Etikett: andra världskriget

Delprov 4 VT26

Många lektioner har gått upp i rök på grund av nationella prov och helgdagar. Det har slagit väldigt olika för olika klasser. För alla klasser kommer perioden 1914-1945 vara central på provet.

Fokus på: (1) följderna av första världskriget och mellankrigstiden: framväxten av demokrati och diktatur med såväl fascistiska, nazistiska och kommunistiska förtecken. (2) Andra världskrigets vändpunkter och analys av orsaker till att de allierade vann kriget, (3) Förintelsens bakgrund, orsaker och konsekvenser. Ett särskilt fokus på Sverige och Förintelsen.

För två av klasserna kommer kalla kriget finnas med på ett hörn (EK24 och SA25). Grundläggande begrepp och orsaker till kalla kriget.

Två skrivfrågor

En skrivfråga kommer att handla om att analysera historiebruk och en om att analysera ett historiskt skeende med hjälp av begreppen aktör och struktur. Minst en av frågorna kommer att handla om Förintelsen.

Aktör-struktur-frågorna kommer att handla om:

  1. Analysera Sveriges demokratisering i början av 1900-talet. Vilka aktörer drev på respektive bromsade utvecklingen, och vilka strukturer gjorde demokratiseringen möjlig eller svår? Förklara hur aktörer och strukturer samspelade i processen.
  2. Analysera orsakerna till att Tyskland gick från demokrati 1932 till nazistisk diktatur. Vilka aktörer drev utvecklingen och vilka strukturer gjorde det möjligt för nazisterna att ta makten?
  3. Analysera varför axelmakterna förlorade andra världskriget (eller varför de allierade vann). Vilka aktörer hade avgörande betydelse och vilka strukturella faktorer påverkade krigets utgång?
  4. Analysera orsakerna till och konsekvenserna av Sveriges politik gentemot Tyskland under andra världskriget, med särskilt fokus på Sveriges relation till Förintelsen. Vilka aktörer formade politiken och vilka strukturer påverkade Sveriges handlingsutrymme?
Bedömningskriterier och ett elevsvar som fick 6 poäng på delprov 3
Bedomning-aktor-struktur-delprov-4.pdf (755 nedladdningar )
Skrivfrågan om historiebruk

De uppgifter ni får att lösa på proven bygger dels på att historiebruket som ska analyseras, enligt modellen ovan, utgår från en historia ni har chans att känna till.

  1. Orsaker till historiebruket (EX. Varför använder en amerikansk MC-klubb medeltida korstågssymboler och referenser?)
  2. Olika perspektiv på historiebruket (EX. finns det olika syn på vad korstågssymbolerna står för? Styrka? Grymhet? Splittring? Enhet?)
  3. Är historiebruket rimligt och sant? (EX. är den bild av historien som lyfts fram sann?)
  4. Vilka reaktioner och/eller följder har historiebruket fått? (EX. demonstrationer? Kritik i media?)
Elevsvar på provfråga om historiebruk
Elevsvar-Historiebruk-delprov-2.pdf (648 nedladdningar )
Flervalsfrågor

Många av frågorna känner ni igen från diagnoser och öppna tester. För att göra öppna tester klicka här.

 

Historia 1B och delprov 4

Under vecka 19 kommer alla som läser historia 1b ha sitt fjärde och näst sista prov. Det kommer att vara utformat på liknande sätt som de föregående med frågor som täcker alla delar av historieämnets: tolkning och granskning av historiska källor, analys av historiebruk och inte minst analys av förändringsprocesser (t.ex. demokratisering, framväxten av nazism och fascism). OBS! Tänk på att materialet på sidan uppdateras.

Tidsmässigt ligger fokus på tiden från Versailles (1919) fram till kalla krigets slut (1991).

Provet kommer vara utformat på liknande sätt som tidigare med automaträttade frågor och en eller två fritextfrågor.

Planering av veckorna 10-19

Alla klasser har två lektioner i veckan. Sidhänvisningarna gäller boken Perspektiv på historien. För allra bästa resultat ska du läsa i förväg, det vill säga handlar lektionen om Förintelsen är det lättare att ta till sig undervisningen om du läst på innan.

 

Veckalektion 1lektion 2Sidor
10Första världskrigets följder + kommunistisk ideologiRyska revolutionen (aktör/struktur) och rösträtten i Sverige (aktör/struktur)s. 270-272. s. 281-287.
11Analys av dolkstötslegendenNSDAP:s och Hitlers maktövertagande och barn och ungdomar i Nazityskland.Separat artikel. s. 310-316.
12Tävling:Nazisternas maktövertagande (dra i ordning + quiz)Vägen mot krig och övning: analys av Molotov-Ribbentrop-pakten (Putins historiebruk)s. 310-316, s. 317-320.
13Världskrigets faser. Vad avgjorde kriget, individer som Churchill? Eller industriell kapacitet?Slaget vid Stalingrad: en källövning.s. 321-330.
14Förintelsen: översikt och begrepps. 331-336. NA25 och EJ25 tappar båda sina lektioner.
15PåsklovPåsklov
16Förintelsen: översikt och begrepp.Sverige och Förintelsen.s. 331-336, 344-349.
17Kalla kriget: begrepp för att beskriva.Kalla kriget: olika aspekter av konflikten.s. 364-370, 371-378, 379-383.
18Kalla kriget och avkolonisering.Sverige och kalla kriget.s. 384-394.
19Sammanfattning och provSammanfattning och prov.
WP Data Tables
Exam- och Google formuläsrquizzar

OBS! det kommer nya fram till och med vecka 18.

Exam.net: XDCx4y (om mellankrigstiden och andra världskriget), dUofZ8 (Ryska revolutionen och svensk rösträtt), kbr4kR (Förintelsen), 8gZJRL (kalla kriget), källkritik (pE6RXy)

Presentationer i undervisningen

Ryska revolutionen och skapandet av Sovjeunionen

Sverige: rösträtt och demokratisering – aktör och struktur

Tyskland: från Weimar till nazistisk diktatur

Andra världskriget (ur ett i huvudsak europeisk perspektiv)

Förintelsen – begrepp för att beskriva och analysera Förintelsen

Kalla kriget – begrepp för att beskriva och analysera kalla kriget

Exempel på övningar i klassrummet

Dolkstötslegenden – en konspirationsteori frå mellankrigstiden

Källövning om Stalingrad (innehåller också fakta om slaget och historien)
Filmer

Sveriges demokratisering (UR-play)

Kalla kriget (UR-play)

Historia 1b – delprov 5 VT25

Det sista provet är dels ett test på dina kunskaper om historien efter första världskriget, dels test på det vi tidigare studerat, som till exempel kunskaper om antiken, medeltiden och tidigmodern tid. Mycket repetition alltså.

Hur plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Förintelsen, ryska revolutionen) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Tidigare prov
Nytt i det avslutande momentet som testas på provet
  1. Mellankrigstiden, med fokus på Europa, Sovjet, Italien, Tyskland och USA: ekonomiska kriser och framväxten av fascism, nazism och kommunism, samt Sveriges demokratisering. Läshänvisningar: Kapitlet Från krig till krig s. 299-320, 350-351.
  2. Andra världskriget, med fokus på de större linjerna: vändpunkter och varför de allierade vann (alternativt att axelmakterna förlorade). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 321-330, 350-351.
  3. Förintelsen, med fokus på Förintelsen olika faser och hur den gick till. Frågan om dess orsaker (intentionalister och funktionalister/aktör och struktur). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 331-336, 350-351.
  4. Kalla kriget, med fokus på orsaker till konflikten och varför kalla kriget slutade. Läshänvisningar: Kapitlet Efterkrigstiden s. 363-383, 395-401.

Vi kommer att ha lektioner efter provet som mer fokuserar på Sverige under andra världskriget, Förintelsen och kalla kriget. Och de avslutande lektionerna handlar om vår samtid och framtid.

En större fritextfråga

Ni kommer att få en större fritextfråga där ni ska analysera en händelse eller en längre process utifrån perspektivet aktör kontra struktur. På provet kommer ni få välja en person (aktör) som spelat en viktig roll i historien. Antigen kommer du och din klass få välja en person från antiken fram till och med tidigmodern tid eller en person från senmodern tid (1800-talet och framåt). Förbered dig genom att välja minst två personer som du skaffar dig kunskaper om.

WP Data Tables
Dina uppgifter (så här kommer själva provfrågan vara formulerad)
  1. Diskutera och argumentera för att personen du valt hade betydelse för den historiska händelsen eller processen.
  2. Diskutera och argumentera för att andra strukturella/bakomliggande faktorer hade betydelse för den historiska händelsen eller processen.
  3. Avsluta med en slutsats, vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

Öppna tester – framplockning, repetition

Alla tester kan göras hur många gånger som helst.

Exam.net-tester

Öppet test där du kan träna och repetera de källkritiska verktygen: Exam.net (kod: LYmHCf)

Öppet test där du kan träna historiebruk Exam.net (kod:wZartw)

Öppet test där du kan träna begrepp och perspektiv som till exempel begreppsparen förändring och kontinuitet, aktör och struktur, samt testa att du har koll på olika tidsperioder  Exam.net (kod:LbQ76P)

Öppet test (många frågor!) från alla prov om historiska kunskaper, från forntiden till medeltiden. Exam.net (kod:VrSyAG)

Öppet test på tidsperioden ca. 1500-1800. Exam.net (kod: uHAqsv)

Öppet test om 1900-talet: första världskriget mm. Exam.net (kod:CLKXDg )

Google-formulär-tester

Ett test på första världskriget. Klicka här.

Ett test på ryska revolutionen (bakgrund, orsaker, personer mm): Klicka här.

Ett test på mellankrigstiden med fokus på USA, Tyskland, Italien och Japan. Klicka här.

Slides och videor

Forntiden & antiken

Medeltiden och början på tidigmodern tid

Franska revolutionen

Amerikanska frihetskriget eller revolutionen

Industriella revolutionen
Imperialism

Mellankrigstiden –  Tyskland

Ryska revolutionen

Mellankrigstiden: USA, Japan …

Andra världskriget – en översikt

Förintelsens bakgrund och begrepp – del 1

Förintelsens faser – del 2

Efterkrigstiden 1945-2001

Avslutande prov på kursen historia 1b

På provet vecka 22 kommer flera uppgifter bygga på kunskaper från hela kursen och från alla tidsperioder vi studerat. Fokus på provet kommer emellertid att vara: mellankrigstiden, andra världskriget, förintelsen och kalla kriget. 

  • Mellankrigstiden: Utvecklingen i framför allt Tyskland men även utvecklingen i Sverige, USA, Japan, Sovjet och Italien tas i beaktande. Viktiga begrepp: inflation, ekonomisk depression, det glada 20-talet, nazism, fascism, demokrati, revanschism, dolkstötslegenden.
  • Andra världskriget: Krigets orsaker och konsekvenser är i fokus liksom kriget i Europa. Varför krig? Varför vann de allierade? Viktiga begrepp: Axelmakterna, de allierade, världskrig.
  • Förintelsen: Vad var förintelsen? Varför? Hur utfördes förintelsen? Vilken roll spelade Sverige och svenskar i förintelsen? Viktiga begrepp: intentionalister, funktionalister, koncentrationsläger, förintelseläger, SS, einsatzgruppen, getto, offer, förövare och åskådare.
  • Kalla kriget: Vad var det kalla kriget? Vilka orsaker låg bakom konflikten? Varför upphörde konflikten? Viktiga begrepp: kommunism, kapitalism, demokrati, terrorbalans, krig via ombud, järnridån, NATO, Warszawapakten, neutralitet.
Genomgångar (alla publiceras inte här men de finns i Google Classroom)
Mellankrigstiden

I boken kan du läsa om mellankrigstiden på s. 299-320, 337-343.

Presentation av mellankrigstiden: USA, Japan m.fl. (Klicka här).

Presentation om Tyskland under mellankrigstiden: nazism, fascism mm (klicka här)

Presentation och uppgifter om Dolkstötslegenden (klicka här).

Viktiga begrepp och frågor: fascism, nazism, dolkstötslegenden, antisemitism. Frågor/problem: Förklara hur nazismen växte fram i Tyskland. Hur påverkade frederna efter första världskriget Europa och Tyskland?

Andra världskriget

I boken kan du läsa om andra världskriget på s. 321-336, 344-350.

Presentation om andra världskriget (klicka här).

Viktiga frågor: Varför blev det krig i Europa 1939? Vilka händelser ledde fram till kriget? Vilka var krigets vändpunkter? Varför segrade de allierade?

Förintelsen

I boken kan du läsa om Förintelsen på s. 331-336.

En presentation om bakgrunden och begrepp som behövs för att beskriva Förintelsen (klicka här).

En presentation om Förintelsens faser (klicka här).

En presentation om Sverige och Förintelsen (klicka här).

Kalla kriget

boken kan du läsa om andra kalla kriget på s. 363-383.

En presentation om begrepp som beskriver kalla kriget (klicka här)

En presentation om kalla kriget (klicka här)

Självrättande test

Övergripande test på Exam.net: Znq1B9 (kod till ett test med repetitionsuppgifter från hela historia 1b).

Självrättande test om Förintelsen på Exam.net: 9ZvFqa

Imperialism och världskrig

Veckorna 2 t.o.m. 12 (och eventuellt 13) jobbar vi med ämnet historia i årskurs 8. Innehållet som ska bearbetas är stort och intressant. Vi ska studera 1800-talets imperialism och nationalism, 1900-talets världskrig, revolutioner och folkmord. Mastigt!

Detta inlägg uppdateras ofta med ny information.

Senast uppdaterad: 2018-02-19

Prov och andra examinationer

Klasserna 8C och 8D kommer att ha ett prov vecka 8, men arbetsmomentet kommer att innehålla fler tillfällen för eleverna att visa sina kunskaper.

Prov vecka 8 torsdag 22/2 (8D) och tisdag 20/2 (8C)

Läxförhör vecka 12 samt inlämningsuppgift om historieanvändning

Kunskapskrav i ämnet historia

[wpfilebase tag=file id=260 tpl=download-button /]

LPP – lokal pedagogisk planering för arbetsområdet

[wpfilebase tag=file id=286 tpl=download-button /]

Självrättande tester

Klicka här!

Grovplanering
The table with ID 4 not exists.
Presentationer (slideshare, youtube mm)
Världskrigen

[wpfilebase tag=file id=65 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=62 tpl=download-button /]

Kolonialism & Imperialism

Genomgångar om första världskriget

Genomgångar om den ryska revolutionen och mellankrigstiden
Vad är kommunism?

Nazism och Hitlers väg till makten