Etikett: antiken

Atens demokratisering – aktör eller struktur?

Vi ska analysera hur och varför stadsstaten Aten utvecklade en form av demokrati under antiken. De övergripande frågan vi ställer är: Drevs antikens demokrati av enskilda visionärer eller knuffades de mot demokrati av ekonomiska och demografiska krafter?

Text om Atens demokratisering (PDF)
Aktor-struktur-Atens-demokrati-HT26-ver-4.pdf (114 nedladdningar )
Presentation om begreppen aktör och struktur
Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik

Download [409.79 KB]

Quiz på textens innehåll (fakta och namn)

Exam.net och kod: CHBxP7

Delprov 1 i historia nivå 1b HT26

Vecka 42 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia nivå 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas: se punkterna nedan.

Saxat från skolverket (länk – klicka här):

Hur kommer provet vara konstruerat?
  • Flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor (Se diagnoserna.)
  • Två längre fritextfrågor: Den ena längre fritextfrågan kommer handla om att analysera en historisk förändringsprocess, den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden, antiken, medeltiden används.
Exempel på frågor om förändringsprocesser

Fritextfrågan utgår från sådant vi jobbat med på lektionerna, som till exempel romarrikets kristnande.

  • Varför reformerade atenarna sitt politiska system kring 500-talet f.kr? Varför gick man från ett oligarkiskt till ett demokratiskt styre?
  • Resonera om orsakerna till romarrikets undergång. (En klassisk fråga sedan Edvard Gibbons dagar.)
  • Varför blev romarriket kristet under 300- och 400-talen? Resonera med hjälp av begreppen aktör och struktur.
  • Resonera med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet när du beskriver övergången mellan antiken och medeltiden i europeisk historia.
  • Resonera om orsaker till korstågen, med hjälp av begreppen aktör och struktur.
Exempel på frågor om historiebruk

När vi analyserar historiebruk kommer vi genomgående ställa frågor om historiebrukets intentioner/funktion (varför) och rimligheten och tendensen (källkritiska aspekter) i historiebruket. Vi kommer också ställa frågor om historiebrukets följder och reaktioner, samt om det finns konkurrerande perspektiv på historien.

  1. Hur framställs perser respektive greker i filmen 300? Varför framställs de så? Är filmens skildring av kriget mellan perser och greker rimlig, utifrån ett källkritisk perspektiv? Vilka reaktioner fick filmen i olika delar av världen?
  2. Varför använder det amerikanska mc-gänget Infidels symboler, årtal och uttryck som för tankarna till korstågen under medeltiden? Vilka reaktioner kan deras användning av korstågs-referenser i olika sammanhang (några av dem har enligt medieuppgifter delat ut nödhjälp i Gaza för GHF:s räkning).
Tatueringen ”1095”, korset och mottot ”Frater in arma” syftar på korstågen, även om det inte användes av korsriddare.

Modell för analys av historiebruk

Vad handlar provet om?
  • Kunskaper om tidsperioderna: forntiden, antiken, hellenismen, senantiken och medeltiden.  Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och antiken (s. 31-68) och kapitlet om medeltiden (s. 69-89) och om svensk medeltid (s. 90-97).
  • Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, aktör, struktur, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
  • Fördjupning: Romarrikets kristnande. Flera av frågorna kommer att handla om romarrikets kristnande. Material (häfte och slides) hittar du här.
Grovplanering av höstterminen 2026 (historia nivå 1b)
Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Meitner (se uppgifter och material).

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig. Ett bra sätt att använda AI är att låta den förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Uruk, Konstantin) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Sammanfattning av SvD-artikeln om studieteknik (länk)

Artikeln är skriven av journalisten Maria Jelmini och publicerades i SvD 2022-03-09.
Öppna tester om historia och delprov 1
  • Öppet test i Exam.net – provkod: PsakHX (Du/ni kan göra testet hur många gånger ni vill  och du får resultatet direkt efter du lämnat in testet.)
  • Öppet test i Exam.net – provkod: iXUPD5 (Testar dina kunskaper om romarrikets kristnande).
  • Test om övergången till forntiden och högkulturer (klicka här)
  • Test om källkritik (klicka här)
Videor och slides

Antiken

Medeltiden

Kristendomen

 

Första delprovet – historia nivå 1b

Vecka 41 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia nivå 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas; se punkterna nedan.

Saxat från skolverket (länk – klicka här):

Hur kommer provet vara konstruerat?
  • Flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor (Se diagnoserna.)
  • Två längre fritextfrågor: Den ena längre fritextfrågan kommer handla om att analysera en historisk förändringsprocess, den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden, antiken, medeltiden används.
Exempel på frågor om förändringsprocesser

Fritextfrågan utgår från sådant vi jobbat med på lektionerna, som till exempel romarrikets kristnande.

  • Varför reformerade atenarna sitt politiska system kring 500-talet f.kr? Varför gick man från ett oligarkiskt till ett demokratiskt styre?
  • Resonera om orsakerna till romarrikets undergång. (En klassisk fråga sedan Edvard Gibbons dagar.)
  • Varför blev romarriket kristet under 300- och 400-talen? Resonera med hjälp av begreppen aktör och struktur.
  • Resonera med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet när du beskriver övergången mellan antiken och medeltiden i europeisk historia.
  • Resonera om orsaker till korstågen, med hjälp av begreppen aktör och struktur.
Exempel på frågor om historiebruk

När vi analyserar historiebruk kommer vi genomgående ställa frågor om historiebrukets intentioner/funktion (varför) och rimligheten och tendensen (källkritiska aspekter) i historiebruket. Vi kommer också ställa frågor om historiebrukets följder och reaktioner, samt om det finns konkurrerande perspektiv på historien.

  1. Hur framställs perser respektive greker i filmen 300? Varför framställs de så? Är filmens skildring av kriget mellan perser och greker rimlig, utifrån ett källkritisk perspektiv? Vilka reaktioner fick filmen i olika delar av världen?
  2. Varför använder det amerikanska mc-gänget Infidels symboler, årtal och uttryck som för tankarna till korstågen under medeltiden? Vilka reaktioner kan deras användning av korstågs-referenser i olika sammanhang (några av dem har enligt medieuppgifter delat ut nödhjälp i Gaza för GHF:s räkning).
Tatueringen ”1095”, korset och mottot ”Frater in arma” syftar på korstågen, även om det inte användes av korsriddare.

Modell för analys av historiebruk

Vad handlar provet om?
  • Kunskaper om tidsperioderna: forntiden, antiken, hellenismen, senantiken och medeltiden.  Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och antiken (s. 31-68) och kapitlet om medeltiden (s. 69-89) och om svensk medeltid (s. 90-97).
  • Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, aktör, struktur, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
  • Fördjupning: Romarrikets kristnande. Flera av frågorna kommer att handla om romarrikets kristnande. Material (häfte och slides) hittar du här.

Grovplanering av höstterminen 2025 (historia nivå 1b)

Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Uruk, Konstantin) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Sammanfattning av SvD-artikeln om studieteknik (länk)

Artikeln är skriven av journalisten Maria Jelmini och publicerades i SvD 2022-03-09.
Öppna tester om historia och delprov 1
  • Öppet test i Exam.net – provkod: SqU6ME (Du/ni kan göra testet hur många gånger ni vill  och du får resultatet direkt efter du lämnat in testet.)
  • Öppet test i Exam.net – provkod: DLLnWe (Testar dina kunskaper om romarrikets kristnande).
  • Test om övergången till forntiden och högkulturer (klicka här)
  • Test om källkritik (klicka här)
Videor och slides

Antiken

Medeltiden

Kristendomen

 

 

Roms kristnade – individ eller struktur?

Bildkälla: By Gumr51 – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=16276135

Historieämnet på gymnasiet har som mål att eleverna dels ska nå lite historisk bildning, som till exempel kunskaper om centrala skeenden och tidsperioder, dels att eleverna ska lära sig hantera historieämnets verktyg så som källkritik och att använda begrepp för att analysera och tolka historien. Ett av begreppsparen som det talats och skrivits om ganska mycket genom åren är Aktör och Struktur.

Roms kristnande – aktör och struktur

Historia 1B (och nu nivå 1B) är ju som någon frustrerad lärare uttryckte saken ”det är som att springa genom ett museum”. Tiden är knapp och man behöver göra ett urval av historiska händelser, skeenden och processer. Vad är riktigt viktigt? I mitt urval finns tyvärr inte så mycket tid och plats för antikens historia, utöver två ”översiktslektioner” om den grekiska antiken och om romarriket ägnas 3 lektioner till en mindre fördjupning om Romarrikets kristnade som bland annat analyseras och diskuteras med begreppen aktör och struktur.

Text om romarrikets kristnande

Vanligen brukar jag inte skriva längre textmaterial till eleverna (oftare presentationer och kortare sammanfattningar i samband med övningar), men i detta fall saknades användbart material.

Version 1: Lite krångligare och mer faktaspäckad text
Roms kristnande (5883 nedladdningar )
Version 2: En något mer gymnasieanpassad text
Kristnandet-av-Romarriket-ny-version-2026.pdf (52 nedladdningar )
Öppna tester i Exam.net (HT26)

Öppet test 1 i Exam.net – ange provnyckel iXUPD5

Arbetsgång

En lektion fokuserar på källkritik och mer traditionell romersk religiositet. Min intention är att lektionen ska innehålla både träning i att använda källkritiska verktyg och mer specifika kunskaper om den antika historien.

Den andra lektion består av en genomgång av begreppen aktör och struktur samt en sammanfattning av Romarrikets kristnande. Vidare ska lektionen ge eleverna tid att läsa och bearbeta texten utifrån några uppgifter, bland annat genom att diskutera samspelet mellan individuella aktörer och strukturer i mindre grupper.

Viktiga begrepp
Romarrikets kristnande ur ett aktörsperspektiv

Romarrikets kristnande ur strukturella perspektiv

Länkar

Artikel i SO-didaktik från 2016 ”Individ eller struktur? Att lära elever elever resonera om historia.”

 

Första delprovet i historia 1b HT 2024

Vecka 41 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas.

Saxat från skolverket (länk – klicka här):

(1) Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. (2) Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. (3) Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. (4) Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. (5) Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Hur kommer provet vara konstruerat?
  • Flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor. (Se diagnoserna.)
  • Två längre fritextfrågor: Den första fritextfrågan kommer handla om förändringsprocesser, som till exempel varför blev stadsstaten Athen en demokrati? Den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden eller antiken används.
Exempel på frågor om förändringsprocesser
  • Hur  förklarar historiker och arkeologer att komplexa samhällen med städer och skriftspråk uppstod vid floderna Eufrat, Tigris och Nilen för 5-6000 år sedan?
  • Varför reformerade atenarna sitt politiska system kring 500-talet f.kr? Varför gick man från ett oligarkiskt till ett demokratiskt styre?
  • Resonera om orsakerna till romarrikets undergång. (En klassisk fråga sedan Edvard Gibbons dagar.)
  • Varför blev romarriket kristet under 300- och 400-talen? Resonera om konsekvenser av att romarna blev kristna.
Exempel på frågor om historiebruk

När vi analyserar historiebruk kommer vi genomgående ställa frågor om historiebrukets intentioner/funktion (varför) och rimligheten och tendensen (källkritiska aspekter) i historiebruket. Vi kommer också ställa frågor om historiebrukets följder och reaktioner, samt om det finns konkurrerande perspektiv på till exempel hur man ska se på den atenska demokratin.

Bildkälla: Vasamuseets webbsida (länk)

Exempelfråga: Varför smyckades Vasaskeppet som byggdes 1620-talet i Sverige med träskulpturer ur romersk och antik historia och mytologi?

Vad handlar provet om?
  • Kunskaper om tidsperioderna: forntiden, antiken, hellenismen, senantiken och lite medeltid.  Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och Antiken (s. 31-68).
  • Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, aktör, struktur, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
Instuderingsuppgifter till provet

[wpfilebase tag=file id=335 tpl=download-button /]

Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Uruk, överskott) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Sammanfattning av SvD-artikeln om studieteknik (länk)

Artikeln är skriven av journalisten Maria Jelmini och publicerades i SvD 2022-03-09.
Öppna tester om historia (OBS! testerna stängs på onsdag 9/10)
  • Öppet test i Exam.net – provkod: nkaGee (Du/ni kan göra testet hur många gånger ni vill  och du får resultatet direkt efter du lämnat in testet.)
  • Test om övergången till forntiden och högkulturer (klicka här)
  • Test om källkritik (klicka här)
Videor och slides


 

Första provet i historia 1b höstterminen 2023

Vecka 41 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas.

Saxat från skolverket (länk – klicka här):

(1) Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. (2) Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. (3) Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. (4) Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. (5) Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Hur kommer provet vara konstruerat?
  • Flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor.
  • Två längre fritextfrågor: Den första fritextfrågan kommer handla om förändringsprocesser: vad som driver förändring i historien. Den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden eller antiken används.

Tänk på att detta endast är ett av flera tillfällen att visa dina kunskaper. Gissningsvis kommer du vara säkrare i dina analysera av historien, historiebruket och att bedöma källors värde när vi närmar oss slutet av kursen.

Vad handlar provet om?
  • Kunskaper om tidsperioderna: Förhistorien (inte så mycket), forntiden, antiken och lite medeltid. Exempelvis var och när homo sapiens uppstod och hur hon bland annat skapade högkulturer i Mesopotamien, Egypten, Indus och Kina. Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och Antiken (s. 31-68).
  • Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
Instuderingsuppgifter till provet

[wpfilebase tag=file id=335 tpl=download-button /]

Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom.

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quizar eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Uruk, överskott) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Quizzar om historia (fler tillkommer)
  • Quizz om förhistorien (klicka här)
  • Quizz om övergången till forntiden och högkulturer (klicka här)
  • Quizz om källkritik (klicka här)
  • Öppet test i Exam.net – provkod: Mu9B1u (Du/ni kan göra testet hur många gånger ni vill  och du får resultatet direkt efter du lämnat in testet.)