Quizzar om religion – inför NP 2022

Här hittar du quizzar och länkar till olika quizzar (Google formulär). Det är ett bra sätt att hjälpa minnet att plocka fram dina kunskaper om religion. Det kommer fyllas på med fler quizzar fram till och med måndag.

Länkar till quizzar om religion (Google formulär)

WordPressquizzar

De tidiga kristna

Starta
Tack! Du har just gjort quizen  %%QUIZ_NAME%%  på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
678910
11Slut
Återgå

Judisk tro och praktik

Starta

Tack! Du har just gjort Judisk tro och praktik på norran.se!

Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%.

Ditt betyg: %%RATING%%


Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
678910
111213Slut
Återgå

Nya testamentet

Starta
Tack! Du har just gjort Nya testamentet på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
Slut
Återgå

Protestantismen

Starta
Tack! Du har just gjort Protestantismen på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
6Slut
Återgå

Judiska högtider

Starta
Tack! Du har just gjort Judiska högtider på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

 

 

Inför NP i religion VT 2022

I år ska niorna på Ebba Brahe skriva nationellt prov i religion. Här samlar jag en del saker att tänka på, några tips och länkar till kunskap som man kanske känner behöver fräschas upp.

Allmänna tips

  • Religionsboken bygger på kursplanen. Använd den som uppslagsverk.
  • Gå igenom det nationella prov som är tillgängligt för att få en uppfattning om hur provfrågor är konstruerade och hur de bedöms (här är länken till NP 2013).
  • Gör quizzar och andra snabbtest för att repetera  – klicka här.

Kunskapskraven i religion

Världsreligionernas urkunder och centrala tankar

Här är en sammanfattning av världsreligionernas urkunder och centrala tankar – klicka här.

Videor om religion (länkar till)

De flesta videor jag länkar till är mina egna, men några är andras.

Vad är religion? I denna video diskuteras exempelvis begreppen identitet och religion.

Kristen tro och praktik! I denna video går jag igenom samband mellan religiösa urkunder, traditioner och praktik, tro. Oavsett vilken religion som du ska analysera kan denna video hjälpa dig med ”tänket”.

Videor om kristendom

Kristendomens historia – framför allt den tidiga historien under antiken.

Kristendomens splittring (del 1): Den stora schismen, delningen i en katolsk och en (flera) ortodox kyrka.

Kristendomens splittring(del 2): Reformationen och protestantismen!

Video om judendom

Läraren Mattias Axelssons sammanfattning av judendom!

Annat material (presentationer mm) om judendom hittar du via denna länk!

Videor om islam

Islam – bakgrund, framväxt, urkunder mm

Splittringen mellan sunni och shia (även här nämns en del urkunder, traditioner, högtider)

Video om hinduism

Denna video är ganska lång och detaljerad: urkunder, högtider, inriktningar mm diskuteras.

Video om buddhism

Läraren Mattias Axelssons sammanfattning av buddhismen.

Crash course sammanfattning av buddhismen (på engelska)

Videor om etik

Läraren Mattias Axelssons sammanfattning av de tre vanligaste modellerna

Här är en länk till en text på SO-rummet (inte video) som kan vara användbar (klicka här).

Religion åk 9 VT 2022

Vårens religion i åk 9 handlar om indiska och i huvudsak asiatiska religioner med hinduismen och buddhismen i fokus. Därefter ska vi framför också diskutera etik och konflikter där religion har betydelse.

Saxat ur kursplanens syfte

”Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.” (…)

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor (…)”

Religion i åk 9 – två delarbetsområden
  1. Hinduism och buddhism. Material: genomgångar (Google presentationer, videor) finns dels här och i Google Classroom, Religion Utkik (kapitel om hinduism och buddhism).
  2. Religion, etik och konflikt. Centralt innehåll i fokus: Etiska modeller och begrepp, religionernas roll i politiska skeenden och konflikter, konflikter och möjligheter. Exempel på viktiga begrepp: jämställdhet, sekularisering, moral, etik, ansvar, frihet, människosyn. Material: genomgångar (Google presentationer, videor och Religion Utkik.
Prov vecka 10 (onsdagslektionen)

Provet handlar i första hand om hinduism och buddhism (se nedan). Provet består av många flervalsfrågor och 2-3 fritextfrågor och görs i exam.net. Återkoppling på provet sker dels i form av att vi går igenom provet på en lektion och dels kommentarer i Schoolsoft.

Plugguide religionsprov om hinduism och buddhism VT 2022 (734.1 KiB, 101 downloads)
Bedömd diskussion vecka 10 (torsdag)

På torsdagen denna vecka kommer vi ha en bedömd diskussion som kretsar kring olika etiska dilemman. Innan diskussionen får ni reda på vilka dilemman som ska diskuteras.

Plugguide
Plugguide religionsprov om hinduism och buddhism VT 2022 (734.1 KiB, 101 downloads)
Grovplanering
Kravnivåer – religion
Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 1356 downloads)
Självrättande test
  • Länk till självrättande test om buddhism (klicka här)
  • Länk till självrättande test om hinduism (klicka här)
    Genomgångar: hinduism, buddhism mm (uppdateras)

     

Planering SO våren 2022

Under vårterminen 2022 ska klass 9F på Ebba Braheskolan läsa ämnena religion och samhällskunskap. I ämnet samhällskunskap kommer vi rikta in oss på att förstå hur ekonomi fungerar: mest samhällets ekonomi. Ett annat nyckelbegrepp som blir viktigt för oss är globalisering. Vi inleder terminen med att undersöka olika asiatiska religioner med särskilt fokus på hinduism och buddhism. Vi ska också träna oss att förstå och tillämpa olika etiska modeller som till exempel konsekvensetik och dygdetik.

– Beskrivning av religionsundervisningen VT 2022 (klick här – kommer att bli en klickbar länk inom kort)

 

– Beskrivning av undervisningen i samhällskunskap VT 2022 (klicka här – kommer att bli en klickbar länk inom kort )

En övergripande grovplanering (kommer att uppdateras)

Diskussion om religion och vetenskap

En av våra avslutande uppgifter i kursen religionskunskap 1 är att diskutera hur religion och vetenskap förhåller sig till varandra.

Saxat ur ämnets syfte …

”Eleverna ska ges möjlighet att diskutera hur relationen mellan religion och vetenskap kan tolkas och uppfattas, till exempel beträffande frågor om skapelse och evolution.”

Förberedelse inför diskussionen
  •  Läs kapitlet ”Vetenskap och religion” s. 54-64. Boken beskriver dels vad som kännetecknar vetenskap mer allmänt och olika vetenskapssyner (rationalism och empirism), dels beskrivs också olika, företrädesvis kristet, färgade tankar om skapelsen (kreationism och intelligent design).

  • Här är en länk till ett snabbtest på några av begreppen i texten (klicka här)
  • Tänk särskilt på att kunna förstå och använda begrepp som t.ex. empirism, falsifiering, God of the gaps med flera. Vidare ska du fundera särskilt på modellen på sidan 64 som visar olika sätt att se på förhållandet mellan religion och vetenskap.
  • Leta rätt på ett exempel från media som visar på förhållandet mellan religion och vetenskap, t.ex. en tidningsartikel.
Modellen

Kort om modellen

Modellen är ett försök att beskriva några ganska vanliga sätt att se på och tolka relationen mellan religion och vetenskap. Ibland skiljer bara nyanser mellan de olika delmodellerna A-D.

Modell A (självständighetsmodellen)– Att religion och vetenskap finns i helt olika domäner av verkligheten. Vetenskapen förklarar den fysiska verkligheten och religionen handlar om moral, värderingar och mening. Vetenskapen kan lika lite förklara livets mening som religionen kan förklara klimat eller hållfasthet. Albert Einstein brukar framhållas ha sett på relationen mellan vetenskap och religion på detta sätt.

”En konflikt mellan religion och vetenskap är omöjlig. För vetenskapen kan bara ta reda på vad som är, medan religion endast behandlar värderingar av mänskliga tankar och handlingar.” Albert Einstein, fysiker

Modell B (konfliktmodellen) – Från slutet av 1800-talet kom allt fler vetenskapsmän och kvinnor att se det hela som ett krig mellan religion och vetenskap. Vetenskapen framstod enligt dem som den självklare segraren. Nya vetenskapliga landvinningar knuffar bort religiösa synsätt och svar, som t.ex. att Darwin visat att bibelns version av skapelsen på sju dagar är felaktig. Scientism, ett filosofiskt synsätt, som menar att all kunskap om verkligheten bara kan nås med naturvetenskapliga metoder. Kunskap om känslor, meningsfullhet kan reduceras till exempelvis biologi, kemi och fysik. Företrädare för ett scientistiskt synsätt ser relationen mellan religion och vetenskap på ett sätt som passar bra in på modell B (konfliktmodellen).

“Religiös tro är den stora undanflykten, den stora ursäkten för att slippa tänka och utvärdera bevisen. Religiös tro är tro trots bristen på bevis, eller rentav på grund av bristen på bevis.” – Richard Dawkins, professor i evolutionsbiologi, Oxford

Motsatsen till de som menar att naturvetenskapen kan förklara allt hittar vi bland religiöst bokstavstroende som till exempel amerikanska (och svenska) anhängare av kreationism eller intelligent design. I Umeå finns tydligen ett museum med ett kreationistiskt budskap/synsätt – Den Förhistoriska Världen.

Modell C (harmonimodellen) – Enligt detta sätt att se ställer vanligen religionen och vetenskapen olika frågor och intresserar sig för olika delar av verkligheten. För att nå mer fullständiga kunskap och insikt i verkligheten krävs både religion och vetenskap. Ytterligare en skillnad mot modell A är att man emellanåt ser en samsyn mellan religion och vetenskap (det är därför cirklarna sömlöst går in i varandra).

”Skapelseberättelsen i Första Mosebok kapitel 1 är skriven med bildspråk och ska inte tolkas bokstavligt, och därför är den texten fullt förenlig med teorier om en biologisk evolution.” William Lane Craig, amerikansk filosof och teolog

“Ingen ifrågasätter evolutionen inom den akademiska biologin. För mig, som troende, går allt ihop då. Vetenskapen kan visa oss hur Guds plan för skapelsen utvecklades.” Francis Collins, genetiker, USA

Modell D (komplementaritetsmodellen) – Modellen är en variation på den så kallade harmonimodellen. Även i modell C komplementerar religion och vetenskap varandra. Inom kvantmekaniken (fysik) kan de minsta beståndsdelarna både beskrivas som partiklar och ljusvågor.  I detta fall talar fysiker om komplementaritet. Religiösa berättelser och synsätt är kanske vid första ögonkastet oförenliga med vetenskapliga, men det kanske bara är så för att vi (människor) saknar ett språk eller en djupare förståelse av verkligheten, tycks tanken vara.

Sammanfattningsvis, även i modell D ser man att religion och vetenskap ställer olika frågor, men att samsyn emellanåt råder. Oförenliga synsätt finns, men de kanske bara är oförenliga för att vi än så länge saknar djupare kunskap i frågan, på samma sätt som fysiken emellanåt verkar motsägelsefull.

Mina källor

Ulf Görman (2000). Svenskars uppfattningar om relationen mellan naturvetenskap och religion En första rapport från en enkätundersökning, i Svensk Teologisk Kvartalskrift årg. 76. (Se här)

En presentation av Ulf Jämterud (har tagit för modellerna typiska citat från presentationen).

 

Religionskunskap 1 HT 2021

Kursbeskrivning Religionskunskap 1

Religionskunskap 1 bygger i hög grad vidare på grundskolans religionsundervisning med världsreligionerna och etiska modeller som huvudsakligt stoff. En skillnad i Religion 1 för gymnasiet är att större fokus läggs på hur religionernas praktik och tro ser ut idag, mindre på religionshistorien, till exempel hur protestantisk kristendom praktiseras i Sverige och världen idag på 2000-talet mer än hur protestantismen växte fram under senmedeltiden (för fullständig kursplan seskolverket.se).


Planering
  • se Google Classroom för lektionsplanering
Examinationer
Diagnoser och frågor
  • Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
  • Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.

Betygsunderlag
  • Ett par mer ordnade diskussioner/debatter som genomförs i klassrummet.
  • Två digitala prov som görs enskilt i aulan eller i klassrummet.

Datum finns i Schoolsoft.


Diskussion efter jullovet

Se här!

Prov vecka 49 6/12

Du hittar all info om provet hittar du i dokumentet nedan.

Prov 2 Religionskunskap 1 HT 2021 (40.0 KiB, 210 downloads)
Provet vecka 43 29/10

Förutom undervisningen och materialet som använts på lektioner ska du läsa och repetera bokens kapitel: 5 Abrahamitiska religioner 6 Judendom och 7 Kristendom fram till sidan 157 (s. 87-157)

  • Provet handlar i första hand om judendom och kristendom (viss repetition av etiska modeller mm kan förekomma) som t.ex. den konsekvensetisk och sinnelagsetik.
  • Frågorna kommer mer specifikt handla om sådant vi läst om som:
      • Judisk och kristen historia, t.ex. varför uppstod den reformjudiska rörelsen under 1800- och 1900-talen?
      • Vilka skrifter som är centrala och viktiga, som t.ex. Tanakh, Torah och evangelierna.
      • Olika inriktningar och tolkningar av religionen som t.ex. ortodox judendomen och protestantism. Exempel på viktiga begrepp: tolkning, teologi, trosbekännelse.
      • Högtider, ritualer och praktik inom religionerna, som t.ex. varför och hur högtider som pesach eller påsk firas. Hur går en gudstjänst till? Praktiker som matregler och klädsel är också av intresse. Exempel på begrepp: högtid, övergångsritual, sabbat.
      • Hur ser man på människa och Gud inom och mellan religionerna? Hur uppfattar man Gud? Hur ser relationen till människan ut? Viktiga begrepp: monoteism, teism, Messias, treenigheten.
Google formulär

Quizz om judisk historia och syn på Gud/JHVH (klicka här)

Quizz om judiska skrifter (klicka här)

Quizzar

Judisk tro och praktik

Starta

Tack! Du har just gjort Judisk tro och praktik på norran.se!

Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%.

Ditt betyg: %%RATING%%


Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
678910
111213Slut
Återgå

Judiska högtider

Starta
Tack! Du har just gjort Judiska högtider på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

De tidiga kristna

Starta
Tack! Du har just gjort quizen  %%QUIZ_NAME%%  på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
678910
11Slut
Återgå

Den Stora schismen - splittringen av kyrkan på 1000-talet

Starta
Tack! Du har just gjort Den Stora schismen - splittringen av kyrkan på 1000-talet på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
Slut
Återgå

Protestantismen

Starta
Tack! Du har just gjort Protestantismen på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
6Slut
Återgå

Nya testamentet

Starta
Tack! Du har just gjort Nya testamentet på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
Slut
Återgå

Religion vårterminen 2021 åk 7

i årskurs 7 studerar vi judendom och kristendom.

Höstterminens religion har de två syskonreligionerna judendom och kristendom som tema. Islam, som också är en abrahamitisk syskonreligion kommer vi läsa om i årskurs 8.

Planering och kunskapskrav

Planering RE åk 7 VT 2021 (409.2 KiB, 555 downloads)

Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 1356 downloads)
Studiebesök

Det blir förmodligen inga studiebesök p.g.a. pandemin.

Provdatum

Eleverna kommer att göra diagnoser för att se hur långt de kommit kunskapsmässigt och i fall det är något som behöver förklaras på nytt och repeteras.

      • Vecka 17 prov om i första hand judisk tro och praktik
      • Vecka 21 prov om i första hand kristen tro och praktik

Enskilda övningar (inte alla … men några)

Vi behöver ritualer (440.3 KiB, 813 downloads)

Genomgångar om judendom

Judendomens historia i Sverige

 Olika inriktningar av judendom

 Presentation om Jesus


Presentation om tidig kristendom

 

Sveriges religionshistoria

Presentationer på youtube

Religion vårterminen 2021 åk 9

Vårens religion i åk 9 handlar om indiska och i huvudsak asiatiska religioner med hinduismen och buddhismen i fokus. Därefter ska vi framför allt diskutera etik och konflikter där religionen spelar en roll.

Saxat ur kursplanens syfte

”Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.”

Religion i åk 9 – två delarbetsområden
  1. Hinduism och buddhism. Centralt innehåll i fokus: centrala tankegångar, urkunder, varierande tolkningar och bruk, sambandet mellan religion och samhälle, hur livsfrågor och identitet formas av religion, riter och deras funktion. Material: genomgångar (Google presentationer, videor) finns dels här och i Canvas. Läromedel: NE.SE (kapitel om hinduism och buddhism). Kunskapstest: prov vecka 7.
  2. Religion, etik och konflikt. Centralt innehåll i fokus: Etiska modeller och begrepp, religionernas roll i politiska skeenden och konflikter, konflikter och möjligheter. Exempel på viktiga begrepp: jämställdhet, sekularisering, moral, etik, ansvar, frihet, människosyn. Material: genomgångar (Google presentationer, videor) finns dels här och i Canvas. Läromedel: NE.SE (etik).Kunskapstest: presentation vecka 11.
Prov vecka 7 och presentation vecka 11
  • Prov vecka 7 på Digiexam
  • Presentation av religiös konflikt vecka 11 (live eller inspelad)
Plugguide
Plugguide inför religionsprov åk 9 VT21 (280.6 KiB, 420 downloads)
Grovplanering
Kravnivåer – religion
Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 1356 downloads)
Självrättande test

Genomgångar: hinduism, buddhism mm (uppdateras)

 

Planering – religion årskurs 9 VT 2020

Vårens religionsundervisning kommer ha tre huvudsakliga fokus: a) etik (förstå och kunna använda etiska modeller) och begreppet människosyn, b) islam och  c) religioners roll i olika konflikter, som t.ex. tvång och frihet inom olika religiösa traditioner.

Prov och inlämningar

  • vecka 17 (22-24/4) – test på kunskaper om islam samt en del repetitionsuppgifter om judendom, kristendom, hinduism och buddhism. Provet kommer bestå av flervals- och kryssfrågor.
Plugga inför provet om islam (494.2 KiB, 797 downloads)
  • vecka 21 (19/5) – Inlämning av inspelad presentation om konflikt med religionen/samhälle. Fokus kommer vara konflikter i samhället där religiösa praktiker (t.ex. religiös klädsel, mat, vanor) och tro krockar med majoritetssamhällets. Konfliktfrågan ska också analyseras med olika etiska modeller.

Centralt innehåll i fokus

Religioner och andra livsåskådningar
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna (islam) i dagens samhälle.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia (islam)
Etik & människosyn
  • Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
  • Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
Religioners roll i olika konflikter
  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
  • Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
Identitet och livsfrågor
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
Kunskapskrav
Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 1356 downloads)
Planering
Uppgift –  Muhammed the last prophet

Islam – framväxt och spridning 610-632

Islam – shia och sunni

 

Centrala tankar, tolkningar och urkunder i världsreligionerna

Centrala tankar, tolkningar och urkunder i världsreligionerna

I den här lektionen ska de stora dragen i världsreligionerna repeteras men också förtydligas. Centrala tankar i religionerna kan vara hur man uppfattar sina gudar och hur man ser på världen. Med urkunder menas nästan uteslutande de viktiga och ofta heliga skrifterna, som exempelvis Bibeln eller Koranen. Inom religionerna finns olika inriktningar som ofta uppstått till följd av att man tolkat de religiösa berättelserna och ritualerna olika.

Centrala tankegångar inom världsreligionerna

Centrala tankegångar – hinduism och buddhism
samsara
Samsara, kretsloppet av liv och återfödelse.

Världens äldsta religiösa traditioner hittar vi inom hinduismen. Hinduismen är en mängd olika indiska traditioner, praktiker och trosföreställningar, men några grundläggande tankegångar finns som är gemensamma för de olika traditionerna. Tron på återfödelse är en gemensam tanke. Hur du återföds påverkas av handlingarnas lag, karma. Gör och tänker du gott kan du återfödas till en högre och bättre position i ditt nästa liv. Indiens och Nepals daliter, kastlösa som har lägst social status, kan påverka sina nästa liv. Målet för de mest hängivna hinduerna är moksha,  befrielsen från samsara, alltså kretsloppet av liv och återfödelse. Tron på många gudar kallas polyteism, vilket är en annan central tanke inom hinduismen. De flesta hinduer dyrkar dock en eller ett fåtal gudar. Att erkänna många gudar, men endast dyrka en gud kallas henotism inom religionsvetenskapen.

Buddismen uppstod i ett tidigt hinduiskt sammanhang. Många religionshistoriker ser buddismen delvis som en kritik mot det hinduiskaprästerskapets uppdelning av människor i höga och låga kaster. Den unge prinsen Siddharta Gautama som senare blev Buddha, den upplyste, lärde enligt den buddhistiska traditionen att befrielsen från samsara gick via att man förstod att livet innebär lidande, något som buddister kallar dukkha. Människan kan undslippa att återfödas och lidandet om hon följer den åttafaldiga vägen som utvecklats inom buddhismen. Den åttafaldiga vägen,  innebär bland annat regelbunden meditation, kunskap och levnadsregler som exempelvis att inte döda eller ljuga. Det stora målet för åtminstone munkar och nunnor och andra religiöst hängivna buddister är att nå ett totalt utslocknande och total stillhet, nirvana.

Centrala tankegångar – judendom, kristendom och islam
Judar i bön och en mezuzah på en dörrpost.

Tron på en enda Gud kallas monoteism. Inom judendomen uttrycks monoteismen bland annat i trosbekännelsen som på svenska kallas Hör Israel, som inleds med orden ”Hör, Israel! JHVH är vår Gud, JHVH är en.” Judar uttalar vanligen inte JHVH utan säger istället ”Herren”. ”Israel” syftar både på folket såväl som landet. Folket Israel är alltså judarna som enligt judisk tro är utvalt av Gud och landet Israel, det heliga landet, något som Gud lovat folket.

Kristna menar att Gud är en men att Gud uppenbarar sig på tre olika sätt som Fadern, Sonen och den helige Ande, treenigheten. Ett centralt begrepp inom kristendomen är frälsning. Det innebär att den som levt i tron på Jesus som Guds son räddas från det onda och återuppstår efter döden.

Shahadah, den muslimska trosbekännelsen.

Den muslimska trosbekännelsen är mycket tydlig med tron på en Gud, Allah. Inom såväl judendomen som islam finns också tankar om en frälsande gestalt. I judisk tro väntar man fortfarande på Messias som kristna menar kom i och med Jesus. Muslimer väntar på al-Mahdi, men både muslimer och judar pekar oftare på vikten av att följa livsregler för den enskildes frälsning snarare än väntan på en frälsare. De muslimska livsreglerna sammanfattas ofta i de fem pelarna, varav den första är att tron på en Gud och att Muhammed är hans sändebud.

Olika tolkningar och inriktningar i de fem världsreligionerna

Inriktningar – hinduism och buddhism

Hinduismen rymmer många gudar och traditioner. Vanligen är skillnaderna mellan inriktningarna inte en fråga om hur man tolkar heliga skrifter utan hur man dyrkar olika gudar. I södra Indien är kulten av guden Shiva vanligast. Inom shivaism ges förstås Shiva en mer framträdande plats än andra gudar. I norra Indien riktar praktiserande hinduer ofta sin fromhet mot guden Vishnu, denna form av hinduism kallas vishnuism. Eftersom en av Vishnus avatarer, uppenbarelseformer, är guden Krishna, kan man se Hare-Krishnarörelsen som en form av vishnuism.

Guden Vishnu och hans avatar Krishna, samt bild från filmen Avatar från 2009.

Buddhismens två stora huvudinriktningar är mahayana och hinayana/theravada. Inriktningarna skiljer sig bland annat åt i synen på vem som kan nå fullständig upplysning. Inom hinayanabuddhismen anses endast en liten elit av munkar kunna uppnå nirvana, medan mahayanabuddhismen är öppen för att alla människor kan bli upplysta och faktiskt bli en buddha. En likhet mellan inriktningarna är att Buddha inte anses vara en gud.

Inriktningar – judendom, kristendom och islam

I modern judendom brukar man tala om tre olika huvudinriktningar: reformjudendom, konservativ judendom och ortodox judendom. Inom Reformjudendomen anser att religionen ska ta intryck av och påverkas av samhället och samhällsutvecklingen. Reformrörelsen var först med att ordinera, det vill säga viga eller utnämna, kvinnliga rabbiner och att inta en tolerant inställning till homosexualitet och  samkönade äktenskap. I ortodoxa judendom håller man hårdare på den judiska lagen och anser vanligen att samhället ska anpassas efter religionen, inte tvärtom. Konservativ judendom intar en mellanposition och man har sedan 1980-talet ordinerat ett litet antal kvinnliga rabbiner. Kosherreglerna är frivilliga och ses som ett individuellt val inom reformjudendomen, medan ortodoxa familjer oftast följer traditionella regler om mat, som t.ex. att aldrig blanda kött- och mjölkprodukter.

Kristendomens inriktningar har historiska och geografiska rötter. När den katolska och ortodoxa kyrkan skilde sig under tidig medeltid utvecklades olikheter. I den ortodoxa kyrkan kallas ledaren patriark medan katolikerna har en påve. Gudstjänsterna och kyrkorummen skiljer sig också åt en del. I ortodoxa kyrkor är ikoner (platta bilder av Jesus och helgon) och ikonostasen (en vägg med ikoner) typiskt för kyrkorummet. I katolska kyrkor är tredimensionella avbildningar av Jesus, Maria och kända helgon vanliga, något som inte tillåts i den ortodoxa traditionen. Den ortodoxa gudstjänsten brukar ofta beskrivas som ett skådespel med sång och rökelse. Prästerna gestaltar Jesus liv i ett rituellt skådespel, medan katolska präster mer betonar läsning och predikan samt gemensam bön och sång. Båda kyrkorna har en likartad syn på treenigheten och vilka sju handlingar som anses heliga, som exempelvis dopet, nattvarden och äktenskapet. I den katolska kyrkan kallas dessa handlingar sakrament och i den ortodoxa kyrkan, mysterier.

Tre olika kyrkorum: en ortodox, en katolsk och en protestantisk kyrka.

De protestantiska kyrkorna uppstod i religiösa konflikter under framför allt 1500-talet. Protestanterna protesterade mot påvens och kyrkans makt och hur man tolkade Bibeln. De protestantiska kyrkor som uppstod har ingen gemensam ledare. Den svenska kyrkan är en Luthersk evangelisk kyrka. I Sverige följde man en av de mest kända protestanterna Martin Luther. Han menade bland annat den katolska kyrkan hade misstolkat Bibeln och vilka sakrament som var heliga. Luther menade att det endast fanns två sakrament som hade stöd i Bibeln – dopet och nattvarden. För Luther och de andra protestanterna stod Bibelns ord i centrum och det var viktigt att alla kunde ta till sig budskapet, av det skälet översattes Bibeln från latin till folkspråken, till exempel svenska. Prästens predikan utifrån Bibelns texter blev viktigare än förut och för att understryka detta satte man in predikstolar i protestantiska kyrkor. Processen där man gjorde om de katolska kyrkorna, gudstjänsterna och andra ritualer kallas reformationen.

Urkunder i de fem världsreligionerna

Urkunder i världsreligionerna. Med urkund menas vanligen heliga texter och viktiga källtexter inom religionerna.
Urkunder – hinduism och buddhism

Några av världens äldsta texter är vedaskrifterna. Veda betyder kunskap på sanskrit, som är ett indoariskt språk. Troligen kom språket med människor från norr. I vedaskrifterna finns hymner, sånger till gudar och beskrivningar av offerritualer. Dessa skrifter blir sällan lästa av vanliga indier utan studeras mer av religiösa experter. En av de mer folkligt uppskattade religiösa berättelserna inom hinduismen är Bhagavadgita. I Bhagavadgita förs en dialog mellan guden Vishnu (i form av Krishna) och prinsen Arjuna. Mycket av varna- och kastsystemet förklaras, liksom hur man bäst ärar guden. Varna är indelning av befolkningen i fyra huvudgrupper: präster, krigare, köpmän och tjänare. Systemet bildar en bas för kastsystemet. Berättelsen om Arjuna och Krishna finns som TV-serier och tecknad filmer och så gott som alla indier är väl bekanta med berättelsen.

Det tog mycket lång tid innan de muntliga traditionerna kring Buddhas lära blev nedskrivna i en form som accepterades av flertalet buddhister. Tripitaka, som består av flera olika texter ses av de flesta buddhister emellertid som en sann beskrivning av Buddhas lära.

Urkunder – judendom, kristendom och islam

En likhet mellan de tre syskonreligionerna är att de heliga texterna har en mycket central plats. Den judiska bibeln, Tanakh, är äldst och har verser och texter som är 3000 år gamla. Tanakh består av många böcker som är indelade i tre delar – Tora (Moseböckerna), Profeterna och skrifterna. En annan viktig textsamling inom judendomen är Talmud, som bland annat består av tolkningar av Tanakh, t.ex. hur man tolkat vad som är kosher. Från början förmedlades tolkningarna av Tanakh muntligt från generation till generation, så av den orsaken kallas Tamud för den muntliga läran.

Kristna behöll den judiska bibeln men kallar den delen av Bibeln för Gamla testamentet. Texterna i Gamla testamentet används av kristna bland annat för att man menar att den förutspår Jesus och slår fast hans status som Guds son och Messias. Man lade sedan till texter som handlade om Jesus och den tidiga kyrkan i den del som kallas Nya testamentet, som inleds med fyra evangelier. Evangelium betyder glädjebudskap på grekiska. Budskapet är att Jesus är Guds son och människornas frälsare.

Muslimer tänker att det finns en original-Koran i himlen.

Koranen består av de uppenbarelser som ärkeängeln Jibril (Gabriel) gav profeten Muhammed. Enligt muslimsk tro är Koranen som vi har på jorden en kopia av den som finns hos Allah i himlen. Koranen består 114 suror (kapitel). Flera profeter från Bibeln nämns i Koranen, som till exempel Abraham (Ibrahim), Mose och Jesus (Isa). Jesus betraktas dock inte som Guds son utan endast som människa och profet. Skillnaderna i uppfattningen om Bibelns berättelser och gestalter beror enligt muslimsk tro på att Bibelns texter har förändrats genom åren. Andra viktiga texter inom de muslimska traditionerna är samlingar av så kallade hadither, som består av korta berättelser om Muhammed och de första muslimerna. De enskilda haditherna är viktiga pusselbitar i sunna. Sunna är traditionen om hur Muhammed och de tidiga muslimerna tänkte, löste problem, helt enkelt levde sina liv. Att följa Muhammed i fotspåren är det främsta sättet att leva ett religiöst sett bra liv.

Uppgifter till lektionen

OBS! frågorna handlar om mer än det som finns i texten ovan.

Fördjupande material om världsreligionerna

Länkar

  • Bibeln.se som finns på Internet är både en mycket ambitiös bibelöversättning  och dessutom finns förklarande texter om Bibeln. Klicka här.
  • Koranens budskap, som är en översättning och tolkning av Koranen på svenska. Klicka här för att komma till Koranens budskap.
  • NE.SE har artiklar och annat material om religionerna. Huvudartikel om judendom, kristendom, islam, hinduism, buddhism. NE.SE kostar pengar men många skolor prenumererar på ne.se på nätet.
  • SO-rummet har mycket material om de olika religionerna: judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism. Alla texter, poddar och videor som SO-rummet publicerar eller länkar till har en kort presentation av författaren.

Videor & poddar

Hinduismen