Förhör om EU

På fredag vecka 46 kommer alla klasser ha ett skriftligt förhör om i första hand EU. Några repetitionsfrågor från provet kommer också vara med: företrädesvis frågor om federalism och parlamentarism.

I kursplanen står det bland annat att vi ska lära oss om ”Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU.”

Frågor & begrepp
  1. Bakgrunden till EU. Varför var det så viktigt att länder som Tyskland och Frankrike samarbetade? När började man ta de första stegen mot dagens EU?
  2. Hur och varför utvidgades EU under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet?
  3. Vilka problem och utmaningar står EU inför idag?
  4. Hur fungerar EU idag? Vilka är de viktigaste institutionerna när EU tar beslut och stiftar lagar? (Jämför gärna med hur Sverige fungerar politiskt).
  5. Exempel på viktiga begrepp och företeelser: EG, Kol- och stålgemenskapen, kommissionen, ministerrådet, EU-toppmötet, de fyra friheterna, EMU, euro, Schengenavtalet, Lissabonfördraget, Europaparlamentet, Europeiska rådet.
Hur man kan plugga
  • Du behöver läsa och diskutera bokens kapitel om EU
  • Gå igenom material Google Classroom: uppgifter och presentationer
  • Gör egna förhör och låt dig förhöras: t.ex. kan du göra ett förhör på viktiga begrepp, EU:s bakgrund eller hur beslutsprocessen i EU fungerar
  • Diskutera med vänner/familj
  • Gör de quizz som finns i Classroom och tillverka egna flashcards
Slides från undervisningenQuizzar om EU och politik

Quizz om EU – klicka här!

Fotografera folkhemmet

Fotografera folkhemmet & välfärdssamhället

En gruppuppgift (3/grupp) som är en del av bedömningsunderlaget. 

Saxat ur kursplanen för samhällskunskap 1b

Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna.”

Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.”

Formella krav
  • Presentationen är mellan 5 och 8 minuter (varken kortare eller längre)
  • Alla deltar aktivt i själva presentationen
  • Ni har själva tagit bilderna som presentationen utgår ifrån
Gruppens uppgifter
  1. Välj två bildmotiv i Stockholmsområdet som visar välfärdssamhället och folkhemsbygget. Klistra in bilderna i en Google presentation.
  2. Skriv korta bildtexter och förklara muntligt under presentationen vad fotografierna föreställer och hur de hänger samman med välfärdssamhället och folkhemmet.
  3. Förklara hur era bildmotiv påverkat er och samhället!
  4. Redogör för era källor på den sista sidan av er presentation.
Videogenomgång

Samhällskunskap 1B läsåret 2021-22

Kursbeskrivning – samhällskunskap 1b

Samhällskunskap är ett tvärvetenskapligt ämne som har sin bas i de akademiska ämnena nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap. När vi analyserar samhället och samhällsfrågor utifrån olika perspektiv kommer vi använda oss av teorier, modeller och begrepp. Stor vikt läggs på att bearbeta och presentera information från olika källor, som digitala databaser och tidningsartiklar. 

* för fullständig kursplan se skolverket.se

Denna sida kommer inom kort att uppdateras med veckoplanering (som nu finns i Classroom) och en del annat som t.ex. quizzar med mera.

Instuderingsuppgifter till det första delprovet vecka 39

Om du känner att du ligger efter bör du använda tiden för ämneshandledning på måndagar och tisdagar.

Instuderingsuppgifter - moment 1 samhällskunskap 1b (101.0 KiB, 201 downloads)

Quizzar och andra kunskapstest (kommer också att fyllas på)

Demokratin i Aten under antiken

Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

Grovplanering fram till jullovet

VeckaLektionsinnehåll (2 lektioner/vecka)Sidor i boken
33Introduktion och demokratihistoria (antikens Aten). Exempel på viktiga begrepp: direkt demokrati, folkförsamling, medborgare, demokrati, aristokrati m.fl.s. 64-71 + genomgångar som du har i Classroom.
34Demokratins historia: antikens Aten och Rom + demokratins historia i Sverige. Exempel på viktiga begrepp: senat, republik, diktator, parlamentarism m.fl.s. 145-148, 242-250 + genomgångar som du har i Classroom.
35Olika valsystem i demokratier. Exempel på viktiga begrepp: majoritetsval, proportionella val, federalism, presidentstyre, parlamentarism m.fl.s. 242-250 + genomgångar som du har i Classroom.
36Demokrati och diktatur: olika typer av diktaturer. Exempel på viktiga begrepp: teokrati, militärjunta, censur m.fl.s. 155-161 + genomgångar i Classroom.
37Politiska ideologier: liberalism, konservatism, socialism, nationalism, fascism, nazism. Exempel på viktiga begrepp: ideologi, människosyn, metods. 162-169, 247 + genomgångar i Classroom.
38Politiska ideologier: feminism, ekologism, populism Exempel på viktiga begrepp: GAL-TAN, jämställdhet, jämlikhet. Sammanfattning inför provet.s. 162-169, 247 + genomgångar i Classroom.
39Gemensamt prov i aulan på onsdag morgon. Lektionerna handlar om Sveriges statsskick.s. 215-227 + genomgångar i Classroom.
40Sveriges statsskick och EU:s framväxts. 166-167, 215-227 + genomgångar i Classroom.
41Framväxten av EU - fokus på EU:s historia och institutioner. Exempel på viktiga begrepp: Kol- och stålunionen, Marshallhjälpen, Kommissionen, Europaparlamentet m.fl.s. 214-217, 228-231 + genomgångar i Classroom.
42Välfärdssamhället - historia och olika välfärdsmodeller. Exempel på viktiga begrepp: offentlig och privat sektor, modell.s.288-304 + genomgångar i Classroom.
43Undersökning av hur människor ser på välfärd. Uppgiften är en del av bedömningsunderlaget.s. 288-304 + material i Classroom.
44Höstlov
45Prov om EU och välfärdssamhället. Provet är en del av bedömningsunderlaget.s. 288-304 + material i Classroom.
46Tema: Mänskliga rättigheter och folkrätten i väpnade konflikters. 91-92, 438-449 + material i Classroom.
47Tema: Mänskliga rättigheter och folkrätten i väpnade konflikters. 91-92, 438-449 + material i Classroom.
48Tema: Media och källkritik - Gammal media och nys. 116-142 + material i Classroom
49Tema: Media och källkritik - Närstudie av samhällsfrågan Gängkriminalitet och skjutningar. Börja jobba med rapport.s. 116-142 + material i Classroom
50Tema: Media och källkritik - Närstudie av samhällsfrågan Gängkriminalitet och skjutningar.s. 15-19 + övrig material som behövs.
51Inlämning av utkast - rapport om samhällsfråga. Den skriftliga rapporten är en del av bedömningsunderlaget i såväl samhällskunskap som svenska.
52Juluppehåll

Länkar och andra digitala resurser

 

 

Samhällskunskap åk 7 HT 2020

Under denna hösttermin, som återigen präglas av coronapandemin, kommer klasserna 7CDE läsa samhällskunskap veckorna 43-51. Vi delar upp arbetet i olika avsnitt som alla är viktiga och centrala. Som vanligt gäller det att tänka långsiktigt eftersom det här är kunskaper som återkommer och som är centrala om man vill förstå samhället och världen idag.

  • Mänskliga rättigheter – bakgrund och kamp för MR i dag.
  • Brott och straff – lagar, regler idag och förr.
  • Socioekonomiska faktorer – hur utbildningsnivå, inkomst och yrke påverkar individen.
  • Lite om beslutsfattande kommer också tas med i undervisningen (det är ju t.ex. viktigt att känna till vilka som stiftar lagar i Sverige).

Centralt innehåll (från kursplanen)

I det centrala innehållet står stoffinnehållet som vi ska jobba med. En del i det centrala innehållet kommer vi tillbaka till, som t.ex. EU som vi oftast jobbar mest med i årskurs nio. Politiska ideologier kommer vi återkomma till flera gånger, inte minst när vi läser historia.

Rättigheter och rättsskipning
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.

Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Beslutsfattande och politiska idéer
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

Några olika stats- och styrelseskick i världen.
Samhällsresurser och fördelning
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Prov och diagnoser

veckatypinnehåll
47diagnosMänskliga rättigheter, brott och straff (rättssäkerhet mm)
49diagnosBrott och straff, socioekonomiska faktorer, lagstiftning
50ProvFokus på brott och straff
51UppgiftBedömningsuppgift: Nationella minoriteter

Provinformation

Kunskapstest sh brott och straff ht 2020 (138.0 KiB, 572 downloads)

Grovplanering

veckainnehåll - temane.selänkar
43Mänskliga rättigheter: bakgrund, arbete förlänk (Film 1) (Film 2)
44Påsklov
45USA-valet, brott och straff i politiken (riksdagspartierna) (film 1) (Film 2)
46Brott och straff i politiken, rättssäkerhet/rättsstat
47Brott och straff förr jmf med idag, brottslighet/straff idag (diagnos) (Film 1) (Text 1)
48Brott och straff, brottslighet, påföljder, rättskedjan (Film 2)
49Brott och straff, socioekonomiska faktorer (diagnos)
50Prov Nationella minoriteter (Film 1) (Text 1)
51Nationella minoriteter, bedömningsuppgift (Text 2)

Presentationer & uppgifter i urval

Bakgrunden till de mänskliga rättigheterna

En uppgift om kampen för mänskliga rättigheter

 

Testa dina ekonomikunskaper

I årskurs nio i och ämnet samhällskunskap arbetar vi med olika arbetsområden; ekonomi och samhällets välfärdssystem. Det nedanstående självrättande testet handlar om ekonomi. Testet hjälper dig att se om du förstår och kan använda ekonomiska begrepp. Tänk på att detta test inte visar om du kan föra egna resonemang om olika ekonomiska samband.

Träna att föra resonemang om ekonomiska samband

Använd bilden som visar det ekonomiska kretsloppet (se quizet nedan) och förklara hur olika delar av det ekonomiska kretsloppet påverkas av räntehöjningar, arbetslöshet osv. Förklara för t.ex. en förälder följande:

  1. Hur hushållen och den offentliga sektorn påverkas av att företagens export till utlandet minskar!
  2. Hur företagen och hushållen påverkas av att bankerna höjer räntorna.
Självrättande test (ekonomiska begrepp och samband)

samhällskunskap årskurs 9 HT 2020

SO-undervisningen i årskurs 9 inleds med ämnet samhällskunskap. Vi kommer börja med arbetsområdet Ekonomi för att sedan jobba med hur dels det svenska välfärdssystemet fungerar jämfört med andra länders. Aktuella händelser, frågor och skeenden kommer knytas till båda arbetsområdena, t.ex. får ju den pågående covid-19-pandemin konsekvenser för ekonomi och välfärd. Vi kommer också att repetera och använda de källkritiska verktygen.

Charging Bull på Wall street i NYC

Några frågor som undervisningen ska försöka besvara
  1. Vad är ekonomi?
  2. Hur får pengar, varor och tjänster värde?
  3. Hur ska samhällets ekonomi bäst ordnas?
  4. Vinnare och förlorare? Förändringar i ekonomin påverkar människor – men hur?
  5. Hur ser framtidens ekonomi ut? Hot och möjligheter.
  6. Hänger ekonomi och demokrati ihop? Hänger välfärdssystem, politik och demokrati ihop?
  7. Hur och varför växte det svenska välfärdssamhället fram?
Träna till provet vecka 38 …

Klicka här! (quiz)

Hur plugga inför prov (144.1 KiB, 333 downloads)

Förklarande videor om ekonomi (se dem!)

Klicka här!

Läsinstruktioner (länk)

Hela kapitlet ”samhällsekonomi” behöver läsas under höstterminen, men till provet vecka 38 behöver ni inte läsa delkapitlen ”Det svenska välfärdssamhället” och ”Arbetsmarknad”. Det som är viktigast är det vi också jobbat med och bearbetat på lektionerna och t.ex. era exit tickets.

Fokusera på tre saker när ni läser boken:

        • Begrepp och modeller, som t.ex. inflation, konjunktur, offentlig sektor, blandekonomi m.fl. Den modell som kommer att användas är det ekonomiska kretsloppet (se här) och eventuellt efterfråge- och utbudsdiagrammet (se här).
        • Samband, som t.ex. vad som orsakar inflation, konsekvenser av att efterfrågan stiger, orsaker till lågkonjunkturer, orsaker till ökad global handel, konsekvenser av ökad global handel.
        • Perspektiv, som t.ex. hur olika grupper påverkas av deflation, hög- och lågkonjunktur.
Bedömningstillfällen
  • Prov vecka 38. Provet handlar om ekonomi.
  • Uppgifter om välfärdssystem och källkritik
Vad bedöms?
Grovplanering samhällskunskap åk 9

Planering SH ekonomi åk 9 (477.1 KiB, 245 downloads)

VeckaLektionsinnehållkommentar + sidhänvisningar
35Vad är ekonomi? Hur får pengarna sitt värde? Olika typer av ekonomiska kriser. (Begrepp: ekonomi, inflation, deflation)Vi använder 1923 års inflationskris i Tyskland och Den stora depressionen på 1930-talet som exempel.
36Prisbildning, ekonomiska teorier och ekonomisk politik. (Viktiga begrepp: utbud, efterfrågan, marknadsekonomi, fri konkurrens, monopol m.fl.)
37Det ekonomiska kretsloppet, och global ekonomi.
38Global ekonomi: Hot och möjligheter. Prov om ekonomi. (Nya begrepp: frihandel, protektionism).Det finns en modul i canvas som heter Plugga inför provet om ekonomi.
39Bakgrunden och historien bakom den svenska välfärdssamhällets framväxt under 1900-talet.
40Olika välfärdsmodeller: begrepp och teorier.
41Jobba med jämförande uppgift om olika välfärdsmodeller, t.ex. Sveriges och Japans.
42

samhällskunskap åk 7 VT 2020

Under denna mycket speciella vår, som präglas av coronapandemin, kommer klasserna 7C och 7D läsa samhällskunskap veckorna 14-22. Vi delar upp arbetet i fyra olika avsnitt som alla är viktiga och centrala. Som vanligt gäller det att tänka långsiktigt eftersom det här är kunskaper som återkommer och som är centrala om man vill förstå samhället och världen idag.

  • Mänskliga rättigheter – bakgrund och kamp för MR i dag.
  • Regering och riksdag – Hur Sverige styrs.
  • Brott och straff – lagar, regler idag och förr.
  • Nationella minoriteter – bakgrunden och dagsläget.

Centralt innehåll (från kursplanen)

I det centrala innehållet står stoffinnehållet som vi ska jobba med. En del i det centrala innehållet kommer vi tillbaka till, som t.ex. EU som vi oftast jobbar mest med i årskurs nio. Politiska ideologier kommer vi återkomma till flera gånger, inte minst när vi läser historia.

Rättigheter och rättsskipning
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.

Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Beslutsfattande och politiska idéer
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

Några olika stats- och styrelseskick i världen.

Prov och diagnoser

veckatypinnehåll
16diagnosMänskliga rättigheter, lite om hur Sverige styrs
17provMänskliga rättigheter och hur Sverige styrs
19diagnosBrott och straff, nationella minoriteter
20provsammanfattande prov
22inlämningInlämning av presentation om nationella minoriteter

Grovplanering

veckainnehåll - temaSidor i sh-bokenlänkar
14Mänskliga rättigheter: bakgrund, arbete förs. 81-83, 96-97 (Film 1) (Film 2)
15Påsklov
16Mänskliga rättigheter, och lite om hur Sverige styrs + en diagnoss. 81-83, 96-97 (film 1) (Film 2)
17Hur Sverige styrs + prov på fredagens. 198-216
18Hur Sverige styrs, brott och straffs. 218-220 (Film 1) (Text 1)
19Brott och straff, diagnoss. 100-120 (Film 2)
20Brott och straff, provs. 100-120
21Nationella minoriteters. 84-86 (Film 1) (Text 1)
22Nationella minoriteter + inlämning av presentations. 84-86 (Text 2)

Presentationer & uppgifter i urval

Bakgrunden till de mänskliga rättigheterna

Två uppgifter om kampen för mänskliga rättigheter

Testa dina ekonomi- och EU-kunskaper!

I årskurs nio i och ämnet samhällskunskap arbetar vi med olika arbetsområden; ekonomi, EU och media. Det nedanstående självrättande testet handlar om ekonomi. Testet hjälper dig att se om du förstår och kan använda ekonomiska begrepp. Tänk på att detta test inte visar om du kan föra egna resonemang om olika ekonomiska samband.

Träna att föra resonemang om ekonomiska samband

Använd bilden som visar det ekonomiska kretsloppet (se quizet nedan) och förklara hur olika delar av det ekonomiska kretsloppet påverkas av räntehöjningar, arbetslöshet osv. Förklara för t.ex. en förälder följande:

  1. Hur hushållen och den offentliga sektorn påverkas av att företagens export till utlandet minskar!
  2. Hur företagen och hushållen påverkas av att bankerna höjer räntorna.
Självrättande test (ekonomiska begrepp och samband)

Samhällskunskap åk 9 HT 2019

Efter vårt geografimoment ska vi nu läsa och studera samhällskunskap fram t.o.m vecka 50. Huvudpunkterna under dessa veckor; ekonomi, EU och media. Mest tid får ekonomiavsnittet. 

Charging Bull på Wall street i NYC

Övergripande frågor (ekonomiavsnittet)
  1. Vad är ekonomi?
  2. Hur får pengar, varor och tjänster värde?
  3. Hur ska samhällets ekonomi bäst ordnas?
  4. Vinnare och förlorare? Förändringar i ekonomin påverkar människor – men hur?
  5. Hur ser framtidens ekonomi ut? Hot och möjligheter.
Övergripande frågor om EU
  1. Hur och varför växte EU-samarbetet fram i Europa?
  2. Hur tar EU beslut? Vad kan EU ta beslut om?
  3. Är EU demokratiskt?
Träna till provet vecka 48 …

Klicka här!

Förklarande videor om ekonomi

Klicka här!

Bedömningstillfällen
  • Vecka 48 – ekonomi- och EU-prov
  • Diskussioner om media & demokrati vecka 50
Vad bedöms?
Grovplanering samhällskunskap åk 9

VeckaLektionsinnehållkommentar + sidhänvisningar
43Vad är ekonomi? Hur får pengarna sitt värde? (begrepp: ekonomi, inflation, deflation)
45Hur får pengarna sitt värde? Hur får en vara/tjänst sitt värde? (Begrepp: konjunktur, depression, recession)Vi använder 1923 års inflationskris i Tyskland och Den stora depressionen på 1930-talet som exempel.
46Det ekonomiska kretsloppet, ekonomisk teori: Hur funkar samhällets ekonomi? Hur borde den funka? (Begrepp: utbud, efterfrågan, marknadsekonomi, monopol, m.fl.)Sidor i boken du ska läsa; s. 151-154,155-158.
47Global ekonomi: Hot och möjligheter. (Begrepp: frihandel, protektionism). Diagnos: koll på att alla har hängt med.Sidor i boken du ska läsa: s. 159-169
48Två lektioner kommer att behövas till att gå igenom och diskutera EU.Prov om ekonomi och en del om EU (beslut, ekonomi)Om EU i sh-boken: s.221-229
49Sociala medier och demokratin; Vad kännetecknar sociala medier? Hur är man källkritisk på nätet? Hur skiljer de sig från äldre media, t.ex. en klassisk dagstidning?
50Sociala medier och demokratin; Diskussioner om sociala medier, källkritik och demokrati.
51Historia: tema folkmord (vi repeterar Förintelsen)

Videor till samhällskunskapen i åk 8

Här samlar jag filmer/videor om det som vi läst och studerat.

Länk till aftonbladets film klassresan. Till filmen finns mycket statistik som visar på de socioekonomiska skillnaderna mellan olika förorter och platser längs med tunnelbanans röda linje i Stockholm.

Klicka här eller på bilden för att komma till klassresan!

Klassresan är en sorts dokumentärfilm från 2016 av Aftonbladet om segregationen i Stockholm längs tunnelbanans röda linje.

Om skatter – med ekonomen Klas Eklund

Om integration och invandring

Debatt om integrationen mellan liberalen Jan Björklund och socialdemokraten Ardalan Shekarabi

Om framväxten av välfärdssamhället och det s.k. folkhemmet