Tema folkmord HT23 VT24

I vår andra delkurs i historia 2a ska vi analysera folkmord i modern tid. Vi rör oss mellan det sena 1800-talet fram till våra dagar. Delkursen hänger ihop med föregående om kolonialism, imperialism och slaveri. Era kunskaper kommer bedömas i dels diskussioner (talar om när), inlämning av analys av film (Sauls son från 2015) samt dels ett prov. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter med hjälp av begrepp från Genocide watch

Vecka Innehåll
45 Intro: studieteknik, Gregory Stantons modell, folkmordsbegreppet. Förintelsen - repetition,
46 Innehåll: Särskilt fokus på Förintelsen. Fredagslektionen: Studiebesök på Förintelsemuseet.
47 Innehåll: Särskilt fokus på antingen folkmorden i Namibia och på armenier i Osmanska riket
48 Innehåll: Särskilt fokus på Rwanda/Srebrenica och händelser i vår samtid.
49 Innehåll: Folkmordens rättsliga konsekvenser: Nürnberg, Internationella brottmålsdomstolen i Haag.
50 Innehåll: Film Sauls son
51 Innehåll: Inlämning och diskussion: Sauls son (onsdag)
Jullov
2 Folkmordet i Rwanda 1994 och skriva klart reflektion kring filmen Sauls son
3 Srebrenica 1995 och de juridiska följderna av folkmord
4 Juridiska följderna av folkmord FREDAG: prov på temat
Viktiga begrepp under delkursen om folkmord

Brott mot mänskligheten, förklaringsmodell, Intention, funktionalism, förändring, kontinuitet, brott mot mänskligheten, folkmord, klassificering, symbolisering, diskriminering, avhumanisering, förberedelse, organisering, utrotning, förnekelse, aktör, offer, förövare, åskådare, källkritik, kvarleva, berättande källa, relevans, äkthet, oberoende, samtidighet, tendens.

Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang

1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, Förintelsen under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna och/eller hungersnöden i Ukraina under Stalin.

Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används

Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.

Källor till kunskap

I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historias webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.

Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet

Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.

  1. Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
  2. Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
  3. Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
  4. Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
  5. Tillverka egna instuderingsuppgifter/provfrågor.
  6. Låt någon förhöra dig.
  7. Skaffa en förhörsapp som till exempel Anki.
  8. Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
  9. Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. varför det inte är tillåtet att tala offentligt om folkmordet på armenier i dagens Turkiet).
  10. Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Öppna test på temat folkmord (endast flervalsfrågor).

Exam.net: WBVKz3 (övergripande: begrepp och fakta)

Du kan göra testen så många du behöver/vill.

Tre skrivfrågor (som du får i förväg till provet vecka 4)

  1. Jämför olika folkmord (inklusive Förintelsen) med hjälp av Genocide watch:s begrepp som till exempel klassificering, avhumanisering.  Resonemanget ska vara strukturerat med hjälp av begreppen och avlutas med en slutsats.
  2. Diskutera olika förklaringar till folkmord. Finns det generella förklaringar eller bör man förklara varje enskilt folkmord för sig?
  3. Går folkmord att förhindra? Vilka verktyg fungerar? Juridiken?

P.S. Tänk också på att i provet kommer ni bedöma källmaterial kopplat till temat och hur historien om folkmord används och använts (historiebruk).

Länkar

Film om folkmordet i Rwanda som ligger Ur play: klicka här.

Film och text, på Forum för levande historias webbplats, om Gregory Stantons begrepp för beskriva stegen mot folkmord (klicka här).

Videor och slides från undervisningen

Förintelsen

Det rättsliga efterspelet

Folkmordet på Herero- och Namafolken
Folkmordet på det Osmanska rikets armenier 1915

Förintelsen

Skotten i Sarajevo

När första världskrigets utbrott uppmärksammades 2014 gjorde jag en källövning om Skotten i Sarajevo. Källövningen har använts av många efter vad jag förstått. I den version av uppgiften som jag gjorde tillgänglig på nätet fanns  inga källhänvisningar (jag hade hittat och översatt källmaterial från både böcker och källor som fanns tillgängliga online). Nu har jag uppdaterat övningen med tre nya källor: Psykiatrikern Martin Pappheims ”intervju” med Gavrilo Princip, ett utdrag ur Dagens Nyheters förstasida dagen efter morden och ett utdrag ur ett officiellt brev från Frans Joseph I till Vilhelm II. Nu finns det länkar till alla källor så att ni gräva vidare (och se om jag översatt källorna på ett korrekt sätt). Själva uppgifterna till källorna lägger jag i ett separat dokument eftersom jag gissar att många kommer formulera egna frågor och uppgifter.

Källövning: Skotten i Sarajevo VT22 (2.0 MiB, 777 downloads)

Exempel på källor i övningen

Religionskunskap 1 HT 2021

Kursbeskrivning Religionskunskap 1

Religionskunskap 1 bygger i hög grad vidare på grundskolans religionsundervisning med världsreligionerna och etiska modeller som huvudsakligt stoff. En skillnad i Religion 1 för gymnasiet är att större fokus läggs på hur religionernas praktik och tro ser ut idag, mindre på religionshistorien, till exempel hur protestantisk kristendom praktiseras i Sverige och världen idag på 2000-talet mer än hur protestantismen växte fram under senmedeltiden (för fullständig kursplan seskolverket.se).


Planering
  • se Google Classroom för lektionsplanering
Examinationer
Diagnoser och frågor
  • Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
  • Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.

Betygsunderlag
  • Ett par mer ordnade diskussioner/debatter som genomförs i klassrummet.
  • Två digitala prov som görs enskilt i aulan eller i klassrummet.

Datum finns i Schoolsoft.


Diskussion efter jullovet

Se här!

Prov vecka 49 6/12

Du hittar all info om provet hittar du i dokumentet nedan.

Prov 2 Religionskunskap 1 HT 2021 (40.0 KiB, 486 downloads)
Provet vecka 43 29/10

Förutom undervisningen och materialet som använts på lektioner ska du läsa och repetera bokens kapitel: 5 Abrahamitiska religioner 6 Judendom och 7 Kristendom fram till sidan 157 (s. 87-157)

  • Provet handlar i första hand om judendom och kristendom (viss repetition av etiska modeller mm kan förekomma) som t.ex. den konsekvensetisk och sinnelagsetik.
  • Frågorna kommer mer specifikt handla om sådant vi läst om som:
      • Judisk och kristen historia, t.ex. varför uppstod den reformjudiska rörelsen under 1800- och 1900-talen?
      • Vilka skrifter som är centrala och viktiga, som t.ex. Tanakh, Torah och evangelierna.
      • Olika inriktningar och tolkningar av religionen som t.ex. ortodox judendomen och protestantism. Exempel på viktiga begrepp: tolkning, teologi, trosbekännelse.
      • Högtider, ritualer och praktik inom religionerna, som t.ex. varför och hur högtider som pesach eller påsk firas. Hur går en gudstjänst till? Praktiker som matregler och klädsel är också av intresse. Exempel på begrepp: högtid, övergångsritual, sabbat.
      • Hur ser man på människa och Gud inom och mellan religionerna? Hur uppfattar man Gud? Hur ser relationen till människan ut? Viktiga begrepp: monoteism, teism, Messias, treenigheten.
Google formulär

Quizz om judisk historia och syn på Gud/JHVH (klicka här)

Quizz om judiska skrifter (klicka här)

Quizzar

Judisk tro och praktik

Starta

Tack! Du har just gjort Judisk tro och praktik på norran.se!

Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%.

Ditt betyg: %%RATING%%


Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
678910
111213Slut
Återgå

Judiska högtider

Starta
Tack! Du har just gjort Judiska högtider på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

De tidiga kristna

Starta
Tack! Du har just gjort quizen  %%QUIZ_NAME%%  på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
678910
11Slut
Återgå

Den Stora schismen - splittringen av kyrkan på 1000-talet

Starta
Tack! Du har just gjort Den Stora schismen - splittringen av kyrkan på 1000-talet på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
Slut
Återgå

Protestantismen

Starta
Tack! Du har just gjort Protestantismen på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
6Slut
Återgå

Nya testamentet

Starta
Tack! Du har just gjort Nya testamentet på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
Slut
Återgå

Lektioner om historiebruk

Lektionerna har använts i grundskolan, i årskurserna 7-9 och på gymnasiet (historia 1b och historia 2a).  Andra begrepp som jag emellanåt använder när vi pysslar med historiebruk är historiesyn, historieförfalskning och källkritik.

Har själv på senare år försökt att undvika  Klas-Göran Karlssons mycket använda kategorisering av historiebruk, se här, eftersom min erfarenhet är att många elever då fokuserar för mycket på att kategorisera historiebruket och att flera av kategorierna (t.ex. politiskt, moraliskt och ideologiskt historiebruk) är svåra och näst intill omöjliga att hålla isär. Jag försöker mer att fokusera på att det finns många olika skäl och att man kan skilja på brukets funktion och intention.

Video om historiebruk

Lektioner om historiebruk i pdf-format

Historiebruk - Sparta och Tredje riket (726.2 KiB, 1580 downloads)
Passchendaele Filmuppgift (561.1 KiB, 1283 downloads)
Leninuppgifter (417.2 KiB, 831 downloads)
Övning - Presidenter och terrorister (2.0 MiB, 1934 downloads)
Putin försöker skriva om historien (457.8 KiB, 2991 downloads)
Övning: Putin försöker skriva om historien (2019) (712.9 KiB, 3436 downloads)

 

Inför nationellt ämnesprov i religion

Inför nationellt ämnesprov i religion

Det här materialet består av fem religionslektioner som bygger på kursplanen i religion. Syftet med materialet är att sammanfatta och till viss del förtydliga religionsämnet i grundskolan åk 7-9. Till varje lektion en begreppslista och ett antal uppgifter som till största del är självrättande. Du behöver inte göra lektionerna i turordning. Klicka på den lektion du vill göra.

Religion?Religion?

  1. Religion och livsåskådningar – mening och makt
  2. Centrala tankar, tolkningar och urkunder i världsreligionerna (text/uppgifter till denna lektion)
  3. Världsreligionernas historia och geografi
  4. Religion i samhället – konflikt, samförstånd och sekularisering
  5. Moral och livsfrågor ur olika perspektiv

Film om förintelsen

Som SO-lärare är ofta tiden mycket värdefull, det är mycket stoff som ska bearbetas i undervisningen, inte minst i ämnet historia. Att titta på en spelfilm som engagerar eleverna empatiskt och ökar deras kunskaper hinns sällan med. Häromdagen blev det dock tillfälle att titta på film om förintelsen.

Eleverna hade under ena hälften av dagen muntliga nationella prov i matematik och svenska. Den andra hälften fick vi SO-lärare använda efter eget tycke och smak. Jag valde att visa den ungerska filmen Sauls son från 2015 av László Nemes. Filmen är tung på flera sätt, dels är förstås själva ämnet tungt, men även själva skildringen av filmens huvudperson, Saul Ausländer, är inte helt konventionell. Kameran följer tätt bakom Saul genom hela filmen och har bara skärpa på Sauls absoluta närhet. Saul Ausländer är del av ett sonderkommando 1944 i Auschwitz-Birkenau. Hans och gruppens uppgifter inbegriper bl.a. att tömma gaskamrarna på lik. Utifrån de kunskaper jag inhämtat bygger filmen i hög utsträckning på vad vi idag vet om sonderkommando och Auschwitz, vilket var ett starkt skäl till att visa filmen. Filmen engagerade eleverna!

Saul Ausländer
Bild från filmen Sauls Son och visar huvudpersonen Saul Ausländer (Géza Röhrig).

Här är frågorna som vi efter filmen diskuterade tillsammans i helklass.

Uppgifter till filmen Sauls son (317.8 KiB, 1025 downloads)

Frågor som du ska tänka på under filmen

  1. Varför tror du att sonderkommando kallas för Geheimnisträger (bärare av hemligheter)?
  2. Hur ser man till att de blivande offren för gasning inte gör motstånd?
  3. Varför tror du att pojken man hittar i gaskammaren blir så viktig för Saul?
  4. I filmen visas en konflikt mellan några fångar i sonderkommando; Abraham vill göra uppror och väpnat motstånd medan oberkapo Biedermann vill fotografera och dokumentera grymheterna och se till att omvärlden får kunskap. Vilken typ av motstånd var mest effektiv? 
  5. Är Saul Ausländer ett offer, åskådare, hjälte/hjälpare eller förövare?
  6. I filmen har man vid några tillfällen utgått från kända autentiska fotografier från Auschwitz. Känner du igen något fotografi?
  7. Bidrog filmen till att du fick kunskap och förstod något om Auschwitz och förintelsen bättre?

Kolonialism och rasism

I årskurs nio har vi inlett terminen med historia och närmare bestämt kolonialismens och rasismens historia. Höstens historieundervisning får väl sägas vara ganska dyster med folkmord och förtryck. Men eleverna jobbar på och verkar tycka att det är en angelägen historia. Det gläder ett lärarhjärta. 

2014-09-03 13.50.11
Elever i 9H arbetar med kolonialism och rasism

Eleverna på bilden (klass 9H) arbetar med hur Indonesien befriade sig från det holländska kolonialstyret. I bilden nedan ser du några glada elever i klass 9A jobba med Indiens koloniala historia. Du kan se uppgiften nedan.

2014-09-05 14.10.53

Slutet På Kolonialismen En Gruppuppgift (420.3 KiB, 1076 downloads)