Ni har haft ett större prov om tidigmodern tid som inbegrep reformationen, vetenskapliga landvinningar, geografiska upptäckter och kolonialism, upplysningen och frihetskrig och revolution. Vi ska under tre lektioner särskilt vrida blicken mot Sverige och Norden.
Första lektionen: En övergripande presentation av Sverige under Gustaviansk tid (1772-1809) som bland annat innebar födelsen av Svenska akademin och förlusten av Finland, men vi ska också tala om början för en svensk judendom med Aaron Isaac och ny svensk religionslagstiftning.
Andra lektionen: Den transatlantiska slavhandeln och Sverige. Mellan 1784 och 18-1878 var Saint-Barthélemy i Västindien en svensk koloni. Vilken roll spelade Sverige i slavhandeln över Atlanten? Hur ska man minnas slavhandeln? Frågan har diskuterats i det har lämnats in flera motioner till riksdagen (se här).
Tredje lektionen: Nordens gränser förändras mycket under perioden. Danmark som var Nordens mest aktiva sjömakt med flera kolonier (Danska Västindien, Danska Guldkusten, Danska Indien, Grönland, Island, Färöarna) och en stark flotta led stora förluster till följd av Napoleonkrigen och förlorade Norge till Sverige. Sverige förlorade Finland till Ryssland och fick en fransk kung. Norge var för en kort tid självständigt 1814 men tvingades in i en personalunionen med Sverige. Dramatiska tider med andra ord.
Fjärde lektionen: Varför förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland? (Aktör/struktur). Träna på att bygga en historisk förklaring.
På provet kommer du och din klass få en skrivuppgift som handlar om viktiga förändringsprocesser under tidigmodern tid (ca. 1450-1800). Du ska analysera förändringsprocessen med hjälp av begreppen aktör, struktur och förklaring.
Centrala globala förändringsprocesser och händelser, till exempel jordbrukets utveckling, teknisk utveckling, förändrat resursutnyttjande, migration, kolonialism och frigörelse, folkmord, konflikter och internationellt samarbete. Långa historiska linjer med fokus på levnadsvillkor och makt.
Tillämpning av historiska begrepp på olika historiska frågeställningar i relation till det historiska innehållet. Hur begreppen aktör och struktur, orsak och konsekvens samt kontinuitet och förändring kan användas för att beskriva och förklara historiska förhållanden och förändringsprocesser.
A. Reformationen: Diskutera hur och förklara varför Europa splittrades religiöst i en katolsk och en protestantisk del under 1500-talet. 1. Analysera reformationen ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Martin Luther spelade) för att kyrkan splittrades. 2. Analysera hur reformationen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och läskunnighet. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.
B. Kolonialism: Diskutera hur och varför Europeiska sjömakter koloniserade stora delar av Amerika och Asien under tidigmodern tid.1. Analysera och förklara den europeiska kolonialismen ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Columbus spelade). 2. Analysera och förklara hur kolonialismen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och efterfrågan. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.
C. Den amerikanska revolutionen/frihetskriget: Diskutera hur och varför 13 brittiska kolonier i Nordamerika bröt sig loss och bildade USA.1. Analysera och förklara det amerikanska frihetskriget ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll brittiska staten och George Washington spelade). 2. Analysera och förklara hur frihetskriget påverkades av strukturella faktorer som t.ex. nya politiska idéer och stormaktspolitik. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.
D. Den vetenskapliga revolutionen: Diskutera hur och varför vetenskapen gjorde stora framsteg under tidigmodern tid.1. Analysera och förklara den vetenskapliga revolutionenur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Galilei och Newton spelade). 2. Analysera och förklara hur vetenskapen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och katolska kyrkans ställning. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.
Hur plugga inför uppgiften: aktör och struktur?
Kom till exempel på ämneshandledningen. Ta med historieboken och arbeta med ”bladet” nedan.
Historia används både för att påverka samhället och för att skapa och stärka olika identiteter. Eleverna ska därför analysera och utveckla kunskaper om hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia samt ges möjlighet att reflektera över kulturarvens betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning. På så vis bidrar undervisningen i historia till att eleverna bättre kan förstå nutiden och utveckla förmåga att orientera sig inför framtiden. (Saxat ur historieämnets syfte)
Den andra skrivfrågan kommer ni att få analysera hur historiska personer och händelser från tidigmodern tid används (historiebruk) exempelvis idag. Statyn ovan restes 1893 i delstaten Rhode Island. Bronsstatyn har vandaliserats flera gånger mellan 2010 och senast 2019. Tänkbara frågor:
Varför har statyn vandaliserats och målats med röd färg och textbudskap som ”mördare” och ”Stoppa firandet av folkmord”?
Är det rimligt att anklaga Columbus för mord och folkmord?
Vilka reaktioner har vandaliseringen och de målade budskapen mött? Vilka följder har vandaliseringen fått?
Man kan såklart också analysera varför statyn restes i slutet av 1800-talet. Då ansågs inte statyn som kontroversiell av dem som reste den. Uppenbarligen har synen på Columbus förändrats i samhället. Skrivuppgiften ni får kommer självklart utgå från en historia som jag kan förvänta mig att ni känner till.
Varför säger man att medeltiden tar slut under 1400-talet och att Europa går in i tidigmodern tid? Mycket av det vi förknippar med medeltiden fanns kvar, exempelvis var jordbruket den näring som sysselsatte överlägset flest människor och det som utgjorde basen i den tidigmoderna tidens ekonomi. Men, tiden förknippas med stora förändringar som oftast pågick under hundratals år, som till exempel att makten centraliserades, och ibland gick förändringarna snabbt; i början av 1500-talet genomgick stora delar av norra och västra Europa reformationen och skapade kyrkor skilda från påven och katolska kyrkan. Den tidigmoderna tiden är spännande.
Förändringsprocesser som vi ska studera under höstterminen
Förändringsprocesserna nedan ska vi analysera med hjälp av våra (numer kära) begreppspar: aktör och struktur, förändring och kontinuitet. På provet kommer ni att få analysera en av förändringsprocesserna.
Reformationen och motreformationen (den katolska enheten splittras)
Geografiska upptäckter och kolonisation (framför allt av Amerika och Asien)
Handelskapitalism och urbanisering (borgerskapet utmanar den traditionella makthierarkin)
Makten centraliseras, vanligen från adel till kung (Gustav Vasa är ett bra exempel)
Individualism och humanism (renässans och människosyn)
Den vetenskapliga revolutionen (empirism och rationalism)
Teknikutveckling (krut, kikare, kompass och tryckpressar)
Tidsperiodiska begrepp
Alla tidsperioder kan styckas och delas upp i mindre delar beroende på sammanhang; när vi exempelvis talar om svensk historia kan vi använda begrepp som Vasatiden, stormaktstiden, frihetstiden. Renässansen och Upplysningen brukar användas för att beskriva hur konstideal, synen på människan och kunskap förändras från senmedeltiden och framåt. Tidigmodern tid är alltså det övergripande begrepp.
I vanlig ordning ska vi också väva in källkritik och historiebruk när vi studerar den tidigmoderna tiden. Ni kommer exempelvis att få läsa och analysera brev och från Columbus och klagoskrifter från franska bönder, samt diskutera Sveriges och Spaniens nationaldagar.
Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).
Studieteknik
Det kommer finnas öppna quizzar (Exam.net) för att ni ska träna på begrepp, fakta och samband. Eftersom jag vill uppmuntra god studieteknik (t.ex. att sprida ut lärandet och framplockning) kommer jag att stänga quizzarna i mitten av vecka 50. Jag kommer inte heller att dela alla slides (för att ni ska anteckna istället). På senaste provet kan jag se att många tycker att kronologin är svår – av det skälet kommer vi att sätta upp en lång tidsaxel i klassrummet (Oslo).
Hur provet kommer vara utformat
Det kommer vara ganska många flervalsfrågor som automaträttas. En stor del av de självrättande frågorna kommer ni att känna igen från diagnoser och andra öppna test (se nedan). Alla delar av historieämnet kommer att testas. På provet kommer det vara två större skrivfrågor. För mer information se här.
Exam.net: QoA3dW (Frågor om conquistadorer och tidig spansk och portugisisk kolonisation)
Exam.net: vWvy7t(frågor om historiska fakta, skeenden, orsaker mm).
Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).
Exam.net: Nu4VZK (Lite blandat om 1700-talets historia)
Exam.net: rRzEgJ (lite blandat från stadsvandring och lektioner om VOC mm)
Videor om tiden
Grovplanering HT25 Historia (nivå) 1b
Vecka
Innehåll (2 lektioner i veckan à 80 min)
Läshänvisningar
34
Forntiden (3500 f.Kr. - 500 f.Kr.): Undervisningen börjar med en uppgift om världens äldsta nedskrivna berättelse, Gilgamesheposet. (Alla kommer att ha en lektion denna vecka).
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Forntiden s. 31-40
35
Forntiden (3500 f.Kr. - 500 f.Kr.): Vi kommer dels att ägna en lektion till en mer övergripande beskrivning av forntidens kulturer, bl.a. en teori om hur de uppstod. En lektion med fokus på källkritik och forntiden (Gilgamesh och Hammurabis lag). Vi kommer nog kunna komma in i tidsperioden antiken.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Forntiden s. 31-40 & Källkritik s. 21-27.
36
Antiken (700 f.kr. - 500): Översikt och fokus på den grekiska antiken och olika politiska system, som tyranni, aristokrati och demokrati. De grekiska stadsstaterna är i fokus, samt perserkrigen och hellenismen.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Antiken s. 47-55
37
Antiken (700 f.Kr. - 500): Översikt av det romerska riket. Fokus på en central förändringsprocess: Romarrikets kristnande.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Antiken s. 55-63 + kompendium om romarrikets kristnande.
38
Antiken (700 f.kr. - 500): En lektion om Roms kristnande + en lektion om Romarrikets fall, inklusive en övning i att analysera historiebruk (scen från The Last legion från 2007)
Material - Kompendium + artikel om Romarrikets fall av Dick Harrison.
39
Medeltiden (500-1500): Lektion 1: Översikt ur ett europeiskt perspektiv. Tidig medeltid, högmedeltid och senmedeltid. Fokus på förändringsprocesser och tidsperioder. Lektion 2: Analys av korstågen till det heliga landet: orsaker (aktörer och strukturer) och konsekvenser.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Medeltiden s. 69-89
40
Medeltiden (500-1500): Ur ett skandinaviskt perspektiv - järnåldern, vikingatiden och medeltiden. Fokus på vikingatiden som historisk period. Historiebruk: vikingatiden.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Svensk medeltid s. 90-97
41
Sammanfattning och prov
Inget nytt material.
42
tidigmodern tid (500-1500): Senmedeltidens kriser och övergången till tidigmodern tid.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya världar s. 109-132.
43
Tidigmodern tid (1500-1800): kolonisation och reformationen. Två viktiga förändringsprocesser under tidigmodern tid. Europeisk kolonisation av Amerika och Asien.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya tider, nya världar, s. 109-132 (s. 109-116)
44
Höstlov
45
Tidigmodern tid (1500-1800): Reformationen och den vetenskapliga revolutionen. Två viktiga processer under tidigmodern tid.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya tider, nya världar, s. 109-132 (s. 117-121)
46
Tidigmodern tid (1500-1800): Sverige under 1500- och 1600-talen. Upplysningen och hur den gamla samhällsordningen i Europa ifrågasätts - adelns och regenternas minskade makt.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Nya tider, nya världar s. 133-137), Revolutionernas tidevarv s. 157–166.
47
Tidigmodern tid (1500-1800): Franska revolutionen. Lektion 1 är en översikt av revolutionen och lektion 2 fokuserar främst på Olympe de Gouges och Robespierre.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv s. 157–166.Historia förklarad (länk)
48
Tidigmodern tid (1500-1800): Upplysningen och hur den gamla samhällsordningen i Europa ifrågasätts: 13 amerikanska kolonier bryter sig loss från Storbritannien. Tema: USA som demokratisk inspiration. Övergången mellan tidigmodern och senmodern tid.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv, s. 157–166, s. 167-169.
49
Tidigmodern tid (1500-1800): Upplysningen och hur den gamla samhällsordningen i Europa ifrågasätts: 13 amerikanska kolonier bryter sig loss från Storbritannien. Tema: USA som demokratisk inspiration.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv, s. 157–166, s. 167-169.
50
Tidigmodern tid (1500-1800): Sverige och Upplysningen - Frihetstiden, Aaron Isaac och Saint-Barthélemy. Vi diskuterar bl.a. om Sverige borde ha en minnesdag för offren för den transatlantiska slavhandeln (länk).
Material - Perspektiv på historien. Faktafilmer om Saint-Barthélemy (länk) och Aaron Isaac (länk).
51
Tidigmodern tid - Senmodern tid (1800-): Sverige och Upplysningen. Den industriella revolutionen och de politiska ideologierna: liberalism, konservatism och socialism.
Material - Perspektiv på historien. Kapitel: Revolutionernas tidevarv s. 170–180
52
Jullov
1
Jullov
2
Tidigmodern tid - Senmodern tid (1800-): Sverige och Upplysningen. Den industriella revolutionen och de politiska ideologierna: liberalism, konservatism och socialism.
Material - Perspektiv på historienKapitel: Revolutionernas tidevarv s. 170–180
Vecka 8 (torsdag eller fredag beroende på klass) har vi ett prov på den historia vi hittills läst. Mest handlar det om att ni ska visa era kunskaper om de stora politiska, ekonomiska och sociala förändringarna i Europa och Amerika under 1700- och 1800-talen.
En skrivfråga kommer utgå från att ni ska analysera ett skeende från olika perspektiv. Exempelvis: Diskutera den Amerikanska/industriella/franska revolutionen ur olika perspektiv.
Den andra skrivfrågan handlar om att analysera historiebruk, som utgår från det vi läst om i historien.
Öppna test (Exam.net)
Exam.net: vWvy7t(frågor om historiska fakta, skeenden, orsaker mm).
Exam.net: nzZbcy (uppgifter om källkritik och historiebruk ni fått tidigare).
Exam.net: Nu4VZK (Lite blandat om 1700-talets historia)
Exam.net: DyLJij (blandat – mest 1700-talets politiska, sociala och ekonomiska revolutioner)
Presentationer
Källkritik
Historiebruk & historiesyn (tänk särskilt på den modell vi använder när vi analyserar olika bruk av historien
Amerikanska revolutionen
Franska revolutionen och Napoleon
Industriella revolutionen ur olika perspektiv
Ideologier
Filmer
Amerikanska revolutionen eller frihetskriget Amerikanska revolutionen eller frihetskriget
Vecka 49 kommer det vara ett prov på dina kunskaper om medeltiden, vikingar och början på den tidigmoderna tiden. Alla delar av historieämnet kommer att testas. Räkna också med några repetitionsuppgifter om forntiden och antiken.
Särskilt viktiga frågor och begrepp
Varför upphörde medeltiden? Övergången mellan medeltiden och tidigmodern tid är viktig.
Beskriv det medeltida ståndssamhället med begrepp som naturahushållning, handel, städer, vasaller, riddare, förläningar, påve, katolska kyrkan, latin, tionde, kloster, abbedissa, abbot, livegenskap, teg, hjulplog, dagsverke, korståg, tempelriddare, det heliga landet.
Analysera korstågen: orsaker, konsekvenser och olika perspektiv på korstågen under medeltiden.
Nordisk och svensk medeltid: Vem var vikingen? Varför gav sig vikingarna ut på långa färder? Varför upphörde vikingatiden?
Vilka krafter och aktörer bidrog till att skapa en starkare och mer centraliserad kungamakt i Sverige och i Europa under 1500- och 1600-talen?
Analysera orsaker och konsekvenser av Europas första koloniala erövringar under tidigmodern tid.
Analysera trovärdigheten i olika källor från tidsperioderna (Källkritik).
Hur har bilden av vikingen vuxit fram och förändrats? Hur används vikingar idag i media och politik? (Historiebruk)
Vilka sociala, ekonomiska och politiska förändringar gör att historiker menar att medeltiden tog slut och den tidigmoderna tiden började kring 1500-talet?
Skrivfrågor på provet vecka 49
En skrivfråga kommer vara att ni ska analysera historiebruk, till exempel hur historien om vikingar eller korståg används idag.
En skrivfråga kommer vara att ni ska analysera en förändringsprocess under medeltiden och tidigmodern tid, till exempel orsaker till att kungamakterna i Europa blir starkare under tidsperioden.
Grovplanering
Vecka
Innehåll
Sidor
42
Övergripande om medeltiden: tidig, hög och senmedeltid
Material - Perspektiv på historienKapitel: Medeltiden s. 69-89
43
Fokus på tidig medeltid och vikingar
Material - Perspektiv på historienKapitel: Svensk medeltid s. 90-97
44
Höstlov
45
Fokus på korstågen och mötet med islam/muslimer.
Material - Perspektiv på historienKapitel: Medeltiden s. 69-89
46
Senmedeltiden och övergången till tidigmodern tid
Material - Perspektiv på historienKapitel: Medeltiden s. 69-89/ Nya tider, nya världar s. 109-132
47
Tidigmodern tid: reformation, vetenskap och kolonisation
Material - Perspektiv på historienKapitel: Nya tider, nya världar s. 109-132 (s. 109-116)
48
Tidigmodern tid: reformation, vetenskap och kolonisation
Material - Perspektiv på historienKapitel: Nya tider, nya världar s. 109-132 (s. 109-116)
Vecka 49 kommer det vara ett test på dina kunskaper om medeltiden, vikingar och början på den tidigmoderna tiden. Alla delar av historieämnet kommer att testas. Räkna också med några repetitionsuppgifter om forntiden och antiken.
Särskilt viktiga frågor och begrepp
Varför upphörde medeltiden? Övergången mellan medeltiden och tidigmodern tid är viktig.
Beskriv det medeltida ståndssamhället med begrepp som naturahushållning, handel, städer, vasaller, riddare, förläningar, påve, katolska kyrkan, latin, tionde, kloster, abbedissa, abbot, livegenskap, teg, hjulplog, dagsverke, korståg, tempelriddare, det heliga landet.
Nordisk och svensk medeltid: Vem var vikingen? Varför gav sig vikingarna ut på långa färder? Varför upphörde vikingatiden?
Analysera trovärdigheten i olika källor från tidsperioderna (Källkritik).
Hur har bilden av vikingen vuxit fram och förändrats? Hur används vikingar idag i media och politik? (Historiebruk)
Provet innehåller alla delar av historieämnet: kunskaper om historiska händelser, skeenden och personer, tolkning och värdering av källmaterial och även analys av hur denna historia använts och används.
Provdatum: NASA22 torsdag 9 februari, EK21 fredag 10 februari och EJ22 måndag 14 februari.
Saxat ur ämnesplanen för historia på gymnasiet
Du ska utveckla …
Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.
Ett försök att konkretisera mer precist vad provet vecka 6/7 handlar om …
Kunskaper om tidsperioderna: tidigmodern tid, senmodern tid och underkategorierna renässans, upplysningstid, industrialismen, imperialism. Du ska kunna beskriva vad som kännetecknar och skiljer tidsperioderna åt.
Tidigmodern tid 1: Förändringarna som lett till att vi talar om tidigmodern tid: innovationer (kulor & krut, stabilare skepp, navigation, boktryckarkonst)
Tidigmodern tid 2: handel och kolonialism, t.ex. Nederländerna och VOC i Sydostasien och East India Company i Indien, triangelhandeln, slaveri. Sidor i boken: 110–116, 126–132, 148–149.
Senmodern tid 1: de politiska revolutionerna i Amerika och Frankrike: Från undersåte till medborgare. Några nyckelbegrepp: revolution, förändring, medborgare, jämlikhet, upplysning, slaveri. Sidor i boken: 157–180.
Senmodern tid 2: Den industriella revolutionen i Storbritannien. Tänk särskilt på hur Storbritannien fick råvaror, arbetskraft, kapital och en marknad för sina industriellt tillverkade varor. Sidor i boken: 181–187, 198–203.
Senmodern tid 3: De politiska ideologierna. Liberalism, konservatism, socialism och nationalism. Sidor i boken: 210–213, 218–223, 238–239.
Källkritik: På provet kommer du att tolka och analysera källors trovärdighet. Källmaterialet du kommer möta är från händelser och skeenden vi studerat. Sidor i boken: 19–28. Viktiga begrepp: berättande källor, kvarleva, relevans, äkthet, samtidighet, oberoende, tendens.
Historiebruk: Du kommer att få analysera hur den historia vi läser om använts, t.ex. varför USA valde datumet för undertecknandet av självständighetsdeklarationen till nationaldag. Exempel på begrepp: icke-bruk, kommersiellt bruk, politiskt bruk, Se sidorna 9–15 i historieboken.
På torsdag vecka 46 har vi ett mindre prov på tidsperioden medeltiden inom ramen för historia 1b. Testet utgår i första hand från den första punkten i det centrala innehållet i kursplanen:
”Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.”
Övergripande frågor
Vad kännetecknar medeltiden? Vad skiljer den från antiken och den efterföljande tidigmoderna tiden? Använd fakta och begrepp för att beskriva och förklara tidsperioden.
Vad kännetecknar vikingatiden? Varför infördes tidsperioden i slutet av 1800-talet? Använd fakta och begrepp för att beskriva och analysera perioden.
Varför upphörde vikingatiden? Hur blev Sverige och Norden en del av den europeiska medeltida kulturen och samhället?
Varför upphörde medeltiden? Vad förändrades? Vilka var orsakerna till förändringen?
Finns det någon historisk kontinuitet mellan antikens samhällen och de medeltida?
Hur man kan plugga
Du behöver läsa och diskutera bokens kapitel om medeltiden (s. 66-99)
När du läst t.ex. ett delkapitel: sammanfatta utan att titta i boken antingen skriftligt eller muntligt för en studiekompis
Gå igenom material Google Classroom: uppgifter och presentationer
Gör egna förhör och låt dig förhöras
Diskutera med vänner och familj de övergripande frågorna
Gör de quizz som finns i Classroom och tillverka egna flashcards
Repetitionsfrågor och mer generella kunskaper
På testet kommer det också förekomma faktafrågor som du stött på tidigare om forntiden och antiken. Det kommer också att vara frågor där du får visa mer allmänna kunskaper om källkritik och historieanvändning, t.ex. får du bedöma medeltida källmaterial.
Google formulär (quizz)
Klicka här för att komma till det första quizzet om medeltiden och vikingatiden.
Ladda om dokument 
Öppna i ny flik 
