Här hittar du quizzar och länkar till olika quizzar (Google formulär). Det är ett bra sätt att hjälpa minnet att plocka fram dina kunskaper om religion. Det kommer fyllas på med fler quizzar fram till och med måndag.
Tack! Du har just gjort quizen %%QUIZ_NAME%% på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilken romersk kejsare bestämde att kristendomen skulle vara Roms officiella och enda tillåtna religion år 391? På myntet nedan syns han tillsammans med sin bror Valentian II.
A
Theodosius
B
Augustus
C
Konstantin
Fråga 2
De jesustroende hade flera ritualer. Vilken ritual var extra viktig för den som skulle bli kristen?
A
Bröllopet
B
Fastan
C
Dopet
Fråga 2 förklaring:
Dopet markerade pånyttfödelsen som kristen och var den ritual som markerade personens status som en del av den kristna gemenskapen.
Fråga 3
På bilden nedan ser du en ganska vanlig kristen symbol. Vad står symbolen för?
A
Triangeln är en symbol för manlighet.
B
Triangeln är en symbol för treenigheten; Gud Fader, Sonen och den helige Ande.
C
Triangeln pekar uppåt - mot Gud.
Fråga 4
Paulus var en synnerligen viktig person för den tidiga kyrkan. Vilka ord och begrepp är användbara om man vill beskriva honom?
A
missionär
B
romersk medborgare
C
martyr
D
hednakristen
E
judekristen
Fråga 5
Vilken strafform förbjöds av kejsar Konstantin år 321? Den strafform som förbjöds hade tidigare använts för upprorsmakare i det romerska imperiet.
A
korsfästelse
B
hängning
C
Stegling
D
halshuggning
Fråga 5 förklaring:
Konstantin som förmodligen var kristen (även före han lät döpa sig på sin dödsbädd) ansåg att korsfästelse var en opassande strafform eftersom Jesus avrättats på det sättet.
Fråga 6
Kejsar Konstantin har betytt mycket för kristendomens spridning. År 325 sammankallade han till ett kyrkomöte. Var hölls detta möte?
A
I Jerusalem
B
I Rom
C
I Nicaea nära Konstantinopel
Fråga 7
På 40-talet anordnade de Jesustroende ett möte i Jerusalem för att bland annat diskutera frågan om de kristna behövde leva efter den judiska lagen eller inte. Vad ansåg Paulus?
A
Paulus ansåg att de kristna måste vara av judisk släkt.
B
Paulus ansåg att de kristna inte behövde leva efter den judiska lagen (t.ex. vad gäller manlig omskärelse).
C
Paulus ansåg att de kristna behövde leva efter den judiska lagen (t.ex. vad gäller manlig omskärelse).
Fråga 8
Vilken romersk kejsare var först med att acceptera och tillåta de kristna utöva sin religion?
A
Theodosius
B
Konstantin
C
Augustus
Fråga 8 förklaring:
Han var själv kristen - även om det är oklart när under sin livstid han blev bekännande kristen. Han lät döpa sig på sin dödsbädd.
Fråga 9
Kristendomen, liksom judendomen och islam, är monoteistiska religioner. Vad betyder det?
A
Att man tror på en Gud.
B
Att man spelar musik på gudstjänsterna.
C
Att man utför blodsoffer.
Fråga 10
I Bibeln finns fyra evangelier som alla har samma huvudperson. Vem?
A
Paulus
B
Maria Magdalena
C
Petrus
D
Jesus
Fråga 11
Vad betyder ordet evangelium?
A
Frälsaren
B
Glädjebudskap
C
Ordets makt
Fråga 11 förklaring:
De fyra evangelierna kommer alla med glädjebudskapet om Jesus.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 11 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mer!
Bättre kan du!
Okej.
Bra jobbat!
Toppen, du spikade den!
Judisk tro och praktik
Starta
Tack! Du har just gjort Judisk tro och praktik på norran.se!
Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%.
Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
På bilden ser du en judisk gudstjänstlokal i USA. Vilken inriktning har denna judiska församling? (Titta noga eller klicka på bilden.)
A
Konservativ judendom
B
Reformjudendom
C
Ortodox judendom
Fråga 1 förklaring:
Om du tittar noga kan du se att män och kvinnor sitter tillsammans och den som leder gudstjänsten är en kvinna (kantor eller rabbin), och det är nästan bara inom reformjudiska församlingar det förekommer.
Fråga 2
Under lång tid var det förbjudet för judar att bo och leva i Sverige. Under vilket århundrade tilläts de första judarna att bosätta sig i Sverige?
A
1500-talet
B
1800-talet
C
1900-talet
D
1600-talet
E
1700-talet
Fråga 2 förklaring:
1774 flyttade Aaron Isaac till Sverige. Han var sigillmakare från den tyska staden Mecklenburg. Aaron Isaac var den första juden som bosatte sig i Sverige utan att behöva konvertera till den lutherska kristendomen.
Fråga 3
Religiösa berättelser och poem är inte alltid så lätta att tolka och förstå. En viktig judisk text består av kommentarer och tolkningar av den judiska Bibeln. Vad kallas texten?
A
Tanakh
B
Gamla testamentet
C
Talmud
D
Tora
Fråga 3 förklaring:
Talmud kallas ofta för den muntliga Tora (tora = undervisning). Somliga judiska skriftlärda anser att Mose fick den muntliga undervisningen på berget Sinai samtidigt som han fick den skriftliga tora (de fem Moseböckerna och inte minst 10 Guds budord).
Fråga 4
Vilken inriktning av judendom tror du familjen på bilden tillhör?
A
Reformjudendom
B
Konservativ judendom
C
Hipsters
D
Ortodox judendom
Fråga 4 förklaring:
Just den här familjen tillhör förmodligen s.k. chassidiska judar eftersom bilden är från stadsdelen Williamsburg i New York.
Fråga 5
Varför är Mose en så central och viktig profet inom judendomen?
A
Han mottog Tora av G-d på berget Sinai
B
Han offrade sin son Isak till G-d
C
Han dog för våra synder
D
Han befriade (med hjälp av G-d) israeliterna från slaveriet i Egypten
Fråga 5 förklaring:
Mose anses vara den främste och viktigaste profeten (inte så konstigt med tanke på att mottog tora av G-d).
Fråga 6
Vad kallas den judiska bibeln?
A
Tora
B
Tanakh
C
Koranen
D
Talmud
Fråga 6 förklaring:
Tanakh är en akronym (initialbokstäverna) från de huvudgrupperingarna av bibelns texter: Tora, Neviim, Ketuvim. USA är också en akronym (United States of America).
Fråga 7
Kosher kallas tillåten mat för praktiserande judar. Vilka av följande maträtter är kosher?
A
Pizza Vesuvio med ett glas mjölk
B
Milkshake och pommes
C
Lammfilé, mintgelé, grönsaker och ett glas vin
D
Cheeseburgare med cola
E
En glass på stranden
Fråga 8
Vad kallas den politiska rörelse inom judendomen som förespråkar ett återvändande till Landet Israel?
A
Ortopraxi
B
Kommunism
C
Sionism
D
Antisemitism
Fråga 8 förklaring:
Sion, ett bergfäste i Jerusalem, fick under judarnas förskingring från 70 e.Kr. symbolisera judarnas längtan tillbaka. Därav namnet "sionism".
Fråga 9
Vilket är ordet som ersatts med "X"? "X innebär att en grupp människor som tillhör en religion eller ett folk lever utanför sitt ursprungliga område och i ett land där de flesta tillhör en annan religion eller ett annat folk. X är ett grekiskt ord som betyder 'spridning'."
A
Bajensyndromet
B
Protestantism
C
Diaspora
Fråga 10
Vad kallas en judisk gudstjänstlokal?
A
Kyrka
B
Moské
C
Synagoga
Fråga 11
Inom vilken gren av judendomen har ännu inte någon kvinna blivit rabbin?
A
Ortodox judendom
B
Livets Ord
C
Konservativ judendom
D
Reformjudendom
Fråga 11 förklaring:
Livets ord är ju som bekant en kristen frikyrka.
Fråga 12
Vad är sant om judisk lära?
A
Judendomen är monoteistisk
B
G-d gav Tora (lagen, vägen) till människan för att hon skulle tolka den självständigt
C
Inom judendom menar man att människan inte har en fri vilja (Allt är förutbestämt av G-d)
D
Mose betraktas som den viktigaste profeten
E
Jesus ses som Messias (den smorde befriaren)
Fråga 13
På 1970-talet började en gren av den moderna judendomen ordinera kvinnor till rabbiner. Vilken?
A
Konservativ judendom
B
Reformjudendom
C
Ortodox judendom
Fråga 13 förklaring:
Det har funnits kvinnliga rabbiner innan 1970-talet, men de är mycket ovanliga. Regina Jonas som ordinerades 1935 är en.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 13 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Nya testamentet
Starta
Tack! Du har just gjort Nya testamentet på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilken tendens eller tendenser har Nya testamentets böcker när de berättar om Jesus?
A
Böckerna är skrivna av troende kristna och beskriver därför Jesus på ett sätt som understryker att han är Messias, vår frälsare.
B
Böckerna är skrivna så att de inte stämmer överens med Gamla testamentets förutsägelser om Messias.
C
Böckerna är skrivna av troende kristna och beskriver därför Jesus på ett sakligt och neutralt sätt.
D
Böckerna är skrivna så att de stämmer överens med Gamla testamentets förutsägelser om Messias.
Fråga 2
Vilket av evangelierna är äldst?
A
Paulus
B
Lukas
C
Markus
D
Matteus
Fråga 2 förklaring:
Paulus brev skrevs visserligen tidigare än Markusevangeliet, men Paulus brev räknas inte som ett evangelium.
Fråga 3
De så kallade synoptiska evangelierna är ganska lika varandra till innehåll. De som skrivit Matteus- och Lukasevangeliet tror man har haft två källor framför ögonen när de skrev. Vilka är källorna?
A
Johannesevangeliet och Psaltaren
B
Johannesevangeliet och Thomasevangeliet
C
Markusevangeliet och Q
Fråga 3 förklaring:
"Q" står för Quelle som betyder källa på tyska. Ingen har hittat Q men i Matteus och Lukas finns passager som är helt lika (men som inte finns i Markus) det är ett av skälen till att man tror att de haft ytterligare en källa. Googla "tvåkällshypotesen" om du vill veta mer.
Fråga 4
Vilket decennium tror man att Markusevangeliet skrevs?
A
50-talet
B
40-talet
C
60-talet
Fråga 4 förklaring:
Här är forskarna inte helt eniga, en del menar att det skrevs först på 70-talet.
Fråga 5
Är det Paulus skrivit om Jesus att betrakta som en förstahandskälla?
A
Näpp
B
Kanske
C
Japp
Fråga 5 förklaring:
Man kan i och för sig tänka sig att det verkligen var Jesus som uppenbarade sig för Paulus på vägen till Damaskus (men jag är i detta sammanhang en smula skeptisk).
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Protestantismen
Starta
Tack! Du har just gjort Protestantismen på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilken typ av kristendom praktiseras i Huddinge kyrka?
A
Reformert kristendom
B
Anglikansk kristendom
C
Luthersk kristendom
Fråga 1 förklaring:
Alla ovan nämnda former av kristendom är protestantiska.
Fråga 2
Namnet på den engelska kyrkan, som bukar beskrivas som ett mellanting av de katolska och lutherska kyrkorna.
A
Reformerta kyrkan
B
Presbyterianska kyrkan
C
Anglikanska kyrkan
Fråga 3
Hur blev människan frälst enligt Luther?
A
Genom att bikta sig
B
Genom att chilla base
C
Endast genom Guds nåd och tro
D
Genom att göra rätt
Fråga 4
Martin Luther hette en de mer kända protestanterna. Han kritiserade katolska kyrkan på en rad punkter. Vilken var hans allvarligaste kritik mot kyrkan?
A
Att kyrkan hade hittat på saker som inte hade något stöd i Bibeln.
B
Att man tillät hednakristna i kyrkan.
C
Att kyrkans uppfattning om treenigheten var felaktig.
Fråga 4 förklaring:
Frågan om treenigheten var inte något han kritiserade, inte heller var frågan om hednakristna och judekristna längre aktuell.
Fråga 5
Vilka sakrament menade Martin Luther hade stöd i Bibeln (alltså de sakrament han ville ha kvar).
A
Äktenskapet
B
Nattvarden
C
Dopet
D
Prästvigningen
E
Konfirmationen
Fråga 6
Det fanns de som kritiserade kyrkan före Martin Luther och de andra protestanterna, men under vilket århundrade brukar man säga att den protestantiska reformationen av kyrkan slog igenom?
A
1500-talet
B
1700-talet
C
1300-talet
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 6 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Judiska högtider
Starta
Tack! Du har just gjort Judiska högtider på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilken judisk högtid förknippas mest med detta instrument?Källa: "Liten askenasisk sjofar 5380".
A
Rosh hashana (det judiska nyåret)
B
Pesach (den judiska påsken)
C
Sukkot (lövhyddohögtiden)
D
Chanukka (ljusfesten)
Fråga 1 förklaring:
shofaʹr, shofar (hebreiska), böjt flackt vädurshorn som använts som blåsinstrument i den judiska gudstjänsten sedan Gamla Testamentets tid. Används idag främst under sukkot och jom kippur källa: ne.se
Fråga 2
På bilden ser du en tallrik med traditionell mat för en viktig judisk högtid. På tallriken; osyrat bröd (matza) som äts för att israeliterna rymde innan brödet hann jäsa (Andra Moseboken 12:39) och bittra örter för att egyptierna hade förbittrat israeliternas liv (Andra Moseboken 1:14). Under vilken judisk högtid äts dessa symboliska maträtter?
A
Pesach (judisk påsk)
B
Sukkot (lövhyddohögtiden)
C
Jom Kippur (försoningsdagen)
D
Rosh hashana (det judiska nyåret)
Fråga 2 förklaring:
Måltiden kallas sedermåltiden.
Fråga 3
När infaller den judiska sabbaten (vilodagen)?
A
Fredag kväll
B
Söndag morgon
C
Lördag morgon
D
Torsdag morgon
Fråga 3 förklaring:
Sabbat, hebreiska shabbat, den arbetsfria sjunde dagen (från fredag afton till lördag afton) inom judendomen. Källa: ne.se
Fråga 4
Många judiska pojkar blir omskurna. Hur gammal ska barnet vara enligt judisk tradition?
A
ett år
B
fem år
C
åtta dagar
D
tio år
Fråga 5
Under vilken högtid förväntas en praktiserande jude fasta?
A
Pesach (judisk påsk)
B
Chanukka (ljusfesten)
C
Rosh hashana (nyår)
D
Jom Kippur (försoningsdagen)
Fråga 6
Vilken kristen ritual påminner om judendomens Bat/Bar mitzva?
A
Konfirmationen
B
Bönen
C
Dopet
D
Bikten
Fråga 7
Vilken judisk högtid firas till minne av israeliternas ökenvandring - från Egypten till det utlovade landet Kaanan.
A
Pesach (den judiska påsken)
B
Rosh hashana (det judiska nyåret)
C
Chanukka (ljusets fest)
D
Sukkot (lövhyddohögtiden)
Fråga 7 förklaring:
Under den glädjerika festen bor man sju dagar i lövhyddor till minne av uttåget ur Egypten (Tredje Moseboken 23:42–43). Till högtiden hör även bruket av ett festknippe med fyra olika kvistar (Tredje Moseboken 23:40), tre för höger hand (palm, pil, myrten), en för vänster (etrog, en citrusart). I templet förekom en vattenösningsceremoni. källa: ne.se
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 7 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
I år ska niorna på Ebba Brahe skriva nationellt prov i religion. Här samlar jag en del saker att tänka på, några tips och länkar till kunskap som man kanske känner behöver fräschas upp.
Allmänna tips
Religionsboken bygger på kursplanen. Använd den som uppslagsverk.
Gå igenom det nationella prov som är tillgängligt för att få en uppfattning om hur provfrågor är konstruerade och hur de bedöms (här är länken till NP 2013).
Gör quizzar och andra snabbtest för att repetera – klicka här.
Kunskapskraven i religion
Världsreligionernas urkunder och centrala tankar
Här är en sammanfattning av världsreligionernas urkunder och centrala tankar – klicka här.
Videor om religion (länkar till)
De flesta videor jag länkar till är mina egna, men några är andras.
Vad är religion? I denna video diskuteras exempelvis begreppen identitet och religion.
Kristen tro och praktik! I denna video går jag igenom samband mellan religiösa urkunder, traditioner och praktik, tro. Oavsett vilken religion som du ska analysera kan denna video hjälpa dig med ”tänket”.
Vårens religion i åk 9 handlar om indiska och i huvudsak asiatiska religioner med hinduismen och buddhismen i fokus. Därefter ska vi framför också diskutera etik och konflikter där religion har betydelse.
Saxat ur kursplanens syfte
”Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.” (…)
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor (…)”
Religion i åk 9 – två delarbetsområden
Hinduism och buddhism. Material: genomgångar (Google presentationer, videor) finns dels här och i Google Classroom, Religion Utkik (kapitel om hinduism och buddhism).
Religion, etik och konflikt. Centralt innehåll i fokus: Etiska modeller och begrepp, religionernas roll i politiska skeenden och konflikter, konflikter och möjligheter. Exempel på viktiga begrepp: jämställdhet, sekularisering, moral, etik, ansvar, frihet, människosyn. Material: genomgångar (Google presentationer, videor och Religion Utkik.
Prov vecka 10 (onsdagslektionen)
Provet handlar i första hand om hinduism och buddhism (se nedan). Provet består av många flervalsfrågor och 2-3 fritextfrågor och görs i exam.net. Återkoppling på provet sker dels i form av att vi går igenom provet på en lektion och dels kommentarer i Schoolsoft.
Plugguide religionsprov om hinduism och buddhism VT 2022 (734.1 KiB, 81 downloads)
Bedömd diskussion vecka 10 (torsdag)
På torsdagen denna vecka kommer vi ha en bedömd diskussion som kretsar kring olika etiska dilemman. Innan diskussionen får ni reda på vilka dilemman som ska diskuteras.
Plugguide
Plugguide religionsprov om hinduism och buddhism VT 2022 (734.1 KiB, 81 downloads)
Grovplanering
Vecka
ämne
innehåll
2
RE
Introduktion: religion, etik och hinduism (viktiga begrepp: rit, praktik, tro m.fl.)
3
RE
Fokus: hinduism - tro och praktik (diagnos 1: atman, brahman mm)
Under vårterminen 2022 ska klass 9F på Ebba Braheskolan läsa ämnena religion och samhällskunskap. I ämnet samhällskunskap kommer vi rikta in oss på att förstå hur ekonomi fungerar: mest samhällets ekonomi. Ett annat nyckelbegrepp som blir viktigt för oss är globalisering. Vi inleder terminen med att undersöka olika asiatiska religioner med särskilt fokus på hinduism och buddhism. Vi ska också träna oss att förstå och tillämpa olika etiska modeller som till exempel konsekvensetik och dygdetik.
– Beskrivning av religionsundervisningen VT 2022 (klick här – kommer att bli en klickbar länk inom kort)
– Beskrivning av undervisningen i samhällskunskap VT 2022 (klicka här – kommer att bli en klickbar länk inom kort )
En övergripande grovplanering (kommer att uppdateras)
Vecka
ämne
innehåll
2
RE
Introduktion: religion, etik och hinduism (viktiga begrepp: rit, praktik, tro m.fl.)
3
RE
Fokus: hinduism - tro och praktik (diagnos 1: atman, brahman mm)
En av våra avslutande uppgifter i kursen religionskunskap 1 är att diskutera hur religion och vetenskap förhåller sig till varandra.
Saxat ur ämnets syfte …
”Eleverna ska ges möjlighet att diskutera hur relationen mellan religion och vetenskap kan tolkas och uppfattas, till exempel beträffande frågor om skapelse och evolution.”
Förberedelse inför diskussionen
Läs kapitlet ”Vetenskap och religion” s. 54-64. Boken beskriver dels vad som kännetecknar vetenskap mer allmänt och olika vetenskapssyner (rationalism och empirism), dels beskrivs också olika, företrädesvis kristet, färgade tankar om skapelsen (kreationism och intelligent design).
Här är en länk till ett snabbtest på några av begreppen i texten (klicka här)
Tänk särskilt på att kunna förstå och använda begrepp som t.ex. empirism, falsifiering, God of the gaps med flera. Vidare ska du fundera särskilt på modellen på sidan 64 som visar olika sätt att se på förhållandet mellan religion och vetenskap.
Leta rätt på ett exempel från media som visar på förhållandet mellan religion och vetenskap, t.ex. en tidningsartikel.
Modellen
Kort om modellen
Modellen är ett försök att beskriva några ganska vanliga sätt att se på och tolka relationen mellan religion och vetenskap. Ibland skiljer bara nyanser mellan de olika delmodellerna A-D.
Modell A(självständighetsmodellen)– Att religion och vetenskap finns i helt olika domäner av verkligheten. Vetenskapen förklarar den fysiska verkligheten och religionen handlar om moral, värderingar och mening. Vetenskapen kan lika lite förklara livets mening som religionen kan förklara klimat eller hållfasthet. Albert Einstein brukar framhållas ha sett på relationen mellan vetenskap och religion på detta sätt.
”En konflikt mellan religion och vetenskap är omöjlig. För vetenskapen kan bara ta reda på vad som är, medan religion endast behandlar värderingar av mänskliga tankar och handlingar.” Albert Einstein, fysiker
Modell B (konfliktmodellen) – Från slutet av 1800-talet kom allt fler vetenskapsmän och kvinnor att se det hela som ett krig mellan religion och vetenskap. Vetenskapen framstod enligt dem som den självklare segraren. Nya vetenskapliga landvinningar knuffar bort religiösa synsätt och svar, som t.ex. att Darwin visat att bibelns version av skapelsen på sju dagar är felaktig. Scientism, ett filosofiskt synsätt, som menar att all kunskap om verkligheten bara kan nås med naturvetenskapliga metoder. Kunskap om känslor, meningsfullhet kan reduceras till exempelvis biologi, kemi och fysik. Företrädare för ett scientistiskt synsätt ser relationen mellan religion och vetenskap på ett sätt som passar bra in på modell B (konfliktmodellen).
“Religiös tro är den stora undanflykten, den stora ursäkten för att slippa tänka och utvärdera bevisen. Religiös tro är tro trots bristen på bevis, eller rentav på grund av bristen på bevis.” – Richard Dawkins, professor i evolutionsbiologi, Oxford
Motsatsen till de som menar att naturvetenskapen kan förklara allt hittar vi bland religiöst bokstavstroende som till exempel amerikanska (och svenska) anhängare av kreationism eller intelligent design. I Umeå finns tydligen ett museum med ett kreationistiskt budskap/synsätt – Den Förhistoriska Världen.
Modell C (harmonimodellen) – Enligt detta sätt att se ställer vanligen religionen och vetenskapen olika frågor och intresserar sig för olika delar av verkligheten. För att nå mer fullständiga kunskap och insikt i verkligheten krävs både religion och vetenskap. Ytterligare en skillnad mot modell A är att man emellanåt ser en samsyn mellan religion och vetenskap (det är därför cirklarna sömlöst går in i varandra).
”Skapelseberättelsen i Första Mosebok kapitel 1 är skriven med bildspråk och ska inte tolkas bokstavligt, och därför är den texten fullt förenlig med teorier om en biologisk evolution.” William Lane Craig, amerikansk filosof och teolog
“Ingen ifrågasätter evolutionen inom den akademiska biologin. För mig, som troende, går allt ihop då. Vetenskapen kan visa oss hur Guds plan för skapelsen utvecklades.” Francis Collins, genetiker, USA
Modell D (komplementaritetsmodellen) – Modellen är en variation på den så kallade harmonimodellen. Även i modell C komplementerar religion och vetenskap varandra. Inom kvantmekaniken (fysik) kan de minsta beståndsdelarna både beskrivas som partiklar och ljusvågor. I detta fall talar fysiker om komplementaritet. Religiösa berättelser och synsätt är kanske vid första ögonkastet oförenliga med vetenskapliga, men det kanske bara är så för att vi (människor) saknar ett språk eller en djupare förståelse av verkligheten, tycks tanken vara.
Sammanfattningsvis, även i modell D ser man att religion och vetenskap ställer olika frågor, men att samsyn emellanåt råder. Oförenliga synsätt finns, men de kanske bara är oförenliga för att vi än så länge saknar djupare kunskap i frågan, på samma sätt som fysiken emellanåt verkar motsägelsefull.
Mina källor
Ulf Görman (2000). Svenskars uppfattningar om relationen mellan naturvetenskap och religion En första rapport från en enkätundersökning, i Svensk Teologisk Kvartalskrift årg. 76. (Se här)
En presentation av Ulf Jämterud (har tagit för modellerna typiska citat från presentationen).
Religionskunskap 1 bygger i hög grad vidare på grundskolans religionsundervisning med världsreligionerna och etiska modeller som huvudsakligt stoff. En skillnad i Religion 1 för gymnasiet är att större fokus läggs på hur religionernas praktik och tro ser ut idag, mindre på religionshistorien, till exempel hur protestantisk kristendom praktiseras i Sverige och världen idag på 2000-talet mer än hur protestantismen växte fram under senmedeltiden (för fullständig kursplan seskolverket.se).
Planering
se Google Classroom för lektionsplanering
Examinationer
Diagnoser och frågor
Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.
Betygsunderlag
Ett par mer ordnade diskussioner/debatter som genomförs i klassrummet.
Två digitala prov som görs enskilt i aulan eller i klassrummet.
Förutom undervisningen och materialet som använts på lektioner ska du läsa och repetera bokens kapitel: 5 Abrahamitiska religioner 6 Judendom och 7 Kristendom fram till sidan 157 (s. 87-157)
Provet handlar i första hand om judendom och kristendom (viss repetition av etiska modeller mm kan förekomma) som t.ex. den konsekvensetisk och sinnelagsetik.
Frågorna kommer mer specifikt handla om sådant vi läst om som:
Judisk och kristen historia, t.ex. varför uppstod den reformjudiska rörelsen under 1800- och 1900-talen?
Vilka skrifter som är centrala och viktiga, som t.ex. Tanakh, Torah och evangelierna.
Olika inriktningar och tolkningar av religionen som t.ex. ortodox judendomen och protestantism. Exempel på viktiga begrepp: tolkning, teologi, trosbekännelse.
Högtider, ritualer och praktik inom religionerna, som t.ex. varför och hur högtider som pesach eller påsk firas. Hur går en gudstjänst till? Praktiker som matregler och klädsel är också av intresse. Exempel på begrepp: högtid, övergångsritual, sabbat.
Hur ser man på människa och Gud inom och mellan religionerna? Hur uppfattar man Gud? Hur ser relationen till människan ut? Viktiga begrepp: monoteism, teism, Messias, treenigheten.
Google formulär
Quizz om judisk historia och syn på Gud/JHVH (klicka här)
Tack! Du har just gjort Judisk tro och praktik på norran.se!
Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%.
Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Under lång tid var det förbjudet för judar att bo och leva i Sverige. Under vilket århundrade tilläts de första judarna att bosätta sig i Sverige?
A
1900-talet
B
1800-talet
C
1700-talet
D
1600-talet
E
1500-talet
Fråga 1 förklaring:
1774 flyttade Aaron Isaac till Sverige. Han var sigillmakare från den tyska staden Mecklenburg. Aaron Isaac var den första juden som bosatte sig i Sverige utan att behöva konvertera till den lutherska kristendomen.
Fråga 2
På 1970-talet började en gren av den moderna judendomen ordinera kvinnor till rabbiner. Vilken?
A
Konservativ judendom
B
Ortodox judendom
C
Reformjudendom
Fråga 2 förklaring:
Det har funnits kvinnliga rabbiner innan 1970-talet, men de är mycket ovanliga. Regina Jonas som ordinerades 1935 är en.
Fråga 3
Religiösa berättelser och poem är inte alltid så lätta att tolka och förstå. En viktig judisk text består av kommentarer och tolkningar av den judiska Bibeln. Vad kallas texten?
A
Tanakh
B
Gamla testamentet
C
Talmud
D
Tora
Fråga 3 förklaring:
Talmud kallas ofta för den muntliga Tora (tora = undervisning). Somliga judiska skriftlärda anser att Mose fick den muntliga undervisningen på berget Sinai samtidigt som han fick den skriftliga tora (de fem Moseböckerna och inte minst 10 Guds budord).
Fråga 4
Vad kallas den politiska rörelse inom judendomen som förespråkar ett återvändande till Landet Israel?
A
Kommunism
B
Ortopraxi
C
Antisemitism
D
Sionism
Fråga 4 förklaring:
Sion, ett bergfäste i Jerusalem, fick under judarnas förskingring från 70 e.Kr. symbolisera judarnas längtan tillbaka. Därav namnet "sionism".
Fråga 5
Vad kallas den judiska bibeln?
A
Tanakh
B
Koranen
C
Talmud
D
Tora
Fråga 5 förklaring:
Tanakh är en akronym (initialbokstäverna) från de huvudgrupperingarna av bibelns texter: Tora, Neviim, Ketuvim. USA är också en akronym (United States of America).
Fråga 6
På bilden ser du en judisk gudstjänstlokal i USA. Vilken inriktning har denna judiska församling? (Titta noga eller klicka på bilden.)
A
Reformjudendom
B
Konservativ judendom
C
Ortodox judendom
Fråga 6 förklaring:
Om du tittar noga kan du se att män och kvinnor sitter tillsammans och den som leder gudstjänsten är en kvinna (kantor eller rabbin), och det är nästan bara inom reformjudiska församlingar det förekommer.
Fråga 7
Vad kallas en judisk gudstjänstlokal?
A
Synagoga
B
Moské
C
Kyrka
Fråga 8
Varför är Mose en så central och viktig profet inom judendomen?
A
Han mottog Tora av G-d på berget Sinai
B
Han offrade sin son Isak till G-d
C
Han dog för våra synder
D
Han befriade (med hjälp av G-d) israeliterna från slaveriet i Egypten
Fråga 8 förklaring:
Mose anses vara den främste och viktigaste profeten (inte så konstigt med tanke på att mottog tora av G-d).
Fråga 9
Inom vilken gren av judendomen har ännu inte någon kvinna blivit rabbin?
A
Ortodox judendom
B
Reformjudendom
C
Livets Ord
D
Konservativ judendom
Fråga 9 förklaring:
Livets ord är ju som bekant en kristen frikyrka.
Fråga 10
Kosher kallas tillåten mat för praktiserande judar. Vilka av följande maträtter är kosher?
A
Lammfilé, mintgelé, grönsaker och ett glas vin
B
Milkshake och pommes
C
Cheeseburgare med cola
D
Pizza Vesuvio med ett glas mjölk
E
En glass på stranden
Fråga 11
Vad är sant om judisk lära?
A
Inom judendom menar man att människan inte har en fri vilja (Allt är förutbestämt av G-d)
B
G-d gav Tora (lagen, vägen) till människan för att hon skulle tolka den självständigt
C
Jesus ses som Messias (den smorde befriaren)
D
Judendomen är monoteistisk
E
Mose betraktas som den viktigaste profeten
Fråga 12
Vilket är ordet som ersatts med "X"? "X innebär att en grupp människor som tillhör en religion eller ett folk lever utanför sitt ursprungliga område och i ett land där de flesta tillhör en annan religion eller ett annat folk. X är ett grekiskt ord som betyder 'spridning'."
A
Protestantism
B
Bajensyndromet
C
Diaspora
Fråga 13
Vilken inriktning av judendom tror du familjen på bilden tillhör?
A
Reformjudendom
B
Ortodox judendom
C
Konservativ judendom
D
Hipsters
Fråga 13 förklaring:
Just den här familjen tillhör förmodligen s.k. chassidiska judar eftersom bilden är från stadsdelen Williamsburg i New York.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 13 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Judiska högtider
Starta
Tack! Du har just gjort Judiska högtider på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilken judisk högtid firas till minne av israeliternas ökenvandring - från Egypten till det utlovade landet Kaanan.
A
Sukkot (lövhyddohögtiden)
B
Rosh hashana (det judiska nyåret)
C
Chanukka (ljusets fest)
D
Pesach (den judiska påsken)
Fråga 1 förklaring:
Under den glädjerika festen bor man sju dagar i lövhyddor till minne av uttåget ur Egypten (Tredje Moseboken 23:42–43). Till högtiden hör även bruket av ett festknippe med fyra olika kvistar (Tredje Moseboken 23:40), tre för höger hand (palm, pil, myrten), en för vänster (etrog, en citrusart). I templet förekom en vattenösningsceremoni. källa: ne.se
Fråga 2
Under vilken högtid förväntas en praktiserande jude fasta?
A
Rosh hashana (nyår)
B
Pesach (judisk påsk)
C
Chanukka (ljusfesten)
D
Jom Kippur (försoningsdagen)
Fråga 3
Många judiska pojkar blir omskurna. Hur gammal ska barnet vara enligt judisk tradition?
A
åtta dagar
B
ett år
C
tio år
D
fem år
Fråga 4
Vilken kristen ritual påminner om judendomens Bat/Bar mitzva?
A
Dopet
B
Bönen
C
Bikten
D
Konfirmationen
Fråga 5
På bilden ser du en tallrik med traditionell mat för en viktig judisk högtid. På tallriken; osyrat bröd (matza) som äts för att israeliterna rymde innan brödet hann jäsa (Andra Moseboken 12:39) och bittra örter för att egyptierna hade förbittrat israeliternas liv (Andra Moseboken 1:14). Under vilken judisk högtid äts dessa symboliska maträtter?
A
Pesach (judisk påsk)
B
Rosh hashana (det judiska nyåret)
C
Jom Kippur (försoningsdagen)
D
Sukkot (lövhyddohögtiden)
Fråga 5 förklaring:
Måltiden kallas sedermåltiden.
Fråga 6
När infaller den judiska sabbaten (vilodagen)?
A
Lördag morgon
B
Torsdag morgon
C
Söndag morgon
D
Fredag kväll
Fråga 6 förklaring:
Sabbat, hebreiska shabbat, den arbetsfria sjunde dagen (från fredag afton till lördag afton) inom judendomen. Källa: ne.se
Fråga 7
Vilken judisk högtid förknippas mest med detta instrument?Källa: "Liten askenasisk sjofar 5380".
A
Chanukka (ljusfesten)
B
Pesach (den judiska påsken)
C
Rosh hashana (det judiska nyåret)
D
Sukkot (lövhyddohögtiden)
Fråga 7 förklaring:
shofaʹr, shofar (hebreiska), böjt flackt vädurshorn som använts som blåsinstrument i den judiska gudstjänsten sedan Gamla Testamentets tid. Används idag främst under sukkot och jom kippur källa: ne.se
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 7 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Är du professor i judaistik?
De tidiga kristna
Starta
Tack! Du har just gjort quizen %%QUIZ_NAME%% på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilken strafform förbjöds av kejsar Konstantin år 321? Den strafform som förbjöds hade tidigare använts för upprorsmakare i det romerska imperiet.
A
korsfästelse
B
Stegling
C
halshuggning
D
hängning
Fråga 1 förklaring:
Konstantin som förmodligen var kristen (även före han lät döpa sig på sin dödsbädd) ansåg att korsfästelse var en opassande strafform eftersom Jesus avrättats på det sättet.
Fråga 2
Kristendomen, liksom judendomen och islam, är monoteistiska religioner. Vad betyder det?
A
Att man tror på en Gud.
B
Att man spelar musik på gudstjänsterna.
C
Att man utför blodsoffer.
Fråga 3
Vad betyder ordet evangelium?
A
Glädjebudskap
B
Frälsaren
C
Ordets makt
Fråga 3 förklaring:
De fyra evangelierna kommer alla med glädjebudskapet om Jesus.
Fråga 4
Vilken romersk kejsare bestämde att kristendomen skulle vara Roms officiella och enda tillåtna religion år 391? På myntet nedan syns han tillsammans med sin bror Valentian II.
A
Theodosius
B
Konstantin
C
Augustus
Fråga 5
De jesustroende hade flera ritualer. Vilken ritual var extra viktig för den som skulle bli kristen?
A
Fastan
B
Bröllopet
C
Dopet
Fråga 5 förklaring:
Dopet markerade pånyttfödelsen som kristen och var den ritual som markerade personens status som en del av den kristna gemenskapen.
Fråga 6
Vilken romersk kejsare var först med att acceptera och tillåta de kristna utöva sin religion?
A
Theodosius
B
Augustus
C
Konstantin
Fråga 6 förklaring:
Han var själv kristen - även om det är oklart när under sin livstid han blev bekännande kristen. Han lät döpa sig på sin dödsbädd.
Fråga 7
I Bibeln finns fyra evangelier som alla har samma huvudperson. Vem?
A
Jesus
B
Petrus
C
Paulus
D
Maria Magdalena
Fråga 8
På bilden nedan ser du en ganska vanlig kristen symbol. Vad står symbolen för?
A
Triangeln är en symbol för treenigheten; Gud Fader, Sonen och den helige Ande.
B
Triangeln är en symbol för manlighet.
C
Triangeln pekar uppåt - mot Gud.
Fråga 9
Kejsar Konstantin har betytt mycket för kristendomens spridning. År 325 sammankallade han till ett kyrkomöte. Var hölls detta möte?
A
I Jerusalem
B
I Rom
C
I Nicaea nära Konstantinopel
Fråga 10
På 40-talet anordnade de Jesustroende ett möte i Jerusalem för att bland annat diskutera frågan om de kristna behövde leva efter den judiska lagen eller inte. Vad ansåg Paulus?
A
Paulus ansåg att de kristna behövde leva efter den judiska lagen (t.ex. vad gäller manlig omskärelse).
B
Paulus ansåg att de kristna måste vara av judisk släkt.
C
Paulus ansåg att de kristna inte behövde leva efter den judiska lagen (t.ex. vad gäller manlig omskärelse).
Fråga 11
Paulus var en synnerligen viktig person för den tidiga kyrkan. Vilka ord och begrepp är användbara om man vill beskriva honom?
A
missionär
B
martyr
C
hednakristen
D
romersk medborgare
E
judekristen
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 11 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mer!
Bättre kan du!
Okej.
Bra jobbat!
Toppen, du spikade den!
Den Stora schismen - splittringen av kyrkan på 1000-talet
Starta
Tack! Du har just gjort Den Stora schismen - splittringen av kyrkan på 1000-talet på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Katolska kyrkan betyder ungefär "den allmänna kyrkan" eller "kyrkan för alla". Men vad betyder ordet "ortodox" (som i den ortodoxa kyrkan)?
A
Rätt lära
B
Gammaldags
C
Den nya tron
Fråga 2
Vilka är orsakerna till att den romerska kyrkan delades i två grenar: den ortodoxa kyrkan och den katolska kyrkan?
A
Man tyckte kyrkan blivit för stor och behövde delas upp.
B
Den ryske tsaren krävde en delning.
C
Man bråkade om vem (patriarken eller påven) som skulle få kristna folken på Balkan.
D
Maktkamp mellan påven i Rom och patriarken i Konstantinopel.
E
Det romerska imperiet (riket) delades i två delar (Östrom och Västrom) och det ledde till att kyrkan utvecklades olika i de två delarna.
Fråga 2 förklaring:
Det fanns ingen tsar i Ryssland på 1000-talet.
Fråga 3
När påven lyste Patriarken av Konstantinopel i bann (bannlysning) splittrades definitivt kyrkan i två delar. Vilket år bannlös påven patriarken?
A
år 1054
B
år 391
C
år 325
Fråga 4
Vilket var den östromerska ortodoxa kyrkans språk? Ledtråd: Kristus
A
Grekiska
B
Hebreiska
C
Arameiska
D
Latin
Fråga 4 förklaring:
Det språk som främst talades i Östrom var grekiska. Kristus betyder "den smorde" (en kungatitel) på grekiska.
Fråga 5
För vilken kyrka var påven ledare?
A
Den ortodoxa
B
Den katolska
C
Den lutherska
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Protestantismen
Starta
Tack! Du har just gjort Protestantismen på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilken typ av kristendom praktiseras i Huddinge kyrka?
A
Reformert kristendom
B
Luthersk kristendom
C
Anglikansk kristendom
Fråga 1 förklaring:
Alla ovan nämnda former av kristendom är protestantiska.
Fråga 2
Det fanns de som kritiserade kyrkan före Martin Luther och de andra protestanterna, men under vilket århundrade brukar man säga att den protestantiska reformationen av kyrkan slog igenom?
A
1500-talet
B
1700-talet
C
1300-talet
Fråga 3
Namnet på den engelska kyrkan, som bukar beskrivas som ett mellanting av de katolska och lutherska kyrkorna.
A
Presbyterianska kyrkan
B
Anglikanska kyrkan
C
Reformerta kyrkan
Fråga 4
Martin Luther hette en de mer kända protestanterna. Han kritiserade katolska kyrkan på en rad punkter. Vilken var hans allvarligaste kritik mot kyrkan?
A
Att kyrkan hade hittat på saker som inte hade något stöd i Bibeln.
B
Att kyrkans uppfattning om treenigheten var felaktig.
C
Att man tillät hednakristna i kyrkan.
Fråga 4 förklaring:
Frågan om treenigheten var inte något han kritiserade, inte heller var frågan om hednakristna och judekristna längre aktuell.
Fråga 5
Vilka sakrament menade Martin Luther hade stöd i Bibeln (alltså de sakrament han ville ha kvar).
A
Nattvarden
B
Prästvigningen
C
Konfirmationen
D
Äktenskapet
E
Dopet
Fråga 6
Hur blev människan frälst enligt Luther?
A
Genom att chilla base
B
Endast genom Guds nåd och tro
C
Genom att bikta sig
D
Genom att göra rätt
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 6 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Nya testamentet
Starta
Tack! Du har just gjort Nya testamentet på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilket decennium tror man att Markusevangeliet skrevs?
A
40-talet
B
60-talet
C
50-talet
Fråga 1 förklaring:
Här är forskarna inte helt eniga, en del menar att det skrevs först på 70-talet.
Fråga 2
Är det Paulus skrivit om Jesus att betrakta som en förstahandskälla?
A
Kanske
B
Näpp
C
Japp
Fråga 2 förklaring:
Man kan i och för sig tänka sig att det verkligen var Jesus som uppenbarade sig för Paulus på vägen till Damaskus (men jag är i detta sammanhang en smula skeptisk).
Fråga 3
Vilken tendens eller tendenser har Nya testamentets böcker när de berättar om Jesus?
A
Böckerna är skrivna av troende kristna och beskriver därför Jesus på ett sätt som understryker att han är Messias, vår frälsare.
B
Böckerna är skrivna så att de inte stämmer överens med Gamla testamentets förutsägelser om Messias.
C
Böckerna är skrivna så att de stämmer överens med Gamla testamentets förutsägelser om Messias.
D
Böckerna är skrivna av troende kristna och beskriver därför Jesus på ett sakligt och neutralt sätt.
Fråga 4
Vilket av evangelierna är äldst?
A
Matteus
B
Markus
C
Paulus
D
Lukas
Fråga 4 förklaring:
Paulus brev skrevs visserligen tidigare än Markusevangeliet, men Paulus brev räknas inte som ett evangelium.
Fråga 5
De så kallade synoptiska evangelierna är ganska lika varandra till innehåll. De som skrivit Matteus- och Lukasevangeliet tror man har haft två källor framför ögonen när de skrev. Vilka är källorna?
A
Johannesevangeliet och Thomasevangeliet
B
Markusevangeliet och Q
C
Johannesevangeliet och Psaltaren
Fråga 5 förklaring:
"Q" står för Quelle som betyder källa på tyska. Ingen har hittat Q men i Matteus och Lukas finns passager som är helt lika (men som inte finns i Markus) det är ett av skälen till att man tror att de haft ytterligare en källa. Googla "tvåkällshypotesen" om du vill veta mer.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Höstterminens religion har de två syskonreligionerna judendom och kristendom som tema. Islam, som också är en abrahamitisk syskonreligion kommer vi läsa om i årskurs 8.
Planering och kunskapskrav
Planering RE åk 7 VT 2021 (409.2 KiB, 479 downloads)
Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 1263 downloads)
Studiebesök
Det blir förmodligen inga studiebesök p.g.a. pandemin.
Provdatum
Eleverna kommer att göra diagnoser för att se hur långt de kommit kunskapsmässigt och i fall det är något som behöver förklaras på nytt och repeteras.
Vecka 17 prov om i första hand judisk tro och praktik
Vecka 21 prov om i första hand kristen tro och praktik
Vårens religion i åk 9 handlar om indiska och i huvudsak asiatiska religioner med hinduismen och buddhismen i fokus. Därefter ska vi framför allt diskutera etik och konflikter där religionen spelar en roll.
Saxat ur kursplanens syfte
”Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.”
Religion i åk 9 – två delarbetsområden
Hinduism och buddhism. Centralt innehåll i fokus: centrala tankegångar, urkunder, varierande tolkningar och bruk, sambandet mellan religion och samhälle, hur livsfrågor och identitet formas av religion, riter och deras funktion. Material: genomgångar (Google presentationer, videor) finns dels här och i Canvas. Läromedel: NE.SE (kapitel om hinduism och buddhism). Kunskapstest: prov vecka 7.
Religion, etik och konflikt. Centralt innehåll i fokus: Etiska modeller och begrepp, religionernas roll i politiska skeenden och konflikter, konflikter och möjligheter. Exempel på viktiga begrepp: jämställdhet, sekularisering, moral, etik, ansvar, frihet, människosyn. Material: genomgångar (Google presentationer, videor) finns dels här och i Canvas. Läromedel: NE.SE (etik).Kunskapstest: presentation vecka 11.
Prov vecka 7 och presentation vecka 11
Prov vecka 7 på Digiexam
Presentation av religiös konflikt vecka 11 (live eller inspelad)
Plugguide
Plugguide inför religionsprov åk 9 VT21 (280.6 KiB, 329 downloads)
Grovplanering
vecka
Lektionsinnehåll
Hänvisningar till NE.SE
2
Hinduism: grundläggande historia, tro och praktik
Hinduism: inledning mm, läs och arbeta med hela kapitlet.
3
Hinduism: fokus på religion och samhälle (utvecklingssamtal)
Vårens religionsundervisning kommer ha tre huvudsakliga fokus: a) etik (förstå och kunna använda etiska modeller) och begreppet människosyn, b) islam och c) religioners roll i olika konflikter, som t.ex. tvång och frihet inom olika religiösa traditioner.
Prov och inlämningar
vecka 17 (22-24/4) – test på kunskaper om islam samt en del repetitionsuppgifter om judendom, kristendom, hinduism och buddhism. Provet kommer bestå av flervals- och kryssfrågor.
Plugga inför provet om islam (494.2 KiB, 696 downloads)
vecka 21 (19/5) – Inlämning av inspelad presentation om konflikt med religionen/samhälle. Fokus kommer vara konflikter i samhället där religiösa praktiker (t.ex. religiös klädsel, mat, vanor) och tro krockar med majoritetssamhällets. Konfliktfrågan ska också analyseras med olika etiska modeller.
Centralt innehåll i fokus
Religioner och andra livsåskådningar
Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna (islam) i dagens samhälle.
Huvuddragen i världsreligionernas historia (islam)
Etik & människosyn
Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
Religioners roll i olika konflikter
Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
Identitet och livsfrågor
Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
Kunskapskrav
Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 1263 downloads)
Planering
vecka
tema
lektionsinnehåll
13
islam
Introduktion av religion i åk 9
14
islam
Vi jobbar med religionen islam - film: Muhammed the last prophet + diagnos I
15
Påsklov
16
islam
islam - shia & sunni, islam i dagens samhälle + diagnos II
17
islam
Prov - fokus islam + börja jobba med etik
18
etik
Olika etiska modeller, människosyn, identitet
19
etik
Olika etiska modeller, människosyn, identitet + diagnos III
20
Samhällskonflikt
Självständigt och parvis arbete med religiöst färgade konflikter
Centrala tankar, tolkningar och urkunder i världsreligionerna
I den här lektionen ska de stora dragen i världsreligionerna repeteras men också förtydligas. Centrala tankar i religionerna kan vara hur man uppfattar sina gudar och hur man ser på världen. Med urkunder menas nästan uteslutande de viktiga och ofta heliga skrifterna, som exempelvis Bibeln eller Koranen. Inom religionerna finns olika inriktningar som ofta uppstått till följd av att man tolkat de religiösa berättelserna och ritualerna olika.
Centrala tankegångar inom världsreligionerna
Centrala tankegångar – hinduism och buddhism
Samsara, kretsloppet av liv och återfödelse.
Världens äldsta religiösa traditioner hittar vi inom hinduismen. Hinduismen är en mängd olika indiska traditioner, praktiker och trosföreställningar, men några grundläggande tankegångar finns som är gemensamma för de olika traditionerna. Tron på återfödelse är en gemensam tanke. Hur du återföds påverkas av handlingarnas lag, karma. Gör och tänker du gott kan du återfödas till en högre och bättre position i ditt nästa liv. Indiens och Nepals daliter, kastlösa som har lägst social status, kan påverka sina nästa liv. Målet för de mest hängivna hinduerna är moksha, befrielsen från samsara, alltså kretsloppet av liv och återfödelse. Tron på många gudar kallas polyteism, vilket är en annan central tanke inom hinduismen. De flesta hinduer dyrkar dock en eller ett fåtal gudar. Att erkänna många gudar, men endast dyrka en gud kallas henotism inom religionsvetenskapen.
Buddismen uppstod i ett tidigt hinduiskt sammanhang. Många religionshistoriker ser buddismen delvis som en kritik mot det hinduiskaprästerskapets uppdelning av människor i höga och låga kaster. Den unge prinsen Siddharta Gautama som senare blev Buddha, den upplyste, lärde enligt den buddhistiska traditionen att befrielsen från samsara gick via att man förstod att livet innebär lidande, något som buddister kallar dukkha. Människan kan undslippa att återfödas och lidandet om hon följer den åttafaldiga vägen som utvecklats inom buddhismen. Den åttafaldiga vägen, innebär bland annat regelbunden meditation, kunskap och levnadsregler som exempelvis att inte döda eller ljuga. Det stora målet för åtminstone munkar och nunnor och andra religiöst hängivna buddister är att nå ett totalt utslocknande och total stillhet, nirvana.
Centrala tankegångar – judendom, kristendom och islam
Judar i bön och en mezuzah på en dörrpost.
Tron på en enda Gud kallas monoteism. Inom judendomen uttrycks monoteismen bland annat i trosbekännelsen som på svenska kallas Hör Israel, som inleds med orden ”Hör, Israel! JHVH är vår Gud, JHVH är en.” Judar uttalar vanligen inte JHVH utan säger istället ”Herren”. ”Israel” syftar både på folket såväl som landet. Folket Israel är alltså judarna som enligt judisk tro är utvalt av Gud och landet Israel, det heliga landet, något som Gud lovat folket.
Kristna menar att Gud är en men att Gud uppenbarar sig på tre olika sätt som Fadern, Sonen och den helige Ande, treenigheten. Ett centralt begrepp inom kristendomen är frälsning. Det innebär att den som levt i tron på Jesus som Guds son räddas från det onda och återuppstår efter döden.
Shahadah, den muslimska trosbekännelsen.
Den muslimska trosbekännelsen är mycket tydlig med tron på en Gud, Allah. Inom såväl judendomen som islam finns också tankar om en frälsande gestalt. I judisk tro väntar man fortfarande på Messias som kristna menar kom i och med Jesus. Muslimer väntar på al-Mahdi, men både muslimer och judar pekar oftare på vikten av att följa livsregler för den enskildes frälsning snarare än väntan på en frälsare. De muslimska livsreglerna sammanfattas ofta i de fem pelarna, varav den första är att tron på en Gud och att Muhammed är hans sändebud.
Olika tolkningar och inriktningar i de fem världsreligionerna
Inriktningar – hinduism och buddhism
Hinduismen rymmer många gudar och traditioner. Vanligen är skillnaderna mellan inriktningarna inte en fråga om hur man tolkar heliga skrifter utan hur man dyrkar olika gudar. I södra Indien är kulten av guden Shiva vanligast. Inom shivaism ges förstås Shiva en mer framträdande plats än andra gudar. I norra Indien riktar praktiserande hinduer ofta sin fromhet mot guden Vishnu, denna form av hinduism kallas vishnuism. Eftersom en av Vishnus avatarer, uppenbarelseformer, är guden Krishna, kan man se Hare-Krishnarörelsen som en form av vishnuism.
Guden Vishnu och hans avatar Krishna, samt bild från filmen Avatar från 2009.
Buddhismens två stora huvudinriktningar är mahayana och hinayana/theravada. Inriktningarna skiljer sig bland annat åt i synen på vem som kan nå fullständig upplysning. Inom hinayanabuddhismen anses endast en liten elit av munkar kunna uppnå nirvana, medan mahayanabuddhismen är öppen för att alla människor kan bli upplysta och faktiskt bli en buddha. En likhet mellan inriktningarna är att Buddha inte anses vara en gud.
Inriktningar – judendom, kristendom och islam
I modern judendom brukar man tala om tre olika huvudinriktningar: reformjudendom, konservativjudendom och ortodoxjudendom. Inom Reformjudendomen anser att religionen ska ta intryck av och påverkas av samhället och samhällsutvecklingen. Reformrörelsen var först med att ordinera, det vill säga viga eller utnämna, kvinnliga rabbiner och att inta en tolerant inställning till homosexualitet och samkönade äktenskap. I ortodoxa judendom håller man hårdare på den judiska lagen och anser vanligen att samhället ska anpassas efter religionen, inte tvärtom. Konservativ judendom intar en mellanposition och man har sedan 1980-talet ordinerat ett litet antal kvinnliga rabbiner. Kosherreglerna är frivilliga och ses som ett individuellt val inom reformjudendomen, medan ortodoxa familjer oftast följer traditionella regler om mat, som t.ex. att aldrig blanda kött- och mjölkprodukter.
Kristendomens inriktningar har historiska och geografiska rötter. När den katolska och ortodoxa kyrkan skilde sig under tidig medeltid utvecklades olikheter. I den ortodoxa kyrkan kallas ledaren patriark medan katolikerna har en påve. Gudstjänsterna och kyrkorummen skiljer sig också åt en del. I ortodoxa kyrkor är ikoner (platta bilder av Jesus och helgon) och ikonostasen (en vägg med ikoner) typiskt för kyrkorummet. I katolska kyrkor är tredimensionella avbildningar av Jesus, Maria och kända helgon vanliga, något som inte tillåts i den ortodoxa traditionen. Den ortodoxa gudstjänsten brukar ofta beskrivas som ett skådespel med sång och rökelse. Prästerna gestaltar Jesus liv i ett rituellt skådespel, medan katolska präster mer betonar läsning och predikan samt gemensam bön och sång. Båda kyrkorna har en likartad syn på treenigheten och vilka sju handlingar som anses heliga, som exempelvis dopet, nattvarden och äktenskapet. I den katolska kyrkan kallas dessa handlingar sakrament och i den ortodoxa kyrkan, mysterier.
Tre olika kyrkorum: en ortodox, en katolsk och en protestantisk kyrka.
De protestantiska kyrkorna uppstod i religiösa konflikter under framför allt 1500-talet. Protestanterna protesterade mot påvens och kyrkans makt och hur man tolkade Bibeln. De protestantiska kyrkor som uppstod har ingen gemensam ledare. Den svenska kyrkan är en Luthersk evangelisk kyrka. I Sverige följde man en av de mest kända protestanterna Martin Luther. Han menade bland annat den katolska kyrkan hade misstolkat Bibeln och vilka sakrament som var heliga. Luther menade att det endast fanns två sakrament som hade stöd i Bibeln – dopet och nattvarden. För Luther och de andra protestanterna stod Bibelns ord i centrum och det var viktigt att alla kunde ta till sig budskapet, av det skälet översattes Bibeln från latin till folkspråken, till exempel svenska. Prästens predikan utifrån Bibelns texter blev viktigare än förut och för att understryka detta satte man in predikstolar i protestantiska kyrkor. Processen där man gjorde om de katolska kyrkorna, gudstjänsterna och andra ritualer kallas reformationen.
Urkunder i de fem världsreligionerna
Urkunder i världsreligionerna. Med urkund menas vanligen heliga texter och viktiga källtexter inom religionerna.
Urkunder – hinduism och buddhism
Några av världens äldsta texter är vedaskrifterna. Veda betyder kunskap på sanskrit, som är ett indoariskt språk. Troligen kom språket med människor från norr. I vedaskrifterna finns hymner, sånger till gudar och beskrivningar av offerritualer. Dessa skrifter blir sällan lästa av vanliga indier utan studeras mer av religiösa experter. En av de mer folkligt uppskattade religiösa berättelserna inom hinduismen är Bhagavadgita. I Bhagavadgita förs en dialog mellan guden Vishnu (i form av Krishna) och prinsen Arjuna. Mycket av varna- och kastsystemet förklaras, liksom hur man bäst ärar guden. Varna är indelning av befolkningen i fyra huvudgrupper: präster, krigare, köpmän och tjänare. Systemet bildar en bas för kastsystemet. Berättelsen om Arjuna och Krishna finns som TV-serier och tecknad filmer och så gott som alla indier är väl bekanta med berättelsen.
Det tog mycket lång tid innan de muntliga traditionerna kring Buddhas lära blev nedskrivna i en form som accepterades av flertalet buddhister. Tripitaka, som består av flera olika texter ses av de flesta buddhister emellertid som en sann beskrivning av Buddhas lära.
Urkunder – judendom, kristendom och islam
En likhet mellan de tre syskonreligionerna är att de heliga texterna har en mycket central plats. Den judiska bibeln, Tanakh, är äldst och har verser och texter som är 3000 år gamla. Tanakh består av många böcker som är indelade i tre delar – Tora (Moseböckerna), Profeterna och skrifterna. En annan viktig textsamling inom judendomen är Talmud, som bland annat består av tolkningar av Tanakh, t.ex. hur man tolkat vad som är kosher. Från början förmedlades tolkningarna av Tanakh muntligt från generation till generation, så av den orsaken kallas Tamud för den muntliga läran.
Kristna behöll den judiska bibeln men kallar den delen av Bibeln för Gamla testamentet. Texterna i Gamla testamentet används av kristna bland annat för att man menar att den förutspår Jesus och slår fast hans status som Guds son och Messias. Man lade sedan till texter som handlade om Jesus och den tidiga kyrkan i den del som kallas Nya testamentet, som inleds med fyra evangelier. Evangelium betyder glädjebudskap på grekiska. Budskapet är att Jesus är Guds son och människornas frälsare.
Muslimer tänker att det finns en original-Koran i himlen.
Koranen består av de uppenbarelser som ärkeängeln Jibril (Gabriel) gav profeten Muhammed. Enligt muslimsk tro är Koranen som vi har på jorden en kopia av den som finns hos Allah i himlen. Koranen består 114 suror (kapitel). Flera profeter från Bibeln nämns i Koranen, som till exempel Abraham (Ibrahim), Mose och Jesus (Isa). Jesus betraktas dock inte som Guds son utan endast som människa och profet. Skillnaderna i uppfattningen om Bibelns berättelser och gestalter beror enligt muslimsk tro på att Bibelns texter har förändrats genom åren. Andra viktiga texter inom de muslimska traditionerna är samlingar av så kallade hadither, som består av korta berättelser om Muhammed och de första muslimerna. De enskilda haditherna är viktiga pusselbitar i sunna. Sunna är traditionen om hur Muhammed och de tidiga muslimerna tänkte, löste problem, helt enkelt levde sina liv. Att följa Muhammed i fotspåren är det främsta sättet att leva ett religiöst sett bra liv.
Uppgifter till lektionen
OBS! frågorna handlar om mer än det som finns i texten ovan.
Fördjupande material om världsreligionerna
Länkar
Bibeln.se som finns på Internet är både en mycket ambitiös bibelöversättning och dessutom finns förklarande texter om Bibeln. Klicka här.
NE.SE har artiklar och annat material om religionerna. Huvudartikel om judendom, kristendom, islam, hinduism, buddhism. NE.SE kostar pengar men många skolor prenumererar på ne.se på nätet.
SO-rummet har mycket material om de olika religionerna: judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism. Alla texter, poddar och videor som SO-rummet publicerar eller länkar till har en kort presentation av författaren.