Författare: Tobias Kjellström

Inför np i geografi (uppdaterat inlägg)

Läsåret 2014-15 fick skolans åk 9-elever skriva ett nationellt ämnesprov i geografi. För att eleverna skulle få en överblick av ämnet gjorde jag några presentationer med uppgifter och förklaringar. Somliga övningar hade vi tidigare jobbat med, andra var nya.

Om man kortfattat vill förklara ämnet geografi kan man säga att nyckelordet är analys. Det som ska analyseras är livsmiljöer, miljö– och utvecklingsfrågor, omvärlden och samspelet mellan människa och natur. Dessutom ska vissa ämnesspecifika verktyg och arbetssätt användas när vi analyserar. Kartor, begrepp, tabeller, diagram och teorier är våra verktyg. Kartan är förstås det viktigaste och mest ämnesspecifika (typiska för ämnet) verktyget av dem alla.

Världen ser hur hårt 9D sliter med sina geografikunskaper

Öva namngeografi

Det elever i tonåren verkar frukta mest med ett np i geografi är att inte kunna fakta som t.ex. var olika länder, hav, floder mm ligger. Här kan du träna på klassisk namngeografi!

Presentationerna i pdf-form

Du kan ladda ned dessa presentationer, som gjordes i Powerpoint, i pdf-form. Vill du ha dem ppt-format kan du ladda hem dem via Slideshare.

[wpfilebase tag=file id=145 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=146 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=147 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=148 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=105 tpl=download-button /]

Länkar till gamla nationella prov

Vi kommer att göra några av uppgifterna i klassrummet, men gå gärna in på länkarna och kika för att få en uppfattning om hur ett np i geografi kan se ut:

Presentationerna via Slideshare

Presentationerna syftar till att ge en överblick av ämnet, men innehåller också en hel del exempeluppgifter från bl.a. det nationella provet i geografi 2013, som ligger offentligjort på nätet.






Youtube-presentationer

Nederbörd och vindar

Klimatfaktorer

Gradnätet (mer kul än förklarande)

Efterkrigstiden 1945-2005

Efterkrigstiden 1945-2001

Vi inleder vårterminen med att läsa historia veckorna 2 t.o.m. 8. Tidsperioden som är i fokus är 1945-2005, från kalla krigets början till elfte september 2001 när World Trade centers tvillingtorn och Pentagon utsattes för terrorattacker som skakade världen.  Att vår tidsperiod slutar just 2005 är enbart av estetiska skäl – om vi hinner kan vi absolut diskutera Islamiska statens härjningar, eventuella gasledningar i Östersjön mm.

Grovplanering
The table with ID 6 not exists.
Prov- och testdatum

vecka 7 2017-02-17 prov: historisk referensram + begrepp

vecka 8 2017-02-24 test: källkritik + historieanvändning

Kunskapskrav och grovplanerin

[wpfilebase tag=file id=260 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=261 tpl=download-button /]

Viktiga begrepp

Kalla kriget, folkmord, brott mot mänskligheten, FN, säkerhetsrådet, NATO, Warszawapakten, järnridån, ideologi, kommunism, liberalism, välfärdssamhälle, folkhemmet, dominoteorin, kapprustning, terrorbalans, kolonialism, EU, berlinmuren, heta linjen, apartheid, perestrojka, glasnost, medborgarrättsrörelsen, islamism, jihadism.

Viktiga personer (fr.a. manliga politiker)

Per-Albin Hansson, John F. Kennedy, Olof Palme, Margaret Thatcher, Ronald Reagan, Michail Gorbatjov, Josef Stalin, Rosa Parks, Ho Chi Minh, Nelson Mandela, Nikita Chrusjtjov, Fidel Castro, Indira Gandhi, Winston Churchill, Mahatma Gandhi, Mao Zedong, Usama bin ladin,

Viktig geografi att ha koll på …

Öst- och Västtyskland, Berlin, Kuba, Sydostasien, Nordvietnam, Sydvietnam, Hanoi, Saigon, Nord- och Sydkorea, järnridåns sträckning, New York, Afghanistan, Irak, Syrien, Mellanöstern.

Nyckelfrågor och historiska problem (som ska lösas)
  1. Orsaker till och konsekvenser av kalla kriget.
  2. Orsaker till och konsekvenser av välfärdssamhällets framväxt.
  3. Hur och varför avkoloniserades Afrika och Asien under andra hälften av 1900-talet?
  4. Varför blev det aldrig ett direkt krig mellan USA och Sovjet?
  5. Varför upphörde kalla kriget? Och vad hände sedan?
  6. Orsaker till och konsekvenser av 9/11 (alltså terrordåden 11 september 2001).
  7. Hur var det att leva i öst respektive väst?
Test på dina kunskaper

Presentationer – kolonialism och imperialism

Introduktion

Kongo och kolonialismen del 1-3

Test: Kongo och kolonialismen
Presentationer: Indonesien och kolonialismen del 1-2

Tester: Indonesien och kolonialismen

Besökta museer i Andalusien 2010

Nedan hittar du länkar till muséer, moskéer och andra platser vi besökte under vår studieresa till Spanien och Andalusien sommaren 2010. Kan kanske vara till hjälp om du planerar en resa dit?

Malagas alcazaba (morisk fästning och palats)

Picassomuséet i Malaga

Alhambra i Granada

Historiskt museum i Granada (fokus på Andalusiens historia)

Granadas katedral

Alcàla de reals alcazaba

La Calahorra (fokus på religiös samexistens)

Stora moskén i Cordoba (Mezquitan)

Sefardiska muséet i Cordoba

Madinat al-Zahra (Abd al-Rahman III:s hovstad)

Giralda i Sevilla (klocktorn/minaret)

Torre del Oro (försvarstorn)

Alcazaban i Sevilla

kristendomens historia och spridning

Terminens sista större arbetsområde handlar om kristendomens historia och spridning. Arbetsområdet kan sammanfattas med ett antal övergripande frågor vi ska söka svar på:

  • Hur trovärdiga är Nya testamentets skrifter om Jesus som historisk person?
  • Hur och varför blev kristendomen en egen religion skild från judendomen?
  • Varför växte kristendomen och blev en världsreligion?
  • Varför splittrades den kristna kyrkan i tre stora grenar: katolska kyrkan, ortodoxa kyrkorna och de protestantiska kyrkorna?

[wpfilebase tag=file id=221 tpl=download-button /]

Den historiske Jesus

 Från judisk sekt till romersk statsreligion

Delningen av kyrkan: de ortodoxa och katolska kyrkorna

Reformationen och protestantismen


Kristen tro och rit

Quizar

[mtouchquiz 3]

 

Källkritik på nätet

En bild säger mer än tusen ord?

På nätet ser vi hundratals bilder varje dag. Ofta illustrerar bilderna en text. Bilden nedan visar ett skadat barn.

attackerad

Din uppgift:

Den här bilden har cirkulerat på nätet länge (fr.a. har den delats på facebook). Bilden har fått mycket stor spridning.

  1. Hur har bilden använts mest? Gå till www.govote.at (185761) och ge några exempel i vilka sammanhang som bilden använts. (Du kan använda googles omvända bildsök när du löser uppgiften.)
  2. Varifrån kommer bilden ursprungligen? (Troligen.)
  3. Vilka bilder kan vi lita på? Ge exempel från nätet på bilder vi kan lita på!
Vilka är Gyllene gryning?

[wpfilebase tag=file id=213 tpl=download-button /]

Den industriella revolutionen

Veckorna 39 till och med 41 jobbar vi med den industriella revolutionen, en ekonomisk och social revolution som djupt påverkat våra liv. Vårt fokus ligger på hur Storbritannien industrialiserades under 1700- och 1800-talen. Storbritanniens utveckling jämför vi med Sveriges. 

[wpfilebase tag=file id=197 tpl=download-button /]

Vad ska vi kunna när vi jobbat med detta?

  • Ge olika förklaringar till varför Storbritannien och Sverige industrialiserades!
  • Resonera om följder av den industriella revolutionen. På både lång och kort sikt.
  • Jämförelse av den industriella revolutionen i Storbritannien och i Sverige. Likheter och skillnader!
  • Se på den industriella revolutionen ur olika perspektiv: Ex. Vilka vann på förändringen? Vilka förlorade?
  • Vi ska kunna tolka och värdera källor som berättar om tiden. För att tolka källmaterial från tiden ska lära oss använda några källkritiska begrepp; beroende, tendens, användbarhet, närhet, kvarleva m.fl.

LPP och bedömningsmatris

[wpfilebase tag=file id=163 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=164 tpl=download-button /]

Quizzar om den industriella revolutionen

[mtouchquiz 21]

Övningar

[wpfilebase tag=file id=196 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=195 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=208 tpl=download-button /]

Genomgångar

Genomgång om källkritik

Varför påbörjades den industriella revolutionen i Storbritannien?

Varifrån kom kapitalet, arbetskraften och råvarorna?

Den industriella revolutionen ur olika perspektiv

Studieresa till Amsterdam och Bryssel

Resestipendium – fördjupade kunskaper om kolonialism

Hösten 2014 ansökte vi (Margareta, Tobias och P-A) om ett resestipendium hos SFUB. Vi fick det! Syftet med vår studieresa till Nederländerna och Belgien var att fördjupa våra kunskaper om kolonialismens och rasismens historia och orsaker. Fortsätt läsa ”Studieresa till Amsterdam och Bryssel”