Delprov 4 VT26

Många lektioner har gått upp i rök på grund av nationella prov och helgdagar. Det har slagit väldigt olika för olika klasser. För alla klasser kommer perioden 1914-1945 vara central på provet.

Fokus på: (1) följderna av första världskriget och mellankrigstiden: framväxten av demokrati och diktatur med såväl fascistiska, nazistiska och kommunistiska förtecken. (2) Andra världskrigets vändpunkter och analys av orsaker till att de allierade vann kriget, (3) Förintelsens bakgrund, orsaker och konsekvenser. Ett särskilt fokus på Sverige och Förintelsen.

För två av klasserna kommer kalla kriget finnas med på ett hörn (EK24 och SA25). Grundläggande begrepp och orsaker till kalla kriget.

Två skrivfrågor

En skrivfråga kommer att handla om att analysera historiebruk och en om att analysera ett historiskt skeende med hjälp av begreppen aktör och struktur. Minst en av frågorna kommer att handla om Förintelsen.

Aktör-struktur-frågorna kommer att handla om:

  1. Analysera Sveriges demokratisering i början av 1900-talet. Vilka aktörer drev på respektive bromsade utvecklingen, och vilka strukturer gjorde demokratiseringen möjlig eller svår? Förklara hur aktörer och strukturer samspelade i processen.
  2. Analysera orsakerna till att Tyskland gick från demokrati 1932 till nazistisk diktatur. Vilka aktörer drev utvecklingen och vilka strukturer gjorde det möjligt för nazisterna att ta makten?
  3. Analysera varför axelmakterna förlorade andra världskriget (eller varför de allierade vann). Vilka aktörer hade avgörande betydelse och vilka strukturella faktorer påverkade krigets utgång?
  4. Analysera orsakerna till och konsekvenserna av Sveriges politik gentemot Tyskland under andra världskriget, med särskilt fokus på Sveriges relation till Förintelsen. Vilka aktörer formade politiken och vilka strukturer påverkade Sveriges handlingsutrymme?
Bedömningskriterier och ett elevsvar som fick 6 poäng på delprov 3
Skrivfrågan om historiebruk

De uppgifter ni får att lösa på proven bygger dels på att historiebruket som ska analyseras, enligt modellen ovan, utgår från en historia ni har chans att känna till.

  1. Orsaker till historiebruket (EX. Varför använder en amerikansk MC-klubb medeltida korstågssymboler och referenser?)
  2. Olika perspektiv på historiebruket (EX. finns det olika syn på vad korstågssymbolerna står för? Styrka? Grymhet? Splittring? Enhet?)
  3. Är historiebruket rimligt och sant? (EX. är den bild av historien som lyfts fram sann?)
  4. Vilka reaktioner och/eller följder har historiebruket fått? (EX. demonstrationer? Kritik i media?)
Elevsvar på provfråga om historiebruk
Flervalsfrågor

Många av frågorna känner ni igen från diagnoser och öppna tester. För att göra öppna tester klicka här.

 

Historia 1B och delprov 4

Under vecka 19 kommer alla som läser historia 1b ha sitt fjärde och näst sista prov. Det kommer att vara utformat på liknande sätt som de föregående med frågor som täcker alla delar av historieämnets: tolkning och granskning av historiska källor, analys av historiebruk och inte minst analys av förändringsprocesser (t.ex. demokratisering, framväxten av nazism och fascism). OBS! Tänk på att materialet på sidan uppdateras.

Tidsmässigt ligger fokus på tiden från Versailles (1919) fram till kalla krigets slut (1991).

Provet kommer vara utformat på liknande sätt som tidigare med automaträttade frågor och en eller två fritextfrågor.

Planering av veckorna 10-19

Alla klasser har två lektioner i veckan. Sidhänvisningarna gäller boken Perspektiv på historien. För allra bästa resultat ska du läsa i förväg, det vill säga handlar lektionen om Förintelsen är det lättare att ta till sig undervisningen om du läst på innan.

 

Veckalektion 1lektion 2Sidor
10Första världskrigets följder + kommunistisk ideologiRyska revolutionen (aktör/struktur) och rösträtten i Sverige (aktör/struktur)s. 270-272. s. 281-287.
11Analys av dolkstötslegendenNSDAP:s och Hitlers maktövertagande och barn och ungdomar i Nazityskland.Separat artikel. s. 310-316.
12Tävling:Nazisternas maktövertagande (dra i ordning + quiz)Vägen mot krig och övning: analys av Molotov-Ribbentrop-pakten (Putins historiebruk)s. 310-316, s. 317-320.
13Världskrigets faser. Vad avgjorde kriget, individer som Churchill? Eller industriell kapacitet?Slaget vid Stalingrad: en källövning.s. 321-330.
14Förintelsen: översikt och begrepps. 331-336. NA25 och EJ25 tappar båda sina lektioner.
15PåsklovPåsklov
16Förintelsen: översikt och begrepp.Sverige och Förintelsen.s. 331-336, 344-349.
17Kalla kriget: begrepp för att beskriva.Kalla kriget: olika aspekter av konflikten.s. 364-370, 371-378, 379-383.
18Kalla kriget och avkolonisering.Sverige och kalla kriget.s. 384-394.
19Sammanfattning och provSammanfattning och prov.
WP Data Tables
Exam- och Google formuläsrquizzar

OBS! det kommer nya fram till och med vecka 18.

Exam.net: XDCx4y (om mellankrigstiden och andra världskriget), dUofZ8 (Ryska revolutionen och svensk rösträtt), kbr4kR (Förintelsen), 8gZJRL (kalla kriget), källkritik (pE6RXy)

Presentationer i undervisningen

Ryska revolutionen och skapandet av Sovjeunionen

Sverige: rösträtt och demokratisering – aktör och struktur

Tyskland: från Weimar till nazistisk diktatur

Andra världskriget (ur ett i huvudsak europeisk perspektiv)

Förintelsen – begrepp för att beskriva och analysera Förintelsen

Kalla kriget – begrepp för att beskriva och analysera kalla kriget

Exempel på övningar i klassrummet

Dolkstötslegenden – en konspirationsteori frå mellankrigstiden

Källövning om Stalingrad (innehåller också fakta om slaget och historien)
Filmer

Sveriges demokratisering (UR-play)

Kalla kriget (UR-play)