Kategori: samhällskunskap

Prov samhällskunskap 3 – Globalisering och riksdagen

Vecka 20 har vi ett avslutande prov i kursen samhällskunskap 3. Provet handlar om att analysera hur partier i riksdagen förhåller sig till globalisering.  Du ska ha allmän kunskap om alla partier i riksdagen, men du gör en fördjupad analys av 2-3 partier.

  1. Hur ser partierna på globalisering? Vilka globala samhällsfrågor är centrala? (Exempelvis frihandel, migration, miljö, bistånd). Hur har du undersökt partiernas syn på globalisering? (Metod)
  2. Förändring eller kontinuitet? Har partiet förändrat sin syn på till exempel migration eller visar man en kontinuitet i sin syn?
  3. Varför tycker partierna som de gör i globala samhällsfrågor? Är det ideologi som styr? Eller är det väljarna? Händelser som till exempel Rysslands krig mot Ukraina? Ställning i riksdagen? Opinionen? Eller kan man säga att åsikten bara är en del av partiets tradition?
  4. Slutsats: var går skiljelinjerna i de globala samhällsfrågorna i riksdagen? I vilka frågor kan man se en en samsyn i riksdagen?

Till provet får ni ta med er en planering (en A4-sida) till ert svar. Tänk också på att ni ska kunna berätta var ni fått informationen: exempelvis partiets officiella webbplats.

Material

[wpfilebase tag=file id=355 tpl=download-button /]

Länk till SND (klicka här)

Slides om populism

Samhällskunskap 3 läsåret 24-25

 

Kursen samhällskunskap 3 vilar i huvudsak på två ben: vetenskapsteori och globalisering, men inom de större rubrikerna ryms mycket som till exempel amerikansk och svensk politik, källkritik, grekisk filosofi

Delmoment i hela kursen läsåret 2024-2025

Höstterminen
  • Delmoment 1: Det amerikanska presidentvalet: Hur fungerar det amerikanska systemet? Vilka experter kallas in i media för att analysera valet? Hur analyseras valet? Delmomentet testas med ett prov och diskussioner.  Cirka 5-6 veckor (HT24)
  • Delmoment 2a: Vetenskapsteori och vetenskaplig metod- en filosofisk bakgrund och grundläggande vetenskapliga begrepp som till exempel ontologi, epistemologi, deduktion, validitet med flera. Kunskaperna testas i ett mindre prov. (HT24)
  • Delmoment 2b: Framväxten av de moderna samhällsvetenskaperna: enskilda forskare som Durkheim, Popper, Kuhn och forskningsinriktningar som hermeneutik och positivism. (HT24)
Vårterminen 2025
  • Delmoment 2c: Källkritik och den politiska debatten. Vi utgår från Henrik Jönsson program på hans Youtube-kanal om svensk medias bevakning av Trump och SVT-programmet 30 minuters granskning av just Henrik Jönssons mediegranskning. (VT25)
  • Delmoment 3: Globalisering: historia, drivkrafter, teorier. Ni kommer att läsa och höra om olika teoretiska perspektiv på globaliseringen som till exempel Zygmunt Bauman, Arundhati Roy och Johan Norberg.  Veckor: 4-8. Dina kunskaper testas i bland annat ett prov vecka 8 – se nedan. (VT25)
  • Delmoment 4: Undersökning av de svenska riksdagspartiernas syn på ekonomisk, politisk och kulturell globalisering. I undersökningen ska ni använda en hypotetisk-deduktiv metod. Era hypoteser ska kopplas till samhällsvetenskapliga teorier och begrepp. Cirka 5-6 veckor. Ni visar era kunskaper genom att presentera era resultat inför klassen. (VT25)
  • Delmoment 5: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten: begrepp och teorier i debatten om klimatet, brott och straff. Bedömd diskussion. Ca 2-3 veckor. (VT25) 
Övning i källkritik i början av vårterminen 2025 (delmoment 2c)

Globalisering (delmoment 3)

Prov vecka 8 – analys av globaliseringens orsaker och konsekvenser

Du förbereder dig genom att göra och ha koll på:

  • Läsa och bearbeta kapitlet Globalisering (s. 460-491). Du kan bearbeta innehållet genom att helt enkelt jobba med uppgifterna på s. 490-491.
  • Två texter om globalisering: Den globaliseringskritiska rörelsen av Reidar Larsson och Johan Norbergs Globalisering i protektionismens tid.
  • Kunna diskutera olika aspekter av globalisering: ekonomi, politik och kultur.
  • Diskutera ekonomiska teorier och modeller, som till exempel David Ricardos teori om komparativa fördelar.
  • Du ska kunna diskutera globaliseringens för- och nackdelar med med hjälp av debattörer och forskare som Anthony Giddens, Johan Norberg och Arundhati Roy. (En fritextfråga fråga kommer vara på detta tema).
  • Ha koll på begrepp som behövs för att beskriva och analysera globalisering: aktör, struktur, ngo, nationalstat, multi- och transnationella företag.
  • Gör öppna diagnoser/test. Alla diagnoser ligger på Exam.net: sWcbwX

 

Slides och uppgifter från höstterminen 2024 (länk)

Presentation om USA med fokus på politik
Prov 40 – USA:s politiska system

Du förbereder dig genom att göra och ha koll på:

  • Läs de två texterna i kompendium 1 USA:s politiska system: USA – en federation byggd på motsättningar och Ne.se artikel om  statsskick och politik -USA.
  • Titta i Google Classroom vad vi arbetat med: vilka uppgifter ha vi gjort? Vilka frågor har vi diskuterat? Tänk på att fritextfrågorna kommer utgå från det vi arbetat med. Exempel på frågeställningar:  Är det amerikanska politiska systemet demokratiskt?
  • Gör egna begreppslistor och flashcards (utifrån föreläsningar och texter) och låt någon förhöra dig.
  • Gör öppna exam-förhör på fakta och begrepp.
  • Diskutera amerikansk politik hemma och med kompisar.

Vetenskaplig teori och metod

Efter att vi studerat amerikansk politik och använt oss av komparativ metod för att skarpare se konturerna av USA:s politiska system fortsätter vi med att fördjupa oss i vetenskaplig teori, metod och traditioner. På fredag vecka 49 kommer vi ha ett prov som mest sätter fokus på kunskaper om vetenskapliga teorier och metoder. 

Centralt innehåll i delmomentet
  • Introduktion av vetenskapsteori.
  • Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.
  • Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor.
  • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system.
Testet vecka 49
  • Flervalsfrågor som testar dina kunskaper om begrepp och fakta vad gäller vetenskapsteori
  • Du kommer dessutom att analysera en undersökning med hjälp av dina kunskaper om vetenskaplig teori och metod (fritextfråga)
  • Du kommer också att analysera en eller ett par källors trovärdighet (fritextfråga)
Källor till kunskap om vetenskaplig teori och metod
  • Kaos och kosmos – delkapitlet om källkritik s. 61-63,  kapitlet om vetenskapsteori s. 70-97, 102-107. Mest fokus på samhällsvetenskaplig teori och metod.
Slides som använts i undervisningen
Öppna test som du kan göra hur många gånger som helst

Exam: 4kesLH (Tips, kopiera koden och klicka på länken till Exam)

Videor om källkritik på nätet

Falska nyheter – Hotet mot EU: Nyheter att se upp med

Falska nyheter – Hotet mot EU: Så sprids lögnerna

Falska nyheter – Hotet mot EU: Hårdvinklat eller falskt?

Prov – USA:s politiska system vecka 40

Det första delmomentet i samhällskunskap 3 handlar om det politiska systemet i USA. I november håller landet ett presidentval som följs nervöst av världen. Kommer USA fortsätta att vara en demokrati om Donald Trump vinner valet? Hur påverkar valet Sverige och världen? Men, framför allt, hur fungerar det amerikanska politiska systemet?

Delmoment 1 i kursen Samhällskunskap 3: Det amerikanska politiska systemet: Hur fungerar det amerikanska systemet? Vilka experter kallas in i media för att analysera valet? Prov och inlämning vecka 40.  Cirka 5-6 veckor (HT24)

Material: filmer, presentationer och texter

Texter till delmomentet

Kompendium 1 (länk)

Artikel om viktiga valdebatter (länk)

Instuderingsuppgifter

[wpfilebase tag=file id=350 tpl=download-button /]

Filmer om partierna – bra men på engelska, från en amerikansk nyhetskanal (Länk till alla deras filmer)
Demokraterna
Film om det republikanska partiet 

Film på urplay (länk till filmen) som är obligatoriskt innehåll

Presentation som använts i undervisningen
Intressanta dokumentärer på Svtplay

Dokument utifrån: Trump och lögnen som vapen (del 1) och (del 2)

Dox: Roger Stone och det amerikanska upproret (se här)

Dokumentärserien: Extremisternas USA (se här)

Öppna test i Exam.net (OBS! testerna stängs onsdag 2/10 kl 11:05)

Öppet test nr 1: Exam.net provkod: MCYXiM

Öppet test nr 2: Exam.net provkod: TXacqo

Samhällskunskap 3 2023-2024

Kursen samhällskunskap 3 vilar i huvudsak på två ben: vetenskapsteori och globalisering. Höstterminen har vi dels ägnat åt vetenskapliga begrepp, modeller och teorier, samt aspekter av globalisering. I kursbeskrivningen står det att fokus ska vara:

”Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.”

Att globalisering är en faktor som får konsekvenser för samhället  och därmed direkt eller indirekt hamnar i samhällsdebattens centrum är självklart. ”The debate now is about the consequences of globalization, not about the reality of globalization […]” för att uttrycka sig med sociologen Anthony Giddens ord.

Prov vecka 51 – analys av globaliseringens orsaker och konsekvenser

Du förbereder dig genom att göra och ha koll på:

  • Läsa och bearbeta kapitlet Globalisering (s. 460-491). Du kan bearbeta innehållet genom att helt enkelt jobba med uppgifterna på s. 490-491.
  • Kunna diskutera olika aspekter av globalisering: ekonomi, politik och kultur.
  • I vårt Google classroom finns också två artiklar som vi arbetat med, dels Stulen mark? från Amnesty International, dels Johan Norbergs Globalisering-protektionismens tid. Båda är viktiga.
  • Diskutera ekonomiska teorier och modeller, som David Ricardos teori om komparativa fördelar.
  • Du ska kunna diskutera globaliseringens för- och nackdelar med med hjälp av debattörer och forskare som Anthony Giddens, Johan Norberg och Arundhati Roy. (En fritextfråga fråga kommer vara på detta tema).
  • Ha koll på begrepp som behövs för att beskriva och analysera globalisering: aktör, struktur, ngo, nationalstat, multi- och transnationella företag.
  • Gör öppna diagnoser/test. Alla diagnoser ligger på Exam.net: kod (7hjxsv) och (6ZPqBt) OBS! Det kommer ytterligare ett öppet test under veckan.
Saxat ur betygskriterierna för samhällskunskap 3

Eleven ger välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.

Du ska alltså bland kunna diskutera olika ståndpunkter i frågor som berör globaliseringens orsaker och framför allt konsekvenser.

Vårterminen 2024 – samhällskunskap 3

Under vårterminen ska vi undersöka hur globaliseringen tolkas och kommuniceras i den svenska politiska och ekonomiska debatten genom att:

  • Analysera hur riksdagens partier debatterar globaliseringens konsekvenser i kammaren via kammarens protokoll (se här).
  • Beskriva och analysera partiers (se här) och andra viktiga aktörers, som till exempel Svenskt näringsliv och LO, syn på och ideologi i den svenska debatten om globaliseringens konsekvenser.
  • Utöver kammarens protokoll och partiernas egna ”policydokument” ska vi åka till riksdagen och lyssna och analysera debatter om globaliseringens konsekvenser. Ett studiebesök  i riksdag är inbokat (29/1 2024)

Brott och straff

De senaste veckorna har vi studerat brott och straff . Med tanke på att skjutvapenvåldet har ökat och blivit en omdiskuterad samhällsfråga med starka åsikter har vi dels försökt att beskriva och analysera skjutningarna, dels diskuterat eventuella lösningar som kan minska antalet brottsoffer för den organiserade brottsligheten.

På provet vecka 18 
  • Begrepp som mörkertal, rättsstat, kronvittne, övergrepp i rättssak, med flera.
  • Fakta om brottslighet, som till exempel veta hur många brott som anmäls, hur stor andel av brotten som utgörs av dödligt våld.
  • Läsa statistik som till exempel diagram som visar brott per 100.000 invånare.
  • Teorier om brott och straff, som till exempel teorin om inkapacitering eller att samhällets strukturer skapar brottslighet.
  • Debattinlägg på temat gängskjutningar. Den mer exakta uppgiftsformuleringen får ni på provtillfället.
Slides som använts

Självrättande test på begrepp och fakta

Länk till testet (klicka här)

Ytterligare material (för den som vill gräva lite djupare)
  • Kriminologiska institutionen på SU har lagt upp ett antal miniföreläsningar om brott och straff. Miniföreläsningarna är gjorda av forskare (klicka här). I föreläsningar diskuteras flera saker som är av intresse om du ska bygga upp en argumentation om gängkriminalitet. 
  • Bildningspodden som kommer från Stockholms universitet hade ett par temaavsnitt om brott och straff (klicka här).

 

Svensk arbetsmarknad VT23

Onsdag vecka 12 kommer det vara ett test på hur den svenska arbetsmarknaden fungerar: parter, regler, löner mm. Jag har främst utgått från det centrala innehållet:

    • ”Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.”
Beskrivning av vad du ska kunna på testet vecka 12

På testet ska du visa dels visa kunskaper och förståelse för den historiska utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden, som till exempel strukturomvandlingar till följd av industrialisering, globalisering och digitalisering, men också till följd av hur aktörerna på arbetsmarknaden agerat, som till exempel fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Ett exempel på viktig historisk händelse är det så kallade Saltsjöbadsavtalet från 1938.

Du kommer behöva visa kunskaper om begrepp som jämlikhet, jämställdhet, maktresurs, värdediskriminering, märket, centralorganisation, fackförbund, arbetsgivarorganisation, avsked, varsel, strejk, vild strejk, lock-out, fredsplikt, övertidsblockad, a-kassa, AD, gigekonomi, den svenska modellen, kollektivavtal med flera.

Du ska visa kunskaper och förståelse om vilka arbetsmarknadens parter, lagar som MBL och LAS och hur lönestrukturen ser ut: yrken med höga och låga snittlöner, medianlön.

Fritextfrågorna kommer att handla om samhällsfrågor som är kopplade till arbetsmarknaden: (1) Ska lågelönejobb lösa arbetslöshet och integration? Frågan kopplas också till begrepp som jämlikhet och jämställdhet. (2) Är den svenska modellen lösningen för en fungerande arbetsmarknad i framtiden?

Material

Samhällsbokens kapitel Arbete och arbetsmarknad s. 306-323. Övrigt material finns i Classroom (artiklar, länkar till statistik mm).

Quizzar

Här är länk till ett Google formulär!

Prov om ekonomi VT23

Här samlar jag allt material som behövs för att förbereda sig inför provet vecka 6 om ekonomi. Kom i håg att det är ämneshandledning på onsdagar (Elin) och torsdagar (Tobias), då kan ni räta ut frågetecken eller bara sitta och plugga och göra instuderingsuppgifter med mera.

[wpfilebase tag=file id=337 tpl=download-button /]

Självrättande tester

Självrättande test på begrepp och samband (klicka här)

Självrättande test om modeller (klicka här)

Slides som använts till lektionerna
Videogenomgångar av Klas Eklund

(ekonom med stort pedagogiskt intresse)




Första delprovet i kursen samhällskunskap 1b

Vecka 39 har vi ett delprov på kursen samhällskunskap 1b som handlar om statsskick och hur olika länder styrs, inte minst Sverige. På provet kommer du också visa dina kunskaper om politikens innehåll, framför allt om de olika ideologierna som inspirerar partier och politiker idag. Provet skrivs på dator (exam.net) och se därför till att datorn är laddad.

Instuderingsuppgifter till det första delprovet vecka 39

Kapitel i boken Reflex 1-2-3 som är aktuella är Demokrati och diktatur (s. 144-168) och Så styrs Sverige (s. 170-194).

Om du känner att du ligger efter bör du använda tiden för ämneshandledning på torsdagar 14.50-15.50 i Oslo.

[wpfilebase tag=file id=327 tpl=download-button /]

Quizzar om statsskick om ideologier 
  • Länk till quizz om begrepp som beskriver statsskick (klicka här).
  • Länk till quizz om Sveriges statsskick (klicka här).
  • Länk till quizz om ideologier (klicka här).
Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom.

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quizzar eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (t.ex. vad parlamentarism innebär) 3-4 gånger innan du verkligen kan.

Samhällskunskap 1b 2022-2023

Kursbeskrivning – samhällskunskap 1b

Samhällskunskap är ett tvärvetenskapligt ämne som har sin bas i de akademiska ämnena nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap. När vi analyserar samhället och samhällsfrågor utifrån olika perspektiv kommer vi använda oss av teorier, modeller och begrepp. Stor vikt läggs på att bearbeta och presentera information från olika källor, som digitala databaser och tidningsartiklar. 

* för fullständig kursplan se skolverket.se

Om du känner att du ligger efter bör du använda tiden för ämneshandledning på torsdagar kl 14.50-15.50 (Oslo).

Grovplanering fram till jullovet

Länkar och andra digitala resurser

  • Länk till NE.SE (klicka här). Som elev på Ebba Brahe gymnasium har du tillgång till NE.SE. Du loggar in med Google.
  • Länk till Sveriges riksdags webbplats (klicka här). En sida på webbplatsen heter Så funkar riksdagen (klicka här).
  • Länk till Sveriges regerings webbplats (klicka här). På webbplatsen finns information om hur Sverige styrs.
  • Länk till webbplatsen Demokrati100 (klicka här). På webbplatsen finns mycket fakta och analyser om demokratins genombrott i Sverige på 1900-talet.