Tidigmodern tid ca 1450-1800

Varför säger man att medeltiden tar slut under 1400-talet och att Europa går in i tidigmodern tid? Mycket av det vi förknippar med medeltiden fanns kvar, exempelvis var jordbruket den näring som sysselsatte överlägset flest människor och det som utgjorde basen i den tidigmoderna tidens ekonomi. Men, tiden förknippas med stora förändringar som oftast pågick under hundratals år, som till exempel att makten centraliserades, och ibland gick förändringarna snabbt; i början av 1500-talet genomgick stora delar av norra och västra Europa reformationen och skapade kyrkor skilda från påven och katolska kyrkan. Den tidigmoderna tiden är spännande.

Förändringsprocesser som vi ska studera under höstterminen

Förändringsprocesserna nedan ska vi analysera med hjälp av våra (numer kära) begreppspar: aktör och struktur, förändring och kontinuitet. På provet kommer ni att få analysera en av förändringsprocesserna.

  • Reformationen och motreformationen (den katolska enheten splittras)
  • Geografiska upptäckter och kolonisation (framför allt av Amerika och Asien)
  • Handelskapitalism och urbanisering (borgerskapet utmanar den traditionella makthierarkin)
  • Makten centraliseras, vanligen från adel till kung (Gustav Vasa är ett bra exempel)
  • Individualism och humanism (renässans och människosyn)
  • Den vetenskapliga revolutionen (empirism och rationalism)
  • Teknikutveckling (krut, kikare, kompass och tryckpressar)
Tidsperiodiska begrepp

Alla tidsperioder kan styckas och delas upp i mindre delar beroende på sammanhang; när vi exempelvis talar om svensk historia kan vi använda begrepp som Vasatiden, stormaktstiden, frihetstiden. Renässansen och Upplysningen brukar användas för att beskriva hur konstideal, synen på människan och kunskap förändras från senmedeltiden och framåt. Tidigmodern tid är alltså det övergripande begrepp.

Exam.net: hQUpCU (Om tidsperioder)

Källkritik och historiebruk

I vanlig ordning ska vi också väva in källkritik och historiebruk när vi studerar den tidigmoderna tiden. Ni kommer exempelvis att få läsa och analysera brev och från Columbus och klagoskrifter från franska bönder, samt diskutera Sveriges och Spaniens nationaldagar.

Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).

Studieteknik

Det kommer finnas öppna quizzar (Exam.net) för att ni ska träna på begrepp, fakta och samband. Eftersom jag vill uppmuntra god studieteknik (t.ex. att sprida ut lärandet och framplockning) kommer jag att stänga quizzarna i mitten av vecka 50. Jag kommer inte heller att dela alla slides (för att ni ska anteckna istället). På senaste provet kan jag se att många tycker att kronologin är svår – av det skälet kommer vi att sätta upp en lång tidsaxel i klassrummet (Oslo).

Hur provet kommer vara utformat

Det kommer vara ganska många flervalsfrågor som automaträttas. En stor del av de självrättande frågorna kommer ni att känna igen från diagnoser och andra öppna test (se nedan). Alla delar av historieämnet kommer att testas. På provet kommer det vara två större skrivfrågor. För mer information se här.

Öppna test (Exam.net)

Det kommer fler eller så gör jag om dem …

Exam.net: pFYtze (övergripande om hela perioden)

Exam.net: hQUpCU (Om tidsperioder)

Exam.net: QoA3dW (Frågor om conquistadorer och tidig spansk och portugisisk kolonisation)

Exam.net: vWvy7t(frågor om historiska fakta, skeenden, orsaker mm).

Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).

Exam.net: Nu4VZK (Lite blandat om 1700-talets historia)

Exam.net: rRzEgJ (lite blandat från stadsvandring och lektioner om VOC mm)

Videor om tiden

Grovplanering HT25 Historia (nivå) 1b
WP Data Tables

Plugguide till tidsperioden 1450-1914

Provet innehåller alla delar av historieämnet: kunskaper om historiska händelser, skeenden och personer, tolkning och värdering av källmaterial och även analys av hur denna historia använts och används. 

Provdatum: NASA22 torsdag 9 februari, EK21 fredag 10 februari och EJ22 måndag 14 februari.

Saxat ur ämnesplanen för historia på gymnasiet
Du ska utveckla …
  1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
  2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
  3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
  4. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
  5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.
Ett försök att konkretisera mer precist vad provet vecka 6/7 handlar om …
  • Kunskaper om tidsperioderna: tidigmodern tid, senmodern tid och underkategorierna renässans, upplysningstid, industrialismen, imperialism. Du ska kunna beskriva vad som kännetecknar och skiljer tidsperioderna åt.
  • Tidigmodern tid 1: Förändringarna som lett till att vi talar om tidigmodern tid: innovationer (kulor & krut, stabilare skepp, navigation, boktryckarkonst)
  • Tidigmodern tid 2: handel och kolonialism, t.ex. Nederländerna och VOC i Sydostasien och East India Company i Indien, triangelhandeln, slaveri. Sidor i boken: 110–116, 126–132, 148–149.
  • Senmodern tid 1: de politiska revolutionerna i Amerika och Frankrike: Från undersåte till medborgare. Några nyckelbegrepp: revolution, förändring, medborgare, jämlikhet, upplysning, slaveri. Sidor i boken: 157–180.
  • Senmodern tid 2: Den industriella revolutionen i Storbritannien. Tänk särskilt på hur Storbritannien fick råvaror, arbetskraft, kapital och en marknad för sina industriellt tillverkade varor. Sidor i boken: 181–187, 198–203.
  • Senmodern tid 3: De politiska ideologierna. Liberalism, konservatism, socialism och nationalism. Sidor i boken: 210–213, 218–223, 238–239.
  • Källkritik: På provet kommer du att tolka och analysera källors trovärdighet. Källmaterialet du kommer möta är från händelser och skeenden vi studerat. Sidor i boken: 19–28. Viktiga begrepp: berättande källor, kvarleva, relevans, äkthet, samtidighet, oberoende, tendens.
  • Historiebruk: Du kommer att få analysera hur den historia vi läser om använts, t.ex. varför USA valde datumet för undertecknandet av självständighetsdeklarationen till nationaldag. Exempel på begrepp: icke-bruk, kommersiellt bruk, politiskt bruk, Se sidorna 9–15 i historieboken.
Instuderingsuppgifter

[wpfilebase tag=file id=338 tpl=download-button /]

Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet
  1. Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
  2. Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 25-70 minuter.
  3. Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
  4. Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
  5. Tillverka egna instuderingsuppgifter/provfrågor.
  6. Låt någon förhöra dig på ett område till exempel Naturvetenskapliga upptäckter under tidigmodern tid.
  7. Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
  8. Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. franska revolutionens följder)
  9. Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Presentationer & videogenomgångar

Här är en länk till presentationer och videogenomgångar (klicka här)

Quizzar och öppna Exam.net-tester

Klicka på länkarna för att komma till de olika testerna:

Test om nederländsk kolonialism i Indonesien (klicka här)