Etikett: globalisering

Prov om globalisering VT26

Förra terminen sysslade vi med att analysera amerikansk politik ur ett jämförande perspektiv (komparativ politik), vetenskapsteori, hur vetenskap och vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten (fokus på inkapacitering och fascism) och källkritik (Henrik Jönsson vs. SVT och 30 minuter). Det finns skäl att återkomma till flera av de frågorna. Denna termin kommer domineras av olika perspektiv på globalisering. I kursens centrala innehåll står bland annat följande:

”Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld.”

Provet vecka 7 handlar om olika aspekter av globalisering: dess orsaker och konsekvenser. Du ska till exempel kunna dela in globaliseringen i olika faser, från 1500-talet fram till dagens tullkrig mellan USA och världen. Tyngdpunkten ligger på att analysera globaliseringens orsaker och konsekvenser med hjälp av olika teorier om och syn på globalisering (t.ex. Johan Norberg).

Globaliseringens faser (kan delas in på andra sätt)

Begrepp & institutioner (inte sällan förkortningar)

Exempel på centrala begrepp och institutioner när vi analyserar globalisering är: multinationellt företag, överstatliga beslut, mellanstatlig, folkrätt, komparativa fördelar, frihandel, protektionism, tullar, kvoter, WTO, Bretton-Woods, GATT, EU, FN, NATO, Världsbanken, IMF, BNP per capita, HDI med flera.

Provet om globalisering

Förutom tre skrivfrågor (se nedan) kommer provet innehålla frågor som rättas automatiskt. De kommer handla om globaliserings faser utifrån nyckelfaktorerna (ekonomi, innovation och politik), viktiga internationella institutioner som FN, WTO och NATO, begrepp som BNP per capita, HDI, export, komparativa fördelar.

Större fritextfrågor på provet:

Ett par av frågorna kommer begränsas på olika sätt, exempelvis; ”Diskutera den främsta nackdelen med frihandel och ekonomisk globalisering”.

  1. Diskutera globaliseringens för– och nackdelar, med hjälp av debattörer, forskare och statistik. Här ska du referera till kritiker och påhejare av globalisering samt statistik och fakta.
  2. Diskutera orsaker till och hinder för globalisering under historien. I uppgiften ingår att framtiden för internationell handel och politiskt samarbete.
  3. Analysera hur olika aspekter av globalisering (kulturell, politisk, ekonomisk) påverkat och samverkat med varandra.
Texter och material

Johan Norberg: Globalisering i protektionismens tid (2018)

Statistik som du har tillgång till under provet

Prov samhällskunskap 3 – Globalisering och riksdagen

Vecka 20 har vi ett avslutande prov i kursen samhällskunskap 3. Provet handlar om att analysera hur partier i riksdagen förhåller sig till globalisering.  Du ska ha allmän kunskap om alla partier i riksdagen, men du gör en fördjupad analys av 2-3 partier.

  1. Hur ser partierna på globalisering? Vilka globala samhällsfrågor är centrala? (Exempelvis frihandel, migration, miljö, bistånd). Hur har du undersökt partiernas syn på globalisering? (Metod)
  2. Förändring eller kontinuitet? Har partiet förändrat sin syn på till exempel migration eller visar man en kontinuitet i sin syn?
  3. Varför tycker partierna som de gör i globala samhällsfrågor? Är det ideologi som styr? Eller är det väljarna? Händelser som till exempel Rysslands krig mot Ukraina? Ställning i riksdagen? Opinionen? Eller kan man säga att åsikten bara är en del av partiets tradition?
  4. Slutsats: var går skiljelinjerna i de globala samhällsfrågorna i riksdagen? I vilka frågor kan man se en en samsyn i riksdagen?

Till provet får ni ta med er en planering (en A4-sida) till ert svar. Tänk också på att ni ska kunna berätta var ni fått informationen: exempelvis partiets officiella webbplats.

Material

[wpfilebase tag=file id=355 tpl=download-button /]

Länk till SND (klicka här)

Slides om populism

Samhällskunskap 3 läsåret 24-25

 

Kursen samhällskunskap 3 vilar i huvudsak på två ben: vetenskapsteori och globalisering, men inom de större rubrikerna ryms mycket som till exempel amerikansk och svensk politik, källkritik, grekisk filosofi

Delmoment i hela kursen läsåret 2024-2025

Höstterminen
  • Delmoment 1: Det amerikanska presidentvalet: Hur fungerar det amerikanska systemet? Vilka experter kallas in i media för att analysera valet? Hur analyseras valet? Delmomentet testas med ett prov och diskussioner.  Cirka 5-6 veckor (HT24)
  • Delmoment 2a: Vetenskapsteori och vetenskaplig metod- en filosofisk bakgrund och grundläggande vetenskapliga begrepp som till exempel ontologi, epistemologi, deduktion, validitet med flera. Kunskaperna testas i ett mindre prov. (HT24)
  • Delmoment 2b: Framväxten av de moderna samhällsvetenskaperna: enskilda forskare som Durkheim, Popper, Kuhn och forskningsinriktningar som hermeneutik och positivism. (HT24)
Vårterminen 2025
  • Delmoment 2c: Källkritik och den politiska debatten. Vi utgår från Henrik Jönsson program på hans Youtube-kanal om svensk medias bevakning av Trump och SVT-programmet 30 minuters granskning av just Henrik Jönssons mediegranskning. (VT25)
  • Delmoment 3: Globalisering: historia, drivkrafter, teorier. Ni kommer att läsa och höra om olika teoretiska perspektiv på globaliseringen som till exempel Zygmunt Bauman, Arundhati Roy och Johan Norberg.  Veckor: 4-8. Dina kunskaper testas i bland annat ett prov vecka 8 – se nedan. (VT25)
  • Delmoment 4: Undersökning av de svenska riksdagspartiernas syn på ekonomisk, politisk och kulturell globalisering. I undersökningen ska ni använda en hypotetisk-deduktiv metod. Era hypoteser ska kopplas till samhällsvetenskapliga teorier och begrepp. Cirka 5-6 veckor. Ni visar era kunskaper genom att presentera era resultat inför klassen. (VT25)
  • Delmoment 5: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten: begrepp och teorier i debatten om klimatet, brott och straff. Bedömd diskussion. Ca 2-3 veckor. (VT25) 
Övning i källkritik i början av vårterminen 2025 (delmoment 2c)

Globalisering (delmoment 3)

Prov vecka 8 – analys av globaliseringens orsaker och konsekvenser

Du förbereder dig genom att göra och ha koll på:

  • Läsa och bearbeta kapitlet Globalisering (s. 460-491). Du kan bearbeta innehållet genom att helt enkelt jobba med uppgifterna på s. 490-491.
  • Två texter om globalisering: Den globaliseringskritiska rörelsen av Reidar Larsson och Johan Norbergs Globalisering i protektionismens tid.
  • Kunna diskutera olika aspekter av globalisering: ekonomi, politik och kultur.
  • Diskutera ekonomiska teorier och modeller, som till exempel David Ricardos teori om komparativa fördelar.
  • Du ska kunna diskutera globaliseringens för- och nackdelar med med hjälp av debattörer och forskare som Anthony Giddens, Johan Norberg och Arundhati Roy. (En fritextfråga fråga kommer vara på detta tema).
  • Ha koll på begrepp som behövs för att beskriva och analysera globalisering: aktör, struktur, ngo, nationalstat, multi- och transnationella företag.
  • Gör öppna diagnoser/test. Alla diagnoser ligger på Exam.net: sWcbwX

 

Slides och uppgifter från höstterminen 2024 (länk)

Presentation om USA med fokus på politik
Prov 40 – USA:s politiska system

Du förbereder dig genom att göra och ha koll på:

  • Läs de två texterna i kompendium 1 USA:s politiska system: USA – en federation byggd på motsättningar och Ne.se artikel om  statsskick och politik -USA.
  • Titta i Google Classroom vad vi arbetat med: vilka uppgifter ha vi gjort? Vilka frågor har vi diskuterat? Tänk på att fritextfrågorna kommer utgå från det vi arbetat med. Exempel på frågeställningar:  Är det amerikanska politiska systemet demokratiskt?
  • Gör egna begreppslistor och flashcards (utifrån föreläsningar och texter) och låt någon förhöra dig.
  • Gör öppna exam-förhör på fakta och begrepp.
  • Diskutera amerikansk politik hemma och med kompisar.

Samhällskunskap 3 2023-2024

Kursen samhällskunskap 3 vilar i huvudsak på två ben: vetenskapsteori och globalisering. Höstterminen har vi dels ägnat åt vetenskapliga begrepp, modeller och teorier, samt aspekter av globalisering. I kursbeskrivningen står det att fokus ska vara:

”Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.”

Att globalisering är en faktor som får konsekvenser för samhället  och därmed direkt eller indirekt hamnar i samhällsdebattens centrum är självklart. ”The debate now is about the consequences of globalization, not about the reality of globalization […]” för att uttrycka sig med sociologen Anthony Giddens ord.

Prov vecka 51 – analys av globaliseringens orsaker och konsekvenser

Du förbereder dig genom att göra och ha koll på:

  • Läsa och bearbeta kapitlet Globalisering (s. 460-491). Du kan bearbeta innehållet genom att helt enkelt jobba med uppgifterna på s. 490-491.
  • Kunna diskutera olika aspekter av globalisering: ekonomi, politik och kultur.
  • I vårt Google classroom finns också två artiklar som vi arbetat med, dels Stulen mark? från Amnesty International, dels Johan Norbergs Globalisering-protektionismens tid. Båda är viktiga.
  • Diskutera ekonomiska teorier och modeller, som David Ricardos teori om komparativa fördelar.
  • Du ska kunna diskutera globaliseringens för- och nackdelar med med hjälp av debattörer och forskare som Anthony Giddens, Johan Norberg och Arundhati Roy. (En fritextfråga fråga kommer vara på detta tema).
  • Ha koll på begrepp som behövs för att beskriva och analysera globalisering: aktör, struktur, ngo, nationalstat, multi- och transnationella företag.
  • Gör öppna diagnoser/test. Alla diagnoser ligger på Exam.net: kod (7hjxsv) och (6ZPqBt) OBS! Det kommer ytterligare ett öppet test under veckan.
Saxat ur betygskriterierna för samhällskunskap 3

Eleven ger välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.

Du ska alltså bland kunna diskutera olika ståndpunkter i frågor som berör globaliseringens orsaker och framför allt konsekvenser.

Vårterminen 2024 – samhällskunskap 3

Under vårterminen ska vi undersöka hur globaliseringen tolkas och kommuniceras i den svenska politiska och ekonomiska debatten genom att:

  • Analysera hur riksdagens partier debatterar globaliseringens konsekvenser i kammaren via kammarens protokoll (se här).
  • Beskriva och analysera partiers (se här) och andra viktiga aktörers, som till exempel Svenskt näringsliv och LO, syn på och ideologi i den svenska debatten om globaliseringens konsekvenser.
  • Utöver kammarens protokoll och partiernas egna ”policydokument” ska vi åka till riksdagen och lyssna och analysera debatter om globaliseringens konsekvenser. Ett studiebesök  i riksdag är inbokat (29/1 2024)