Religion vårterminen 2021 åk 7

i årskurs 7 studerar vi judendom och kristendom.

Höstterminens religion har de två syskonreligionerna judendom och kristendom som tema. Islam, som också är en abrahamitisk syskonreligion kommer vi läsa om i årskurs 8.

Planering och kunskapskrav

Planering RE åk 7 VT 2021 (409.2 KiB, 215 downloads)

Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 1069 downloads)
Studiebesök

Det blir förmodligen inga studiebesök p.g.a. pandemin.

Provdatum

Eleverna kommer att göra diagnoser för att se hur långt de kommit kunskapsmässigt och i fall det är något som behöver förklaras på nytt och repeteras.

      • Vecka 17 prov om i första hand judisk tro och praktik
      • Vecka 21 prov om i första hand kristen tro och praktik

Enskilda övningar (inte alla … men några)

Vi behöver ritualer (440.3 KiB, 705 downloads)

Genomgångar om judendom

Judendomens historia i Sverige

 Olika inriktningar av judendom

 Presentation om Jesus


Presentation om tidig kristendom

 

Sveriges religionshistoria

Presentationer på youtube

Historia åk 7 – från antiken till industriella revolutionen VT 2021

Den historia vi ska läsa, diskutera och jobba med under vårterminen 2021 är minst sagt omfattande: antiken, amerikanska frihetskriget, franska revolutionen och den industriella revolutionen. Vi kommer arbeta med alla långsiktiga mål i ämnet historia. Ni kommer lära er om viktiga skeenden och förändringar i människans historia, hur man värderar historiska källor och hur man kan analysera historieanvändning (historiebruk). 

Fyra bilder som representerar de olika tidsperioderna och skeendena vi läser om i åk 7.

Varför ska man läsa historia?

Hur blev du den du är idag? När du svarar på frågan kommer du kanske fundera kring biologi och medfödda egenskaper, men gissningsvis spelar uppväxten och dina erfarenheter en stor roll. Det vill säga, din historia har varit med och format dig.

Vi läser historia av många skäl. Ett viktigt skäl är att vi vill förstå samtiden. Vilka är krafterna som skapat dagens värld med klimatförändringar, globalisering, välfärd och fattigdom, krig och fred, demokrati och diktatur? Om vi vill förstå dagens konflikter, eller mindre frågor som varför skolmaten är gratis går vi till historien och letar efter svar. Det historiska perspektivet förklarar ofta mycket.

Att lära sig om och få en förståelse för hur människor genom historien levt, kämpat, löst problem, skapat problem och handskats med exempelvis pandemier, naturkatastrofer, svält, plötslig rikedom är både intressant i sig men också lärorikt. Historien kan faktiskt ge oss kunskaper som gör det lättare att tänka om framtiden.

Om vi ska lära oss något av historien krävs att den historia vi läser är sann. Felaktiga och missvisande bilder av historien gör att vi kanske tar fel beslut. För att bygga upp en rimligt sann bild av historien behövs källor som t.ex. dagböcker och husruiner. Inom historieämnet finns en lång tradition och metoder för hur man tolkar och värderar källor. Historieämnet ger oss verktyg att tänka kritiskt och undersökande.

Planering historia åk 7 VT 2021

HI ÅK 7 Planering VT 2021 (419.9 KiB, 375 downloads)

Kunskapsmål och kunskapskrav i historia

Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 1362 downloads)
Förmågorna Inför Np Historia Vt 2015 (2.5 MiB, 6773 downloads)

Historia åk 7: tre delområden

  • Antika statsskick - Politik och befolkning under den atenska demokratin och den romerska republiken. (Centralt innehåll i fokus: "Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.").Du kan läsa här om Atens och Roms statsskick.
  • 1700-talets politiska revolutioner: Upplysningen, den amerikanska revolutionen och den franska. Vad förändrades? (Centralt innehåll i fokus: "Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.").
  • Den industriella revolutionen: fokus på Storbritannien, orsaker och följder. (Centralt innehåll i fokus: "Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.")

GrovPlanering

Musik från antikens Grekland?

Musik från franska revolutionen

Så här skriver ne.se om Marseljäsen Frankrikes nationalsång ”Marseljäsens upphovsman var Claude-Joseph Rouget de Lisle, som diktade och komponerade den en natt i april 1792 i Strasbourg. Sången fick snabbt spridning genom sin uppfordrande text och kongeniala musik och blev franska revolutionens sång framför andra.”

Diagnoser & Prov

  • Sammanlagt 5-6 diagnoser under momentet. Diagnoserna används inte i första hand som bedömningsunderlag av mig (er lärare) utan är mest till för er (elever) att kolla att ni hänger med.
  • Läxa till första lektionen om Rom – titta på en dokumentär om Julius Caesar som ligger på svtplay (klicka här).
  • Sammanfattande prov  vecka 11 (mitten mars)

Studieteknik – tips på hur du kan plugga

Klicka här!

Självrättande test

Klicka här!

Genomgångar: youtube och slideshare

Begreppsanvändning

Antiken – den atenska demokratin

Antiken – den romerska republiken

1700-talets politiska revolutioner



Den industriella revolutionen

Lektioner om historiebruk

Lektionerna har använts i grundskolan, i årskurserna 7-9. Några kan nog även anpassas för gymnasieelever. Andra begrepp som jag emellanåt använder när vi pysslar med historiebruk är historiesyn, historieförfalskning och källkritik.

Har själv på senare år försökt att undvika  Klas-Göran Karlssons mycket använda kategorisering av historiebruk, se här, eftersom min erfarenhet är att eleverna då fokuserar för mycket på att kategorisera historiebruket och att flera av kategorierna (t.ex. politiskt, moraliskt och ideologiskt historiebruk) är svåra och näst intill omöjlig att hålla isär. Frågorna kommer mest handla om ”Är det här politiskt eller ideologiskt historiebruk?”. Det viktigaste, enligt mig, är att eleverna förstår att det finns många skäl och orsaker till att historia används, och att användandet kan ge upphov till reella följder och högst verkliga känslomässiga reaktioner.

Video om historiebruk

Presentation av historieämnet

Presentationen innehåller ett par övningar, uppgifter med historiebruk.

Lektioner om historiebruk i pdf-format

Historiebruk - Sparta och Tredje riket (726.2 KiB, 633 downloads)
Läxa historiebruk (531.0 KiB, 355 downloads)
Passchendaele Filmuppgift (561.1 KiB, 928 downloads)
Leninuppgifter (417.2 KiB, 443 downloads)
Övning - Presidenter och terrorister (2.0 MiB, 897 downloads)
Putin försöker skriva om historien (457.8 KiB, 891 downloads)
The Patriot Historieanvändning (618.2 KiB, 2575 downloads)

 

Historieundervisning i årskurs 9

I årskurs nio läser vi om folkmord under 1900-talet och mer allmänt om efterkrigstiden med fokus på kalla kriget. När vi läser om Förintelsen, Rwanda 1994 och Srebrenica använder vi oss bland annat av Genocide watch begreppsapparat för att förutse och analysera folkmord. Som ett återkommande inslag i undervisningen åker vi också till Armémuseum och bjuder in Dina och Jovan Rajs som överlevde Förintelsen.

Bilder från Dina och Jovans föreläsning januari 2020

Bilder från Armémuseum februari 2020

Historia åk 7 – från antiken till industriella revolutionen VT 2020

Den historia vi ska läsa, diskutera och jobba med under vårterminen 2020 är minst sagt omfattande: antiken, amerikanska frihetskriget, franska revolutionen och den industriella revolutionen.

Fyra bilder som representerar de olika tidsperioderna och skeendena vi läser om i åk 7.

Kunskapskraven i historia

Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 1362 downloads)
Förmågorna Inför Np Historia Vt 2015 (2.5 MiB, 6773 downloads)

Historia åk 7: tre arbetsområden

  • Antika statsskick - Politik och befolkning under den atenska demokratin och den romerska republiken. (Centralt innehåll i fokus: "Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.") Sidor i boken: Aten s. 33-36, Rom s.55-56.
  • 1700-talets politiska revolutioner: den amerikanska revolutionen och den franska. Vad förändrades? (Centralt innehåll i fokus: "Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.") Amerikanska frihetskriget s. 118-127, franska revolutionen s. 128-142.
  • Den industriella revolutionen: fokus på Storbritanninen, orsaker och följder. (Centralt innehåll i fokus: "Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.") Industriella revolutionen s. 100-110.

GrovPlanering

Musik från antikens Grekland?

Musik från franska revolutionen

Så här skriver ne.se om Marseljäsen Frankrikes nationalsång ”Marseljäsens upphovsman var Claude-Joseph Rouget de Lisle, som diktade och komponerade den en natt i april 1792 i Strasbourg. Sången fick snabbt spridning genom sin uppfordrande text och kongeniala musik och blev franska revolutionens sång framför andra.”

Läxor & Diagnoser

  • Med 3-5 lektioners mellanrum kommer diagnoser att genomföras. Diagnoserna används inte i första hand som bedömningsunderlag av mig (er lärare) utan är mest till för eleverna att kolla att de hänger med.
  • Läxa till fredag 24/1 – titta på en dokumentär om Julius Caesar som ligger på svtplay (klicka här). När du tittat på dokumentären ska du också fortsätta skriva på diskussionstråden om Caesar i canvas.
  • Oförberett test: någon gång under veckorna vi jobbar med historia kommer ett oförberett test om sådant vi jobbat med på lektionerna. Se till att hänga med på lektionerna och läsa i historieboken (läs sidorna i grovplaneringen gärna innan själva lektionen).
  • Prov veckorna 6 (februari) och 11 (mars)

Studieteknik – tips för hur du kan plugga för att minnas

Klicka här!

Självrättande test

Klicka här!

Genomgångar: youtube och slideshare

Begreppsanvändning

Antiken – den atenska demokratin

Antiken – den romerska republiken

1700-talets politiska revolutioner



Den industriella revolutionen

Inför nationellt ämnesprov i religion

Inför nationellt ämnesprov i religion

Det här materialet består av fem religionslektioner som bygger på kursplanen i religion. Syftet med materialet är att sammanfatta och till viss del förtydliga religionsämnet i grundskolan åk 7-9. Till varje lektion en begreppslista och ett antal uppgifter som till största del är självrättande. Du behöver inte göra lektionerna i turordning. Klicka på den lektion du vill göra.

Religion?Religion?

  1. Religion och livsåskådningar – mening och makt
  2. Centrala tankar, tolkningar och urkunder i världsreligionerna (text/uppgifter till denna lektion)
  3. Världsreligionernas historia och geografi
  4. Religion i samhället – konflikt, samförstånd och sekularisering
  5. Moral och livsfrågor ur olika perspektiv

Geografi åk 7 HT 2019

Vi inleder årskurs 7 med att läsa geografi. Lektionerna kommer till stor del handla om klimat, klimatförändringar och kartor. Att förstå olika samband som t.ex. mellan klimat och faktorer som närhet till hav och närhet till ekvatorn. Stor vikt läggs också vid att eleverna lär sig använda olika geografiska verktyg som olika typer av kartor, klimatdiagram och begrepp.

Pedagogisk planering – översikt
Pedagogisk planering åk 7 HT 2019 ver 2 (815.0 KiB, 673 downloads)
Diagnos vecka 37
Diagnos geografi åk 7 ver 2 (567.9 KiB, 519 downloads)
Förklarande videoklipp

Religion åk 8 – hinduism, buddhism och nyandlighet VT 2019

Vårens religion i åk 8 handlar om indiska och i huvudsak asiatiska religioner med hinduismen och buddhismen i fokus. Därefter ska vi diskutera och arbeta med nyandliga rörelser, som t.ex. Hare Krishna och Scientologikyrkan,  i Sverige och världen.

Prov vecka 18 och presentation vecka 20
hinduism_buddhism_studieguide (352.7 KiB, 1035 downloads)
Grovplanering
Kravnivåer – religion
Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 1069 downloads)
Självrättande test

Genomgångar

 

Film om förintelsen

Som SO-lärare är ofta tiden mycket värdefull, det är mycket stoff som ska bearbetas i undervisningen, inte minst i ämnet historia. Att titta på en spelfilm som engagerar eleverna empatiskt och ökar deras kunskaper hinns sällan med. Häromdagen blev det dock tillfälle att titta på film om förintelsen.

Eleverna hade under ena hälften av dagen muntliga nationella prov i matematik och svenska. Den andra hälften fick vi SO-lärare använda efter eget tycke och smak. Jag valde att visa den ungerska filmen Sauls son från 2015 av László Nemes. Filmen är tung på flera sätt, dels är förstås själva ämnet tungt, men även själva skildringen av filmens huvudperson, Saul Ausländer, är inte helt konventionell. Kameran följer tätt bakom Saul genom hela filmen och har bara skärpa på Sauls absoluta närhet. Saul Ausländer är del av ett sonderkommando 1944 i Auschwitz-Birkenau. Hans och gruppens uppgifter inbegriper bl.a. att tömma gaskamrarna på lik. Utifrån de kunskaper jag inhämtat bygger filmen i hög utsträckning på vad vi idag vet om sonderkommando och Auschwitz, vilket var ett starkt skäl till att visa filmen. Filmen engagerade eleverna!

Saul Ausländer
Bild från filmen Sauls Son och visar huvudpersonen Saul Ausländer (Géza Röhrig).

Här är frågorna som vi efter filmen diskuterade tillsammans i helklass.

Uppgifter till filmen Sauls son (317.8 KiB, 524 downloads)

Frågor som du ska tänka på under filmen

  1. Varför tror du att sonderkommando kallas för Geheimnisträger (bärare av hemligheter)?
  2. Hur ser man till att de blivande offren för gasning inte gör motstånd?
  3. Varför tror du att pojken man hittar i gaskammaren blir så viktig för Saul?
  4. I filmen visas en konflikt mellan några fångar i sonderkommando; Abraham vill göra uppror och väpnat motstånd medan oberkapo Biedermann vill fotografera och dokumentera grymheterna och se till att omvärlden får kunskap. Vilken typ av motstånd var mest effektiv? 
  5. Är Saul Ausländer ett offer, åskådare, hjälte/hjälpare eller förövare?
  6. I filmen har man vid några tillfällen utgått från kända autentiska fotografier från Auschwitz. Känner du igen något fotografi?
  7. Bidrog filmen till att du fick kunskap och förstod något om Auschwitz och förintelsen bättre?