Citat

Prov om globalisering VT26

Förra terminen sysslade vi med att analysera amerikansk politik ur ett jämförande perspektiv (komparativ politik), vetenskapsteori, hur vetenskap och vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten (fokus på inkapacitering och fascism) och källkritik (Henrik Jönsson vs. SVT och 30 minuter). Det finns skäl att återkomma till flera av de frågorna. Denna termin kommer domineras av olika perspektiv på globalisering. I kursens centrala innehåll står bland annat följande:

”Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld.”

Provet vecka 7 handlar om olika aspekter av globalisering: dess orsaker och konsekvenser. Du ska till exempel kunna dela in globaliseringen i olika faser, från 1500-talet fram till dagens tullkrig mellan USA och världen. Tyngdpunkten ligger på att analysera globaliseringens orsaker och konsekvenser med hjälp av olika teorier om och syn på globalisering (t.ex. Johan Norberg).

Globaliseringens faser (kan delas in på andra sätt)

Begrepp & institutioner (inte sällan förkortningar)

Exempel på centrala begrepp och institutioner när vi analyserar globalisering är: multinationellt företag, överstatliga beslut, mellanstatlig, folkrätt, komparativa fördelar, frihandel, protektionism, tullar, kvoter, WTO, Bretton-Woods, GATT, EU, FN, NATO, Världsbanken, IMF, BNP per capita, HDI med flera.

Provet om globalisering

Förutom tre skrivfrågor (se nedan) kommer provet innehålla frågor som rättas automatiskt. De kommer handla om globaliserings faser utifrån nyckelfaktorerna (ekonomi, innovation och politik), viktiga internationella institutioner som FN, WTO och NATO, begrepp som BNP per capita, HDI, export, komparativa fördelar.

Större fritextfrågor på provet:

Ett par av frågorna kommer begränsas på olika sätt, exempelvis; ”Diskutera den främsta nackdelen med frihandel och ekonomisk globalisering”.

  1. Diskutera globaliseringens för– och nackdelar, med hjälp av debattörer, forskare och statistik. Här ska du referera till kritiker och påhejare av globalisering samt statistik och fakta.
  2. Diskutera orsaker till och hinder för globalisering under historien. I uppgiften ingår att framtiden för internationell handel och politiskt samarbete.
  3. Analysera hur olika aspekter av globalisering (kulturell, politisk, ekonomisk) påverkat och samverkat med varandra.
Texter och material

Johan Norberg: Globalisering i protektionismens tid (2018)

Statistik som du har tillgång till under provet

Film om Förintelsen: Sauls son

Som en del av kursen historia 2a ska vi titta på analysera filmen Sauls son. I det centrala innehållet för historia 2a står:

Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.

Vi ska alltså titta på och analysera den ungerska filmen Sauls son från 2015 av László Nemes. Filmen är tung på flera sätt, dels är förstås själva ämnet tungt, men även själva skildringen av filmens huvudperson, Saul Ausländer, är inte helt konventionell. Kameran följer tätt bakom Saul genom hela filmen och har bara skärpa på Sauls absoluta närhet. Saul Ausländer är del av ett sonderkommando 1944 i Auschwitz-Birkenau. Hans och gruppens uppgifter inbegriper bl.a. att tömma gaskamrarna på lik. Utifrån de kunskaper jag inhämtat bygger filmen i hög utsträckning på vad vi idag vet om sonderkommando och Auschwitz, vilket är ett starkt skäl till att visa filmen. Filmen är förstås inte verkligheten utan är fiktion, Saul Ausländer är inte riktig person, men detaljer och beskrivningar av lägerlivet bygger på ambitiös research och man har bland annat använt sig av historikern Gideon Greif som konsult.

Saul Ausländer
Bild från filmen Sauls Son och visar huvudpersonen Saul Ausländer (Géza Röhrig).
Några begrepp som underlättar förståelsen av filmen

Sonderkommando = arbetsgrupp i lägret bestående av fångar. 

Kapo = Fånge som fungerade som chef och vakt över andra fångar. Oberkapo är en kapo som är chef över andra kapos. 

Rabbi(n) = judisk religiöst lärd expert som ofta leder ritualer och högtider. En judisk rabbin har liknande uppgifter och ansvar som en kristen präst, men till skillnad mot den kristna prästen utför rabbinen inga sakrament (heliga handlingar). 

Innan vi tittar på filmen tar vi reda på mer om Förintelsen och Auschwitz-Birkenau (länk)

Frågor som du ska tänka på under filmen
  1. Varför tror du att sonderkommando kallas för Geheimnisträger (bärare av hemligheter)?
  2. Hur ser man till att de blivande offren för gasning inte gör motstånd?
  3. Varför tror du att pojken man hittar i gaskammaren blir så viktig för Saul? 
  4. I filmen har man vid två (men mest ett) tillfällen utgått från kända autentiska fotografier från Auschwitz. Varför använder regissören autentiska fotografier i berättelsen om Saul Ausländer?
  5. I filmen visas en konflikt mellan några fångar i sonderkommando. Abraham vill göra uppror och väpnat motstånd medan oberkapo Biedermann vill fotografera och dokumentera grymheterna och se till att omvärlden får kunskap. Vilken typ av motstånd var mest effektivt? 
  6. Är Saul Ausländer ett offer, åskådare (bystander), hjälte/hjälpare eller förövare?
  7. Hur beskrivs avhumaniseringen av lägerfångar och offer i filmen?
  8. Vad tycker du om filmens slut?
Övergripande diskussionsfrågor efter filmen
  1. Vilka motiv eller skäl, tror du, att filmskaparen  László Nemes hade när han gjorde filmen? (Tänk på att det kan finnas flera olika skäl till historiebruket).
  2. Ger filmen en trovärdig skildring av Förintelsen i allmänhet och livet i ett sonderkommando i Auschwitz-Birkenau i synnerhet? (källkritik)
  3. Kan spelfilmer om Förintelsen vara trovärdiga? Eller förminskas brottet av filmatiseringar och litterära gestaltningar?
  4. Är Saul Ausländer trovärdig ur ett psykologiskt perspektiv?
  5. Vilka reaktioner har filmen hittills mött? (Recensioner, debatter)
  6. Behövs filmer om Förintelsen och andra mörka kapitel i mänsklighetens historia? Fyller de en funktion?

Svensk arbetsmarknad VT23

Onsdag vecka 12 kommer det vara ett test på hur den svenska arbetsmarknaden fungerar: parter, regler, löner mm. Jag har främst utgått från det centrala innehållet:

    • ”Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.”
Beskrivning av vad du ska kunna på testet vecka 12

På testet ska du visa dels visa kunskaper och förståelse för den historiska utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden, som till exempel strukturomvandlingar till följd av industrialisering, globalisering och digitalisering, men också till följd av hur aktörerna på arbetsmarknaden agerat, som till exempel fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Ett exempel på viktig historisk händelse är det så kallade Saltsjöbadsavtalet från 1938.

Du kommer behöva visa kunskaper om begrepp som jämlikhet, jämställdhet, maktresurs, värdediskriminering, märket, centralorganisation, fackförbund, arbetsgivarorganisation, avsked, varsel, strejk, vild strejk, lock-out, fredsplikt, övertidsblockad, a-kassa, AD, gigekonomi, den svenska modellen, kollektivavtal med flera.

Du ska visa kunskaper och förståelse om vilka arbetsmarknadens parter, lagar som MBL och LAS och hur lönestrukturen ser ut: yrken med höga och låga snittlöner, medianlön.

Fritextfrågorna kommer att handla om samhällsfrågor som är kopplade till arbetsmarknaden: (1) Ska lågelönejobb lösa arbetslöshet och integration? Frågan kopplas också till begrepp som jämlikhet och jämställdhet. (2) Är den svenska modellen lösningen för en fungerande arbetsmarknad i framtiden?

Material

Samhällsbokens kapitel Arbete och arbetsmarknad s. 306-323. Övrigt material finns i Classroom (artiklar, länkar till statistik mm).

Quizzar

Här är länk till ett Google formulär!

Brott och straff – historia 2a

Från och med vecka 42 lämnar vi temat Folkmord i historien och tar oss an Brott och straff i europeisk och svensk historia. Alla delar av historieämnet kommer att behandlas: historiska analys av fakta, skeenden, historiebruk och historiskt källmaterial. Två delar kommer dock att läggas extra stor vikt på:

"Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv."

"Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer."
Bedömning

Ett skriftligt läxförhör om de källkritiska kriterierna och verktygen, men också svensk och europeisk historia på temat, som till exempel när och varför kropps- och dödsstraff började att ifrågasättas.

En promemoria som ska handla om Brott och straff som bygger på egna mindre källstudier, till exempel en analys av äldre tiders lagar och/eller äldre tiders rättsprotokoll. Arbetet ska vara mellan 3-5 sidor långt (inklusive käll- och referensförteckning).

Diskussion på temat historiska brott och straff i populärkulturen, exempelvis finns idag många poddar och TV-serier som handlar om mord i historien.

Domböcker och andra rättsligt intressanta källor på nätet
  • Svegs tingslags-domboksprotokoll från 1600-talet (klicka här)
  • Nordmarks domböcker 1600-1653 (klicka här)
  • Hammerdals tingslag protokoll 1600-talet (klicka här)
  • Ekenäs stads dombok från 1623-1675 (klicka här)
  • Databas från genealogi.se om avrättade (klicka här)
  • Stockholmskällan har mycket som rör brott och straff (klicka här för ett tema om prostitution i Stockholm och här om homosexualitet och här om tortyr och dödsstraff )
Grovplanering Brott och Straff hösten 2022
WP Data Tables

 

Skotten i Sarajevo

Franz Ferdinand, Sophie och deras barn.
Bildkälla: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Archduke_Franz_Ferdinand_of_Austria,_his_wife_and_children.jpg

 

När första världskrigets utbrott uppmärksammades 2014 gjorde jag en källövning om Skotten i Sarajevo. Källövningen har använts av många efter vad jag förstått. I den version av uppgiften som jag gjorde tillgänglig på nätet fanns  inga källhänvisningar (jag hade hittat och översatt källmaterial från både böcker och källor som fanns tillgängliga online). Nu har jag uppdaterat övningen med tre nya källor: Psykiatrikern Martin Pappheims ”intervju” med Gavrilo Princip, ett utdrag ur Dagens Nyheters förstasida dagen efter morden och ett utdrag ur ett officiellt brev från Frans Joseph I till Vilhelm II. Nu finns det länkar till alla källor så att ni gräva vidare (och se om jag översatt källorna på ett korrekt sätt). Själva uppgifterna till källorna lägger jag i ett separat dokument eftersom jag gissar att många kommer formulera egna frågor och uppgifter.

[wpfilebase tag=file id=334 tpl=download-button /]

Exempel på källor i övningen