen i DDR som heter FC Stasi (klicka här).

Onsdag vecka 18 har ni prov på området. Provet testar (1) mer allmänna kunskaper om kalla kriget: orsaker, händelser och skeenden, det för att ni ska kunna sätta in spionaffärer och organisationer i ett historiskt sammanhang. Ni testas också på (2) era kunskaper om spioner och säkerhets- och underrättelseorganisationer. (3) Ni kommer också att få analysera och värdera källor från kalla krigets dagar.

Instuderingsuppgifter till provet
 Instuderingsuppgifter - kalla krigets spioner ver 2 (398.3 KiB, 100 downloads)
Öppna tester (årtal, begrepp och andra fakta)

Länk till quiz om kalla krigets spioner (klicka här)

Öppet Exam.net test (Kod: utuZf6)

Lär dig kalla krigets geografi (Europa) med Seterra (länk).

Fritextfrågor på provet
  • Diskutera spionernas a) motiv under kalla kriget med hjälp av begreppsparen: förändring/kontinuitet och idealism/materialism, och b) om de hade någon betydelse för kalla krigets utgång.
  • Resonera om  likheter och skillnader mellan öst- och västblockets underrättelse- och säkerhetstjänster under kalla kriget.
Litteratur

Till provet ingår kapitlet Spioner och agenter under kalla kriget (s. 186-207) och delkapitlen Det kalla kriget (s. 181-184) och Källor och källkritik (s. 52-61) i Alla tiders historia 2-3.

DN-artikeln: Det betyder orden – DN reder ut 13 termer om spioneri (2022-11-26).

Paruppgift om kalla krigets spioner och spionverksamheter

Videogenomgångar om kalla kriget

Samhällskunskap 3 läsåret 24-25

 

Kursen samhällskunskap 3 vilar i huvudsak på två ben: vetenskapsteori och globalisering, men inom de större rubrikerna ryms mycket som till exempel amerikansk och svensk politik, källkritik, grekisk filosofi

Delmoment i hela kursen läsåret 2024-2025

Höstterminen
  • Delmoment 1: Det amerikanska presidentvalet: Hur fungerar det amerikanska systemet? Vilka experter kallas in i media för att analysera valet? Hur analyseras valet? Delmomentet testas med ett prov och diskussioner.  Cirka 5-6 veckor (HT24)
  • Delmoment 2a: Vetenskapsteori och vetenskaplig metod- en filosofisk bakgrund och grundläggande vetenskapliga begrepp som till exempel ontologi, epistemologi, deduktion, validitet med flera. Kunskaperna testas i ett mindre prov. (HT24)
  • Delmoment 2b: Framväxten av de moderna samhällsvetenskaperna: enskilda forskare som Durkheim, Popper, Kuhn och forskningsinriktningar som hermeneutik och positivism. (HT24)
Vårterminen 2025
  • Delmoment 2c: Källkritik och den politiska debatten. Vi utgår från Henrik Jönsson program på hans Youtube-kanal om svensk medias bevakning av Trump och SVT-programmet 30 minuters granskning av just Henrik Jönssons mediegranskning. (VT25)
  • Delmoment 3: Globalisering: historia, drivkrafter, teorier. Ni kommer att läsa och höra om olika teoretiska perspektiv på globaliseringen som till exempel Zygmunt Bauman, Arundhati Roy och Johan Norberg.  Veckor: 4-8. Dina kunskaper testas i bland annat ett prov vecka 8 – se nedan. (VT25)
  • Delmoment 4: Undersökning av de svenska riksdagspartiernas syn på ekonomisk, politisk och kulturell globalisering. I undersökningen ska ni använda en hypotetisk-deduktiv metod. Era hypoteser ska kopplas till samhällsvetenskapliga teorier och begrepp. Cirka 5-6 veckor. Ni visar era kunskaper genom att presentera era resultat inför klassen. (VT25)
  • Delmoment 5: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten: begrepp och teorier i debatten om klimatet, brott och straff. Bedömd diskussion. Ca 2-3 veckor. (VT25) 
Övning i källkritik i början av vårterminen 2025 (delmoment 2c)

Globalisering (delmoment 3)

Prov vecka 8 – analys av globaliseringens orsaker och konsekvenser

Du förbereder dig genom att göra och ha koll på:

  • Läsa och bearbeta kapitlet Globalisering (s. 460-491). Du kan bearbeta innehållet genom att helt enkelt jobba med uppgifterna på s. 490-491.
  • Två texter om globalisering: Den globaliseringskritiska rörelsen av Reidar Larsson och Johan Norbergs Globalisering i protektionismens tid.
  • Kunna diskutera olika aspekter av globalisering: ekonomi, politik och kultur.
  • Diskutera ekonomiska teorier och modeller, som till exempel David Ricardos teori om komparativa fördelar.
  • Du ska kunna diskutera globaliseringens för- och nackdelar med med hjälp av debattörer och forskare som Anthony Giddens, Johan Norberg och Arundhati Roy. (En fritextfråga fråga kommer vara på detta tema).
  • Ha koll på begrepp som behövs för att beskriva och analysera globalisering: aktör, struktur, ngo, nationalstat, multi- och transnationella företag.
  • Gör öppna diagnoser/test. Alla diagnoser ligger på Exam.net: sWcbwX

 

Slides och uppgifter från höstterminen 2024 (länk)

Presentation om USA med fokus på politik
Prov 40 – USA:s politiska system

Du förbereder dig genom att göra och ha koll på:

  • Läs de två texterna i kompendium 1 USA:s politiska system: USA – en federation byggd på motsättningar och Ne.se artikel om  statsskick och politik -USA.
  • Titta i Google Classroom vad vi arbetat med: vilka uppgifter ha vi gjort? Vilka frågor har vi diskuterat? Tänk på att fritextfrågorna kommer utgå från det vi arbetat med. Exempel på frågeställningar:  Är det amerikanska politiska systemet demokratiskt?
  • Gör egna begreppslistor och flashcards (utifrån föreläsningar och texter) och låt någon förhöra dig.
  • Gör öppna exam-förhör på fakta och begrepp.
  • Diskutera amerikansk politik hemma och med kompisar.

Avslutande prov i kursen historia 1b

Det sista provet är dels ett test på dina kunskaper om historien efter första världskriget, dels test på det vi tidigare studerat, som till exempel kunskaper om antiken, medeltiden och tidigmodern tid. Mycket repetition alltså.

Hur plugga?

En fråga kommer handla om förhållandet mellan historiska aktörer och mer bakomliggande strukturer. Plugguppgift: Leta efter personer i boken som har haft stor påverkan på historien eller har haft ett stort ansvar för ett historiskt skeende. Träna på att tolka personen som betydelsefull och att bakomliggande strukturer som till exempel politiska system och ekonomiska konjunkturer var viktigare för det historiska skeendet. (OBS! Ni kommer inte att få välja Adolf Hitler som historisk aktör.)

Tidigare prov
Nytt i det avslutande momentet som testas på provet
  1. Mellankrigstiden, med fokus på Europa, Sovjet, Italien, Tyskland och USA: ekonomiska kriser och framväxten av fascism, nazism och kommunism. Läshänvisningar: Kapitlet Från krig till krig s. 299-320, 350-351.
  2. Andra världskriget, med fokus på de större linjerna: vändpunkter och varför de allierade vann (alternativt att axelmakterna förlorade). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 321-330, 350-351.
  3. Förintelsen, med fokus på Förintelsen olika faser och hur den gick till. Frågan om dess orsaker (intentionalister och funktionalister). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 331-336, 350-351.
  4. Kalla kriget, med fokus på orsaker till konflikten och varför kalla kriget slutade. Läshänvisningar: Kapitlet Efterkrigstiden s. 363-383, 395-401.

Vi kommer att ha lektioner efter provet som mer fokuserar på Sverige under andra världskriget, Förintelsen och kalla kriget. Och de avslutande lektionerna handlar om vår samtid och framtid.

Exempel på personer som ni kommer att kunna välja

En av fritextfrågorna kommer att handla om historiebruk under andra världskriget eller kalla kriget (1945-1990). För att göra en mer kvalitativ analys av historiebruket behövs kunskaper om historien, till exempel om antiken eller medeltiden.

Gör en tidslinje utifrån de historiska tidsperioderna forntiden, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och senmoderntid. Placera endast viktigare  företeelser som till exempel industrialisering, den vetenskapliga revolutionen på tidslinjen, men också tidsperioder som till exempel vikingatiden, mellankrigstiden med flera.

Slides och videor

Forntiden & antiken

Medeltiden och början på tidigmodern tid

Franska revolutionen

Amerikanska frihetskriget eller revolutionen

Industriella revolutionen
Imperialism

Mellankrigstiden –  Tyskland

Ryska revolutionen

Mellankrigstiden: USA, Japan …

Andra världskriget – en översikt

Förintelsens bakgrund och begrepp – del 1

Förintelsens faser – del 2

Efterkrigstiden 1945-2001

Öppna tester – framplockning, repetition

Alla tester kan göras hur många gånger som helst.

Exam.net-tester

Öppet test där du kan träna och repetera de källkritiska verktygen: Exam.net (kod: CQAfdK)

Öppet test där du kan träna begrepp och historiebruk Exam.net (kod: WV9Zyy)

Öppet test (många frågor!) från alla prov om historiska kunskaper, från forntiden till mellankrigstiden. Exam.net (kod: tcdhUS)

Öppet test på andra världskriget, Förintelsen och kalla kriget. Exam.net (kod: fsdQcw)

Google-formulär-tester

Ett test på första världskriget. Klicka här.

Ett test på ryska revolutionen (bakgrund, orsaker, personer mm): Klicka här.

Ett test på mellankrigstiden med fokus på USA, Tyskland, Italien och Japan. Klicka här.

Skotten i Sarajevo

När första världskrigets utbrott uppmärksammades 2014 gjorde jag en källövning om Skotten i Sarajevo. Källövningen har använts av många efter vad jag förstått. I den version av uppgiften som jag gjorde tillgänglig på nätet fanns  inga källhänvisningar (jag hade hittat och översatt källmaterial från både böcker och källor som fanns tillgängliga online). Nu har jag uppdaterat övningen med tre nya källor: Psykiatrikern Martin Pappheims ”intervju” med Gavrilo Princip, ett utdrag ur Dagens Nyheters förstasida dagen efter morden och ett utdrag ur ett officiellt brev från Frans Joseph I till Vilhelm II. Nu finns det länkar till alla källor så att ni gräva vidare (och se om jag översatt källorna på ett korrekt sätt). Själva uppgifterna till källorna lägger jag i ett separat dokument eftersom jag gissar att många kommer formulera egna frågor och uppgifter.

 Källövning: Skotten i Sarajevo VT22 (2.0 MiB, 1256 downloads)

Exempel på källor i övningen

Historia 1B läsåret 2021-2021

Kursbeskrivning Historia 1B

Historia 1b breddar och fördjupar grundskolans historieundervisning. Historien fram till och med 1700-talets upplysning behandlas utifrån epokbegreppet med vissa fördjupningar som till exempel antikens politiska kultur. Den senare historien, från den industriella revolutionen och framåt är mer detaljrik. Genomgående kommer vi dels att tolka och dels kritiskt granska historiskt källmaterial från olika tider. Du kommer också att analysera hur uppfattningar om historien påverkar människors identitet och hur historia används i debatter och konflikter.

* för fullständig kursplan se skolverket.se

Planering

Lektionplaneringen ligger i Classroom och uppdateras ofta. Den mer övergripande veckoplaneringen hittar du här och i ett dokument i Classroom.

Examinationer

  • Prov vecka 42 19/10. Ni skriver på lektionstid. Provet kommer testa följande: Källkritik – ni kommer att få värdera och tolka historiska källor. Historiebruk – någon eller ett par uppgifter kommer handla om att analysera historiebruk som t.ex. hur antiken används i film och media idag. Kunskaper om historiska tidsperioder, förändringsprocesser, personer som t.ex. tidsperioderna forntiden och antiken, hur och varför högkulturer uppstod vid floderna Eufrat, Tigris, Nilen, Indus, Huang He, historiska personer som Hipparchia, Leonidas, Caesar med flera. Att använda en historisk referensram för att se de längre tidsperspektiven, t.ex. hur forntiden och antiken påverkar oss idag.
Diagnoser och frågor
  1. Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
  2. Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.

Quizzar

Quizz om källkritik: klicka här

Quizz om forntiden och flodkulturerna: klicka här 

Demokrati och republik under antiken

Tack! Du har just gjort Demokrati och republik under antiken på norran.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
I Atens folkförsamling samlades alla fria män för att rösta om lagar och vilka som skulle leda armén (strategerna). Vad kallades platsen där folkförsamlingen träffades och diskuterade?
A
Pnyx
B
Forum Romanum
C
Sunion
Fråga 1 förklaring: 
"Pnyx, kulle väster om Akropolis i Athen, från ca 500 f.Kr. mötesplats för folkförsamlingen (ekklesia)." Källa: ne.se
Fråga 2
När fick en ung man delta i folkförsamlingen i Athen?
A
18 år
B
20 år
C
22 år
Fråga 3
I vilken av folkförsamlingarna (Athens eller Roms) var fri debatt tillåten?
A
I ingen av folkförsamlingarna
B
I Roms folkförsamling
C
I Athens folkförsamling
Fråga 4
Vilka påståenden är sanna om republikens Rom?
A
Folkförsamlingen samlades ofta på Forum Romanum
B
Konsulerna var arméns högsta befäl.
C
I folkförsamlingen fick endast män över 30 rösta.
D
Ämbetsmännen var alltid plebejer!
Fråga 4 förklaring: 
"Forum Romanum (latin, ’det romerska torget’), benämning på dalsänkan mellan kullarna Palatinen, Velia och Capitolium i Rom, ca 500 m från Tibern." Källa: ne.se
Fråga 5
Vem var ordförande i senaten i Rom?
A
Konsuln
B
Folktribunen
C
Praetorn
Fråga 5 förklaring: 
Konsulerna (de var alltid två) kunde sammankalla senaten till möte och fungerade också som senatens ordförande.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
Se alla frågor
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
Slut
Återgå

Demokratin i Aten under antiken

Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

Rom under republiken

Ett litet test på dina kunskaper om den romerska republiken under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Rom under republiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
6Slut
Återgå

Betygsunderlag

  • Ett par, tre mer ordnade diskussioner/debatter om historiskt viktiga frågor, som till exempel vad som driver historien framåt.
  • Fyra digitala prov som görs enskilt (två per termin)
  • 1-2 presentationer, som görs i mindre grupper 2-3/grupp. 
  • En “recension”/analys av historiebruk, till exempel film eller bok.

* se Schoolsoft för examinationsdatum och kunskapskrav

Kurslitteratur och material

Hallberg, E.,Nyström, H., Nyström, L., Nyström, Ö. (2011) Perspektiv på historien 1b. (2:a uppl.). Gleerups

Artiklar, noveller och filmer mm kommer att tillkomma. 

Grovplanering HT 2021

Källkritik på nätet

En bild säger mer än tusen ord?

På nätet ser vi hundratals bilder varje dag. Ofta illustrerar bilderna en text. Bilden nedan visar ett skadat barn.

attackerad

Din uppgift:

Den här bilden har cirkulerat på nätet länge (fr.a. har den delats på facebook). Bilden har fått mycket stor spridning.

  1. Hur har bilden använts mest? Gå till www.govote.at (185761) och ge några exempel i vilka sammanhang som bilden använts. (Du kan använda googles omvända bildsök när du löser uppgiften.)
  2. Varifrån kommer bilden ursprungligen? (Troligen.)
  3. Vilka bilder kan vi lita på? Ge exempel från nätet på bilder vi kan lita på!
Vilka är Gyllene gryning?
 Källkritik övning om Gyllene gryning (417.4 KiB, 2026 downloads)