Vecka 41 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia nivå 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas; se punkterna nedan.
Saxat från skolverket (länk – klicka här):
Hur kommer provet vara konstruerat?
- Flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor (Se diagnoserna.)
- Två längre fritextfrågor: Den ena längre fritextfrågan kommer handla om att analysera en historisk förändringsprocess, den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden, antiken, medeltiden används.
Exempel på frågor om förändringsprocesser
Fritextfrågan utgår från sådant vi jobbat med på lektionerna, som till exempel romarrikets kristnande.
- Varför reformerade atenarna sitt politiska system kring 500-talet f.kr? Varför gick man från ett oligarkiskt till ett demokratiskt styre?
- Resonera om orsakerna till romarrikets undergång. (En klassisk fråga sedan Edvard Gibbons dagar.)
- Varför blev romarriket kristet under 300- och 400-talen? Resonera med hjälp av begreppen aktör och struktur.
- Resonera med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet när du beskriver övergången mellan antiken och medeltiden i europeisk historia.
- Resonera om orsaker till korstågen, med hjälp av begreppen aktör och struktur.
Exempel på frågor om historiebruk
När vi analyserar historiebruk kommer vi genomgående ställa frågor om historiebrukets intentioner/funktion (varför) och rimligheten och tendensen (källkritiska aspekter) i historiebruket. Vi kommer också ställa frågor om historiebrukets följder och reaktioner, samt om det finns konkurrerande perspektiv på historien.
- Hur framställs perser respektive greker i filmen 300? Varför framställs de så? Är filmens skildring av kriget mellan perser och greker rimlig, utifrån ett källkritisk perspektiv? Vilka reaktioner fick filmen i olika delar av världen?
- Varför använder det amerikanska mc-gänget Infidels symboler, årtal och uttryck som för tankarna till korstågen under medeltiden? Vilka reaktioner kan deras användning av korstågs-referenser i olika sammanhang (några av dem har enligt medieuppgifter delat ut nödhjälp i Gaza för GHF:s räkning).
Modell för analys av historiebruk
Vad handlar provet om?
- Kunskaper om tidsperioderna: forntiden, antiken, hellenismen, senantiken och medeltiden. Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och antiken (s. 31-68) och kapitlet om medeltiden (s. 69-89) och om svensk medeltid (s. 90-97).
- Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, aktör, struktur, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
- Fördjupning: Romarrikets kristnande. Flera av frågorna kommer att handla om romarrikets kristnande. Material (häfte och slides) hittar du här.
Grovplanering av höstterminen 2025 (historia nivå 1b)
| Vecka | Innehåll (2 lektioner i veckan à 80 min) | Läshänvisningar |
| 34 | Forntiden (3500 f.Kr. - 500 f.Kr.): Undervisningen börjar med en uppgift om världens äldsta nedskrivna berättelse, Gilgamesheposet. (Alla kommer att ha en lektion denna vecka). | Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Forntiden s. 31-40 |
| 35 | Forntiden (3500 f.Kr. - 500 f.Kr.): Vi kommer dels att ägna en lektion till en mer övergripande beskrivning av forntidens kulturer, bl.a. en teori om hur de uppstod. En lektion med fokus på källkritik och forntiden (Gilgamesh och Hammurabis lag). Vi kommer nog kunna komma in i tidsperioden antiken. | Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Forntiden s. 31-40 & Källkritik s. 21-27. |
| 36 | Antiken (700 f.kr. - 500): Översikt och fokus på den grekiska antiken och olika politiska system, som tyranni, aristokrati och demokrati. De grekiska stadsstaterna är i fokus, samt perserkrigen och hellenismen. | Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Antiken s. 47-55 |
| 37 | Antiken (700 f.Kr. - 500): Översikt av det romerska riket. Fokus på en central förändringsprocess: Romarrikets kristnande. | Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Antiken s. 55-63 + kompendium om romarrikets kristnande. |
| 38 | Antiken (700 f.kr. - 500): En lektion om Roms kristnande + en lektion om Romarrikets fall, inklusive en övning i att analysera historiebruk (scen från The Last legion från 2007) | Material - Kompendium + artikel om Romarrikets fall av Dick Harrison. |
| 39 | Medeltiden (500-1500): Lektion 1: Översikt ur ett europeiskt perspektiv. Tidig medeltid, högmedeltid och senmedeltid. Fokus på förändringsprocesser och tidsperioder. Lektion 2: Analys av korstågen till det heliga landet: orsaker (aktörer och strukturer) och konsekvenser. | Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Medeltiden s. 69-89 |
| 40 | Medeltiden (500-1500): Ur ett skandinaviskt perspektiv - järnåldern, vikingatiden och medeltiden. Fokus på vikingatiden som historisk period. Historiebruk: vikingatiden. | Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Svensk medeltid s. 90-97 |
| 41 | Sammanfattning och prov | Inget nytt material. |
| 42 | tidigmodern tid (500-1500): Senmedeltidens kriser och övergången till tidigmodern tid. | Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya världar s. 109-132. |
| 43 | Tidigmodern tid (1500-1800): kolonisation och reformationen. Två viktiga förändringsprocesser under tidigmodern tid. Europeisk kolonisation av Amerika och Asien. | Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya tider, nya världar, s. 109-132 (s. 109-116) |
| 44 | Höstlov | |
| 45 | Tidigmodern tid (1500-1800): Reformationen och den vetenskapliga revolutionen. Två viktiga processer under tidigmodern tid. | Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya tider, nya världar, s. 109-132 (s. 117-121) |
| 46 | Tidigmodern tid (1500-1800): Sverige under 1500- och 1600-talen. Upplysningen och hur den gamla samhällsordningen i Europa ifrågasätts - adelns och regenternas minskade makt. | Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya tider, nya världar s. 133-137), Revolutionernas tidevarv s. 157–166. |
| 47 | Tidigmodern tid (1500-1800): Franska revolutionen. Lektion 1 är en översikt av revolutionen och lektion 2 fokuserar främst på Olympe de Gouges och Robespierre. | Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv s. 157–166.Historia förklarad (länk) |
| 48 | Tidigmodern tid (1500-1800): Upplysningen och hur den gamla samhällsordningen i Europa ifrågasätts: 13 amerikanska kolonier bryter sig loss från Storbritannien. Tema: USA som demokratisk inspiration. Övergången mellan tidigmodern och senmodern tid. | Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv, s. 157–166, s. 167-169. |
| 49 | Tidigmodern tid (1500-1800): Upplysningen och hur den gamla samhällsordningen i Europa ifrågasätts: 13 amerikanska kolonier bryter sig loss från Storbritannien. Tema: USA som demokratisk inspiration. | Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv, s. 157–166, s. 167-169. |
| 50 | Tidigmodern tid (1500-1800): Sverige och Upplysningen - Frihetstiden, Aaron Isaac och Saint-Barthélemy. Vi diskuterar bl.a. om Sverige borde ha en minnesdag för offren för den transatlantiska slavhandeln (länk). | Material - Perspektiv på historien. Faktafilmer om Saint-Barthélemy (länk) och Aaron Isaac (länk). |
| 51 | Tidigmodern tid - Senmodern tid (1800-): Sverige och Upplysningen. Den industriella revolutionen och de politiska ideologierna: liberalism, konservatism och socialism. | Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv s. 170–180 |
| 52 | Jullov | |
| 1 | Jullov | |
| 2 | Tidigmodern tid - Senmodern tid (1800-): Sverige och Upplysningen. Den industriella revolutionen och de politiska ideologierna: liberalism, konservatism och socialism. | Material - Perspektiv på historienKapitel: Revolutionernas tidevarv s. 170–180 |
Hur ska man plugga?
Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).
- Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
- Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
- Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
- Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
- Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Uruk, Konstantin) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Sammanfattning av SvD-artikeln om studieteknik (länk)
Artikeln är skriven av journalisten Maria Jelmini och publicerades i SvD 2022-03-09.
Öppna tester om historia och delprov 1
- Öppet test i Exam.net – provkod: SqU6ME (Du/ni kan göra testet hur många gånger ni vill och du får resultatet direkt efter du lämnat in testet.)
- Öppet test i Exam.net – provkod: DLLnWe (Testar dina kunskaper om romarrikets kristnande).
- Test om övergången till forntiden och högkulturer (klicka här)
- Test om källkritik (klicka här)
Videor och slides
Antiken
Medeltiden
Kristendomen