Etikett: historiebruk

Första delprovet – historia nivå 1b

Vecka 41 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia nivå 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas; se punkterna nedan.

Saxat från skolverket (länk – klicka här):

Hur kommer provet vara konstruerat?
  • Flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor (Se diagnoserna.)
  • Två längre fritextfrågor: Den ena längre fritextfrågan kommer handla om att analysera en historisk förändringsprocess, den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden, antiken, medeltiden används.
Exempel på frågor om förändringsprocesser

Fritextfrågan utgår från sådant vi jobbat med på lektionerna, som till exempel romarrikets kristnande.

  • Varför reformerade atenarna sitt politiska system kring 500-talet f.kr? Varför gick man från ett oligarkiskt till ett demokratiskt styre?
  • Resonera om orsakerna till romarrikets undergång. (En klassisk fråga sedan Edvard Gibbons dagar.)
  • Varför blev romarriket kristet under 300- och 400-talen? Resonera med hjälp av begreppen aktör och struktur.
  • Resonera med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet när du beskriver övergången mellan antiken och medeltiden i europeisk historia.
  • Resonera om orsaker till korstågen, med hjälp av begreppen aktör och struktur.
Exempel på frågor om historiebruk

När vi analyserar historiebruk kommer vi genomgående ställa frågor om historiebrukets intentioner/funktion (varför) och rimligheten och tendensen (källkritiska aspekter) i historiebruket. Vi kommer också ställa frågor om historiebrukets följder och reaktioner, samt om det finns konkurrerande perspektiv på historien.

  1. Hur framställs perser respektive greker i filmen 300? Varför framställs de så? Är filmens skildring av kriget mellan perser och greker rimlig, utifrån ett källkritisk perspektiv? Vilka reaktioner fick filmen i olika delar av världen?
  2. Varför använder det amerikanska mc-gänget Infidels symboler, årtal och uttryck som för tankarna till korstågen under medeltiden? Vilka reaktioner kan deras användning av korstågs-referenser i olika sammanhang (några av dem har enligt medieuppgifter delat ut nödhjälp i Gaza för GHF:s räkning).
Tatueringen ”1095”, korset och mottot ”Frater in arma” syftar på korstågen, även om det inte användes av korsriddare.

Modell för analys av historiebruk

Vad handlar provet om?
  • Kunskaper om tidsperioderna: forntiden, antiken, hellenismen, senantiken och medeltiden.  Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och antiken (s. 31-68) och kapitlet om medeltiden (s. 69-89) och om svensk medeltid (s. 90-97).
  • Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, aktör, struktur, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
  • Fördjupning: Romarrikets kristnande. Flera av frågorna kommer att handla om romarrikets kristnande. Material (häfte och slides) hittar du här.

Grovplanering av höstterminen 2025 (historia nivå 1b)

Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Uruk, Konstantin) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Sammanfattning av SvD-artikeln om studieteknik (länk)

Artikeln är skriven av journalisten Maria Jelmini och publicerades i SvD 2022-03-09.
Öppna tester om historia och delprov 1
  • Öppet test i Exam.net – provkod: SqU6ME (Du/ni kan göra testet hur många gånger ni vill  och du får resultatet direkt efter du lämnat in testet.)
  • Öppet test i Exam.net – provkod: DLLnWe (Testar dina kunskaper om romarrikets kristnande).
  • Test om övergången till forntiden och högkulturer (klicka här)
  • Test om källkritik (klicka här)
Videor och slides

Antiken

Medeltiden

Kristendomen

 

 

Historia 2a – Ryssland och Ukraina HT25

Vårt första tema inom kursen historia 2a handlar om Rysslands och Ukrainas historia.  Alla delar av historieämnet kommer avhandlas. Vi ska bland annat läsa utvalda delar och analysera Nestorskrönikan från 1100-talet. Idag pågår förutom ett fullskaligt konventionellt krig också ett propgandakrig mellan Ukraina och Ryssland som inte sällan handlar om hur historien ska tolkas. Vi kommer därför att lägga extra stor vikt vid att analysera historiebruket.

Modell för hur vi analyserar historiebruket

  1. Varför lyfts en viss historisk händelse, person eller skeende fram?
  2. Finns det konkurrerande perspektiv på historien?
  3. Är historiebruket, ur ett källkritiskt perspektiv, rimligt?
  4. Vilka följder har användningen av historien fått? Vilka reaktioner har det mött?
Öppna test på Exam.net (OBS! testerna stängs på tisdag morgon)

Du kan göra testen hur många gånger som helst.

Test nummer 1 om Kievrus: Exam.net  (Kod: 9omEET)

Test nummer 2 om historien fram till idag: Exam.net (kod: sPvyHS)

Putins essä från 2021 där han argumenterar för att Ukraina är en del av Ryssland

Essän Om ryssarnas och ukrainarnas historiska enhet publicerades 12 juli 2021. Den är alltså skriven av Vladimir Putin. Jag (Tobias) har med ChatGPT:s hjälp översatt texten från engelska. Jag och ChatGPT har lagt till rubriker till texten för att underlätta läsning. Till texten finns också uppgifter. Här är en länk till essän på engelska (klicka här).

Putins-essa-om-ryssarnas-och-ukrainarnas-historiska-enhet.pdf (920 nedladdningar )
Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik
Viktiga begrepp i undervisningen

Aktör, struktur, förändring, kontinuitet, materialism, idealism, nationalism, imperialism, statsbildning, nationsstat.

Material (fylls på allt eftersom)

Instuderingsuppgifter till alla texter ni förväntas läsa: klicka här. I dokumenten finns länkar till artiklarna, men till ne.se behöver du logga in med ditt skolkonto.

Artikel i Populär historia av  Klas-Göran Karlsson: se här. 

Rysslands besatthet av Ukraina, artikel från kungliga krigsvetenskapsakademien av Vladimir Iserell: se här.

Presentationer

Del 1: Kievrus och Moskvariket

Del 2: Ryssland och Ukraina 1800-2025

Gudrun Persson (historiker och rysslandsexpert) på Folk och försvar 2025

URplay – Bakgrunden till Rysslands invasion

Historiska dokumentärer på Svtplay

I serien ingår alltså tre, ungefär en timme långa, historiska faktafilmer om ryska krig och om rysk imperialism från Peter den stores dagar fram till Vladimir Putins och Rysslands krig i Georgien och Ukraina. Serien är tysk och gjordes 2023. Länk till alla avsnitten (klicka här). Filmerna är tillgängliga till september 2026.

Kartkunskap

Det är en fördel att ha koll på de länder som omger Ryssland och Ukraina: Spela Seterra: klicka här.

Förra året essäfråga på provet om Ryssland och Ukraina

Frågan inbegriper dels historieanvändning och dels kunskaper om historiska händelser, processer och personer samt kunskaper om källkritik.

  • A) Hur använder Ryssland historien för att legitimera sina anspråk på Ukraina?
  • B) Hur använder Ukraina historien för att legitimera sina krav på självständighet och suveränitet?

I uppgiften ligger också att göra en värdering av hur historien används.

 

SA23 och kalla krigets spioner VT25

Under våren läser vi ett tema i kursen historia 2a om spioner och spionorganisationer under kalla kriget. Ni gör  några mindre grupparbeten om viktiga personer under kalla kriget och en paruppgift om spioner och spionorganisationer. Temat examineras genom dels en bedömd diskussion och ett prov.

Dokument som kortfattat beskriver momentet

[wpfilebase tag=file id=354 tpl=download-button /]

Vi spelar spelet När då då med frågekort om kalla kriget mer allmänt och spioner och spionorganisationer i synnerhet.

Grovplanering

Veckor: 14-18 (vecka 16 – påsklov)

Länk till dokumentärerna Kalla krigets hemliga kod och Överklasspionerna. På Urplay ligger en serie dokumentärer med namnet Kalla krigets spioner, som i högsta grad är relevant för oss.

Länk till  en väldigt intressant dokumentär om Stasi och fotbollen i DDR som heter FC Stasi (klicka här).

Onsdag vecka 18 har ni prov på området. Provet testar (1) mer allmänna kunskaper om kalla kriget: orsaker, händelser och skeenden, det för att ni ska kunna sätta in spionaffärer och organisationer i ett historiskt sammanhang. Ni testas också på (2) era kunskaper om spioner och säkerhets- och underrättelseorganisationer. (3) Ni kommer också att få analysera och värdera källor från kalla krigets dagar.

Instuderingsuppgifter till provet

[wpfilebase tag=file id=353 tpl=download-button /]

Öppna tester (årtal, begrepp och andra fakta)

Länk till quiz om kalla krigets spioner (klicka här)

Öppet Exam.net test (Kod: utuZf6)

Lär dig kalla krigets geografi (Europa) med Seterra (länk).

Fritextfrågor på provet
  • Diskutera spionernas a) motiv under kalla kriget med hjälp av begreppsparen: förändring/kontinuitet och idealism/materialism, och b) om de hade någon betydelse för kalla krigets utgång.
  • Resonera om  likheter och skillnader mellan öst- och västblockets underrättelse- och säkerhetstjänster under kalla kriget.
Litteratur

Till provet ingår kapitlet Spioner och agenter under kalla kriget (s. 186-207) och delkapitlen Det kalla kriget (s. 181-184) och Källor och källkritik (s. 52-61) i Alla tiders historia 2-3.

DN-artikeln: Det betyder orden – DN reder ut 13 termer om spioneri (2022-11-26).

Paruppgift om kalla krigets spioner och spionverksamheter

Videogenomgångar om kalla kriget

Avslutande prov i kursen historia 1b

Det sista provet är dels ett test på dina kunskaper om historien efter första världskriget, dels test på det vi tidigare studerat, som till exempel kunskaper om antiken, medeltiden och tidigmodern tid. Mycket repetition alltså.

Hur plugga?

En fråga kommer handla om förhållandet mellan historiska aktörer och mer bakomliggande strukturer. Plugguppgift: Leta efter personer i boken som har haft stor påverkan på historien eller har haft ett stort ansvar för ett historiskt skeende. Träna på att tolka personen som betydelsefull och att bakomliggande strukturer som till exempel politiska system och ekonomiska konjunkturer var viktigare för det historiska skeendet. (OBS! Ni kommer inte att få välja Adolf Hitler som historisk aktör.)

Tidigare prov
Nytt i det avslutande momentet som testas på provet
  1. Mellankrigstiden, med fokus på Europa, Sovjet, Italien, Tyskland och USA: ekonomiska kriser och framväxten av fascism, nazism och kommunism. Läshänvisningar: Kapitlet Från krig till krig s. 299-320, 350-351.
  2. Andra världskriget, med fokus på de större linjerna: vändpunkter och varför de allierade vann (alternativt att axelmakterna förlorade). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 321-330, 350-351.
  3. Förintelsen, med fokus på Förintelsen olika faser och hur den gick till. Frågan om dess orsaker (intentionalister och funktionalister). Läshänvisningar: Kapitlet Från Krig till krig s. 331-336, 350-351.
  4. Kalla kriget, med fokus på orsaker till konflikten och varför kalla kriget slutade. Läshänvisningar: Kapitlet Efterkrigstiden s. 363-383, 395-401.

Vi kommer att ha lektioner efter provet som mer fokuserar på Sverige under andra världskriget, Förintelsen och kalla kriget. Och de avslutande lektionerna handlar om vår samtid och framtid.

Exempel på personer som ni kommer att kunna välja

En av fritextfrågorna kommer att handla om historiebruk under andra världskriget eller kalla kriget (1945-1990). För att göra en mer kvalitativ analys av historiebruket behövs kunskaper om historien, till exempel om antiken eller medeltiden.

Gör en tidslinje utifrån de historiska tidsperioderna forntiden, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och senmoderntid. Placera endast viktigare  företeelser som till exempel industrialisering, den vetenskapliga revolutionen på tidslinjen, men också tidsperioder som till exempel vikingatiden, mellankrigstiden med flera.

Slides och videor

Forntiden & antiken

Medeltiden och början på tidigmodern tid

Franska revolutionen

Amerikanska frihetskriget eller revolutionen

Industriella revolutionen
Imperialism

Mellankrigstiden –  Tyskland

Ryska revolutionen

Mellankrigstiden: USA, Japan …

Andra världskriget – en översikt

Förintelsens bakgrund och begrepp – del 1

Förintelsens faser – del 2

Efterkrigstiden 1945-2001

Öppna tester – framplockning, repetition

Alla tester kan göras hur många gånger som helst.

Exam.net-tester

Öppet test där du kan träna och repetera de källkritiska verktygen: Exam.net (kod: CQAfdK)

Öppet test där du kan träna begrepp och historiebruk Exam.net (kod: WV9Zyy)

Öppet test (många frågor!) från alla prov om historiska kunskaper, från forntiden till mellankrigstiden. Exam.net (kod: tcdhUS)

Öppet test på andra världskriget, Förintelsen och kalla kriget. Exam.net (kod: fsdQcw)

Google-formulär-tester

Ett test på första världskriget. Klicka här.

Ett test på ryska revolutionen (bakgrund, orsaker, personer mm): Klicka här.

Ett test på mellankrigstiden med fokus på USA, Tyskland, Italien och Japan. Klicka här.

Historia 1B läsåret 2021-2021

Kursbeskrivning Historia 1B

Historia 1b breddar och fördjupar grundskolans historieundervisning. Historien fram till och med 1700-talets upplysning behandlas utifrån epokbegreppet med vissa fördjupningar som till exempel antikens politiska kultur. Den senare historien, från den industriella revolutionen och framåt är mer detaljrik. Genomgående kommer vi dels att tolka och dels kritiskt granska historiskt källmaterial från olika tider. Du kommer också att analysera hur uppfattningar om historien påverkar människors identitet och hur historia används i debatter och konflikter.

* för fullständig kursplan se skolverket.se

Planering

Lektionplaneringen ligger i Classroom och uppdateras ofta. Den mer övergripande veckoplaneringen hittar du här och i ett dokument i Classroom.

Examinationer

  • Prov vecka 42 19/10. Ni skriver på lektionstid. Provet kommer testa följande: Källkritik – ni kommer att få värdera och tolka historiska källor. Historiebruk – någon eller ett par uppgifter kommer handla om att analysera historiebruk som t.ex. hur antiken används i film och media idag. Kunskaper om historiska tidsperioder, förändringsprocesser, personer som t.ex. tidsperioderna forntiden och antiken, hur och varför högkulturer uppstod vid floderna Eufrat, Tigris, Nilen, Indus, Huang He, historiska personer som Hipparchia, Leonidas, Caesar med flera. Att använda en historisk referensram för att se de längre tidsperspektiven, t.ex. hur forntiden och antiken påverkar oss idag.
Diagnoser och frågor
  1. Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
  2. Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.

Quizzar

Quizz om källkritik: klicka här

Quizz om forntiden och flodkulturerna: klicka här 


Warning: Undefined variable $mtq_use_timer in /var/www/bildningscentralen.se/public_html/wp-content/plugins/mtouch-quiz/show_quiz.php on line 239

Demokrati och republik under antiken

Tack! Du har just gjort Demokrati och republik under antiken på norran.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
I Atens folkförsamling samlades alla fria män för att rösta om lagar och vilka som skulle leda armén (strategerna). Vad kallades platsen där folkförsamlingen träffades och diskuterade?
A
Sunion
B
Forum Romanum
C
Pnyx
Fråga 1 förklaring: 
"Pnyx, kulle väster om Akropolis i Athen, från ca 500 f.Kr. mötesplats för folkförsamlingen (ekklesia)." Källa: ne.se
Fråga 2
Vilka påståenden är sanna om republikens Rom?
A
Konsulerna var arméns högsta befäl.
B
Folkförsamlingen samlades ofta på Forum Romanum
C
Ämbetsmännen var alltid plebejer!
D
I folkförsamlingen fick endast män över 30 rösta.
Fråga 2 förklaring: 
"Forum Romanum (latin, ’det romerska torget’), benämning på dalsänkan mellan kullarna Palatinen, Velia och Capitolium i Rom, ca 500 m från Tibern." Källa: ne.se
Fråga 3
När fick en ung man delta i folkförsamlingen i Athen?
A
18 år
B
20 år
C
22 år
Fråga 4
I vilken av folkförsamlingarna (Athens eller Roms) var fri debatt tillåten?
A
I Roms folkförsamling
B
I ingen av folkförsamlingarna
C
I Athens folkförsamling
Fråga 5
Vem var ordförande i senaten i Rom?
A
Konsuln
B
Praetorn
C
Folktribunen
Fråga 5 förklaring: 
Konsulerna (de var alltid två) kunde sammankalla senaten till möte och fungerade också som senatens ordförande.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
Se alla frågor
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
Slut
Återgå

Demokratin i Aten under antiken

Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

Rom under republiken

Ett litet test på dina kunskaper om den romerska republiken under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Rom under republiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
6Slut
Återgå

Betygsunderlag

  • Ett par, tre mer ordnade diskussioner/debatter om historiskt viktiga frågor, som till exempel vad som driver historien framåt.
  • Fyra digitala prov som görs enskilt (två per termin)
  • 1-2 presentationer, som görs i mindre grupper 2-3/grupp. 
  • En “recension”/analys av historiebruk, till exempel film eller bok.

* se Schoolsoft för examinationsdatum och kunskapskrav

Kurslitteratur och material

Hallberg, E.,Nyström, H., Nyström, L., Nyström, Ö. (2011) Perspektiv på historien 1b. (2:a uppl.). Gleerups

Artiklar, noveller och filmer mm kommer att tillkomma. 

Grovplanering HT 2021

Lektioner om historiebruk

Lektionerna har använts i grundskolan, i årskurserna 7-9 och på gymnasiet (historia 1b och historia 2a).  Andra begrepp som jag emellanåt använder när vi pysslar med historiebruk är historiesyn, historieförfalskning och källkritik.

Har själv på senare år försökt att undvika  Klas-Göran Karlssons mycket använda kategorisering av historiebruk, se här, eftersom min erfarenhet är att många elever då fokuserar för mycket på att kategorisera historiebruket och att flera av kategorierna (t.ex. politiskt, moraliskt och ideologiskt historiebruk) är svåra och näst intill omöjliga att hålla isär. Jag försöker mer att fokusera på att det finns många olika skäl och att man kan skilja på brukets funktion och intention.

Video om historiebruk

Lektioner om historiebruk i pdf-format

[wpfilebase tag=file id=267 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=15 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=121 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=2 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=289 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=309 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=310 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=152 tpl=download-button /]

 

Övningar i historiebruk

Putin och Kreml försöker skriva om historien

Rysslands president Vladimir Putin och Kreml (Rysslands maktcentrum) har på senare tid försökt att revidera historien om hur andra världskriget startade. DN och journalisten Michael Winiarski skrev en artikel om saken och jag tänkte att det var ett bra material att använda som grund för en uppgift om historiebruk.

Ladda ned övningen här:

[wpfilebase tag=file id=310 tpl=download-button /]