Avslutande prov i kursen historia 1b

Det sista provet är dels ett test på dina kunskaper om historien efter första världskriget, dels test på det vi tidigare studerat, som till exempel kunskaper om antiken, medeltiden och tidigmodern tid. Mycket repetition alltså. (OBS! denna sida kommer uppdateras och fyllas på med mer material kontinuerligt.)

Hur plugga?

Gör en tidslinje utifrån de historiska tidsperioderna forntiden, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och senmodern tid. Placera endast viktigare  företeelser som till exempel industrialisering, den vetenskapliga revolutionen på tidslinjen, men också tidsperioder som till exempel vikingatiden, mellankrigstiden med flera.

En av fritextfrågorna kommer att handla om historiebruk och andra världskriget eller kalla kriget (1945-1990). För att göra en mer kvalitativ analys av historiebruket behövs kunskaper om historien, till exempel om antiken eller medeltiden.

En fråga kommer handla om förhållandet mellan historiska aktörer och mer bakomliggande strukturer. Plugguppgift: Leta efter personer i boken som har haft stor påverkan på historien eller har haft ett stort ansvar för ett historiskt skeende. Träna på att tolka personen som betydelsefull, men fundera även över vilken roll bakomliggande strukturer som till exempel politiska system och ekonomiska konjunkturer påverkade skeendet/processen. (OBS! Ni kommer inte att få välja Adolf Hitler som historisk aktör.)

Exempel på personer som ni kommer att kunna välja

Slides och videor

Forntiden & antiken

Medeltiden och början på tidigmodern tid

Öppna tester – framplockning, repetition

Alla tester kan göras hur många gånger som helst.

Exam.net-tester

Öppet test där du kan träna och repetera de källkritiska verktygen: Exam.net (kod: CQAfdK)

Öppet test där du kan träna begrepp och historiebruk Exam.net (kod: WV9Zyy)

Öppet test (många frågor!) från alla prov om historiska kunskaper, från forntiden till mellankrigstiden. Exam.net (kod: tcdhUS)

Google-formulär-tester

Ett test på första världskriget. Klicka här.

Ett test på ryska revolutionen (bakgrund, orsaker, personer mm): Klicka här.

Ett test på mellankrigstiden med fokus på USA, Tyskland, Italien och Japan. Klicka här.

Skotten i Sarajevo

När första världskrigets utbrott uppmärksammades 2014 gjorde jag en källövning om Skotten i Sarajevo. Källövningen har använts av många efter vad jag förstått. I den version av uppgiften som jag gjorde tillgänglig på nätet fanns  inga källhänvisningar (jag hade hittat och översatt källmaterial från både böcker och källor som fanns tillgängliga online). Nu har jag uppdaterat övningen med tre nya källor: Psykiatrikern Martin Pappheims ”intervju” med Gavrilo Princip, ett utdrag ur Dagens Nyheters förstasida dagen efter morden och ett utdrag ur ett officiellt brev från Frans Joseph I till Vilhelm II. Nu finns det länkar till alla källor så att ni gräva vidare (och se om jag översatt källorna på ett korrekt sätt). Själva uppgifterna till källorna lägger jag i ett separat dokument eftersom jag gissar att många kommer formulera egna frågor och uppgifter.

Källövning: Skotten i Sarajevo VT22 (2.0 MiB, 800 downloads)

Exempel på källor i övningen

Historia 1B läsåret 2021-2021

Kursbeskrivning Historia 1B

Historia 1b breddar och fördjupar grundskolans historieundervisning. Historien fram till och med 1700-talets upplysning behandlas utifrån epokbegreppet med vissa fördjupningar som till exempel antikens politiska kultur. Den senare historien, från den industriella revolutionen och framåt är mer detaljrik. Genomgående kommer vi dels att tolka och dels kritiskt granska historiskt källmaterial från olika tider. Du kommer också att analysera hur uppfattningar om historien påverkar människors identitet och hur historia används i debatter och konflikter.

* för fullständig kursplan se skolverket.se

Planering

Lektionplaneringen ligger i Classroom och uppdateras ofta. Den mer övergripande veckoplaneringen hittar du här och i ett dokument i Classroom.

Examinationer

  • Prov vecka 42 19/10. Ni skriver på lektionstid. Provet kommer testa följande: Källkritik – ni kommer att få värdera och tolka historiska källor. Historiebruk – någon eller ett par uppgifter kommer handla om att analysera historiebruk som t.ex. hur antiken används i film och media idag. Kunskaper om historiska tidsperioder, förändringsprocesser, personer som t.ex. tidsperioderna forntiden och antiken, hur och varför högkulturer uppstod vid floderna Eufrat, Tigris, Nilen, Indus, Huang He, historiska personer som Hipparchia, Leonidas, Caesar med flera. Att använda en historisk referensram för att se de längre tidsperspektiven, t.ex. hur forntiden och antiken påverkar oss idag.
Diagnoser och frågor
  1. Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
  2. Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.

Quizzar

Quizz om källkritik: klicka här

Quizz om forntiden och flodkulturerna: klicka här 

Demokrati och republik under antiken

Tack! Du har just gjort Demokrati och republik under antiken på norran.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
I vilken av folkförsamlingarna (Athens eller Roms) var fri debatt tillåten?
A
I ingen av folkförsamlingarna
B
I Roms folkförsamling
C
I Athens folkförsamling
Fråga 2
När fick en ung man delta i folkförsamlingen i Athen?
A
20 år
B
22 år
C
18 år
Fråga 3
I Atens folkförsamling samlades alla fria män för att rösta om lagar och vilka som skulle leda armén (strategerna). Vad kallades platsen där folkförsamlingen träffades och diskuterade?
A
Pnyx
B
Forum Romanum
C
Sunion
Fråga 3 förklaring: 
"Pnyx, kulle väster om Akropolis i Athen, från ca 500 f.Kr. mötesplats för folkförsamlingen (ekklesia)." Källa: ne.se
Fråga 4
Vilka påståenden är sanna om republikens Rom?
A
Ämbetsmännen var alltid plebejer!
B
Folkförsamlingen samlades ofta på Forum Romanum
C
Konsulerna var arméns högsta befäl.
D
I folkförsamlingen fick endast män över 30 rösta.
Fråga 4 förklaring: 
"Forum Romanum (latin, ’det romerska torget’), benämning på dalsänkan mellan kullarna Palatinen, Velia och Capitolium i Rom, ca 500 m från Tibern." Källa: ne.se
Fråga 5
Vem var ordförande i senaten i Rom?
A
Praetorn
B
Konsuln
C
Folktribunen
Fråga 5 förklaring: 
Konsulerna (de var alltid två) kunde sammankalla senaten till möte och fungerade också som senatens ordförande.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
Se alla frågor
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
Slut
Återgå

Demokratin i Aten under antiken

Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

Rom under republiken

Ett litet test på dina kunskaper om den romerska republiken under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Rom under republiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
6Slut
Återgå

Betygsunderlag

  • Ett par, tre mer ordnade diskussioner/debatter om historiskt viktiga frågor, som till exempel vad som driver historien framåt.
  • Fyra digitala prov som görs enskilt (två per termin)
  • 1-2 presentationer, som görs i mindre grupper 2-3/grupp. 
  • En “recension”/analys av historiebruk, till exempel film eller bok.

* se Schoolsoft för examinationsdatum och kunskapskrav

Kurslitteratur och material

Hallberg, E.,Nyström, H., Nyström, L., Nyström, Ö. (2011) Perspektiv på historien 1b. (2:a uppl.). Gleerups

Artiklar, noveller och filmer mm kommer att tillkomma. 

Grovplanering HT 2021

Källkritik på nätet

En bild säger mer än tusen ord?

På nätet ser vi hundratals bilder varje dag. Ofta illustrerar bilderna en text. Bilden nedan visar ett skadat barn.

attackerad

Din uppgift:

Den här bilden har cirkulerat på nätet länge (fr.a. har den delats på facebook). Bilden har fått mycket stor spridning.

  1. Hur har bilden använts mest? Gå till www.govote.at (185761) och ge några exempel i vilka sammanhang som bilden använts. (Du kan använda googles omvända bildsök när du löser uppgiften.)
  2. Varifrån kommer bilden ursprungligen? (Troligen.)
  3. Vilka bilder kan vi lita på? Ge exempel från nätet på bilder vi kan lita på!
Vilka är Gyllene gryning?
Källkritik övning om Gyllene gryning (417.4 KiB, 1810 downloads)