När första världskrigets utbrott uppmärksammades 2014 gjorde jag en källövning om Skotten i Sarajevo. Källövningen har använts av många efter vad jag förstått. I den version av uppgiften som jag gjorde tillgänglig på nätet fanns inga källhänvisningar (jag hade hittat och översatt källmaterial från både böcker och källor som fanns tillgängliga online). Nu har jag uppdaterat övningen med tre nya källor: Psykiatrikern Martin Pappheims ”intervju” med Gavrilo Princip, ett utdrag ur Dagens Nyheters förstasida dagen efter morden och ett utdrag ur ett officiellt brev från Frans Joseph I till Vilhelm II. Nu finns det länkar till alla källor så att ni gräva vidare (och se om jag översatt källorna på ett korrekt sätt). Själva uppgifterna till källorna lägger jag i ett separat dokument eftersom jag gissar att många kommer formulera egna frågor och uppgifter.
Källövning: Skotten i Sarajevo VT22 (2.0 MiB, 511 downloads)
Historia 1b breddar och fördjupar grundskolans historieundervisning. Historien fram till och med 1700-talets upplysning behandlas utifrån epokbegreppet med vissa fördjupningar som till exempel antikens politiska kultur. Den senare historien, från den industriella revolutionen och framåt är mer detaljrik. Genomgående kommer vi dels att tolka och dels kritiskt granska historiskt källmaterial från olika tider. Du kommer också att analysera hur uppfattningar om historien påverkar människors identitet och hur historia används i debatter och konflikter.
Lektionplaneringen ligger i Classroom och uppdateras ofta. Den mer övergripande veckoplaneringen hittar du här och i ett dokument i Classroom.
Examinationer
Prov vecka 42 19/10. Ni skriver på lektionstid. Provet kommer testa följande: Källkritik – ni kommer att få värdera och tolka historiska källor. Historiebruk – någon eller ett par uppgifter kommer handla om att analysera historiebruk som t.ex. hur antiken används i film och media idag. Kunskaper om historiska tidsperioder, förändringsprocesser, personer som t.ex. tidsperioderna forntiden och antiken, hur och varför högkulturer uppstod vid floderna Eufrat, Tigris, Nilen, Indus, Huang He, historiska personer som Hipparchia, Leonidas, Caesar med flera. Att använda en historisk referensram för att se de längre tidsperspektiven, t.ex. hur forntiden och antiken påverkar oss idag.
Diagnoser och frågor
Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.
Tack! Du har just gjort Demokrati och republik under antiken på norran.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
När fick en ung man delta i folkförsamlingen i Athen?
A
18 år
B
22 år
C
20 år
Fråga 2
I Atens folkförsamling samlades alla fria män för att rösta om lagar och vilka som skulle leda armén (strategerna). Vad kallades platsen där folkförsamlingen träffades och diskuterade?
A
Forum Romanum
B
Sunion
C
Pnyx
Fråga 2 förklaring:
"Pnyx, kulle väster om Akropolis i Athen, från ca 500 f.Kr. mötesplats för folkförsamlingen (ekklesia)."
Källa: ne.se
Fråga 3
I vilken av folkförsamlingarna (Athens eller Roms) var fri debatt tillåten?
A
I Athens folkförsamling
B
I Roms folkförsamling
C
I ingen av folkförsamlingarna
Fråga 4
Vilka påståenden är sanna om republikens Rom?
A
Folkförsamlingen samlades ofta på Forum Romanum
B
I folkförsamlingen fick endast män över 30 rösta.
C
Ämbetsmännen var alltid plebejer!
D
Konsulerna var arméns högsta befäl.
Fråga 4 förklaring:
"Forum Romanum (latin, ’det romerska torget’), benämning på dalsänkan mellan kullarna Palatinen, Velia och Capitolium i Rom, ca 500 m från Tibern."
Källa: ne.se
Fråga 5
Vem var ordförande i senaten i Rom?
A
Konsuln
B
Folktribunen
C
Praetorn
Fråga 5 förklaring:
Konsulerna (de var alltid två) kunde sammankalla senaten till möte och fungerade också som senatens ordförande.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Toppen! ("Din hjärna förtjänar en riktigt stor glass" elev i 7G)
Demokratin i Aten under antiken
Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Ange Atens koordinater!
A
24°N 37°′Ö
B
37°S 23°′W
C
37°S 24°′Ö
D
37°N 24°′Ö
E
10°S 24°′Ö
Fråga 2
Vad betyder det grekiska ordet "demokrati"?
A
Faderns makt
B
De bästas styre
C
Folkstyre
D
Demeters styre
Fråga 3
Vad heter platsen där Atens folkförsamling samlades för att debattera och ta beslut?
A
Ecclesia
B
Forum Romanum
C
Agora
D
Pnyx
Fråga 4
Vad heter halvön och landskapet där Aten ligger?
A
Iberiska
B
Peleponnesos
C
Attika
D
Jonien
Fråga 5
Hur stor andel av Atens totala befolkning fick vara med och rösta i folkförsamlingen?
A
30-40%
B
<10%
C
10-20%
D
50-60%
Fråga 6
Kryssa alla de som fick vara med och rösta i Atens folkförsamling!
A
Manlig slav i 30-årsåldern som jobbar som skulptör.
B
Ung man, 22 år som inte kunnat göra militärtjänst.
C
Fattig man, krukmakare, i 30-års-ålder.
D
Man i 40-årsåldern, eupatrid.
E
Kvinna i 50-årsåldern som är änka till rik och mäktig man.
F
Rik handelsman i 40-årsåldern, inflyttad från stadsstaten Miletos (metoiker).
Fråga 7
Från vilket annat folk och kultur i medelhavsområdet anses grekerna fått impulserna till deras demokratiska styre?
A
Gallerna
B
Egyptierna
C
Fenicierna
D
Perserna
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 7 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Rom under republiken
Ett litet test på dina kunskaper om den romerska republiken under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Rom under republiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilka påståenden om Roms senat är sanna?
A
Senaten gav råd till ämbetsmännen.
B
Senaten beslutade vilka som skulle bli årets konsuler.
C
Senaten bestämde Roms nya lagar.
D
I senaten satt Roms förmögna elit.
E
Alla fria män i Rom kunde delta i senatens möten.
Fråga 2
Vilket var det högsta ämbetet man kunde bli vald till i Rom?
A
Kvestor
B
Konsul
C
Senator
D
President
E
Domare
Fråga 3
I kristider kunde en man få makt att själv bestämma under max 6 månader. Vilken titel hade han?
A
Tyrann
B
Arkont
C
President
D
Diktator
Fråga 4
Vad kallades Roms adliga familjer?
A
Patricier
B
Eupatrider
C
Aristokrater
D
Plebejer
Fråga 5
Vilka fick rösta i de romerska folkförsamlingarna?
A
Endast de rika männen.
B
Roms adliga elit - patricierna.
C
Alla fria romerska män.
D
Både rika män och kvinnor.
Fråga 6
Hur styrdes Rom från 700-talet f.kr. till 500-talet f.kr?
A
Demokrati
B
Republik
C
Monarki
D
Diktatur
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 6 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Betygsunderlag
Ett par, tre mer ordnade diskussioner/debatter om historiskt viktiga frågor, som till exempel vad som driver historien framåt.
Fyra digitala prov som görs enskilt (två per termin)
1-2 presentationer, som görs i mindre grupper 2-3/grupp.
En “recension”/analys av historiebruk, till exempel film eller bok.
* se Schoolsoft för examinationsdatum och kunskapskrav
Kurslitteratur och material
Hallberg, E.,Nyström, H., Nyström, L., Nyström, Ö. (2011) Perspektiv på historien 1b. (2:a uppl.). Gleerups
Artiklar, noveller och filmer mm kommer att tillkomma.
Den historia vi ska läsa, diskutera och jobba med under vårterminen 2017 är minst sagt omfattande: antiken, amerikanska frihetskriget, franska revolutionen och den industriella revolutionen.
Fyra bilder som representerar de olika tidsperioderna och skeendena vi läser om i åk 7.
Kunskapskraven i historia
Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 1785 downloads)
Förmågorna Inför Np Historia Vt 2015 (2.5 MiB, 7725 downloads)
Historia åk 7: tre arbetsområden
Antika statsskick - Politik och befolkning under den atenska demokratin och den romerska republiken. (Centralt innehåll i fokus: "Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.") Sidor i boken: Aten s. 33-36, Rom s.55-56.
1700-talets politiska revolutioner: den amerikanska revolutionen och den franska. Vad förändrades? (Centralt innehåll i fokus: "Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.") Amerikanska frihetskriget s. 118-127, franska revolutionen s. 128-142.
Den industriella revolutionen: fokus på Storbritanninen, orsaker och följder. (Centralt innehåll i fokus: "Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.") Industriella revolutionen s. 100-110.
GrovPlanering
vecka
tema
Lektionsinnehåll
sidor i boken
52
antiken: Grekland
Arvet från antiken, epokbegreppet (tidsperiod), begreppen förändring och kontinuitet. Det antika grekiska samhället.
s.14-15, 42-43
2
antiken: Grekland
Hur funkade Atens demokrati?
s. 32, 33-36
3
antiken: Aten & Rom
Atens demokrati och Roms republik.
36, 52-59
4
antiken/am. rev
Roms styre under republiken + att vi börjar kika på den amerikanska revolutionen. Amerikanerna var djupt influerade av såväl romare som greker! Varför?
52-59, 60-61
5
antiken/am. rev.
Vad minns du om demokratin i Aten? Roms republik? Varför gjorde de amerikanska kolonisterna revolution?
s. 118-127
6
amerikanska rev./franska rev.
Franska revolutionens orsaker och konsekvenser. Varför ville de amerikanska och franska revolutionärerna spegla sig i antikens hjältar?
s. 118-127, 128-143
7
Franska + industriella
Forts. franska revolutionens följder. Vad var den industriella revolutionen? varför började den i Storbritannien?
s. 128-143, 100-117
8
Industriella rev.
Forts. industriella revolutionen.
s. 100-117
9
Sportlov
Repetera, gör quiz, läs historia!
10
Källkritik & historieanvändning
Denna vecka kommer ägnas åt källkritik och historieanvändning: övningar kommer vara på temat industriella revolutionen.
s. 100-117
11
Källkritik & historieanvändning
Test på källkritik, historieanvändning samt mer allmänt om industriella revolutionen. Sammanfattande PROV!
Musik från franska revolutionen
Så här skriver ne.se om Marseljäsen Frankrikes nationalsång ”Marseljäsens upphovsman var Claude-Joseph Rouget de Lisle, som diktade och komponerade den en natt i april 1792 i Strasbourg. Sången fick snabbt spridning genom sin uppfordrande text och kongeniala musik och blev franska revolutionens sång framför andra.”
Läxor
Återkommer. Vi har löpande ”kortläxor” som t.ex. att titta på en utbildningsvideo.
Källkritik är ett återkommande kunskapskrav i SO-ämnena, även om det poängteras extra i historieämnet. Det kan alltså vara bra att träna på de källkritiska begreppen och verktygen. Citatet nedan är saxat ur kunskapskraven för ämnet historia.
”Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.”
Källkritiska tips
Använd källkritiska begrepp för att göra en allsidig värdering av källan.
Glöm inte ditt eget förnuft när du t.ex. värderar en intervju som källa; Vad minns man bäst? Vardagliga händelser som vad du åt till middag för en vecka sedan? Speciella händelser som födelsedagar och begravningar? När vinklar du dina berättelser? Hur stor var egentligen den där gäddan du fångade i somras? 1,5 kg eller 10,5 kg?
Genomgång – källkritiska begrepp (Skotten i Sarajevo)
Genomgång – källkritisk (räkost)
Ett självrättande test om källkritik
Övningar vi gjort
Källövning Industriella Revolutionen version 1 (1.0 MiB, 21798 downloads)
Källövning om skotten i Sarajevo 1914 (1.2 MiB, 1545 downloads)
I de flesta arbetsområdena i ämnet historia jobbar vi med förmågorna:
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap (att förstå historiska källor och att värdera källorna trovärdighet).
reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv
När vi tolkar och värderar källor och funderar över varför och hur historia används använder vi också vissa ämnesspecifika begrepp, varför vi ”automatiskt” också tränar och utvecklar förmågan att …
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Vad är källkritik?
Övningar: när vi jobbat med detta under vårterminen 2016
På nätet ser vi hundratals bilder varje dag. Ofta illustrerar bilderna en text. Bilden nedan visar ett skadat barn.
Din uppgift:
Den här bilden har cirkulerat på nätet länge (fr.a. har den delats på facebook). Bilden har fått mycket stor spridning.
Hur har bilden använts mest? Gå till www.govote.at (185761) och ge några exempel i vilka sammanhang som bilden använts. (Du kan använda googles omvända bildsök när du löser uppgiften.)
Varifrån kommer bilden ursprungligen? (Troligen.)
Vilka bilder kan vi lita på? Ge exempel från nätet på bilder vi kan lita på!
Vilka är Gyllene gryning?
Källkritik övning om Gyllene gryning (417.4 KiB, 1647 downloads)
