Del 1 om förintelsen – begrepp och bakgrund
Test på att du hängt med! (Klicka här)
Författare: Tobias Kjellström
British librarys digitala arkiv
British librarys digitala arkiv innehåller massor av intressanta dokument ur den brittiska historien som t.ex. Magna carta från 1215. Men det digitala arkivet innehåller även andra typer av källmaterial, som t.ex. historiska kartor över Storbritannien och Afrika, ett fantastiskt ljudbibliotek som innehåller muntlig historia.
Dina och Jovan Rajs på Sammis
För tredje året i rad besökte makarna och förintelseöverlevarna Dina och Jovan Rajs Sammis nior. Föreläsningen och frågestunden uppskattades mycket av våra elever!
Bilder från föreläsning och frågestund måndag 21/1 2019
Genomgångar om kalla kriget
Genomgångar om kalla kriget
OBS! Görs fler videor, genomgångar lägger jag in dem här allt efter. Först videor därefter google slides. (Om du vill testa dina kunskaper – klicka här!)
1. Begreppen som beskriver kalla kriget …
2. Kalla krigets orsaker och inledning
3. Kalla krigets slut och tiden fram till 2010-talet
4. Ideologi – kommunism
5. kalla kriget och avkoloniseringen
6. Sverige och kalla kriget
Film om förintelsen
Som SO-lärare är ofta tiden mycket värdefull, det är mycket stoff som ska bearbetas i undervisningen, inte minst i ämnet historia. Att titta på en spelfilm som engagerar eleverna empatiskt och ökar deras kunskaper hinns sällan med. Häromdagen blev det dock tillfälle att titta på film om förintelsen.
Eleverna hade under ena hälften av dagen muntliga nationella prov i matematik och svenska. Den andra hälften fick vi SO-lärare använda efter eget tycke och smak. Jag valde att visa den ungerska filmen Sauls son från 2015 av László Nemes. Filmen är tung på flera sätt, dels är förstås själva ämnet tungt, men även själva skildringen av filmens huvudperson, Saul Ausländer, är inte helt konventionell. Kameran följer tätt bakom Saul genom hela filmen och har bara skärpa på Sauls absoluta närhet. Saul Ausländer är del av ett sonderkommando 1944 i Auschwitz-Birkenau. Hans och gruppens uppgifter inbegriper bl.a. att tömma gaskamrarna på lik. Utifrån de kunskaper jag inhämtat bygger filmen i hög utsträckning på vad vi idag vet om sonderkommando och Auschwitz, vilket var ett starkt skäl till att visa filmen. Filmen engagerade eleverna!
Här är frågorna som vi efter filmen diskuterade tillsammans i helklass.
[wpfilebase tag=file id=297 tpl=download-button /]
Frågor som du ska tänka på under filmen
- Varför tror du att sonderkommando kallas för Geheimnisträger (bärare av hemligheter)?
- Hur ser man till att de blivande offren för gasning inte gör motstånd?
- Varför tror du att pojken man hittar i gaskammaren blir så viktig för Saul?
- I filmen visas en konflikt mellan några fångar i sonderkommando; Abraham vill göra uppror och väpnat motstånd medan oberkapo Biedermann vill fotografera och dokumentera grymheterna och se till att omvärlden får kunskap. Vilken typ av motstånd var mest effektiv?
- Är Saul Ausländer ett offer, åskådare, hjälte/hjälpare eller förövare?
- I filmen har man vid några tillfällen utgått från kända autentiska fotografier från Auschwitz. Känner du igen något fotografi?
- Bidrog filmen till att du fick kunskap och förstod något om Auschwitz och förintelsen bättre?
Studiebesök på armémusum
Klasserna 9C och 9D besökte armémuseum 17 oktober för att lära sig mer om Sverige under andra världskriget med fokus på Förintelsen och Raoul Wallenberg.
Stadsvandring på temat Makt och juridik
Vecka 22 är det elevens val-vecka på Viktor Rydbergs samskola i Djursholm. Drygt 20 valde kursen Makt och juridik som kretsar kring en stadsvandring och ett besök på tingsrätten. Nedan är bilder från ett somrigt Stockholm från stadsvandringen på temat makt och juridik vårterminen 2018.
Stadsvandring
studiebesök på armémuseum
Under vårterminen läser våra nior om efterkrigstiden och kalla kriget. Vi tyckte därför att det var en god idé att gå till Armémuseum och beställde därför en guidning om Sverige under perioden.
Imperialism och världskrig
Veckorna 2 t.o.m. 12 (och eventuellt 13) jobbar vi med ämnet historia i årskurs 8. Innehållet som ska bearbetas är stort och intressant. Vi ska studera 1800-talets imperialism och nationalism, 1900-talets världskrig, revolutioner och folkmord. Mastigt!
Detta inlägg uppdateras ofta med ny information.
Senast uppdaterad: 2018-02-19
Prov och andra examinationer
Klasserna 8C och 8D kommer att ha ett prov vecka 8, men arbetsmomentet kommer att innehålla fler tillfällen för eleverna att visa sina kunskaper.
Prov vecka 8 torsdag 22/2 (8D) och tisdag 20/2 (8C)
Läxförhör vecka 12 samt inlämningsuppgift om historieanvändning
Kunskapskrav i ämnet historia
[wpfilebase tag=file id=260 tpl=download-button /]
LPP – lokal pedagogisk planering för arbetsområdet
[wpfilebase tag=file id=286 tpl=download-button /]
Självrättande tester
Grovplanering
The table with ID 4 not exists.
Presentationer (slideshare, youtube mm)
Världskrigen
[wpfilebase tag=file id=65 tpl=download-button /]
[wpfilebase tag=file id=62 tpl=download-button /]
Kolonialism & Imperialism
Genomgångar om första världskriget
Genomgångar om den ryska revolutionen och mellankrigstiden
Vad är kommunism?
Nazism och Hitlers väg till makten
Vad är ett resonemang?
I alla SO-ämnena förväntas elever föra resonemang. Den stora frågan som elev är då förstås; vad är t.ex. ett välutvecklat och väl underbyggt resonemang? Här nedan (videon och postern) kan du se vad vi (lärare) letar efter när vi bedömer ett resonemangs kvalitet.
Video om vad som är kvalitet i ett resonemang
Här kan du se fröken Hembergs sammanfattning i en poster. Tack fröken Hemberg!
Checklista för kvalitativa resonemang
[wpfilebase tag=file id=291 tpl=download-button /]
Kan man öva på att föra resonemang?
Mycket av undervisningen i SO-ämnena handlar om att öva just detta, men som regel tränar vi på olika delar av bedömningsaspekterna vid olika tillfällen. Jag tror dock att det är bra att se en smula hantverksmässigt på förmågan att föra resonemang. Testa att bygga ett resonemang om något du behärskar, t.ex. imperialismens orsaker:
- Har ditt svar bredd? Innehåller det t.ex. flera orsaker? Eller är det ”magert” med endast någon eller ett par orsaker?
- Har ditt resonemang djup? Förklarar du exempelvis nationalismen som orsak eller konstaterar du endast kort att ”skotten i Sarajevo” var en orsak till kriget?
- Använder du ämnesord, dvs begrepp, istället för vardagliga ord? Exempel på typiska ämnesord i historia: förändring, revolution, kontinuitet, mellankrigstiden, imperialism och så vidare.
- Problematiserar du i ditt resonemang? Å ena sidan var imperialismen en orsak eftersom att alla de europeiska stormakterna ville åt Afrikas och Asien råvaror, men å andra sidan lyckades de lösa Fashoda- och Marockokrisen på ett fredligt sätt.
- Konkretiserar du dina resonemang genom att ge förtydligande exempel? Nationalismen var en orsak till kriget, exempelvis tillhörde Gavrilo Princip som mördade Franz Ferdinand och Sophie en nationalistisk organisation, Svarta handen.
- Är dina slutsatser logiska utifrån de orsaker och exempel du visat i ditt resonemang?