Planering – religion årskurs 9 VT 2020

Vårens religionsundervisning kommer ha tre huvudsakliga fokus: a) etik (förstå och kunna använda etiska modeller) och begreppet människosyn, b) islam och  c) religioners roll i olika konflikter, som t.ex. tvång och frihet inom olika religiösa traditioner.

Prov och inlämningar

  • vecka 17 (22-24/4) – test på kunskaper om islam samt en del repetitionsuppgifter om judendom, kristendom, hinduism och buddhism. Provet kommer bestå av flervals- och kryssfrågor.
Plugga inför provet om islam (494.2 KiB, 339 downloads)
  • vecka 21 (19/5) – Inlämning av inspelad presentation om konflikt med religionen/samhälle. Fokus kommer vara konflikter i samhället där religiösa praktiker (t.ex. religiös klädsel, mat, vanor) och tro krockar med majoritetssamhällets. Konfliktfrågan ska också analyseras med olika etiska modeller.

Centralt innehåll i fokus

Religioner och andra livsåskådningar
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna (islam) i dagens samhälle.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia (islam)
Etik & människosyn
  • Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
  • Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
Religioners roll i olika konflikter
  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
  • Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
Identitet och livsfrågor
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
Kunskapskrav
Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 856 downloads)
Planering
vecka tema lektionsinnehåll
13 islam Introduktion av religion i åk 9
14 islam Vi jobbar med religionen islam - film: Muhammed the last prophet + diagnos I
15 Påsklov
16 islam islam - shia & sunni, islam i dagens samhälle + diagnos II
17 islam Prov - fokus islam + börja jobba med etik
18 etik Olika etiska modeller, människosyn, identitet
19 etik Olika etiska modeller, människosyn, identitet + diagnos III
20 Samhällskonflikt Självständigt och parvis arbete med religiöst färgade konflikter
21 Samhällskonflikt Inlämning av religionskonflikt
22 ev. rest Beroende på behov.
Uppgift –  Muhammed the last prophet

Islam – framväxt och spridning 610-632

Islam – shia och sunni

 

Centrala tankar, tolkningar och urkunder i världsreligionerna

Centrala tankar, tolkningar och urkunder i världsreligionerna

I den här lektionen ska de stora dragen i världsreligionerna repeteras men också förtydligas. Centrala tankar i religionerna kan vara hur man uppfattar sina gudar och hur man ser på världen. Med urkunder menas nästan uteslutande de viktiga och ofta heliga skrifterna, som exempelvis Bibeln eller Koranen. Inom religionerna finns olika inriktningar som ofta uppstått till följd av att man tolkat de religiösa berättelserna och ritualerna olika.

Centrala tankegångar inom världsreligionerna

Centrala tankegångar – hinduism och buddhism
samsara
Samsara, kretsloppet av liv och återfödelse.

Världens äldsta religiösa traditioner hittar vi inom hinduismen. Hinduismen är en mängd olika indiska traditioner, praktiker och trosföreställningar, men några grundläggande tankegångar finns som är gemensamma för de olika traditionerna. Tron på återfödelse är en gemensam tanke. Hur du återföds påverkas av handlingarnas lag, karma. Gör och tänker du gott kan du återfödas till en högre och bättre position i ditt nästa liv. Indiens och Nepals daliter, kastlösa som har lägst social status, kan påverka sina nästa liv. Målet för de mest hängivna hinduerna är moksha,  befrielsen från samsara, alltså kretsloppet av liv och återfödelse. Tron på många gudar kallas polyteism, vilket är en annan central tanke inom hinduismen. De flesta hinduer dyrkar dock en eller ett fåtal gudar. Att erkänna många gudar, men endast dyrka en gud kallas henotism inom religionsvetenskapen.

Buddismen uppstod i ett tidigt hinduiskt sammanhang. Många religionshistoriker ser buddismen delvis som en kritik mot det hinduiskaprästerskapets uppdelning av människor i höga och låga kaster. Den unge prinsen Siddharta Gautama som senare blev Buddha, den upplyste, lärde enligt den buddhistiska traditionen att befrielsen från samsara gick via att man förstod att livet innebär lidande, något som buddister kallar dukkha. Människan kan undslippa att återfödas och lidandet om hon följer den åttafaldiga vägen som utvecklats inom buddhismen. Den åttafaldiga vägen,  innebär bland annat regelbunden meditation, kunskap och levnadsregler som exempelvis att inte döda eller ljuga. Det stora målet för åtminstone munkar och nunnor och andra religiöst hängivna buddister är att nå ett totalt utslocknande och total stillhet, nirvana.

Centrala tankegångar – judendom, kristendom och islam
Judar i bön och en mezuzah på en dörrpost.

Tron på en enda Gud kallas monoteism. Inom judendomen uttrycks monoteismen bland annat i trosbekännelsen som på svenska kallas Hör Israel, som inleds med orden ”Hör, Israel! JHVH är vår Gud, JHVH är en.” Judar uttalar vanligen inte JHVH utan säger istället ”Herren”. ”Israel” syftar både på folket såväl som landet. Folket Israel är alltså judarna som enligt judisk tro är utvalt av Gud och landet Israel, det heliga landet, något som Gud lovat folket.

Kristna menar att Gud är en men att Gud uppenbarar sig på tre olika sätt som Fadern, Sonen och den helige Ande, treenigheten. Ett centralt begrepp inom kristendomen är frälsning. Det innebär att den som levt i tron på Jesus som Guds son räddas från det onda och återuppstår efter döden.

Shahadah, den muslimska trosbekännelsen.

Den muslimska trosbekännelsen är mycket tydlig med tron på en Gud, Allah. Inom såväl judendomen som islam finns också tankar om en frälsande gestalt. I judisk tro väntar man fortfarande på Messias som kristna menar kom i och med Jesus. Muslimer väntar på al-Mahdi, men både muslimer och judar pekar oftare på vikten av att följa livsregler för den enskildes frälsning snarare än väntan på en frälsare. De muslimska livsreglerna sammanfattas ofta i de fem pelarna, varav den första är att tron på en Gud och att Muhammed är hans sändebud.

Olika tolkningar och inriktningar i de fem världsreligionerna

Inriktningar – hinduism och buddhism

Hinduismen rymmer många gudar och traditioner. Vanligen är skillnaderna mellan inriktningarna inte en fråga om hur man tolkar heliga skrifter utan hur man dyrkar olika gudar. I södra Indien är kulten av guden Shiva vanligast. Inom shivaism ges förstås Shiva en mer framträdande plats än andra gudar. I norra Indien riktar praktiserande hinduer ofta sin fromhet mot guden Vishnu, denna form av hinduism kallas vishnuism. Eftersom en av Vishnus avatarer, uppenbarelseformer, är guden Krishna, kan man se Hare-Krishnarörelsen som en form av vishnuism.

Guden Vishnu och hans avatar Krishna, samt bild från filmen Avatar från 2009.

Buddhismens två stora huvudinriktningar är mahayana och hinayana/theravada. Inriktningarna skiljer sig bland annat åt i synen på vem som kan nå fullständig upplysning. Inom hinayanabuddhismen anses endast en liten elit av munkar kunna uppnå nirvana, medan mahayanabuddhismen är öppen för att alla människor kan bli upplysta och faktiskt bli en buddha. En likhet mellan inriktningarna är att Buddha inte anses vara en gud.

Inriktningar – judendom, kristendom och islam

I modern judendom brukar man tala om tre olika huvudinriktningar: reformjudendom, konservativ judendom och ortodox judendom. Inom Reformjudendomen anser att religionen ska ta intryck av och påverkas av samhället och samhällsutvecklingen. Reformrörelsen var först med att ordinera, det vill säga viga eller utnämna, kvinnliga rabbiner och att inta en tolerant inställning till homosexualitet och  samkönade äktenskap. I ortodoxa judendom håller man hårdare på den judiska lagen och anser vanligen att samhället ska anpassas efter religionen, inte tvärtom. Konservativ judendom intar en mellanposition och man har sedan 1980-talet ordinerat ett litet antal kvinnliga rabbiner. Kosherreglerna är frivilliga och ses som ett individuellt val inom reformjudendomen, medan ortodoxa familjer oftast följer traditionella regler om mat, som t.ex. att aldrig blanda kött- och mjölkprodukter.

Kristendomens inriktningar har historiska och geografiska rötter. När den katolska och ortodoxa kyrkan skilde sig under tidig medeltid utvecklades olikheter. I den ortodoxa kyrkan kallas ledaren patriark medan katolikerna har en påve. Gudstjänsterna och kyrkorummen skiljer sig också åt en del. I ortodoxa kyrkor är ikoner (platta bilder av Jesus och helgon) och ikonostasen (en vägg med ikoner) typiskt för kyrkorummet. I katolska kyrkor är tredimensionella avbildningar av Jesus, Maria och kända helgon vanliga, något som inte tillåts i den ortodoxa traditionen. Den ortodoxa gudstjänsten brukar ofta beskrivas som ett skådespel med sång och rökelse. Prästerna gestaltar Jesus liv i ett rituellt skådespel, medan katolska präster mer betonar läsning och predikan samt gemensam bön och sång. Båda kyrkorna har en likartad syn på treenigheten och vilka sju handlingar som anses heliga, som exempelvis dopet, nattvarden och äktenskapet. I den katolska kyrkan kallas dessa handlingar sakrament och i den ortodoxa kyrkan, mysterier.

Tre olika kyrkorum: en ortodox, en katolsk och en protestantisk kyrka.

De protestantiska kyrkorna uppstod i religiösa konflikter under framför allt 1500-talet. Protestanterna protesterade mot påvens och kyrkans makt och hur man tolkade Bibeln. De protestantiska kyrkor som uppstod har ingen gemensam ledare. Den svenska kyrkan är en Luthersk evangelisk kyrka. I Sverige följde man en av de mest kända protestanterna Martin Luther. Han menade bland annat den katolska kyrkan hade misstolkat Bibeln och vilka sakrament som var heliga. Luther menade att det endast fanns två sakrament som hade stöd i Bibeln – dopet och nattvarden. För Luther och de andra protestanterna stod Bibelns ord i centrum och det var viktigt att alla kunde ta till sig budskapet, av det skälet översattes Bibeln från latin till folkspråken, till exempel svenska. Prästens predikan utifrån Bibelns texter blev viktigare än förut och för att understryka detta satte man in predikstolar i protestantiska kyrkor. Processen där man gjorde om de katolska kyrkorna, gudstjänsterna och andra ritualer kallas reformationen.

Urkunder i de fem världsreligionerna

Urkunder i världsreligionerna. Med urkund menas vanligen heliga texter och viktiga källtexter inom religionerna.
Urkunder – hinduism och buddhism

Några av världens äldsta texter är vedaskrifterna. Veda betyder kunskap på sanskrit, som är ett indoariskt språk. Troligen kom språket med människor från norr. I vedaskrifterna finns hymner, sånger till gudar och beskrivningar av offerritualer. Dessa skrifter blir sällan lästa av vanliga indier utan studeras mer av religiösa experter. En av de mer folkligt uppskattade religiösa berättelserna inom hinduismen är Bhagavadgita. I Bhagavadgita förs en dialog mellan guden Vishnu (i form av Krishna) och prinsen Arjuna. Mycket av varna- och kastsystemet förklaras, liksom hur man bäst ärar guden. Varna är indelning av befolkningen i fyra huvudgrupper: präster, krigare, köpmän och tjänare. Systemet bildar en bas för kastsystemet. Berättelsen om Arjuna och Krishna finns som TV-serier och tecknad filmer och så gott som alla indier är väl bekanta med berättelsen.

Det tog mycket lång tid innan de muntliga traditionerna kring Buddhas lära blev nedskrivna i en form som accepterades av flertalet buddhister. Tripitaka, som består av flera olika texter ses av de flesta buddhister emellertid som en sann beskrivning av Buddhas lära.

Urkunder – judendom, kristendom och islam

En likhet mellan de tre syskonreligionerna är att de heliga texterna har en mycket central plats. Den judiska bibeln, Tanakh, är äldst och har verser och texter som är 3000 år gamla. Tanakh består av många böcker som är indelade i tre delar – Tora (Moseböckerna), Profeterna och skrifterna. En annan viktig textsamling inom judendomen är Talmud, som bland annat består av tolkningar av Tanakh, t.ex. hur man tolkat vad som är kosher. Från början förmedlades tolkningarna av Tanakh muntligt från generation till generation, så av den orsaken kallas Tamud för den muntliga läran.

Kristna behöll den judiska bibeln men kallar den delen av Bibeln för Gamla testamentet. Texterna i Gamla testamentet används av kristna bland annat för att man menar att den förutspår Jesus och slår fast hans status som Guds son och Messias. Man lade sedan till texter som handlade om Jesus och den tidiga kyrkan i den del som kallas Nya testamentet, som inleds med fyra evangelier. Evangelium betyder glädjebudskap på grekiska. Budskapet är att Jesus är Guds son och människornas frälsare.

Muslimer tänker att det finns en original-Koran i himlen.

Koranen består av de uppenbarelser som ärkeängeln Jibril (Gabriel) gav profeten Muhammed. Enligt muslimsk tro är Koranen som vi har på jorden en kopia av den som finns hos Allah i himlen. Koranen består 114 suror (kapitel). Flera profeter från Bibeln nämns i Koranen, som till exempel Abraham (Ibrahim), Mose och Jesus (Isa). Jesus betraktas dock inte som Guds son utan endast som människa och profet. Skillnaderna i uppfattningen om Bibelns berättelser och gestalter beror enligt muslimsk tro på att Bibelns texter har förändrats genom åren. Andra viktiga texter inom de muslimska traditionerna är samlingar av så kallade hadither, som består av korta berättelser om Muhammed och de första muslimerna. De enskilda haditherna är viktiga pusselbitar i sunna. Sunna är traditionen om hur Muhammed och de tidiga muslimerna tänkte, löste problem, helt enkelt levde sina liv. Att följa Muhammed i fotspåren är det främsta sättet att leva ett religiöst sett bra liv.

Uppgifter till lektionen

OBS! frågorna handlar om mer än det som finns i texten ovan.

Fördjupande material om världsreligionerna

Länkar

  • Bibeln.se som finns på Internet är både en mycket ambitiös bibelöversättning  och dessutom finns förklarande texter om Bibeln. Klicka här.
  • Koranens budskap, som är en översättning och tolkning av Koranen på svenska. Klicka här för att komma till Koranens budskap.
  • NE.SE har artiklar och annat material om religionerna. Huvudartikel om judendom, kristendom, islam, hinduism, buddhism. NE.SE kostar pengar men många skolor prenumererar på ne.se på nätet.
  • SO-rummet har mycket material om de olika religionerna: judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism. Alla texter, poddar och videor som SO-rummet publicerar eller länkar till har en kort presentation av författaren.

Videor & poddar

Hinduismen

Inför nationellt ämnesprov i religion

Inför nationellt ämnesprov i religion

Det här materialet består av fem religionslektioner som bygger på kursplanen i religion. Syftet med materialet är att sammanfatta och till viss del förtydliga religionsämnet i grundskolan åk 7-9. Till varje lektion en begreppslista och ett antal uppgifter som till största del är självrättande. Du behöver inte göra lektionerna i turordning. Klicka på den lektion du vill göra.

Religion?Religion?

  1. Religion och livsåskådningar – mening och makt
  2. Centrala tankar, tolkningar och urkunder i världsreligionerna (text/uppgifter till denna lektion)
  3. Världsreligionernas historia och geografi
  4. Religion i samhället – konflikt, samförstånd och sekularisering
  5. Moral och livsfrågor ur olika perspektiv

Religion åk 7 HT 2019

i årskurs 7 studerar vi judendom och kristendom.

Höstterminens religion har de två syskonreligionerna judendom och kristendom som tema. Islam, som också är en abrahamitisk syskonreligion kommer vi läsa om i årskurs 9.

Pedagogisk planering (innehåll, veckoplanering) och kunskapskrav
Pedagogisk planering religion åk 7 HT 2019 (786.3 KiB, 334 downloads)
Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 856 downloads)
Studiebesök

Måndag 4/11 åker vi till Judiska museet i Gamla stan. Vi kommer att få en guidning med rubriken Äter judar falukorv?

Provdatum

Vid ett par tillfällen kommer eleverna att göra diagnoser för att se hur långt de kommit kunskapsmässigt.

7D 3 december 2019
7C 4 december 2019

Enskilda övningar (inte alla … men några)
Vi behöver ritualer (440.3 KiB, 618 downloads)
Genomgångar

 

 

 


Presentationer på youtube

Inför np i religion VT 2019

I år ska niorna på Sammis skriva nationellt prov i religion. Här samlar jag en del saker att tänka på, några tips och länkar till kunskap som man kanske känner behöver fräschas upp.

Allmänna tips

  • Religionsboken är ganska kortfattad och lättläst men följer kursplanen väl. Gå igenom den och läs de sidor som du behöver repetera.
  • Ne.se har en jämförande översikt som är bra! (Klicka här).
  • Gå igenom det nationella prov som är tillgängligt för att få en uppfattning om hur provfrågor är konstruerade och hur de bedöms (här är länken till NP 2013).
  • Gör quizar och andra snabbtest för att repetera (du hittar dem i canvas och via denna länk).

Kunskapskraven i religion

Videor om religion (länkar till)

De flesta videor jag länkar till är mina egna, men några är andras.

Vad är religion? I denna video diskuteras exempelvis begreppen identitet och religion.

Kristen tro och praktik! I denna video går jag igenom samband mellan religiösa urkunder, traditioner och praktik, tro. Oavsett vilken religion som du ska analysera kan denna video hjälpa dig med ”tänket”.

Videor om kristendom

Kristendomens historia – framför allt den tidiga historien under antiken.

Kristendomens splittring (del 1): Den stora schismen, delningen i en katolsk och en (flera) ortodox kyrka.

Kristendomens splittring(del 2): Reformationen och protestantismen!

Video om judendom

Läraren Mattias Axelssons sammanfattning av judendom!

Annat material (presentationer mm) om judendom hittar du via denna länk!

Videor om islam

Islam – bakgrund, framväxt, urkunder mm

Splittringen mellan sunni och shia (även här nämns en del urkunder, traditioner, högtider)

Video om hinduism

Denna video är ganska lång och detaljerad: urkunder, högtider, inriktningar mm diskuteras.

Video om buddhism

Läraren Mattias Axelssons sammanfattning av buddhismen.

Crash course sammanfattning av buddhismen (på engelska)

Videor om etik

Läraren Mattias Axelssons sammanfattning av de tre vanligaste modellerna

Här är en länk till en text på SO-rummet (inte video) som kan vara användbar (klicka här).

Religion åk 8 – hinduism, buddhism och nyandlighet VT 2019

Vårens religion i åk 8 handlar om indiska och i huvudsak asiatiska religioner med hinduismen och buddhismen i fokus. Därefter ska vi diskutera och arbeta med nyandliga rörelser, som t.ex. Hare Krishna och Scientologikyrkan,  i Sverige och världen.

Prov vecka 18 och presentation vecka 20
hinduism_buddhism_studieguide (352.7 KiB, 787 downloads)
Grovplanering
Kravnivåer – religion
Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 856 downloads)
Självrättande test

Genomgångar

 

Religion åk 9 – etik, människosyn och konflikter

Vårens (2019) religionsundervisning kommer ha tre huvudsakliga fokus: tillämpad etik (förstå och kunna använda etiska modeller) och begreppet människosyn, islam och religioners roll i olika konflikter.

Centralt innehåll i fokus

Religioner och andra livsåskådningar
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna (islam) i dagens samhälle.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia (islam)
Etik & människosyn
  • Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
  • Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
Religioners roll i olika konflikter
  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
  • Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
Identitet och livsfrågor
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
Kunskapskrav
Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 856 downloads)
Planering
Islam – framväxt och spridning 610-632

Islam – shia och sunni

 

 

Religion åk 8 – hinduism, buddhism och nyandlighet VT 2018

Vårens religion i åk 8 handlar om indiska och i huvudsak asiatiska religioner med hinduismen och buddhismen i fokus. Därefter ska vi diskutera och arbeta med nyandliga rörelser, som t.ex. Hare Krishna och Scientologikyrkan,  i Sverige och världen.

Prov vecka 17 och presentation vecka 20
hinduism_buddhism_studieguide (352.7 KiB, 787 downloads)
Kravnivåer – religion
Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 856 downloads)
Självrättande test

Genomgångar