Efter påsklovet avslutar vi delvis arbetet med samhällskunskap och ekonomi med ett skriftligt prov (vi är inte helt klara). Det som kommer på testas på provet är:
Privatekonomi: begrepp som till exempel nettoinkomst, budget, amortering, och kunskaper om skatter i Sverige som moms, brytpunkter för statlig skatt, kommunalskatt och så vidare.
Olika ekonomiska system som planekonomi, marknadsekonomi och blandekonomi. Begrepp som fri konkurrens, utbud, efterfrågan, privat och offentligt ägande.
Konjunkturpolitik: låg- och högkonjunktur, statligt sparande och statliga investeringar, stimulans av efterfrågan, BNP per capita …
Finans- och penningpolitik: Begrepp som inflation, deflation, ränta, reporänta.
Ekonomisk globalisering: begrepp som frihandel och protektionism.
Ekonomiska modeller: Det ekonomiska kretsloppet, utbuds- och efterfrågediagram. Modellerna används för att analysera ekonomin. Satsa mest på att förstå Det ekonomiska kretsloppet.
Som synes hänger de olika områdena tätt ihop. Studietips: träna på begrepp och samband (till exempel vad som orsakar inflation eller konsekvenser av deflation).
Under vårterminen 2022 ska klass 9F på Ebba Braheskolan läsa ämnena religion och samhällskunskap. I ämnet samhällskunskap kommer vi rikta in oss på att förstå hur ekonomi fungerar: mest samhällets ekonomi. Ett annat nyckelbegrepp som blir viktigt för oss är globalisering. Vi inleder terminen med att undersöka olika asiatiska religioner med särskilt fokus på hinduism och buddhism. Vi ska också träna oss att förstå och tillämpa olika etiska modeller som till exempel konsekvensetik och dygdetik.
– Beskrivning av religionsundervisningen VT 2022 (klick här – kommer att bli en klickbar länk inom kort)
– Beskrivning av undervisningen i samhällskunskap VT 2022 (klicka här – kommer att bli en klickbar länk inom kort )
En övergripande grovplanering (kommer att uppdateras)
Vecka
ämne
innehåll
2
RE
Introduktion: religion, etik och hinduism (viktiga begrepp: rit, praktik, tro m.fl.)
3
RE
Fokus: hinduism - tro och praktik (diagnos 1: atman, brahman mm)
På fredag vecka 46 kommer alla klasser ha ett skriftligt förhör om i första hand EU. Några repetitionsfrågor från provet kommer också vara med: företrädesvis frågor om federalism och parlamentarism.
I kursplanen står det bland annat att vi ska lära oss om ”Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU.”
Frågor & begrepp
Bakgrunden till EU. Varför var det så viktigt att länder som Tyskland och Frankrike samarbetade? När började man ta de första stegen mot dagens EU?
Hur och varför utvidgades EU under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet?
Vilka problem och utmaningar står EU inför idag?
Hur fungerar EU idag? Vilka är de viktigaste institutionerna när EU tar beslut och stiftar lagar? (Jämför gärna med hur Sverige fungerar politiskt).
Exempel på viktiga begrepp och företeelser: EG, Kol- och stålgemenskapen, kommissionen, ministerrådet, EU-toppmötet, de fyra friheterna, EMU, euro, Schengenavtalet, Lissabonfördraget, Europaparlamentet, Europeiska rådet.
Hur man kan plugga
Du behöver läsa och diskutera bokens kapitel om EU
Gå igenom material Google Classroom: uppgifter och presentationer
Gör egna förhör och låt dig förhöras: t.ex. kan du göra ett förhör på viktiga begrepp, EU:s bakgrund eller hur beslutsprocessen i EU fungerar
Diskutera med vänner/familj
Gör de quizz som finns i Classroom och tillverka egna flashcards
Slides från undervisningenQuizzar om EU och politik
En gruppuppgift (3/grupp) som är en del av bedömningsunderlaget.
Saxat ur kursplanen för samhällskunskap 1b
Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
“Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna.”
“Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.”
Formella krav
Presentationen är mellan 5 och 8 minuter (varken kortare eller längre)
Alla deltar aktivt i själva presentationen
Ni har själva tagit bilderna som presentationen utgår ifrån
Gruppens uppgifter
Välj två bildmotiv i Stockholmsområdet som visar välfärdssamhället och folkhemsbygget. Klistra in bilderna i en Google presentation.
Skriv korta bildtexter och förklara muntligt under presentationen vad fotografierna föreställer och hur de hänger samman med välfärdssamhället och folkhemmet.
Förklara hur era bildmotiv påverkat er och samhället!
Redogör för era källor på den sista sidan av er presentation.
Samhällskunskap är ett tvärvetenskapligt ämne som har sin bas i de akademiska ämnena nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap. När vi analyserar samhället och samhällsfrågor utifrån olika perspektiv kommer vi använda oss av teorier, modeller och begrepp. Stor vikt läggs på att bearbeta och presentera information från olika källor, som digitala databaser och tidningsartiklar.
Denna sida kommer inom kort att uppdateras med veckoplanering (som nu finns i Classroom) och en del annat som t.ex. quizzar med mera.
Instuderingsuppgifter till delprovet om ekonomi onsdag vecka 7
Instuderingsuppgifter - moment ekonomi (301.8 KiB, 183 downloads)
Här kan du få mer information och kunskap om hur du kan förbereda dig (klicka här).
Instuderingsuppgifter till det första delprovet vecka 39
Om du känner att du ligger efter bör du använda tiden för ämneshandledning på måndagar och tisdagar.
Instuderingsuppgifter - moment 1 samhällskunskap 1b (101.0 KiB, 293 downloads)
Quizzar och andra kunskapstest (kommer också att fyllas på)
Demokratin i Aten under antiken
Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Ange Atens koordinater!
A
10°S 24°′Ö
B
37°S 23°′W
C
24°N 37°′Ö
D
37°N 24°′Ö
E
37°S 24°′Ö
Fråga 2
Vad betyder det grekiska ordet "demokrati"?
A
Faderns makt
B
Folkstyre
C
Demeters styre
D
De bästas styre
Fråga 3
Vad heter platsen där Atens folkförsamling samlades för att debattera och ta beslut?
A
Ecclesia
B
Agora
C
Pnyx
D
Forum Romanum
Fråga 4
Vad heter halvön och landskapet där Aten ligger?
A
Attika
B
Peleponnesos
C
Jonien
D
Iberiska
Fråga 5
Hur stor andel av Atens totala befolkning fick vara med och rösta i folkförsamlingen?
A
30-40%
B
50-60%
C
<10%
D
10-20%
Fråga 6
Kryssa alla de som fick vara med och rösta i Atens folkförsamling!
A
Manlig slav i 30-årsåldern som jobbar som skulptör.
B
Man i 40-årsåldern, eupatrid.
C
Kvinna i 50-årsåldern som är änka till rik och mäktig man.
D
Fattig man, krukmakare, i 30-års-ålder.
E
Ung man, 22 år som inte kunnat göra militärtjänst.
F
Rik handelsman i 40-årsåldern, inflyttad från stadsstaten Miletos (metoiker).
Fråga 7
Från vilket annat folk och kultur i medelhavsområdet anses grekerna fått impulserna till deras demokratiska styre?
A
Perserna
B
Gallerna
C
Fenicierna
D
Egyptierna
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 7 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Grovplanering fram till jullovet
Vecka
Lektionsinnehåll (2 lektioner/vecka)
Sidor i boken
33
Introduktion och demokratihistoria (antikens Aten). Exempel på viktiga begrepp: direkt demokrati, folkförsamling, medborgare, demokrati, aristokrati m.fl.
s. 64-71 + genomgångar som du har i Classroom.
34
Demokratins historia: antikens Aten och Rom + demokratins historia i Sverige. Exempel på viktiga begrepp: senat, republik, diktator, parlamentarism m.fl.
s. 145-148, 242-250 + genomgångar som du har i Classroom.
35
Olika valsystem i demokratier. Exempel på viktiga begrepp: majoritetsval, proportionella val, federalism, presidentstyre, parlamentarism m.fl.
s. 242-250 + genomgångar som du har i Classroom.
36
Demokrati och diktatur: olika typer av diktaturer. Exempel på viktiga begrepp: teokrati, militärjunta, censur m.fl.
s. 155-161 + genomgångar i Classroom.
37
Politiska ideologier: liberalism, konservatism, socialism, nationalism, fascism, nazism. Exempel på viktiga begrepp: ideologi, människosyn, metod
s. 162-169, 247 + genomgångar i Classroom.
38
Politiska ideologier: feminism, ekologism, populism Exempel på viktiga begrepp: GAL-TAN, jämställdhet, jämlikhet. Sammanfattning inför provet.
s. 162-169, 247 + genomgångar i Classroom.
39
Gemensamt prov i aulan på onsdag morgon. Lektionerna handlar om Sveriges statsskick.
s. 215-227 + genomgångar i Classroom.
40
Sveriges statsskick och EU:s framväxt
s. 166-167, 215-227 + genomgångar i Classroom.
41
Framväxten av EU - fokus på EU:s historia och institutioner. Exempel på viktiga begrepp: Kol- och stålunionen, Marshallhjälpen, Kommissionen, Europaparlamentet m.fl.
s. 214-217, 228-231 + genomgångar i Classroom.
42
Välfärdssamhället - historia och olika välfärdsmodeller. Exempel på viktiga begrepp: offentlig och privat sektor, modell.
s.288-304 + genomgångar i Classroom.
43
Undersökning av hur människor ser på välfärd. Uppgiften är en del av bedömningsunderlaget.
s. 288-304 + material i Classroom.
44
Höstlov
45
Prov om EU och välfärdssamhället. Provet är en del av bedömningsunderlaget.
s. 288-304 + material i Classroom.
46
Tema: Mänskliga rättigheter och folkrätten i väpnade konflikter
s. 91-92, 438-449 + material i Classroom.
47
Tema: Mänskliga rättigheter och folkrätten i väpnade konflikter
s. 91-92, 438-449 + material i Classroom.
48
Tema: Media och källkritik - Gammal media och ny
s. 116-142 + material i Classroom
49
Tema: Media och källkritik - Närstudie av samhällsfrågan Gängkriminalitet och skjutningar. Börja jobba med rapport.
s. 116-142 + material i Classroom
50
Tema: Media och källkritik - Närstudie av samhällsfrågan Gängkriminalitet och skjutningar.
s. 15-19 + övrig material som behövs.
51
Inlämning av utkast - rapport om samhällsfråga. Den skriftliga rapporten är en del av bedömningsunderlaget i såväl samhällskunskap som svenska.
Under denna hösttermin, som återigen präglas av coronapandemin, kommer klasserna 7CDE läsa samhällskunskap veckorna 43-51. Vi delar upp arbetet i olika avsnitt som alla är viktiga och centrala. Som vanligt gäller det att tänka långsiktigt eftersom det här är kunskaper som återkommer och som är centrala om man vill förstå samhället och världen idag.
Mänskliga rättigheter – bakgrund och kamp för MR i dag.
Brott och straff – lagar, regler idag och förr.
Socioekonomiska faktorer – hur utbildningsnivå, inkomst och yrke påverkar individen.
Lite om beslutsfattande kommer också tas med i undervisningen (det är ju t.ex. viktigt att känna till vilka som stiftar lagar i Sverige).
Centralt innehåll (från kursplanen)
I det centrala innehållet står stoffinnehållet som vi ska jobba med. En del i det centrala innehållet kommer vi tillbaka till, som t.ex. EU som vi oftast jobbar mest med i årskurs nio. Politiska ideologier kommer vi återkomma till flera gånger, inte minst när vi läser historia.
Rättigheter och rättsskipning
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Beslutsfattande och politiska idéer
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
Några olika stats- och styrelseskick i världen.
Samhällsresurser och fördelning
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Prov och diagnoser
vecka
typ
innehåll
47
diagnos
Mänskliga rättigheter, brott och straff (rättssäkerhet mm)
49
diagnos
Brott och straff, socioekonomiska faktorer, lagstiftning
50
Prov
Fokus på brott och straff
51
Uppgift
Bedömningsuppgift: Nationella minoriteter
Provinformation
Kunskapstest sh brott och straff ht 2020 (138.0 KiB, 655 downloads)
I årskurs nio i och ämnet samhällskunskap arbetar vi med olika arbetsområden; ekonomi och samhällets välfärdssystem. Det nedanstående självrättande testet handlar om ekonomi. Testet hjälper dig att se om du förstår och kan använda ekonomiska begrepp. Tänk på att detta test inte visar om du kan föra egna resonemang om olika ekonomiska samband.
Träna att föra resonemang om ekonomiska samband
Använd bilden som visar det ekonomiska kretsloppet (se quizet nedan) och förklara hur olika delar av det ekonomiska kretsloppet påverkas av räntehöjningar, arbetslöshet osv. Förklara för t.ex. en förälder följande:
Hur hushållen och den offentliga sektorn påverkas av att företagens export till utlandet minskar!
Hur företagen och hushållen påverkas av att bankerna höjer räntorna.
Självrättande test (ekonomiska begrepp och samband)
SO-undervisningen i årskurs 9 inleds med ämnet samhällskunskap. Vi kommer börja med arbetsområdet Ekonomi för att sedan jobba med hur dels det svenska välfärdssystemet fungerar jämfört med andra länders. Aktuella händelser, frågor och skeenden kommer knytas till båda arbetsområdena, t.ex. får ju den pågående covid-19-pandemin konsekvenser för ekonomi och välfärd. Vi kommer också att repetera och använda de källkritiska verktygen.
Charging Bull på Wall street i NYC
Några frågor som undervisningen ska försöka besvara
Vad är ekonomi?
Hur får pengar, varor och tjänster värde?
Hur ska samhällets ekonomi bäst ordnas?
Vinnare och förlorare? Förändringar i ekonomin påverkar människor – men hur?
Hur ser framtidens ekonomi ut? Hot och möjligheter.
Hänger ekonomi och demokrati ihop? Hänger välfärdssystem, politik och demokrati ihop?
Hur och varför växte det svenska välfärdssamhället fram?
Hela kapitlet ”samhällsekonomi” behöver läsas under höstterminen, men till provet vecka 38 behöver ni inte läsa delkapitlen ”Det svenska välfärdssamhället” och ”Arbetsmarknad”. Det som är viktigast är det vi också jobbat med och bearbetat på lektionerna och t.ex. era exit tickets.
Fokusera på tre saker när ni läser boken:
Begreppoch modeller, som t.ex. inflation, konjunktur, offentlig sektor, blandekonomi m.fl. Den modell som kommer att användas är det ekonomiska kretsloppet (se här) och eventuellt efterfråge- och utbudsdiagrammet (se här).
Samband, som t.ex. vad som orsakar inflation, konsekvenser av att efterfrågan stiger, orsaker till lågkonjunkturer, orsaker till ökad global handel, konsekvenser av ökad global handel.
Perspektiv, som t.ex. hur olika grupper påverkas av deflation, hög- och lågkonjunktur.
Under denna mycket speciella vår, som präglas av coronapandemin, kommer klasserna 7C och 7D läsa samhällskunskap veckorna 14-22. Vi delar upp arbetet i fyra olika avsnitt som alla är viktiga och centrala. Som vanligt gäller det att tänka långsiktigt eftersom det här är kunskaper som återkommer och som är centrala om man vill förstå samhället och världen idag.
Mänskliga rättigheter – bakgrund och kamp för MR i dag.
Regering och riksdag – Hur Sverige styrs.
Brott och straff – lagar, regler idag och förr.
Nationella minoriteter – bakgrunden och dagsläget.
Centralt innehåll (från kursplanen)
I det centrala innehållet står stoffinnehållet som vi ska jobba med. En del i det centrala innehållet kommer vi tillbaka till, som t.ex. EU som vi oftast jobbar mest med i årskurs nio. Politiska ideologier kommer vi återkomma till flera gånger, inte minst när vi läser historia.
Rättigheter och rättsskipning
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Beslutsfattande och politiska idéer
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
Några olika stats- och styrelseskick i världen.
Prov och diagnoser
vecka
typ
innehåll
16
diagnos
Mänskliga rättigheter, lite om hur Sverige styrs
17
prov
Mänskliga rättigheter och hur Sverige styrs
19
diagnos
Brott och straff, nationella minoriteter
20
prov
sammanfattande prov
22
inlämning
Inlämning av presentation om nationella minoriteter
