Prov om globalisering VT26

Förra terminen sysslade vi med att analysera amerikansk politik ur ett jämförande perspektiv (komparativ politik), vetenskapsteori, hur vetenskap och vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten (fokus på inkapacitering och fascism) och källkritik (Henrik Jönsson vs. SVT och 30 minuter). Det finns skäl att återkomma till flera av de frågorna. Denna termin kommer domineras av olika perspektiv på globalisering. I kursens centrala innehåll står bland annat följande:

”Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld.”

Provet vecka 7 handlar om olika aspekter av globalisering: dess orsaker och konsekvenser. Du ska till exempel kunna dela in globaliseringen i olika faser, från 1500-talet fram till dagens tullkrig mellan USA och världen. Tyngdpunkten ligger på att analysera globaliseringens orsaker och konsekvenser med hjälp av olika teorier om och syn på globalisering (t.ex. Johan Norberg).

Globaliseringens faser (kan delas in på andra sätt)

Begrepp & institutioner (inte sällan förkortningar)

Exempel på centrala begrepp och institutioner när vi analyserar globalisering är: multinationellt företag, överstatliga beslut, mellanstatlig, folkrätt, komparativa fördelar, frihandel, protektionism, tullar, kvoter, WTO, Bretton-Woods, GATT, EU, FN, NATO, Världsbanken, IMF, BNP per capita, HDI med flera.

Provet om globalisering

Förutom tre skrivfrågor (se nedan) kommer provet innehålla frågor som rättas automatiskt. De kommer handla om globaliserings faser utifrån nyckelfaktorerna (ekonomi, innovation och politik), viktiga internationella institutioner som FN, WTO och NATO, begrepp som BNP per capita, HDI, export, komparativa fördelar.

Större fritextfrågor på provet:

Ett par av frågorna kommer begränsas på olika sätt, exempelvis; ”Diskutera den främsta nackdelen med frihandel och ekonomisk globalisering”.

Diskutera globaliseringens för– och nackdelar, med hjälp av debattörer, forskare och statistik. Här ska du referera till kritiker och påhejare av globalisering samt statistik och fakta.
Diskutera orsaker till och hinder för globalisering under historien. I uppgiften ingår att framtiden för internationell handel och politiskt samarbete.
Analysera hur olika aspekter av globalisering (kulturell, politisk, ekonomisk) påverkat och samverkat med varandra.

Texter och material

Johan Norberg: Globalisering i protektionismens tid (2018)

Statistik som du har tillgång till under provet

Användbara databaser på nätet – samhällskunskap

Jag har tidigare samlat en del, i mitt tycke, användbara historiska databaser och källor på nätet, varav jag använt flera i undervisningen i ämnet historia. Här tänkte jag samla mer samtida och aktuella databaser och resurser, som man kan ha nytta av i ämnen som samhällskunskap, internationella relationer, religion och geografi. Fokus ligger på bearbetad statistik. Ni får själva avgöra om webbsidornas databaser är trovärdiga. Jag har lite snabbt och kanske oreflekterat satt rubriker för vägledning.

Internationell statistik om politik, ekonomi, levnadsförhållanden mm

Eurostats har statistik om mycket, till exempel huspriser i Europa och jämförande kriminalstatistik: klicka här.

Gapminder, Hans Roslings projekt med framför allt statistik om levnadsförhållanden i världen: klicka här.

Flight radar: visar alla flygplan som är luften (det finns fler liknande) klicka här.

Marine Traffic: visar alla fartygs positioner (utom möjligen den ryska skuggflottan?) klicka här.

Our World in Data, innehåller mängder av statistik om det mesta som går att mäta: handel, medellivslängd. Klicka här.

Världsbankens statistikdatabas: klicka här.

Statistik och fakta om krig och folkmord

Genocide watch (time streams), något svårmanövrerad webbsida men mycket användbart material om folkmord, klicka här. Genocide watch är en fristående NGO.

Uppsala Conflict Data Program: klicka här Databasen innehåller fakta om konflikter i världen. UCDP är kopplat till Uppsala universitet och institutionen för Freds- och konfliktforskning.

Statistik och fakta om demokrati, mänskliga rättigheter mm

Our World in Data visar the Economists årliga demokrati-index: klicka här.

(RSF) Reportar utan gränsers pressfrihetsindex: klicka här. Här är den mer internationella webbsidan, Reporters Without Borders och deras mer lättanvändliga statistik: klicka här.

V-Dem.net har rapporter och statistik om demokrati: klicka här. V-Dem är kopplat till den statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet.

Statistik om religion och värderingar

Pew Research Center har mycket statistik (ofta i form av interaktiva tematiska kartor) om religion och värderingar i världen, klicka här.

World Values Survey, en (ständigt) pågående undersökning om värderingar i världen: klicka här. Här är en direktlänk till ”kultur-kartan”.

Statistik och fakta om klimat och miljö

EU:s klimatportal Copernicus Climate Change Service (C3S): klicka här.

IPCC:s (FN) rapporter: klicka här.

Svensk statistik

(BRÅ) Brottsförebyggande rådet är den centrala platsen för svensk kriminalstatistik: klicka här.

(SND) Svenska nationell datatjänst, en databas med valmanifest från alla riksdagspartier sedan 1897: klicka här.

(SCB) Statistikmyndigheten SCB: klicka här.

Valmyndighetens webbsida med statistik om svenska val (riksdagen, regioner, kommuner) från 2002: Klicka här.

Begrepp inom filosofin och samhällsvetenskaperna

Begrepp från filosofins och vetenskapen värld: klicka här.

Samhällskunskap 3 – prov

Vecka 50 (onsdag) har ni prov i samhällskunskap 3 och delmomentet om vetenskapsteori, samhällsdebatten om inkapacitering och källkritik.

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till samhällsfrågor och en förståelse av det vetenskapliga arbetet med samhällsfrågor.

Källor till kunskap om vetenskapsteori

Kapitlet i Kaos och kosmos som heter just vetenskapsteori (s. 71-111).

Öppna exam.net-tester

Exam.net: 6Q2C6V (om vetenskapliga begrepp mm)

Arbetsuppgifter inför provet

Jobba med uppgifter om vetenskapsteori. Uppgifterna finns i boken Kaos och kosmos.

Läs och analysera fyra texter om inkapacitering (två lektioner). Uppgifter och texter finns i Google Classroom. Här är en miniföreläsning på temat från kriminologiska institutionen på SU (klicka här)

Fyra texter om inkapacitering

Inkapacitering – den slutgiltiga lösningen? Av Henrik Tham i Tidskrift för kriminalvård (2023).
Sammanfattning av rapport från BRÅ (2024).
Inkapacitering är straffrättens framtid, en krönika av Johannes Norrman på tankesmedjan Oikos webbplats (2023).
Att skicka barn till fängelse löser inte problemet, krönika av Veronica Palm på tankesmedjan Dagens Arena (2023)

Arbeta med uppgifter om källkritik. Se nedan.

Två skrivuppgifter på provet

Diskutera hur teorin (inkapacitering) att fängelsestraff minskar brottslighet, helt enkelt genom hålla aktiva brottslingar bakom lås och bom, används i samhällsdebatten. Material till uppgiften: Fyra texter om inkapacitering. Du behöver förhålla dig till de texterna i ditt svar, men får självklart också referera till andra källor som till exempel miniföreläsningen från SU (se ovan).
Din sammanfattande analys av Anders Holmberg och programmet 30 minuter: Är programmets kritik av Henrik Jönsson relevant och trovärdig? Bidrar 30 minuter till ett mer demokratiskt samhälle? Bidrar Henrik Jönssons mediekanaler till ett mer demokratiskt samhälle?

Slides

Prov – komparativ politik med fokus på USA

Det första delmomentet i samhällskunskap 3 handlar om det politiska systemet i USA. Hur fungerar det amerikanska politiska systemet? Är Maga-rörelsen och Trump ett hot mot demokratin i USA? Är Trump fascist, högerpopulist eller saknar han helt ideologi?

Delmoment 1 i kursen Samhällskunskap 3: Det amerikanska politiska systemet: Hur fungerar det amerikanska systemet? Prov och inlämning måndag vecka 42. (HT25)

Material: filmer, presentationer och texter

Texter till delmomentet

Kompendium 1 (länk)

Artikel om viktiga valdebatter (länk)

Artikel om Trumps retorik (länk)

Sammanfattande text om populism (länk)

Instuderingsuppgifter

Laddar in …

Tar det för länge?

Ladda om dokument

Öppna i ny flik

Download

Filmer om partierna – bra men på engelska, från en amerikansk nyhetskanal (Länk till alla deras filmer)

Demokraterna

Film om det republikanska partiet

Film på urplay (länk till filmen) som är obligatoriskt innehåll

Film från UR om populism (intervju med exempelvis Cas Mudde)

Presentation som använts i undervisningen

Populism och fascism (finns i också Classroom)

Fascism

Intressanta dokumentärer och klipp på Svtplay

Dox: Roger Stone och det amerikanska upproret (se här)

Dokument utifrån: Trump, rösträkningen och advokaterna (se här)

Kort klipp om Charlie Kirk och hur mordet lett till debatt (se här)

Fritextfrågor

Fritextfrågorna (2 stycken) kommer att utgå från USA och att ni i analysen jämför USA med andra politiska system och länder. Frågorna kommer att utgå från dem nedan:

Diskutera orsaker till att USA är politisk polariserat. Jämför med Sverige. Är eller riskerar Sverige att bli lika politiskt polariserat?
Diskutera fördelar och nackdelar med det amerikanska politiska systemet jämfört med andra demokratiska stater.
Ta ställning till påståendet: Trump är en auktoritär politiker utan ideologisk grund – annat än personlig makt.
Vilken formell (och informell) makt har USA:s president jämfört med andra republiker där statschefen är vald i demokratiska val.

Instuderingsuppgifter och annat material

För komma till instuderingsuppgifterna, klicka här. Ni hittar dem förstås också i ert Classroom.

Öppna test i Exam.net (OBS! testerna stängs söndag morgon 8:00)

Öppet test nr 1: Exam.net provkod: EBBVhq

Öppet test nr 2: Exam.net provkod: HpBFYa

Prov samhällskunskap 3 – Globalisering och riksdagen

Vecka 20 har vi ett avslutande prov i kursen samhällskunskap 3. Provet handlar om att analysera hur partier i riksdagen förhåller sig till globalisering. Du ska ha allmän kunskap om alla partier i riksdagen, men du gör en fördjupad analys av 2-3 partier.

Hur ser partierna på globalisering? Vilka globala samhällsfrågor är centrala? (Exempelvis frihandel, migration, miljö, bistånd). Hur har du undersökt partiernas syn på globalisering? (Metod)
Förändring eller kontinuitet? Har partiet förändrat sin syn på till exempel migration eller visar man en kontinuitet i sin syn?
Varför tycker partierna som de gör i globala samhällsfrågor? Är det ideologi som styr? Eller är det väljarna? Händelser som till exempel Rysslands krig mot Ukraina? Ställning i riksdagen? Opinionen? Eller kan man säga att åsikten bara är en del av partiets tradition?
Slutsats: var går skiljelinjerna i de globala samhällsfrågorna i riksdagen? I vilka frågor kan man se en en samsyn i riksdagen?

Till provet får ni ta med er en planering (en A4-sida) till ert svar. Tänk också på att ni ska kunna berätta var ni fått informationen: exempelvis partiets officiella webbplats.

Material

[wpfilebase tag=file id=355 tpl=download-button /]

Länk till SND (klicka här)

Slides om populism

Samhällskunskap 3 läsåret 24-25

Kursen samhällskunskap 3 vilar i huvudsak på två ben: vetenskapsteori och globalisering, men inom de större rubrikerna ryms mycket som till exempel amerikansk och svensk politik, källkritik, grekisk filosofi

Delmoment i hela kursen läsåret 2024-2025

Höstterminen

Delmoment 1: Det amerikanska presidentvalet: Hur fungerar det amerikanska systemet? Vilka experter kallas in i media för att analysera valet? Hur analyseras valet? Delmomentet testas med ett prov och diskussioner. Cirka 5-6 veckor (HT24)
Delmoment 2a: Vetenskapsteori och vetenskaplig metod- en filosofisk bakgrund och grundläggande vetenskapliga begrepp som till exempel ontologi, epistemologi, deduktion, validitet med flera. Kunskaperna testas i ett mindre prov. (HT24)
Delmoment 2b: Framväxten av de moderna samhällsvetenskaperna: enskilda forskare som Durkheim, Popper, Kuhn och forskningsinriktningar som hermeneutik och positivism. (HT24)

Vårterminen 2025

Delmoment 2c: Källkritik och den politiska debatten. Vi utgår från Henrik Jönsson program på hans Youtube-kanal om svensk medias bevakning av Trump och SVT-programmet 30 minuters granskning av just Henrik Jönssons mediegranskning. (VT25)
Delmoment 3: Globalisering: historia, drivkrafter, teorier. Ni kommer att läsa och höra om olika teoretiska perspektiv på globaliseringen som till exempel Zygmunt Bauman, Arundhati Roy och Johan Norberg. Veckor: 4-8. Dina kunskaper testas i bland annat ett prov vecka 8 – se nedan. (VT25)
Delmoment 4: Undersökning av de svenska riksdagspartiernas syn på ekonomisk, politisk och kulturell globalisering. I undersökningen ska ni använda en hypotetisk-deduktiv metod. Era hypoteser ska kopplas till samhällsvetenskapliga teorier och begrepp. Cirka 5-6 veckor. Ni visar era kunskaper genom att presentera era resultat inför klassen. (VT25)
Delmoment 5: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten: begrepp och teorier i debatten om klimatet, brott och straff. Bedömd diskussion. Ca 2-3 veckor. (VT25)

Övning i källkritik i början av vårterminen 2025 (delmoment 2c)

Globalisering (delmoment 3)

Prov vecka 8 – analys av globaliseringens orsaker och konsekvenser

Du förbereder dig genom att göra och ha koll på:

Läsa och bearbeta kapitlet Globalisering (s. 460-491). Du kan bearbeta innehållet genom att helt enkelt jobba med uppgifterna på s. 490-491.
Två texter om globalisering: Den globaliseringskritiska rörelsen av Reidar Larsson och Johan Norbergs Globalisering i protektionismens tid.
Kunna diskutera olika aspekter av globalisering: ekonomi, politik och kultur.
Diskutera ekonomiska teorier och modeller, som till exempel David Ricardos teori om komparativa fördelar.
Du ska kunna diskutera globaliseringens för- och nackdelar med med hjälp av debattörer och forskare som Anthony Giddens, Johan Norberg och Arundhati Roy. (En fritextfråga fråga kommer vara på detta tema).
Ha koll på begrepp som behövs för att beskriva och analysera globalisering: aktör, struktur, ngo, nationalstat, multi- och transnationella företag.
Gör öppna diagnoser/test. Alla diagnoser ligger på Exam.net: sWcbwX

Slides och uppgifter från höstterminen 2024 (länk)

Presentation om USA med fokus på politik

Prov 40 – USA:s politiska system

Du förbereder dig genom att göra och ha koll på:

Läs de två texterna i kompendium 1 USA:s politiska system: USA – en federation byggd på motsättningar och Ne.se artikel om statsskick och politik -USA.
Titta i Google Classroom vad vi arbetat med: vilka uppgifter ha vi gjort? Vilka frågor har vi diskuterat? Tänk på att fritextfrågorna kommer utgå från det vi arbetat med. Exempel på frågeställningar: Är det amerikanska politiska systemet demokratiskt?
Gör egna begreppslistor och flashcards (utifrån föreläsningar och texter) och låt någon förhöra dig.
Gör öppna exam-förhör på fakta och begrepp.
Diskutera amerikansk politik hemma och med kompisar.

Vetenskaplig teori och metod

Efter att vi studerat amerikansk politik och använt oss av komparativ metod för att skarpare se konturerna av USA:s politiska system fortsätter vi med att fördjupa oss i vetenskaplig teori, metod och traditioner. På fredag vecka 49 kommer vi ha ett prov som mest sätter fokus på kunskaper om vetenskapliga teorier och metoder.

Centralt innehåll i delmomentet

Introduktion av vetenskapsteori.
Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.
Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor.
Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system.

Testet vecka 49

Flervalsfrågor som testar dina kunskaper om begrepp och fakta vad gäller vetenskapsteori
Du kommer dessutom att analysera en undersökning med hjälp av dina kunskaper om vetenskaplig teori och metod (fritextfråga)
Du kommer också att analysera en eller ett par källors trovärdighet (fritextfråga)

Källor till kunskap om vetenskaplig teori och metod

Kaos och kosmos – delkapitlet om källkritik s. 61-63, kapitlet om vetenskapsteori s. 70-97, 102-107. Mest fokus på samhällsvetenskaplig teori och metod.

Slides som använts i undervisningen

Öppna test som du kan göra hur många gånger som helst

Exam: 4kesLH (Tips, kopiera koden och klicka på länken till Exam)

Videor om källkritik på nätet

Falska nyheter – Hotet mot EU: Nyheter att se upp med

Falska nyheter – Hotet mot EU: Så sprids lögnerna

Falska nyheter – Hotet mot EU: Hårdvinklat eller falskt?

Prov – USA:s politiska system vecka 40

Det första delmomentet i samhällskunskap 3 handlar om det politiska systemet i USA. I november håller landet ett presidentval som följs nervöst av världen. Kommer USA fortsätta att vara en demokrati om Donald Trump vinner valet? Hur påverkar valet Sverige och världen? Men, framför allt, hur fungerar det amerikanska politiska systemet?

Delmoment 1 i kursen Samhällskunskap 3: Det amerikanska politiska systemet: Hur fungerar det amerikanska systemet? Vilka experter kallas in i media för att analysera valet? Prov och inlämning vecka 40. Cirka 5-6 veckor (HT24)

Material: filmer, presentationer och texter

Texter till delmomentet

Kompendium 1 (länk)

Artikel om viktiga valdebatter (länk)

Instuderingsuppgifter

[wpfilebase tag=file id=350 tpl=download-button /]

Filmer om partierna – bra men på engelska, från en amerikansk nyhetskanal (Länk till alla deras filmer)

Demokraterna

Film om det republikanska partiet

Film på urplay (länk till filmen) som är obligatoriskt innehåll

Presentation som använts i undervisningen

Intressanta dokumentärer på Svtplay

Dokument utifrån: Trump och lögnen som vapen (del 1) och (del 2)

Dox: Roger Stone och det amerikanska upproret (se här)

Dokumentärserien: Extremisternas USA (se här)

Öppna test i Exam.net (OBS! testerna stängs onsdag 2/10 kl 11:05)

Öppet test nr 1: Exam.net provkod: MCYXiM

Öppet test nr 2: Exam.net provkod: TXacqo

Samhällskunskap 3 2023-2024

Kursen samhällskunskap 3 vilar i huvudsak på två ben: vetenskapsteori och globalisering. Höstterminen har vi dels ägnat åt vetenskapliga begrepp, modeller och teorier, samt aspekter av globalisering. I kursbeskrivningen står det att fokus ska vara:

”Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.”

Att globalisering är en faktor som får konsekvenser för samhället och därmed direkt eller indirekt hamnar i samhällsdebattens centrum är självklart. ”The debate now is about the consequences of globalization, not about the reality of globalization […]” för att uttrycka sig med sociologen Anthony Giddens ord.

Prov vecka 51 – analys av globaliseringens orsaker och konsekvenser

Du förbereder dig genom att göra och ha koll på:

Läsa och bearbeta kapitlet Globalisering (s. 460-491). Du kan bearbeta innehållet genom att helt enkelt jobba med uppgifterna på s. 490-491.
Kunna diskutera olika aspekter av globalisering: ekonomi, politik och kultur.
I vårt Google classroom finns också två artiklar som vi arbetat med, dels Stulen mark? från Amnesty International, dels Johan Norbergs Globalisering-protektionismens tid. Båda är viktiga.
Diskutera ekonomiska teorier och modeller, som David Ricardos teori om komparativa fördelar.
Du ska kunna diskutera globaliseringens för- och nackdelar med med hjälp av debattörer och forskare som Anthony Giddens, Johan Norberg och Arundhati Roy. (En fritextfråga fråga kommer vara på detta tema).
Ha koll på begrepp som behövs för att beskriva och analysera globalisering: aktör, struktur, ngo, nationalstat, multi- och transnationella företag.
Gör öppna diagnoser/test. Alla diagnoser ligger på Exam.net: kod (7hjxsv) och (6ZPqBt) OBS! Det kommer ytterligare ett öppet test under veckan.

Saxat ur betygskriterierna för samhällskunskap 3

Eleven ger välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.

Du ska alltså bland kunna diskutera olika ståndpunkter i frågor som berör globaliseringens orsaker och framför allt konsekvenser.

Vårterminen 2024 – samhällskunskap 3

Under vårterminen ska vi undersöka hur globaliseringen tolkas och kommuniceras i den svenska politiska och ekonomiska debatten genom att:

Analysera hur riksdagens partier debatterar globaliseringens konsekvenser i kammaren via kammarens protokoll (se här).
Beskriva och analysera partiers (se här) och andra viktiga aktörers, som till exempel Svenskt näringsliv och LO, syn på och ideologi i den svenska debatten om globaliseringens konsekvenser.
Utöver kammarens protokoll och partiernas egna ”policydokument” ska vi åka till riksdagen och lyssna och analysera debatter om globaliseringens konsekvenser. Ett studiebesök i riksdag är inbokat (29/1 2024)

Brott och straff

De senaste veckorna har vi studerat brott och straff . Med tanke på att skjutvapenvåldet har ökat och blivit en omdiskuterad samhällsfråga med starka åsikter har vi dels försökt att beskriva och analysera skjutningarna, dels diskuterat eventuella lösningar som kan minska antalet brottsoffer för den organiserade brottsligheten.

På provet vecka 18

Begrepp som mörkertal, rättsstat, kronvittne, övergrepp i rättssak, med flera.
Fakta om brottslighet, som till exempel veta hur många brott som anmäls, hur stor andel av brotten som utgörs av dödligt våld.
Läsa statistik som till exempel diagram som visar brott per 100.000 invånare.
Teorier om brott och straff, som till exempel teorin om inkapacitering eller att samhällets strukturer skapar brottslighet.
Debattinlägg på temat gängskjutningar. Den mer exakta uppgiftsformuleringen får ni på provtillfället.

Slides som använts

Självrättande test på begrepp och fakta

Länk till testet (klicka här)

Ytterligare material (för den som vill gräva lite djupare)

Kriminologiska institutionen på SU har lagt upp ett antal miniföreläsningar om brott och straff. Miniföreläsningarna är gjorda av forskare (klicka här). I föreläsningar diskuteras flera saker som är av intresse om du ska bygga upp en argumentation om gängkriminalitet.
Bildningspodden som kommer från Stockholms universitet hade ett par temaavsnitt om brott och straff (klicka här).