Studieresa om folkrätt: från Haag till Neuengamme

Under hösten ansökte jag om ett resestipendium från SFUB för att lära mig mer om folkrätten idag och i historien. Jag reste 11 juni och kom tillbaka till Arlanda onsdag 17 juni.

Såhär löd min motivering till SFUB:

Elever möts idag av motstridiga uttalanden i media om folkrätten. I och med krigen i Ukraina och Gaza i kombination med ett nytt säkerhetspolitiskt läge med politiker som öppet går emot internationell rätt, blir diskussioner om folkrätten allt svårare att föra. I mina ämnen (historia, samhällskunskap, religion) ska folkrätten diskuteras. Av de skälen är det viktigt att jag som lärare har breda och djupa kunskaper och kan diskutera frågor om folkmord och brott mot mänskligheten på ett korrekt och nyanserat sätt. Det är vad jag vill uppnå med studieresan.

Google-presentation

Minneskultur

Historikern Tony Judt (1948-2010) menade att minneskulturen har stor betydelse för hur ett samhälle demokratiseras efter diktatur och folkmord. Presentationen om minneskultur och minnesdagar har jag använt i undervisningen om folkmord (historia 2a).

Tidigare studieresor (SFUB)

2010 till Spanien Andalusien (se här).

2015 till Nederländerna och Belgien (se här).

Förarbete

I undervisningen har jag tidigare behandlat rättegångarna mot nazister (se här) och exempelvis FN:s arbete för mänskliga rättigheter. Inför studieresan tog jag del av artiklar och läste en del litteratur:

Mark Klamberg, (2025), Folkmord: Sverige och kampen om ett begrepp, Liberal debatt.

Philip Sands, (2019), Vägen till Nürnberg: en berättelse om familjehemligheter, folkmord och rättvisa (i översättning av Manne Svensson), Albert Bonniers förlag.

Philip Sands, (2025), Londres 38 : en berättelse om Augusto Pinochet, Walther Rauff och rättvisan (i översättning av Manne Svensson), Albert Bonniers förlag.

Webbmaterial

Myndigheten Forum för levande historia har en hel del material om folkrätt, framför allt om folkmord och brott mot mänskligheten under 1900- och 2000-talen. Här är en föreläsning av Ove Bring om folkrätt.

Inger Österdahl, (2020/2019). Folkrättsbrott i svenska domstolar: En våldsam utveckling. https://svjt.se/svjt/2020/170

Filosofiska rummet i P1 (2025-09-13) har ett program med rubriken Om varför frågan om folkmord i Gaza är så laddad. I programmet diskuterar programledaren Cecilia Strömberg Wallin frågan om folkmord med Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Mark Klamberg, professor i folkrätt och Klas-Göran Karlsson professor emeritus i historia.

Besöksmål i kronlogisk ordning

Bilder från studieresan, plus en del annat som statistik finns i presentationen ovan. De två övergripande frågorna jag ville ha svar på var Är varaktig fred möjlig utan rättvisa? och Hur ska jag använda mig av kunskaperna från studieresan i undervisningen? Den förra frågan är kanske omöjlig att besvara på ett säkert sätt, men den senare har jag helt klart fått svar på.

Haag (11-12/6)

1) Fredspalatsets visitors center har en utställning om palatset och folkrättens historia. Palatset rymmer två domstolar: ICJ (Internationella domstolen) och Permanenta skiljedomstolen. Tyvärr lyckades jag inte få en guidning av ICJ. Efter att Sydafrika väckte talan mot Israel 2023 om folkmordsbrott pågår undersökningar vid domstolen. ICJ dömer dock inte individer utan åtalet gäller staten Israel. Folkmord och brott mot mänskligheten tillhör inte domstolens mest förekommande arbetsuppgifter – vanligen handlar arbetet om gränstvister mellan stater (till lands och sjöss) och om internationella avtal hållits.

2) ICMP, International Commission on Missing People. Här fick jag en personlig dragning om organisationens arbete och historia av en av organisationens jurister, vidare fick jag en generös guidning av ICMP:s labb där offers DNA analyseras och matchas mot anhörigas. Att få en över två timmar lång guidning kändes lyxigt och det är inte svårt att se vilken betydelse en identifiering har för enskilda familjer och för att ett samhälle ska kunna gå vidare efter en katastrof (folkmord, krig, naturkatastrof).

3) ICC, International Criminal Court. På ICC fick jag en guidning, tillsammans med en grupp amerikanska juridikstudenter, av den stora rättssalen och en föreläsning av ICC:s åklagare Pubudu Sachithanandan, som berättade om hur arbetsgången för domstolen ser ut och när domstolen kan agera. Exempelvis kan ICC väcka åtal om folkmord, brott mot mänskligheten mot både israeliska politiker och militärer samt mot ledare inom Hamas. Skälet till det är att Palestina ratificerade Romfördraget, som styr ICC, 2015. Israel har inte ratificerat. Av föreläsningen framgick dock att domstolens arbete ofta gick mycket långsamt. Pubudu Sachithanandan berättade att bevisläget ofta är svårt eftersom stater inte sällan motarbetar ICC:s undersökningar. Men till skillnad mot ICJ kan ICC alltså döma individer till verkliga påföljder. I denna stund (sommaren 2026) avtjänar tre personer fängelse efter domar i ICC.

Efter besöket på ICC hade jag hoppats kunna besöka IRMCT, International Residual Mechanism for Criminal Tribunals, som tagit över en del arbetsuppgifter från de tidigare tribunalerna (ICTY & ICTR) som utredde brott mot mänskligheten och folkmord i krigen i forna Jugoslavien och i Rwanda. Tyvärr gick inte det (lite verksamhet för tillfället). Det var en större missräkning än att inte kunna besöka ICJ eftersom de två tribunalerna är mer intressanta ur ett undervisningsperspektiv; tribunalerna utredde och dömde individer som var ansvariga för folkmord och andra typer av folkrättsbrott och deras arbete pekar mer på arvet från Nürnbergrättegångarna och framåt mot ICC.

Köln (12/6)

Avskedsbrev skrivet på cellvägg i Gestapos häkte/fängelse i Köln

I Köln besökte jag (NS-Documentation Center) högkvarteret för Gestapo, som idag rymmer utställningar om nazismen på lokal och regional nivå, och inte minst de bevarade cellerna i källarvåningen. Det som gjorde starkast intryck var fångarnas bevarade inristade meddelanden på cellväggarna. På bakgården hade ungefär 400 människor avrättats under Naziregimen.

Nürnberg (12-15/6)

Nürnberg var viktigt för nazisterna av flera skäl, dels för att det var ett starkt fäste för partiet sett till antalet röster och partimedlemmar, dels för stadens medeltida betydelse och karaktär som var viktig för NSDAP:s propaganda. Det fanns också ett praktiskt skäl till att politiska möten och partidagar hölls i staden: det låg centralt i Tyskland och hade goda järnvägsförbindelser.

Mitt första och självklara mål var museet för Nürnbergrättegångarna (1945-1949). Justitiepalatset har utställningar om rättegångarna efter kriget och vilken betydelse de haft för folkrätten. Museets hjärta är nog ändå rättssal 600 där ökända nazister som Göring och Hess dömdes 1946. Utanför museet och själva Justitiepalatset har man i andra lokaler en tillfällig utställning om de så kallade folkdomstolarna (Volksgerichtshof) i Nazityskland. Historiska filmklipp som visade hur folkdomstolen dömde ”inre fiender” till regimen underströk betydelsen av rättssäkerhet.

Ute vid platsen för NSDAPs partidagar, Zeppelinfeld, har man i det som skulle bli nazistpartiets kongresshall inrymt ett museum, Dokumentationszentrum Reichsparteitagsgelände. Museet som precis har öppnat efter en längre tids renovering har en utställning med titeln Nürnberg und die Reichsparteitage som fokuserar på förhållandet mellan NSDAP och staden. Zeppelinfeld, där NSDAP höll sina partidagar under 1930-talet med storslagna parader och massmöten, ser i dagsläget mest ut som en byggarbetsplats. I Nürnberg har man allt sedan krigslutet 1945 haft svårt att bestämma sig för hur platsen ska användas. Det finns dock informativa skyltar och man får gå relativt fritt i området. Utställningarna gav helt klart en djupare förståelse för partiets propaganda och inte minst dess lockelse. Det finns gott om filmklipp på Youtube från Leni Riefenstahls propagandafilm från 1935 Viljans triumf (se här) – om man vill få en propagandabild av nazisternas partidagar.

Hamburg (15-17/6)

I Hamburg var mitt främsta besöksmål koncentrationslägret Neuengamme där flera av byggnaderna står kvar än idag. Drygt hundratusen människor passerade lägret. Dödligheten var hög (som i alla läger) och ungefär hälften beräknas ha dött till följd av mycket hårda förhållanden (beskrivning av lägret). Den stora utställningen pendlar mellan örnperspektivet (statistik och kartor) och de individuella livsödena, däribland en del skandinaver och några som efter kriget kom till Sverige med de vita bussarna. I en av byggnaderna, SS-garaget, har man en utställning om de ca. 4.500 SS-män och kvinnor som arbetade i Neuengamme eller i något av dess satellitläger (85 st.). Många intressanta frågeställningar: Vad hände med förövarna efter kriget? Dömdes SS-personalen för sina brott? Hur handskas barn och barnbarn till förövarna med sin familjehistoria?

Mitt sista besök var i St. Nikolai minnesplats och museum i centrala Hamburg. Kyrkan som blev bombad under de allierades Operation Gomorrah sommaren 1943 har fått stå kvar som minnesplats för kriget och har förutom en skrämmande hög utkikspunkt också en utställning om Hamburg och kriget och inte minst bombningarna i juli som orsakade en enorm och dödlig eldstorm. Ungefär 35.000 människor dödades och 180.000 skadades. Utställningen är intressant utifrån flera perspektiv, inte minst att bombningarna också gjorde tyskar till offer. Kan tyskarnas oförrätter, som förövare och passiva åskådare, berättiga massiva bombningar av civila mål?

Sammanfattning (skriven på flygplatsen i Hamburg)

Studieresan genom Haag, Köln, Nürnberg och Hamburg gav mig en konkret och fördjupad förståelse av folkrätten, ungefär som jag hade tänkt. Genom möten med ICC, ICMP och historiska platser som Gestapohögkvarteret, rättssal 600 och koncentrationslägret Neuengamme blev sambanden mellan folkmord, rättsprocesser och dagens folkrätt tydligare. Genom resan tycker jag mig se både folkrättens möjligheter och en del av dess begränsningar. Jag har fått rikligt med material till undervisningen. Förutsättningarna för den ursprungliga målsättningen (att kunna undervisa mer nyanserat om folkrätt, ansvar och rättvisa) har förbättrats.

Hur jobba vidare?

Även nationella domstolar dömer i internationella mål. I Sverige och Stockholms tingsrätt dömdes Claver Berinkindi 2016 för bland annat folkmord i Rwanda 1994. Förra året, 2025, fastställde Svea hovrätt domen mot IS-kvinnan, Lina Ishaq från Halmstad, för folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse. Hon får 12 års fängelse.

Att träffa, tillsammans med elever, poliser och åklagare i Sverige som jobbar med internationella brott (folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser) kan vara ett sätt att fördjupa mina och elevernas kunskaper. Som av händelse har Sveriges museum om Förintelsen en ny utställning i höst (2026) som heter Rättegångarna – om rättvisan efter Förintelsen.

P.S. Svt play har sedan 2025 en tysk dramaserie, Tyska huset, i sex delar som just handlar om rättegångarna mot naziförbrytare och hur man som individ och samhälle handskas med sitt förflutna (se här). Vet inte hur länge serien finns tillgänglig – så passa på.

Prov om globalisering VT26

Förra terminen sysslade vi med att analysera amerikansk politik ur ett jämförande perspektiv (komparativ politik), vetenskapsteori, hur vetenskap och vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten (fokus på inkapacitering och fascism) och källkritik (Henrik Jönsson vs. SVT och 30 minuter). Det finns skäl att återkomma till flera av de frågorna. Denna termin kommer domineras av olika perspektiv på globalisering. I kursens centrala innehåll står bland annat följande:

”Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld.”

Provet vecka 7 handlar om olika aspekter av globalisering: dess orsaker och konsekvenser. Du ska till exempel kunna dela in globaliseringen i olika faser, från 1500-talet fram till dagens tullkrig mellan USA och världen. Tyngdpunkten ligger på att analysera globaliseringens orsaker och konsekvenser med hjälp av olika teorier om och syn på globalisering (t.ex. Johan Norberg).

Globaliseringens faser (kan delas in på andra sätt)

Begrepp & institutioner (inte sällan förkortningar)

Exempel på centrala begrepp och institutioner när vi analyserar globalisering är: multinationellt företag, överstatliga beslut, mellanstatlig, folkrätt, komparativa fördelar, frihandel, protektionism, tullar, kvoter, WTO, Bretton-Woods, GATT, EU, FN, NATO, Världsbanken, IMF, BNP per capita, HDI med flera.

Provet om globalisering

Förutom tre skrivfrågor (se nedan) kommer provet innehålla frågor som rättas automatiskt. De kommer handla om globaliserings faser utifrån nyckelfaktorerna (ekonomi, innovation och politik), viktiga internationella institutioner som FN, WTO och NATO, begrepp som BNP per capita, HDI, export, komparativa fördelar.

Större fritextfrågor på provet:

Ett par av frågorna kommer begränsas på olika sätt, exempelvis; ”Diskutera den främsta nackdelen med frihandel och ekonomisk globalisering”.

Diskutera globaliseringens för– och nackdelar, med hjälp av debattörer, forskare och statistik. Här ska du referera till kritiker och påhejare av globalisering samt statistik och fakta.
Diskutera orsaker till och hinder för globalisering under historien. I uppgiften ingår att förutspå framtiden för internationell handel och politiskt samarbete.
Analysera hur olika aspekter av globalisering (kulturell, politisk, ekonomisk) påverkat och samverkat med varandra.

Studietips

Läs de centrala texterna om globalisering utifrån fritextfrågorna ovan. Vilka är Norbergs och globaliseringskritikernas argument? Skriv ned dem och diskutera dem.
Gå igenom den statistiken som du kommer att ha tillgång till under provet. Förstå diagram och tabeller. Vilken statistik tror du att exempelvis Walden Bello och Johan Norberg skulle använda som stöd för sina idéer och teser?
Gör strukturer i form av tankekartor eller punktlistor för alla fritextfrågorna. Diskutera gärna din struktur med någon.
Gör de öppna testerna nedan i Exam.net.

Öppna tester inför provet

Instruktion: kopiera provkoden och tryck på länken. Det kommer finnas två olika quizzar.

Exam.net: Sa85ZX (begrepp mm), CxCseb (begrepp, teorier, statistik)

Texter och material

Johan Norberg: Globalisering i protektionismens tid (2018)

Statistik som du har tillgång till under provet

Användbara databaser på nätet – samhällskunskap

Jag har tidigare samlat en del, i mitt tycke, användbara historiska databaser och källor på nätet, varav jag använt flera i undervisningen i ämnet historia. Här tänkte jag samla mer samtida och aktuella databaser och resurser, som man kan ha nytta av i ämnen som samhällskunskap, internationella relationer, religion och geografi. Fokus ligger på bearbetad statistik. Ni får själva avgöra om webbsidornas databaser är trovärdiga. Jag har lite snabbt och kanske oreflekterat satt rubriker för vägledning.

Internationell statistik om politik, ekonomi, levnadsförhållanden mm

Eurostats har statistik om mycket, till exempel huspriser i Europa och jämförande kriminalstatistik: klicka här.

Gapminder, Hans Roslings projekt med framför allt statistik om levnadsförhållanden i världen: klicka här.

Flight radar: visar alla flygplan som är luften (det finns fler liknande) klicka här.

Marine Traffic: visar alla fartygs positioner (utom möjligen den ryska skuggflottan?) klicka här.

Our World in Data, innehåller mängder av statistik om det mesta som går att mäta: handel, medellivslängd. Klicka här.

Världsbankens statistikdatabas: klicka här.

Statistik och fakta om krig och folkmord

Genocide watch (time streams), något svårmanövrerad webbsida men mycket användbart material om folkmord, klicka här. Genocide watch är en fristående NGO.

Uppsala Conflict Data Program: klicka här Databasen innehåller fakta om konflikter i världen. UCDP är kopplat till Uppsala universitet och institutionen för Freds- och konfliktforskning.

Statistik och fakta om demokrati, mänskliga rättigheter mm

Our World in Data visar the Economists årliga demokrati-index: klicka här.

(RSF) Reportar utan gränsers pressfrihetsindex: klicka här. Här är den mer internationella webbsidan, Reporters Without Borders och deras mer lättanvändliga statistik: klicka här.

V-Dem.net har rapporter och statistik om demokrati: klicka här. V-Dem är kopplat till den statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet.

Statistik om religion och värderingar

Pew Research Center har mycket statistik (ofta i form av interaktiva tematiska kartor) om religion och värderingar i världen, klicka här.

World Values Survey, en (ständigt) pågående undersökning om värderingar i världen: klicka här. Här är en direktlänk till ”kultur-kartan”.

Statistik och fakta om klimat och miljö

EU:s klimatportal Copernicus Climate Change Service (C3S): klicka här.

IPCC:s (FN) rapporter: klicka här.

Svensk statistik

(BRÅ) Brottsförebyggande rådet är den centrala platsen för svensk kriminalstatistik: klicka här.

(SND) Svenska nationell datatjänst, en databas med valmanifest från alla riksdagspartier sedan 1897: klicka här.

(SCB) Statistikmyndigheten SCB: klicka här.

Valmyndighetens webbsida med statistik om svenska val (riksdagen, regioner, kommuner) från 2002: Klicka här.

Begrepp inom filosofin och samhällsvetenskaperna

Begrepp från filosofins och vetenskapen värld: klicka här.

Samhällskunskap 3 – prov

Vecka 50 (onsdag) har ni prov i samhällskunskap 3 och delmomentet om vetenskapsteori, samhällsdebatten om inkapacitering och källkritik.

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till samhällsfrågor och en förståelse av det vetenskapliga arbetet med samhällsfrågor.

Källor till kunskap om vetenskapsteori

Kapitlet i Kaos och kosmos som heter just vetenskapsteori (s. 71-111).

Öppna exam.net-tester

Exam.net: 6Q2C6V (om vetenskapliga begrepp mm)

Arbetsuppgifter inför provet

Jobba med uppgifter om vetenskapsteori. Uppgifterna finns i boken Kaos och kosmos.

Läs och analysera fyra texter om inkapacitering (två lektioner). Uppgifter och texter finns i Google Classroom. Här är en miniföreläsning på temat från kriminologiska institutionen på SU (klicka här)

Fyra texter om inkapacitering

Inkapacitering – den slutgiltiga lösningen? Av Henrik Tham i Tidskrift för kriminalvård (2023).
Sammanfattning av rapport från BRÅ (2024).
Inkapacitering är straffrättens framtid, en krönika av Johannes Norrman på tankesmedjan Oikos webbplats (2023).
Att skicka barn till fängelse löser inte problemet, krönika av Veronica Palm på tankesmedjan Dagens Arena (2023)

Arbeta med uppgifter om källkritik. Se nedan.

Två skrivuppgifter på provet

Diskutera hur teorin (inkapacitering) att fängelsestraff minskar brottslighet, helt enkelt genom hålla aktiva brottslingar bakom lås och bom, används i samhällsdebatten. Material till uppgiften: Fyra texter om inkapacitering. Du behöver förhålla dig till de texterna i ditt svar, men får självklart också referera till andra källor som till exempel miniföreläsningen från SU (se ovan).
Din sammanfattande analys av Anders Holmberg och programmet 30 minuter: Är programmets kritik av Henrik Jönsson relevant och trovärdig? Bidrar 30 minuter till ett mer demokratiskt samhälle? Bidrar Henrik Jönssons mediekanaler till ett mer demokratiskt samhälle?

Slides

Prov – komparativ politik med fokus på USA

Det första delmomentet i samhällskunskap 3 handlar om det politiska systemet i USA. Hur fungerar det amerikanska politiska systemet? Är Maga-rörelsen och Trump ett hot mot demokratin i USA? Är Trump fascist, högerpopulist eller saknar han helt ideologi?

Delmoment 1 i kursen Samhällskunskap 3: Det amerikanska politiska systemet: Hur fungerar det amerikanska systemet? Prov och inlämning måndag vecka 42. (HT25)

Material: filmer, presentationer och texter

Texter till delmomentet

Kompendium 1 (länk)

Artikel om viktiga valdebatter (länk)

Artikel om Trumps retorik (länk)

Sammanfattande text om populism (länk)

Instuderingsuppgifter

Laddar in …

Tar det för länge?

Ladda om dokument

Öppna i ny flik

Download [98.32 KB]

Filmer om partierna – bra men på engelska, från en amerikansk nyhetskanal (Länk till alla deras filmer)

Demokraterna

Film om det republikanska partiet

Film på urplay (länk till filmen) som är obligatoriskt innehåll

Film från UR om populism (intervju med exempelvis Cas Mudde)

Presentation som använts i undervisningen

Populism och fascism (finns i också Classroom)

Fascism

Intressanta dokumentärer och klipp på Svtplay

Dox: Roger Stone och det amerikanska upproret (se här)

Dokument utifrån: Trump, rösträkningen och advokaterna (se här)

Kort klipp om Charlie Kirk och hur mordet lett till debatt (se här)

Fritextfrågor

Fritextfrågorna (2 stycken) kommer att utgå från USA och att ni i analysen jämför USA med andra politiska system och länder. Frågorna kommer att utgå från dem nedan:

Diskutera orsaker till att USA är politisk polariserat. Jämför med Sverige. Är eller riskerar Sverige att bli lika politiskt polariserat?
Diskutera fördelar och nackdelar med det amerikanska politiska systemet jämfört med andra demokratiska stater.
Ta ställning till påståendet: Trump är en auktoritär politiker utan ideologisk grund – annat än personlig makt.
Vilken formell (och informell) makt har USA:s president jämfört med andra republiker där statschefen är vald i demokratiska val.

Instuderingsuppgifter och annat material

För komma till instuderingsuppgifterna, klicka här. Ni hittar dem förstås också i ert Classroom.

Öppna test i Exam.net (OBS! testerna stängs söndag morgon 8:00)

Öppet test nr 1: Exam.net provkod: EBBVhq

Öppet test nr 2: Exam.net provkod: HpBFYa

Prov samhällskunskap 3 – Globalisering och riksdagen

Vecka 20 har vi ett avslutande prov i kursen samhällskunskap 3. Provet handlar om att analysera hur partier i riksdagen förhåller sig till globalisering. Du ska ha allmän kunskap om alla partier i riksdagen, men du gör en fördjupad analys av 2-3 partier.

Hur ser partierna på globalisering? Vilka globala samhällsfrågor är centrala? (Exempelvis frihandel, migration, miljö, bistånd). Hur har du undersökt partiernas syn på globalisering? (Metod)
Förändring eller kontinuitet? Har partiet förändrat sin syn på till exempel migration eller visar man en kontinuitet i sin syn?
Varför tycker partierna som de gör i globala samhällsfrågor? Är det ideologi som styr? Eller är det väljarna? Händelser som till exempel Rysslands krig mot Ukraina? Ställning i riksdagen? Opinionen? Eller kan man säga att åsikten bara är en del av partiets tradition?
Slutsats: var går skiljelinjerna i de globala samhällsfrågorna i riksdagen? I vilka frågor kan man se en en samsyn i riksdagen?

Till provet får ni ta med er en planering (en A4-sida) till ert svar. Tänk också på att ni ska kunna berätta var ni fått informationen: exempelvis partiets officiella webbplats.

Material

[wpfilebase tag=file id=355 tpl=download-button /]

Länk till SND (klicka här)

Slides om populism

Samhällskunskap 3 läsåret 24-25

Kursen samhällskunskap 3 vilar i huvudsak på två ben: vetenskapsteori och globalisering, men inom de större rubrikerna ryms mycket som till exempel amerikansk och svensk politik, källkritik, grekisk filosofi

Delmoment i hela kursen läsåret 2024-2025

Höstterminen

Delmoment 1: Det amerikanska presidentvalet: Hur fungerar det amerikanska systemet? Vilka experter kallas in i media för att analysera valet? Hur analyseras valet? Delmomentet testas med ett prov och diskussioner. Cirka 5-6 veckor (HT24)
Delmoment 2a: Vetenskapsteori och vetenskaplig metod- en filosofisk bakgrund och grundläggande vetenskapliga begrepp som till exempel ontologi, epistemologi, deduktion, validitet med flera. Kunskaperna testas i ett mindre prov. (HT24)
Delmoment 2b: Framväxten av de moderna samhällsvetenskaperna: enskilda forskare som Durkheim, Popper, Kuhn och forskningsinriktningar som hermeneutik och positivism. (HT24)

Vårterminen 2025

Delmoment 2c: Källkritik och den politiska debatten. Vi utgår från Henrik Jönsson program på hans Youtube-kanal om svensk medias bevakning av Trump och SVT-programmet 30 minuters granskning av just Henrik Jönssons mediegranskning. (VT25)
Delmoment 3: Globalisering: historia, drivkrafter, teorier. Ni kommer att läsa och höra om olika teoretiska perspektiv på globaliseringen som till exempel Zygmunt Bauman, Arundhati Roy och Johan Norberg. Veckor: 4-8. Dina kunskaper testas i bland annat ett prov vecka 8 – se nedan. (VT25)
Delmoment 4: Undersökning av de svenska riksdagspartiernas syn på ekonomisk, politisk och kulturell globalisering. I undersökningen ska ni använda en hypotetisk-deduktiv metod. Era hypoteser ska kopplas till samhällsvetenskapliga teorier och begrepp. Cirka 5-6 veckor. Ni visar era kunskaper genom att presentera era resultat inför klassen. (VT25)
Delmoment 5: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten: begrepp och teorier i debatten om klimatet, brott och straff. Bedömd diskussion. Ca 2-3 veckor. (VT25)

Övning i källkritik i början av vårterminen 2025 (delmoment 2c)

Globalisering (delmoment 3)

Prov vecka 8 – analys av globaliseringens orsaker och konsekvenser

Du förbereder dig genom att göra och ha koll på:

Läsa och bearbeta kapitlet Globalisering (s. 460-491). Du kan bearbeta innehållet genom att helt enkelt jobba med uppgifterna på s. 490-491.
Två texter om globalisering: Den globaliseringskritiska rörelsen av Reidar Larsson och Johan Norbergs Globalisering i protektionismens tid.
Kunna diskutera olika aspekter av globalisering: ekonomi, politik och kultur.
Diskutera ekonomiska teorier och modeller, som till exempel David Ricardos teori om komparativa fördelar.
Du ska kunna diskutera globaliseringens för- och nackdelar med med hjälp av debattörer och forskare som Anthony Giddens, Johan Norberg och Arundhati Roy. (En fritextfråga fråga kommer vara på detta tema).
Ha koll på begrepp som behövs för att beskriva och analysera globalisering: aktör, struktur, ngo, nationalstat, multi- och transnationella företag.
Gör öppna diagnoser/test. Alla diagnoser ligger på Exam.net: sWcbwX

Slides och uppgifter från höstterminen 2024 (länk)

Presentation om USA med fokus på politik

Prov 40 – USA:s politiska system

Du förbereder dig genom att göra och ha koll på:

Läs de två texterna i kompendium 1 USA:s politiska system: USA – en federation byggd på motsättningar och Ne.se artikel om statsskick och politik -USA.
Titta i Google Classroom vad vi arbetat med: vilka uppgifter ha vi gjort? Vilka frågor har vi diskuterat? Tänk på att fritextfrågorna kommer utgå från det vi arbetat med. Exempel på frågeställningar: Är det amerikanska politiska systemet demokratiskt?
Gör egna begreppslistor och flashcards (utifrån föreläsningar och texter) och låt någon förhöra dig.
Gör öppna exam-förhör på fakta och begrepp.
Diskutera amerikansk politik hemma och med kompisar.

Vetenskaplig teori och metod

Efter att vi studerat amerikansk politik och använt oss av komparativ metod för att skarpare se konturerna av USA:s politiska system fortsätter vi med att fördjupa oss i vetenskaplig teori, metod och traditioner. På fredag vecka 49 kommer vi ha ett prov som mest sätter fokus på kunskaper om vetenskapliga teorier och metoder.

Centralt innehåll i delmomentet

Introduktion av vetenskapsteori.
Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.
Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor.
Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system.

Testet vecka 49

Flervalsfrågor som testar dina kunskaper om begrepp och fakta vad gäller vetenskapsteori
Du kommer dessutom att analysera en undersökning med hjälp av dina kunskaper om vetenskaplig teori och metod (fritextfråga)
Du kommer också att analysera en eller ett par källors trovärdighet (fritextfråga)

Källor till kunskap om vetenskaplig teori och metod

Kaos och kosmos – delkapitlet om källkritik s. 61-63, kapitlet om vetenskapsteori s. 70-97, 102-107. Mest fokus på samhällsvetenskaplig teori och metod.

Slides som använts i undervisningen

Öppna test som du kan göra hur många gånger som helst

Exam: 4kesLH (Tips, kopiera koden och klicka på länken till Exam)

Videor om källkritik på nätet

Falska nyheter – Hotet mot EU: Nyheter att se upp med

Falska nyheter – Hotet mot EU: Så sprids lögnerna

Falska nyheter – Hotet mot EU: Hårdvinklat eller falskt?

Prov – USA:s politiska system vecka 40

Det första delmomentet i samhällskunskap 3 handlar om det politiska systemet i USA. I november håller landet ett presidentval som följs nervöst av världen. Kommer USA fortsätta att vara en demokrati om Donald Trump vinner valet? Hur påverkar valet Sverige och världen? Men, framför allt, hur fungerar det amerikanska politiska systemet?

Delmoment 1 i kursen Samhällskunskap 3: Det amerikanska politiska systemet: Hur fungerar det amerikanska systemet? Vilka experter kallas in i media för att analysera valet? Prov och inlämning vecka 40. Cirka 5-6 veckor (HT24)

Material: filmer, presentationer och texter

Texter till delmomentet

Kompendium 1 (länk)

Artikel om viktiga valdebatter (länk)

Instuderingsuppgifter

[wpfilebase tag=file id=350 tpl=download-button /]

Filmer om partierna – bra men på engelska, från en amerikansk nyhetskanal (Länk till alla deras filmer)

Demokraterna

Film om det republikanska partiet

Film på urplay (länk till filmen) som är obligatoriskt innehåll

Presentation som använts i undervisningen

Intressanta dokumentärer på Svtplay

Dokument utifrån: Trump och lögnen som vapen (del 1) och (del 2)

Dox: Roger Stone och det amerikanska upproret (se här)

Dokumentärserien: Extremisternas USA (se här)

Öppna test i Exam.net (OBS! testerna stängs onsdag 2/10 kl 11:05)

Öppet test nr 1: Exam.net provkod: MCYXiM

Öppet test nr 2: Exam.net provkod: TXacqo

Samhällskunskap 3 2023-2024

Kursen samhällskunskap 3 vilar i huvudsak på två ben: vetenskapsteori och globalisering. Höstterminen har vi dels ägnat åt vetenskapliga begrepp, modeller och teorier, samt aspekter av globalisering. I kursbeskrivningen står det att fokus ska vara:

”Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.”

Att globalisering är en faktor som får konsekvenser för samhället och därmed direkt eller indirekt hamnar i samhällsdebattens centrum är självklart. ”The debate now is about the consequences of globalization, not about the reality of globalization […]” för att uttrycka sig med sociologen Anthony Giddens ord.

Prov vecka 51 – analys av globaliseringens orsaker och konsekvenser

Du förbereder dig genom att göra och ha koll på:

Läsa och bearbeta kapitlet Globalisering (s. 460-491). Du kan bearbeta innehållet genom att helt enkelt jobba med uppgifterna på s. 490-491.
Kunna diskutera olika aspekter av globalisering: ekonomi, politik och kultur.
I vårt Google classroom finns också två artiklar som vi arbetat med, dels Stulen mark? från Amnesty International, dels Johan Norbergs Globalisering-protektionismens tid. Båda är viktiga.
Diskutera ekonomiska teorier och modeller, som David Ricardos teori om komparativa fördelar.
Du ska kunna diskutera globaliseringens för- och nackdelar med med hjälp av debattörer och forskare som Anthony Giddens, Johan Norberg och Arundhati Roy. (En fritextfråga fråga kommer vara på detta tema).
Ha koll på begrepp som behövs för att beskriva och analysera globalisering: aktör, struktur, ngo, nationalstat, multi- och transnationella företag.
Gör öppna diagnoser/test. Alla diagnoser ligger på Exam.net: kod (7hjxsv) och (6ZPqBt) OBS! Det kommer ytterligare ett öppet test under veckan.

Saxat ur betygskriterierna för samhällskunskap 3

Eleven ger välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.

Du ska alltså bland kunna diskutera olika ståndpunkter i frågor som berör globaliseringens orsaker och framför allt konsekvenser.

Vårterminen 2024 – samhällskunskap 3

Under vårterminen ska vi undersöka hur globaliseringen tolkas och kommuniceras i den svenska politiska och ekonomiska debatten genom att:

Analysera hur riksdagens partier debatterar globaliseringens konsekvenser i kammaren via kammarens protokoll (se här).
Beskriva och analysera partiers (se här) och andra viktiga aktörers, som till exempel Svenskt näringsliv och LO, syn på och ideologi i den svenska debatten om globaliseringens konsekvenser.
Utöver kammarens protokoll och partiernas egna ”policydokument” ska vi åka till riksdagen och lyssna och analysera debatter om globaliseringens konsekvenser. Ett studiebesök i riksdag är inbokat (29/1 2024)