Etikett: Förintelsen

Historia 1b – delprov 5 VT25

Det sista provet är dels ett test på dina kunskaper om historien efter första världskriget, dels test på det vi tidigare studerat, som till exempel kunskaper om antiken, medeltiden och tidigmodern tid. Mycket repetition alltså.

Hur plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Förintelsen, ryska revolutionen) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Tidigare prov
Nytt i det avslutande momentet som testas på provet
  1. Mellankrigstiden, med fokus på Europa, Sovjet, Italien, Tyskland och USA: ekonomiska kriser och framväxten av fascism, nazism och kommunism, samt Sveriges demokratisering. Läshänvisningar: Kapitlet Från krig till krig s. 299-320, 350-351.
  2. Andra världskriget, med fokus på de större linjerna: vändpunkter och varför de allierade vann (alternativt att axelmakterna förlorade). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 321-330, 350-351.
  3. Förintelsen, med fokus på Förintelsen olika faser och hur den gick till. Frågan om dess orsaker (intentionalister och funktionalister/aktör och struktur). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 331-336, 350-351.
  4. Kalla kriget, med fokus på orsaker till konflikten och varför kalla kriget slutade. Läshänvisningar: Kapitlet Efterkrigstiden s. 363-383, 395-401.

Vi kommer att ha lektioner efter provet som mer fokuserar på Sverige under andra världskriget, Förintelsen och kalla kriget. Och de avslutande lektionerna handlar om vår samtid och framtid.

En större fritextfråga

Ni kommer att få en större fritextfråga där ni ska analysera en händelse eller en längre process utifrån perspektivet aktör kontra struktur. På provet kommer ni få välja en person (aktör) som spelat en viktig roll i historien. Antigen kommer du och din klass få välja en person från antiken fram till och med tidigmodern tid eller en person från senmodern tid (1800-talet och framåt). Förbered dig genom att välja minst två personer som du skaffar dig kunskaper om.

Dina uppgifter (så här kommer själva provfrågan vara formulerad)
  1. Diskutera och argumentera för att personen du valt hade betydelse för den historiska händelsen eller processen.
  2. Diskutera och argumentera för att andra strukturella/bakomliggande faktorer hade betydelse för den historiska händelsen eller processen.
  3. Avsluta med en slutsats, vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.

Öppna tester – framplockning, repetition

Alla tester kan göras hur många gånger som helst.

Exam.net-tester

Öppet test där du kan träna och repetera de källkritiska verktygen: Exam.net (kod: LYmHCf)

Öppet test där du kan träna historiebruk Exam.net (kod:wZartw)

Öppet test där du kan träna begrepp och perspektiv som till exempel begreppsparen förändring och kontinuitet, aktör och struktur, samt testa att du har koll på olika tidsperioder  Exam.net (kod:LbQ76P)

Öppet test (många frågor!) från alla prov om historiska kunskaper, från forntiden till medeltiden. Exam.net (kod:VrSyAG)

Öppet test på tidsperioden ca. 1500-1800. Exam.net (kod: uHAqsv)

Öppet test om 1900-talet: första världskriget mm. Exam.net (kod:CLKXDg )

Google-formulär-tester

Ett test på första världskriget. Klicka här.

Ett test på ryska revolutionen (bakgrund, orsaker, personer mm): Klicka här.

Ett test på mellankrigstiden med fokus på USA, Tyskland, Italien och Japan. Klicka här.

Slides och videor

Forntiden & antiken

Medeltiden och början på tidigmodern tid

Franska revolutionen

Amerikanska frihetskriget eller revolutionen

Industriella revolutionen
Imperialism

Mellankrigstiden –  Tyskland

Ryska revolutionen

Mellankrigstiden: USA, Japan …

Andra världskriget – en översikt

Förintelsens bakgrund och begrepp – del 1

Förintelsens faser – del 2

Efterkrigstiden 1945-2001

Tema om folkmord och brott mot mänskligheten VT 2025

I vår andra delkurs i historia 2a ska vi analysera folkmord i modern tid. Vi rör oss mellan det sena 1800-talet fram till våra dagar. Delkursen hänger ihop med föregående om kolonialism, imperialism och slaveri. Era kunskaper kommer bedömas i dels diskussioner (talar om när), inlämning av analys av film (Sauls son från 2015) samt dels ett prov. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter med hjälp av begrepp från Genocide watch. 

Grovplanering av delmomentet
Vecka Innehåll
2 Intro: studieteknik, Gregory Stantons modell, folkmordsbegreppet. Förintelsen - repetition,
3 Innehåll: Särskilt fokus på Förintelsen. Fredag: Studiebesök, Stora synagogan och Förintelsemuseet, samt en stadsvanding.
4 Innehåll: Särskilt fokus på förintelsen och folkmordet i Namibia
5 Innehåll: Särskilt fokus på folkmordet i Namibia på herero- och namafolken.
6 Innehåll: Särskilt fokus på folkmordet i Nambia och i Osmanska riket på armenier.
7 Innehåll: Särskilt fokus på folkmordet i Osmanska riket (översikt och uppgift: offer, förövare ...)
8 Innehåll: Film Sauls son - reflektion/diskussion
9 Sportlov
10 Innehåll: Särskilt fokus på Rwanda och Srebrenica
11 Innehåll: särskilt fokus på Srebrenica och de juridiska konsekvenserna av folkmord
12 Juridiska följderna av folkmord FREDAG: prov på temat
Viktiga begrepp under delkursen om folkmord

Brott mot mänskligheten, förklaringsmodell, Intention, funktionalism, förändring, kontinuitet, brott mot mänskligheten, folkmord, klassificering, symbolisering, diskriminering, avhumanisering, förberedelse, organisering, utrotning, förnekelse, aktör, offer, förövare, åskådare, källkritik, kvarleva, berättande källa, relevans, äkthet, oberoende, samtidighet, tendens.

Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang

1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, Förintelsen under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna och/eller hungersnöden i Ukraina under Stalin.

Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används

Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.

Källor till kunskap

I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historias webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.

Länk till text om folkmordet i det Osmanska riket av historikern Klas-Göran Karlsson (klicka här).

Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet

Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.

  1. Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
  2. Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
  3. Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
  4. Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
  5. Tillverka egna instuderingsuppgifter/provfrågor.
  6. Låt någon förhöra dig.
  7. Skaffa en förhörsapp som till exempel Anki.
  8. Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
  9. Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. varför det inte är tillåtet att tala offentligt om folkmordet på armenier i dagens Turkiet).
  10. Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Öppna test på temat folkmord (endast flervalsfrågor).

Exam.net: 2K2AQo (övergripande: begrepp och fakta) eller 2tMX3A eller Mv1baP (blandat)

Du kan göra testen så många du behöver/vill.

Tre skrivfrågor (som du får i förväg till provet vecka 12)

  1. Jämför olika folkmord (inklusive Förintelsen) med hjälp av Genocide watch:s begrepp som till exempel klassificering, avhumanisering.  Resonemanget ska vara strukturerat med hjälp av begreppen och avlutas med en slutsats. I denna uppgift är det bra om du kan använda kunskaper från tidigare arbetsområden (Ryssland-Ukraina och Slaveriet).
  2. Diskutera olika förklaringar till folkmord. Finns det generella förklaringar eller bör man förklara varje enskilt folkmord för sig? Intentionalism och funktionalism, aktör eller struktur.
  3. Går folkmord att förhindra? Vilka verktyg fungerar? Juridiken?

P.S. Tänk också på att i provet kommer ni bedöma källmaterial kopplat till temat och hur historien om folkmord används och använts (historiebruk).

Länkar

Film om folkmordet i Rwanda som ligger Ur play: klicka här.

Film och text, på Forum för levande historias webbplats, om Gregory Stantons begrepp för beskriva stegen mot folkmord (klicka här).

Videor och slides från undervisningen

Förintelsen

Det rättsliga efterspelet

Folkmordet på Herero- och Namafolken
Folkmordet på det Osmanska rikets armenier 1915

Förintelsen
Hur ska man minnas folkmord?

Tema folkmord HT23 VT24

I vår andra delkurs i historia 2a ska vi analysera folkmord i modern tid. Vi rör oss mellan det sena 1800-talet fram till våra dagar. Delkursen hänger ihop med föregående om kolonialism, imperialism och slaveri. Era kunskaper kommer bedömas i dels diskussioner (talar om när), inlämning av analys av film (Sauls son från 2015) samt dels ett prov. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter med hjälp av begrepp från Genocide watch. 

Vecka Innehåll
2 Intro: studieteknik, Gregory Stantons modell, folkmordsbegreppet. Förintelsen - repetition,
3 Innehåll: Särskilt fokus på Förintelsen. Fredag: Studiebesök, Stora synagogan och Förintelsemuseet, samt en stadsvanding.
4 Innehåll: Särskilt fokus på förintelsen och folkmordet i Namibia
5 Innehåll: Särskilt fokus på folkmordet i Namibia på herero- och namafolken.
6 Innehåll: Särskilt fokus på folkmordet i Nambia och i Osmanska riket på armenier.
7 Innehåll: Särskilt fokus på folkmordet i Osmanska riket (översikt och uppgift: offer, förövare ...)
8 Innehåll: Film Sauls son - reflektion/diskussion
9 Sportlov
10 Innehåll: Särskilt fokus på Rwanda och Srebrenica
11 Innehåll: särskilt fokus på Srebrenica och de juridiska konsekvenserna av folkmord
12 Juridiska följderna av folkmord FREDAG: prov på temat
Viktiga begrepp under delkursen om folkmord

Brott mot mänskligheten, förklaringsmodell, Intention, funktionalism, förändring, kontinuitet, brott mot mänskligheten, folkmord, klassificering, symbolisering, diskriminering, avhumanisering, förberedelse, organisering, utrotning, förnekelse, aktör, offer, förövare, åskådare, källkritik, kvarleva, berättande källa, relevans, äkthet, oberoende, samtidighet, tendens.

Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang

1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, Förintelsen under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna och/eller hungersnöden i Ukraina under Stalin.

Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används

Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.

Källor till kunskap

I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historias webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.

Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet

Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.

  1. Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
  2. Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
  3. Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
  4. Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
  5. Tillverka egna instuderingsuppgifter/provfrågor.
  6. Låt någon förhöra dig.
  7. Skaffa en förhörsapp som till exempel Anki.
  8. Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
  9. Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. varför det inte är tillåtet att tala offentligt om folkmordet på armenier i dagens Turkiet).
  10. Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Öppna test på temat folkmord (endast flervalsfrågor).

Exam.net: WBVKz3 (övergripande: begrepp och fakta)

Du kan göra testen så många du behöver/vill.

Tre skrivfrågor (som du får i förväg till provet vecka 4)

  1. Jämför olika folkmord (inklusive Förintelsen) med hjälp av Genocide watch:s begrepp som till exempel klassificering, avhumanisering.  Resonemanget ska vara strukturerat med hjälp av begreppen och avlutas med en slutsats.
  2. Diskutera olika förklaringar till folkmord. Finns det generella förklaringar eller bör man förklara varje enskilt folkmord för sig?
  3. Går folkmord att förhindra? Vilka verktyg fungerar? Juridiken?

P.S. Tänk också på att i provet kommer ni bedöma källmaterial kopplat till temat och hur historien om folkmord används och använts (historiebruk).

Länkar

Film om folkmordet i Rwanda som ligger Ur play: klicka här.

Film och text, på Forum för levande historias webbplats, om Gregory Stantons begrepp för beskriva stegen mot folkmord (klicka här).

Videor och slides från undervisningen

Förintelsen

Det rättsliga efterspelet

Folkmordet på Herero- och Namafolken
Folkmordet på det Osmanska rikets armenier 1915

Förintelsen

Avslutande prov på kursen historia 1b

På provet vecka 22 kommer flera uppgifter bygga på kunskaper från hela kursen och från alla tidsperioder vi studerat. Fokus på provet kommer emellertid att vara: mellankrigstiden, andra världskriget, förintelsen och kalla kriget. 

  • Mellankrigstiden: Utvecklingen i framför allt Tyskland men även utvecklingen i Sverige, USA, Japan, Sovjet och Italien tas i beaktande. Viktiga begrepp: inflation, ekonomisk depression, det glada 20-talet, nazism, fascism, demokrati, revanschism, dolkstötslegenden.
  • Andra världskriget: Krigets orsaker och konsekvenser är i fokus liksom kriget i Europa. Varför krig? Varför vann de allierade? Viktiga begrepp: Axelmakterna, de allierade, världskrig.
  • Förintelsen: Vad var förintelsen? Varför? Hur utfördes förintelsen? Vilken roll spelade Sverige och svenskar i förintelsen? Viktiga begrepp: intentionalister, funktionalister, koncentrationsläger, förintelseläger, SS, einsatzgruppen, getto, offer, förövare och åskådare.
  • Kalla kriget: Vad var det kalla kriget? Vilka orsaker låg bakom konflikten? Varför upphörde konflikten? Viktiga begrepp: kommunism, kapitalism, demokrati, terrorbalans, krig via ombud, järnridån, NATO, Warszawapakten, neutralitet.
Genomgångar (alla publiceras inte här men de finns i Google Classroom)
Mellankrigstiden

I boken kan du läsa om mellankrigstiden på s. 299-320, 337-343.

Presentation av mellankrigstiden: USA, Japan m.fl. (Klicka här).

Presentation om Tyskland under mellankrigstiden: nazism, fascism mm (klicka här)

Presentation och uppgifter om Dolkstötslegenden (klicka här).

Viktiga begrepp och frågor: fascism, nazism, dolkstötslegenden, antisemitism. Frågor/problem: Förklara hur nazismen växte fram i Tyskland. Hur påverkade frederna efter första världskriget Europa och Tyskland?

Andra världskriget

I boken kan du läsa om andra världskriget på s. 321-336, 344-350.

Presentation om andra världskriget (klicka här).

Viktiga frågor: Varför blev det krig i Europa 1939? Vilka händelser ledde fram till kriget? Vilka var krigets vändpunkter? Varför segrade de allierade?

Förintelsen

I boken kan du läsa om Förintelsen på s. 331-336.

En presentation om bakgrunden och begrepp som behövs för att beskriva Förintelsen (klicka här).

En presentation om Förintelsens faser (klicka här).

En presentation om Sverige och Förintelsen (klicka här).

Kalla kriget

boken kan du läsa om andra kalla kriget på s. 363-383.

En presentation om begrepp som beskriver kalla kriget (klicka här)

En presentation om kalla kriget (klicka här)

Självrättande test

Övergripande test på Exam.net: Znq1B9 (kod till ett test med repetitionsuppgifter från hela historia 1b).

Självrättande test om Förintelsen på Exam.net: 9ZvFqa

Studiebesök på historiska museet

I åttan läser vi om andra världskriget och Förintelsen i ämnet historia, därför bestämde vi oss för att gå på Historiska museets tillfälliga utställning Speaking memories – Förintelsens sista vittnen. Fokus i utställningen är överlevande i Sverige och deras berättelser. Guiderna var engagerade och kunniga och förhöjde upplevelsen. Här kan ni se bilder från alla klasserna.

Genomgångar om förintelsen

Del 1 om förintelsen – begrepp och bakgrund

Test på att du hängt med! (Klicka här)

 Del 2 om förintelsen – förintelsens faser

Klicka här om du vill testa att du hängde med i genomgången!
Del 3 om förintelsen – förintelsens rättsliga efterspel

Film om förintelsen

Som SO-lärare är ofta tiden mycket värdefull, det är mycket stoff som ska bearbetas i undervisningen, inte minst i ämnet historia. Att titta på en spelfilm som engagerar eleverna empatiskt och ökar deras kunskaper hinns sällan med. Häromdagen blev det dock tillfälle att titta på film om förintelsen.

Eleverna hade under ena hälften av dagen muntliga nationella prov i matematik och svenska. Den andra hälften fick vi SO-lärare använda efter eget tycke och smak. Jag valde att visa den ungerska filmen Sauls son från 2015 av László Nemes. Filmen är tung på flera sätt, dels är förstås själva ämnet tungt, men även själva skildringen av filmens huvudperson, Saul Ausländer, är inte helt konventionell. Kameran följer tätt bakom Saul genom hela filmen och har bara skärpa på Sauls absoluta närhet. Saul Ausländer är del av ett sonderkommando 1944 i Auschwitz-Birkenau. Hans och gruppens uppgifter inbegriper bl.a. att tömma gaskamrarna på lik. Utifrån de kunskaper jag inhämtat bygger filmen i hög utsträckning på vad vi idag vet om sonderkommando och Auschwitz, vilket var ett starkt skäl till att visa filmen. Filmen engagerade eleverna!

Saul Ausländer
Bild från filmen Sauls Son och visar huvudpersonen Saul Ausländer (Géza Röhrig).

Här är frågorna som vi efter filmen diskuterade tillsammans i helklass.

 Uppgifter till filmen Sauls son (317.8 KiB, 1371 downloads)

Frågor som du ska tänka på under filmen

  1. Varför tror du att sonderkommando kallas för Geheimnisträger (bärare av hemligheter)?
  2. Hur ser man till att de blivande offren för gasning inte gör motstånd?
  3. Varför tror du att pojken man hittar i gaskammaren blir så viktig för Saul?
  4. I filmen visas en konflikt mellan några fångar i sonderkommando; Abraham vill göra uppror och väpnat motstånd medan oberkapo Biedermann vill fotografera och dokumentera grymheterna och se till att omvärlden får kunskap. Vilken typ av motstånd var mest effektiv? 
  5. Är Saul Ausländer ett offer, åskådare, hjälte/hjälpare eller förövare?
  6. I filmen har man vid några tillfällen utgått från kända autentiska fotografier från Auschwitz. Känner du igen något fotografi?
  7. Bidrog filmen till att du fick kunskap och förstod något om Auschwitz och förintelsen bättre?