När första världskrigets utbrott uppmärksammades 2014 gjorde jag en källövning om Skotten i Sarajevo. Källövningen har använts av många efter vad jag förstått. I den version av uppgiften som jag gjorde tillgänglig på nätet fanns inga källhänvisningar (jag hade hittat och översatt källmaterial från både böcker och källor som fanns tillgängliga online). Nu har jag uppdaterat övningen med tre nya källor: Psykiatrikern Martin Pappheims ”intervju” med Gavrilo Princip, ett utdrag ur Dagens Nyheters förstasida dagen efter morden och ett utdrag ur ett officiellt brev från Frans Joseph I till Vilhelm II. Nu finns det länkar till alla källor så att ni gräva vidare (och se om jag översatt källorna på ett korrekt sätt). Själva uppgifterna till källorna lägger jag i ett separat dokument eftersom jag gissar att många kommer formulera egna frågor och uppgifter.
Källövning: Skotten i Sarajevo VT22 (2.0 MiB, 299 downloads)
Religionskunskap 1 bygger i hög grad vidare på grundskolans religionsundervisning med världsreligionerna och etiska modeller som huvudsakligt stoff. En skillnad i Religion 1 för gymnasiet är att större fokus läggs på hur religionernas praktik och tro ser ut idag, mindre på religionshistorien, till exempel hur protestantisk kristendom praktiseras i Sverige och världen idag på 2000-talet mer än hur protestantismen växte fram under senmedeltiden (för fullständig kursplan seskolverket.se).
Planering
se Google Classroom för lektionsplanering
Examinationer
Diagnoser och frågor
Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.
Betygsunderlag
Ett par mer ordnade diskussioner/debatter som genomförs i klassrummet.
Två digitala prov som görs enskilt i aulan eller i klassrummet.
Förutom undervisningen och materialet som använts på lektioner ska du läsa och repetera bokens kapitel: 5 Abrahamitiska religioner 6 Judendom och 7 Kristendom fram till sidan 157 (s. 87-157)
Provet handlar i första hand om judendom och kristendom (viss repetition av etiska modeller mm kan förekomma) som t.ex. den konsekvensetisk och sinnelagsetik.
Frågorna kommer mer specifikt handla om sådant vi läst om som:
Judisk och kristen historia, t.ex. varför uppstod den reformjudiska rörelsen under 1800- och 1900-talen?
Vilka skrifter som är centrala och viktiga, som t.ex. Tanakh, Torah och evangelierna.
Olika inriktningar och tolkningar av religionen som t.ex. ortodox judendomen och protestantism. Exempel på viktiga begrepp: tolkning, teologi, trosbekännelse.
Högtider, ritualer och praktik inom religionerna, som t.ex. varför och hur högtider som pesach eller påsk firas. Hur går en gudstjänst till? Praktiker som matregler och klädsel är också av intresse. Exempel på begrepp: högtid, övergångsritual, sabbat.
Hur ser man på människa och Gud inom och mellan religionerna? Hur uppfattar man Gud? Hur ser relationen till människan ut? Viktiga begrepp: monoteism, teism, Messias, treenigheten.
Google formulär
Quizz om judisk historia och syn på Gud/JHVH (klicka här)
Tack! Du har just gjort Judisk tro och praktik på norran.se!
Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%.
Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Varför är Mose en så central och viktig profet inom judendomen?
A
Han mottog Tora av G-d på berget Sinai
B
Han offrade sin son Isak till G-d
C
Han dog för våra synder
D
Han befriade (med hjälp av G-d) israeliterna från slaveriet i Egypten
Fråga 1 förklaring:
Mose anses vara den främste och viktigaste profeten (inte så konstigt med tanke på att mottog tora av G-d).
Fråga 2
Vad kallas en judisk gudstjänstlokal?
A
Kyrka
B
Moské
C
Synagoga
Fråga 3
Religiösa berättelser och poem är inte alltid så lätta att tolka och förstå. En viktig judisk text består av kommentarer och tolkningar av den judiska Bibeln. Vad kallas texten?
A
Gamla testamentet
B
Tanakh
C
Talmud
D
Tora
Fråga 3 förklaring:
Talmud kallas ofta för den muntliga Tora (tora = undervisning). Somliga judiska skriftlärda anser att Mose fick den muntliga undervisningen på berget Sinai samtidigt som han fick den skriftliga tora (de fem Moseböckerna och inte minst 10 Guds budord).
Fråga 4
Inom vilken gren av judendomen har ännu inte någon kvinna blivit rabbin?
A
Reformjudendom
B
Konservativ judendom
C
Ortodox judendom
D
Livets Ord
Fråga 4 förklaring:
Livets ord är ju som bekant en kristen frikyrka.
Fråga 5
Vad är sant om judisk lära?
A
Inom judendom menar man att människan inte har en fri vilja (Allt är förutbestämt av G-d)
B
Jesus ses som Messias (den smorde befriaren)
C
G-d gav Tora (lagen, vägen) till människan för att hon skulle tolka den självständigt
D
Judendomen är monoteistisk
E
Mose betraktas som den viktigaste profeten
Fråga 6
På bilden ser du en judisk gudstjänstlokal i USA. Vilken inriktning har denna judiska församling? (Titta noga eller klicka på bilden.)
A
Konservativ judendom
B
Ortodox judendom
C
Reformjudendom
Fråga 6 förklaring:
Om du tittar noga kan du se att män och kvinnor sitter tillsammans och den som leder gudstjänsten är en kvinna (kantor eller rabbin), och det är nästan bara inom reformjudiska församlingar det förekommer.
Fråga 7
Vilken inriktning av judendom tror du familjen på bilden tillhör?
A
Ortodox judendom
B
Konservativ judendom
C
Reformjudendom
D
Hipsters
Fråga 7 förklaring:
Just den här familjen tillhör förmodligen s.k. chassidiska judar eftersom bilden är från stadsdelen Williamsburg i New York.
Fråga 8
Vad kallas den politiska rörelse inom judendomen som förespråkar ett återvändande till Landet Israel?
A
Ortopraxi
B
Kommunism
C
Antisemitism
D
Sionism
Fråga 8 förklaring:
Sion, ett bergfäste i Jerusalem, fick under judarnas förskingring från 70 e.Kr. symbolisera judarnas längtan tillbaka. Därav namnet "sionism".
Fråga 9
Kosher kallas tillåten mat för praktiserande judar. Vilka av följande maträtter är kosher?
A
Cheeseburgare med cola
B
Lammfilé, mintgelé, grönsaker och ett glas vin
C
Pizza Vesuvio med ett glas mjölk
D
Milkshake och pommes
E
En glass på stranden
Fråga 10
Vad kallas den judiska bibeln?
A
Tora
B
Koranen
C
Talmud
D
Tanakh
Fråga 10 förklaring:
Tanakh är en akronym (initialbokstäverna) från de huvudgrupperingarna av bibelns texter: Tora, Neviim, Ketuvim. USA är också en akronym (United States of America).
Fråga 11
Vilket är ordet som ersatts med "X"? "X innebär att en grupp människor som tillhör en religion eller ett folk lever utanför sitt ursprungliga område och i ett land där de flesta tillhör en annan religion eller ett annat folk. X är ett grekiskt ord som betyder 'spridning'."
A
Protestantism
B
Diaspora
C
Bajensyndromet
Fråga 12
På 1970-talet började en gren av den moderna judendomen ordinera kvinnor till rabbiner. Vilken?
A
Ortodox judendom
B
Reformjudendom
C
Konservativ judendom
Fråga 12 förklaring:
Det har funnits kvinnliga rabbiner innan 1970-talet, men de är mycket ovanliga. Regina Jonas som ordinerades 1935 är en.
Fråga 13
Under lång tid var det förbjudet för judar att bo och leva i Sverige. Under vilket århundrade tilläts de första judarna att bosätta sig i Sverige?
A
1900-talet
B
1500-talet
C
1800-talet
D
1600-talet
E
1700-talet
Fråga 13 förklaring:
1774 flyttade Aaron Isaac till Sverige. Han var sigillmakare från den tyska staden Mecklenburg. Aaron Isaac var den första juden som bosatte sig i Sverige utan att behöva konvertera till den lutherska kristendomen.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 13 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Judiska högtider
Starta
Tack! Du har just gjort Judiska högtider på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilken kristen ritual påminner om judendomens Bat/Bar mitzva?
A
Bikten
B
Dopet
C
Konfirmationen
D
Bönen
Fråga 2
Många judiska pojkar blir omskurna. Hur gammal ska barnet vara enligt judisk tradition?
A
tio år
B
åtta dagar
C
ett år
D
fem år
Fråga 3
På bilden ser du en tallrik med traditionell mat för en viktig judisk högtid. På tallriken; osyrat bröd (matza) som äts för att israeliterna rymde innan brödet hann jäsa (Andra Moseboken 12:39) och bittra örter för att egyptierna hade förbittrat israeliternas liv (Andra Moseboken 1:14). Under vilken judisk högtid äts dessa symboliska maträtter?
A
Pesach (judisk påsk)
B
Jom Kippur (försoningsdagen)
C
Sukkot (lövhyddohögtiden)
D
Rosh hashana (det judiska nyåret)
Fråga 3 förklaring:
Måltiden kallas sedermåltiden.
Fråga 4
Under vilken högtid förväntas en praktiserande jude fasta?
A
Chanukka (ljusfesten)
B
Jom Kippur (försoningsdagen)
C
Pesach (judisk påsk)
D
Rosh hashana (nyår)
Fråga 5
Vilken judisk högtid firas till minne av israeliternas ökenvandring - från Egypten till det utlovade landet Kaanan.
A
Sukkot (lövhyddohögtiden)
B
Chanukka (ljusets fest)
C
Pesach (den judiska påsken)
D
Rosh hashana (det judiska nyåret)
Fråga 5 förklaring:
Under den glädjerika festen bor man sju dagar i lövhyddor till minne av uttåget ur Egypten (Tredje Moseboken 23:42–43). Till högtiden hör även bruket av ett festknippe med fyra olika kvistar (Tredje Moseboken 23:40), tre för höger hand (palm, pil, myrten), en för vänster (etrog, en citrusart). I templet förekom en vattenösningsceremoni. källa: ne.se
Fråga 6
När infaller den judiska sabbaten (vilodagen)?
A
Fredag kväll
B
Torsdag morgon
C
Söndag morgon
D
Lördag morgon
Fråga 6 förklaring:
Sabbat, hebreiska shabbat, den arbetsfria sjunde dagen (från fredag afton till lördag afton) inom judendomen. Källa: ne.se
Fråga 7
Vilken judisk högtid förknippas mest med detta instrument?Källa: "Liten askenasisk sjofar 5380".
A
Pesach (den judiska påsken)
B
Sukkot (lövhyddohögtiden)
C
Chanukka (ljusfesten)
D
Rosh hashana (det judiska nyåret)
Fråga 7 förklaring:
shofaʹr, shofar (hebreiska), böjt flackt vädurshorn som använts som blåsinstrument i den judiska gudstjänsten sedan Gamla Testamentets tid. Används idag främst under sukkot och jom kippur källa: ne.se
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 7 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Är du professor i judaistik?
De tidiga kristna
Starta
Tack! Du har just gjort quizen %%QUIZ_NAME%% på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Kristendomen, liksom judendomen och islam, är monoteistiska religioner. Vad betyder det?
A
Att man spelar musik på gudstjänsterna.
B
Att man tror på en Gud.
C
Att man utför blodsoffer.
Fråga 2
På bilden nedan ser du en ganska vanlig kristen symbol. Vad står symbolen för?
A
Triangeln pekar uppåt - mot Gud.
B
Triangeln är en symbol för treenigheten; Gud Fader, Sonen och den helige Ande.
C
Triangeln är en symbol för manlighet.
Fråga 3
Kejsar Konstantin har betytt mycket för kristendomens spridning. År 325 sammankallade han till ett kyrkomöte. Var hölls detta möte?
A
I Jerusalem
B
I Nicaea nära Konstantinopel
C
I Rom
Fråga 4
De jesustroende hade flera ritualer. Vilken ritual var extra viktig för den som skulle bli kristen?
A
Fastan
B
Dopet
C
Bröllopet
Fråga 4 förklaring:
Dopet markerade pånyttfödelsen som kristen och var den ritual som markerade personens status som en del av den kristna gemenskapen.
Fråga 5
Vad betyder ordet evangelium?
A
Glädjebudskap
B
Frälsaren
C
Ordets makt
Fråga 5 förklaring:
De fyra evangelierna kommer alla med glädjebudskapet om Jesus.
Fråga 6
Paulus var en synnerligen viktig person för den tidiga kyrkan. Vilka ord och begrepp är användbara om man vill beskriva honom?
A
missionär
B
judekristen
C
romersk medborgare
D
martyr
E
hednakristen
Fråga 7
I Bibeln finns fyra evangelier som alla har samma huvudperson. Vem?
A
Petrus
B
Maria Magdalena
C
Paulus
D
Jesus
Fråga 8
På 40-talet anordnade de Jesustroende ett möte i Jerusalem för att bland annat diskutera frågan om de kristna behövde leva efter den judiska lagen eller inte. Vad ansåg Paulus?
A
Paulus ansåg att de kristna inte behövde leva efter den judiska lagen (t.ex. vad gäller manlig omskärelse).
B
Paulus ansåg att de kristna måste vara av judisk släkt.
C
Paulus ansåg att de kristna behövde leva efter den judiska lagen (t.ex. vad gäller manlig omskärelse).
Fråga 9
Vilken romersk kejsare bestämde att kristendomen skulle vara Roms officiella och enda tillåtna religion år 391? På myntet nedan syns han tillsammans med sin bror Valentian II.
A
Augustus
B
Konstantin
C
Theodosius
Fråga 10
Vilken romersk kejsare var först med att acceptera och tillåta de kristna utöva sin religion?
A
Augustus
B
Theodosius
C
Konstantin
Fråga 10 förklaring:
Han var själv kristen - även om det är oklart när under sin livstid han blev bekännande kristen. Han lät döpa sig på sin dödsbädd.
Fråga 11
Vilken strafform förbjöds av kejsar Konstantin år 321? Den strafform som förbjöds hade tidigare använts för upprorsmakare i det romerska imperiet.
A
hängning
B
korsfästelse
C
halshuggning
D
Stegling
Fråga 11 förklaring:
Konstantin som förmodligen var kristen (även före han lät döpa sig på sin dödsbädd) ansåg att korsfästelse var en opassande strafform eftersom Jesus avrättats på det sättet.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 11 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mer!
Bättre kan du!
Okej.
Bra jobbat!
Toppen, du spikade den!
Den Stora schismen - splittringen av kyrkan på 1000-talet
Starta
Tack! Du har just gjort Den Stora schismen - splittringen av kyrkan på 1000-talet på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
När påven lyste Patriarken av Konstantinopel i bann (bannlysning) splittrades definitivt kyrkan i två delar. Vilket år bannlös påven patriarken?
A
år 325
B
år 391
C
år 1054
Fråga 2
Vilket var den östromerska ortodoxa kyrkans språk? Ledtråd: Kristus
A
Grekiska
B
Latin
C
Arameiska
D
Hebreiska
Fråga 2 förklaring:
Det språk som främst talades i Östrom var grekiska. Kristus betyder "den smorde" (en kungatitel) på grekiska.
Fråga 3
Katolska kyrkan betyder ungefär "den allmänna kyrkan" eller "kyrkan för alla". Men vad betyder ordet "ortodox" (som i den ortodoxa kyrkan)?
A
Rätt lära
B
Den nya tron
C
Gammaldags
Fråga 4
För vilken kyrka var påven ledare?
A
Den ortodoxa
B
Den katolska
C
Den lutherska
Fråga 5
Vilka är orsakerna till att den romerska kyrkan delades i två grenar: den ortodoxa kyrkan och den katolska kyrkan?
A
Den ryske tsaren krävde en delning.
B
Maktkamp mellan påven i Rom och patriarken i Konstantinopel.
C
Man tyckte kyrkan blivit för stor och behövde delas upp.
D
Man bråkade om vem (patriarken eller påven) som skulle få kristna folken på Balkan.
E
Det romerska imperiet (riket) delades i två delar (Östrom och Västrom) och det ledde till att kyrkan utvecklades olika i de två delarna.
Fråga 5 förklaring:
Det fanns ingen tsar i Ryssland på 1000-talet.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Protestantismen
Starta
Tack! Du har just gjort Protestantismen på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Namnet på den engelska kyrkan, som bukar beskrivas som ett mellanting av de katolska och lutherska kyrkorna.
A
Anglikanska kyrkan
B
Presbyterianska kyrkan
C
Reformerta kyrkan
Fråga 2
Hur blev människan frälst enligt Luther?
A
Genom att bikta sig
B
Endast genom Guds nåd och tro
C
Genom att chilla base
D
Genom att göra rätt
Fråga 3
Martin Luther hette en de mer kända protestanterna. Han kritiserade katolska kyrkan på en rad punkter. Vilken var hans allvarligaste kritik mot kyrkan?
A
Att kyrkans uppfattning om treenigheten var felaktig.
B
Att man tillät hednakristna i kyrkan.
C
Att kyrkan hade hittat på saker som inte hade något stöd i Bibeln.
Fråga 3 förklaring:
Frågan om treenigheten var inte något han kritiserade, inte heller var frågan om hednakristna och judekristna längre aktuell.
Fråga 4
Vilken typ av kristendom praktiseras i Huddinge kyrka?
A
Luthersk kristendom
B
Reformert kristendom
C
Anglikansk kristendom
Fråga 4 förklaring:
Alla ovan nämnda former av kristendom är protestantiska.
Fråga 5
Det fanns de som kritiserade kyrkan före Martin Luther och de andra protestanterna, men under vilket århundrade brukar man säga att den protestantiska reformationen av kyrkan slog igenom?
A
1700-talet
B
1300-talet
C
1500-talet
Fråga 6
Vilka sakrament menade Martin Luther hade stöd i Bibeln (alltså de sakrament han ville ha kvar).
A
Äktenskapet
B
Nattvarden
C
Dopet
D
Prästvigningen
E
Konfirmationen
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 6 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Nya testamentet
Starta
Tack! Du har just gjort Nya testamentet på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilken tendens eller tendenser har Nya testamentets böcker när de berättar om Jesus?
A
Böckerna är skrivna så att de inte stämmer överens med Gamla testamentets förutsägelser om Messias.
B
Böckerna är skrivna av troende kristna och beskriver därför Jesus på ett sakligt och neutralt sätt.
C
Böckerna är skrivna så att de stämmer överens med Gamla testamentets förutsägelser om Messias.
D
Böckerna är skrivna av troende kristna och beskriver därför Jesus på ett sätt som understryker att han är Messias, vår frälsare.
Fråga 2
Vilket decennium tror man att Markusevangeliet skrevs?
A
50-talet
B
60-talet
C
40-talet
Fråga 2 förklaring:
Här är forskarna inte helt eniga, en del menar att det skrevs först på 70-talet.
Fråga 3
Vilket av evangelierna är äldst?
A
Markus
B
Lukas
C
Matteus
D
Paulus
Fråga 3 förklaring:
Paulus brev skrevs visserligen tidigare än Markusevangeliet, men Paulus brev räknas inte som ett evangelium.
Fråga 4
De så kallade synoptiska evangelierna är ganska lika varandra till innehåll. De som skrivit Matteus- och Lukasevangeliet tror man har haft två källor framför ögonen när de skrev. Vilka är källorna?
A
Markusevangeliet och Q
B
Johannesevangeliet och Psaltaren
C
Johannesevangeliet och Thomasevangeliet
Fråga 4 förklaring:
"Q" står för Quelle som betyder källa på tyska. Ingen har hittat Q men i Matteus och Lukas finns passager som är helt lika (men som inte finns i Markus) det är ett av skälen till att man tror att de haft ytterligare en källa. Googla "tvåkällshypotesen" om du vill veta mer.
Fråga 5
Är det Paulus skrivit om Jesus att betrakta som en förstahandskälla?
A
Japp
B
Kanske
C
Näpp
Fråga 5 förklaring:
Man kan i och för sig tänka sig att det verkligen var Jesus som uppenbarade sig för Paulus på vägen till Damaskus (men jag är i detta sammanhang en smula skeptisk).
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Höstterminens religion har de två syskonreligionerna judendom och kristendom som tema. Islam, som också är en abrahamitisk syskonreligion kommer vi läsa om i årskurs 8.
Planering och kunskapskrav
Planering RE åk 7 VT 2021 (409.2 KiB, 481 downloads)
Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 1263 downloads)
Studiebesök
Det blir förmodligen inga studiebesök p.g.a. pandemin.
Provdatum
Eleverna kommer att göra diagnoser för att se hur långt de kommit kunskapsmässigt och i fall det är något som behöver förklaras på nytt och repeteras.
Vecka 17 prov om i första hand judisk tro och praktik
Vecka 21 prov om i första hand kristen tro och praktik
Den historia vi ska läsa, diskutera och jobba med under vårterminen 2021 är minst sagt omfattande: antiken, amerikanska frihetskriget, franska revolutionen och den industriella revolutionen. Vi kommer arbeta med alla långsiktiga mål i ämnet historia. Ni kommer lära er om viktiga skeenden och förändringar i människans historia, hur man värderar historiska källor och hur man kan analysera historieanvändning (historiebruk).
Fyra bilder som representerar de olika tidsperioderna och skeendena vi läser om i åk 7.
Varför ska man läsa historia?
Hur blev du den du är idag? När du svarar på frågan kommer du kanske fundera kring biologi och medfödda egenskaper, men gissningsvis spelar uppväxten och dina erfarenheter en stor roll. Det vill säga, din historia har varit med och format dig.
Vi läser historia av många skäl. Ett viktigt skäl är att vi vill förstå samtiden. Vilka är krafterna som skapat dagens värld med klimatförändringar, globalisering, välfärd och fattigdom, krig och fred, demokrati och diktatur? Om vi vill förstå dagens konflikter, eller mindre frågor som varför skolmaten är gratis går vi till historien och letar efter svar. Det historiska perspektivet förklarar ofta mycket.
Att lära sig om och få en förståelse för hur människor genom historien levt, kämpat, löst problem, skapat problem och handskats med exempelvis pandemier, naturkatastrofer, svält, plötslig rikedom är både intressant i sig men också lärorikt. Historien kan faktiskt ge oss kunskaper som gör det lättare att tänka om framtiden.
Om vi ska lära oss något av historien krävs att den historia vi läser är sann. Felaktiga och missvisande bilder av historien gör att vi kanske tar fel beslut. För att bygga upp en rimligt sann bild av historien behövs källor som t.ex. dagböcker och husruiner. Inom historieämnet finns en lång tradition och metoder för hur man tolkar och värderar källor. Historieämnet ger oss verktyg att tänka kritiskt och undersökande.
Planering historia åk 7 VT 2021
HI ÅK 7 Planering VT 2021 (419.9 KiB, 591 downloads)
Kunskapsmål och kunskapskrav i historia
Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 1633 downloads)
Förmågorna Inför Np Historia Vt 2015 (2.5 MiB, 7454 downloads)
Historia åk 7: tre delområden
Antika statsskick - Politik och befolkning under den atenska demokratin och den romerska republiken. (Centralt innehåll i fokus: "Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.").Du kan läsa här om Atens och Roms statsskick.
1700-talets politiska revolutioner: Upplysningen, den amerikanska revolutionen och den franska. Vad förändrades? (Centralt innehåll i fokus: "Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.").
Den industriella revolutionen: fokus på Storbritannien, orsaker och följder. (Centralt innehåll i fokus: "Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.")
GrovPlanering
Musik från antikens Grekland?
Musik från franska revolutionen
Så här skriver ne.se om Marseljäsen Frankrikes nationalsång ”Marseljäsens upphovsman var Claude-Joseph Rouget de Lisle, som diktade och komponerade den en natt i april 1792 i Strasbourg. Sången fick snabbt spridning genom sin uppfordrande text och kongeniala musik och blev franska revolutionens sång framför andra.”
Diagnoser & Prov
Sammanlagt 5-6 diagnoser under momentet. Diagnoserna används inte i första hand som bedömningsunderlag av mig (er lärare) utan är mest till för er (elever) att kolla att ni hänger med.
Läxa till första lektionen om Rom – titta på en dokumentär om Julius Caesar som ligger på svtplay (klicka här).
Lektionerna har använts i grundskolan, i årskurserna 7-9. Några kan nog även anpassas för gymnasieelever. Andra begrepp som jag emellanåt använder när vi pysslar med historiebruk är historiesyn, historieförfalskning och källkritik.
Har själv på senare år försökt att undvika Klas-Göran Karlssons mycket använda kategorisering av historiebruk, se här, eftersom min erfarenhet är att eleverna då fokuserar för mycket på att kategorisera historiebruket och att flera av kategorierna (t.ex. politiskt, moraliskt och ideologiskt historiebruk) är svåra och näst intill omöjlig att hålla isär. Frågorna kommer mest handla om ”Är det här politiskt eller ideologiskt historiebruk?”. Det viktigaste, enligt mig, är att eleverna förstår att det finns många skäl och orsaker till att historia används, och att användandet kan ge upphov till reella följder och högst verkliga känslomässiga reaktioner.
Video om historiebruk
Presentation av historieämnet
Presentationen innehåller ett par övningar, uppgifter med historiebruk.
Lektioner om historiebruk i pdf-format
Historiebruk - Sparta och Tredje riket (726.2 KiB, 933 downloads)
I årskurs nio läser vi om folkmord under 1900-talet och mer allmänt om efterkrigstiden med fokus på kalla kriget. När vi läser om Förintelsen, Rwanda 1994 och Srebrenica använder vi oss bland annat av Genocide watch begreppsapparat för att förutse och analysera folkmord. Som ett återkommande inslag i undervisningen åker vi också till Armémuseum och bjuder in Dina och Jovan Rajs som överlevde Förintelsen.
Bilder från Dina och Jovans föreläsning januari 2020
Den historia vi ska läsa, diskutera och jobba med under vårterminen 2020 är minst sagt omfattande: antiken, amerikanska frihetskriget, franska revolutionen och den industriella revolutionen.
Fyra bilder som representerar de olika tidsperioderna och skeendena vi läser om i åk 7.
Kunskapskraven i historia
Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 1633 downloads)
Förmågorna Inför Np Historia Vt 2015 (2.5 MiB, 7454 downloads)
Historia åk 7: tre arbetsområden
Antika statsskick - Politik och befolkning under den atenska demokratin och den romerska republiken. (Centralt innehåll i fokus: "Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.") Sidor i boken: Aten s. 33-36, Rom s.55-56.
1700-talets politiska revolutioner: den amerikanska revolutionen och den franska. Vad förändrades? (Centralt innehåll i fokus: "Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.") Amerikanska frihetskriget s. 118-127, franska revolutionen s. 128-142.
Den industriella revolutionen: fokus på Storbritanninen, orsaker och följder. (Centralt innehåll i fokus: "Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.") Industriella revolutionen s. 100-110.
GrovPlanering
vecka
tema
Lektionsinnehåll
sidor i boken
52
antiken: Grekland
Arvet från antiken, epokbegreppet (tidsperiod), begreppen förändring och kontinuitet. Det antika grekiska samhället.
s.14-15, 42-43
2
antiken: Grekland
Hur funkade Atens demokrati?
s. 32, 33-36
3
antiken: Aten & Rom
Atens demokrati och Roms republik.
36, 52-59
4
antiken/am. rev
Roms styre under republiken + att vi börjar kika på den amerikanska revolutionen. Amerikanerna var djupt influerade av såväl romare som greker! Varför?
52-59, 60-61
5
antiken/am. rev.
Vad minns du om demokratin i Aten? Roms republik? Varför gjorde de amerikanska kolonisterna revolution?
s. 118-127
6
amerikanska rev./franska rev.
Franska revolutionens orsaker och konsekvenser. Varför ville de amerikanska och franska revolutionärerna spegla sig i antikens hjältar?
s. 118-127, 128-143
7
Franska + industriella
Forts. franska revolutionens följder. Vad var den industriella revolutionen? varför började den i Storbritannien?
s. 128-143, 100-117
8
Industriella rev.
Forts. industriella revolutionen.
s. 100-117
9
Sportlov
Repetera, gör quiz, läs historia!
10
Källkritik & historieanvändning
Denna vecka kommer ägnas åt källkritik och historieanvändning: övningar kommer vara på temat industriella revolutionen.
s. 100-117
11
Källkritik & historieanvändning
Test på källkritik, historieanvändning samt mer allmänt om industriella revolutionen. Sammanfattande PROV!
Musik från antikens Grekland?
Musik från franska revolutionen
Så här skriver ne.se om Marseljäsen Frankrikes nationalsång ”Marseljäsens upphovsman var Claude-Joseph Rouget de Lisle, som diktade och komponerade den en natt i april 1792 i Strasbourg. Sången fick snabbt spridning genom sin uppfordrande text och kongeniala musik och blev franska revolutionens sång framför andra.”
Läxor & Diagnoser
Med 3-5 lektioners mellanrum kommer diagnoser att genomföras. Diagnoserna används inte i första hand som bedömningsunderlag av mig (er lärare) utan är mest till för eleverna att kolla att de hänger med.
Läxa till fredag 24/1 – titta på en dokumentär om Julius Caesar som ligger på svtplay (klicka här). När du tittat på dokumentären ska du också fortsätta skriva på diskussionstråden om Caesar i canvas.
Oförberett test: någon gång under veckorna vi jobbar med historia kommer ett oförberett test om sådant vi jobbat med på lektionerna. Se till att hänga med på lektionerna och läsa i historieboken (läs sidorna i grovplaneringen gärna innan själva lektionen).
Prov veckorna 6 (februari) och 11 (mars)
Studieteknik – tips för hur du kan plugga för att minnas
Det här materialet består av fem religionslektioner som bygger på kursplanen i religion. Syftet med materialet är att sammanfatta och till viss del förtydliga religionsämnet i grundskolan åk 7-9. Till varje lektion en begreppslista och ett antal uppgifter som till största del är självrättande. Du behöver inte göra lektionerna i turordning. Klicka på den lektion du vill göra.
Vi inleder årskurs 7 med att läsa geografi. Lektionerna kommer till stor del handla om klimat, klimatförändringar och kartor. Att förstå olika samband som t.ex. mellan klimat och faktorer som närhet till hav och närhet till ekvatorn. Stor vikt läggs också vid att eleverna lär sig använda olika geografiska verktyg som olika typer av kartor, klimatdiagram och begrepp.
Vårens religion i åk 8 handlar om indiska och i huvudsak asiatiska religioner med hinduismen och buddhismen i fokus. Därefter ska vi diskutera och arbeta med nyandliga rörelser, som t.ex. Hare Krishna och Scientologikyrkan, i Sverige och världen.
