inlägg

samhällskunskap årskurs 9 HT 2020

SO-undervisningen i årskurs 9 inleds med ämnet samhällskunskap. Vi kommer börja med arbetsområdet Ekonomi för att sedan jobba med hur dels det svenska välfärdssystemet fungerar jämfört med andra länders. Aktuella händelser, frågor och skeenden kommer knytas till båda arbetsområdena, t.ex. får ju den pågående covid-19-pandemin konsekvenser för ekonomi och välfärd. Vi kommer också att repetera och använda de källkritiska verktygen.

Charging Bull på Wall street i NYC
Några frågor som undervisningen ska försöka besvara
  1. Vad är ekonomi?
  2. Hur får pengar, varor och tjänster värde?
  3. Hur ska samhällets ekonomi bäst ordnas?
  4. Vinnare och förlorare? Förändringar i ekonomin påverkar människor – men hur?
  5. Hur ser framtidens ekonomi ut? Hot och möjligheter.
  6. Hänger ekonomi och demokrati ihop? Hänger välfärdssystem, politik och demokrati ihop?
  7. Hur och varför växte det svenska välfärdssamhället fram?
Träna till provet vecka 38 …

Klicka här! (quiz)

Hur plugga inför prov (144.1 KiB, 193 downloads)
Förklarande videor om ekonomi (se dem!)

Klicka här!

Läsinstruktioner (länk)

Hela kapitlet ”samhällsekonomi” behöver läsas under höstterminen, men till provet vecka 38 behöver ni inte läsa delkapitlen ”Det svenska välfärdssamhället” och ”Arbetsmarknad”. Det som är viktigast är det vi också jobbat med och bearbetat på lektionerna och t.ex. era exit tickets.

Fokusera på tre saker när ni läser boken:

        • Begrepp och modeller, som t.ex. inflation, konjunktur, offentlig sektor, blandekonomi m.fl. Den modell som kommer att användas är det ekonomiska kretsloppet (se här) och eventuellt efterfråge- och utbudsdiagrammet (se här).
        • Samband, som t.ex. vad som orsakar inflation, konsekvenser av att efterfrågan stiger, orsaker till lågkonjunkturer, orsaker till ökad global handel, konsekvenser av ökad global handel.
        • Perspektiv, som t.ex. hur olika grupper påverkas av deflation, hög- och lågkonjunktur.
Bedömningstillfällen
  • Prov vecka 38. Provet handlar om ekonomi.
  • Uppgifter om välfärdssystem och källkritik
Vad bedöms?
Grovplanering samhällskunskap åk 9
Planering SH ekonomi åk 9 (477.1 KiB, 123 downloads)

samhällskunskap åk 7 VT 2020

Under denna mycket speciella vår, som präglas av coronapandemin, kommer klasserna 7C och 7D läsa samhällskunskap veckorna 14-22. Vi delar upp arbetet i fyra olika avsnitt som alla är viktiga och centrala. Som vanligt gäller det att tänka långsiktigt eftersom det här är kunskaper som återkommer och som är centrala om man vill förstå samhället och världen idag.

  • Mänskliga rättigheter – bakgrund och kamp för MR i dag.
  • Regering och riksdag – Hur Sverige styrs.
  • Brott och straff – lagar, regler idag och förr.
  • Nationella minoriteter – bakgrunden och dagsläget.

Centralt innehåll (från kursplanen)

I det centrala innehållet står stoffinnehållet som vi ska jobba med. En del i det centrala innehållet kommer vi tillbaka till, som t.ex. EU som vi oftast jobbar mest med i årskurs nio. Politiska ideologier kommer vi återkomma till flera gånger, inte minst när vi läser historia.

Rättigheter och rättsskipning
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.

Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Beslutsfattande och politiska idéer
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

Några olika stats- och styrelseskick i världen.

Prov och diagnoser

Grovplanering

Presentationer & uppgifter i urval

Bakgrunden till de mänskliga rättigheterna

Två uppgifter om kampen för mänskliga rättigheter

Planering – religion årskurs 9 VT 2020

Vårens religionsundervisning kommer ha tre huvudsakliga fokus: a) etik (förstå och kunna använda etiska modeller) och begreppet människosyn, b) islam och  c) religioners roll i olika konflikter, som t.ex. tvång och frihet inom olika religiösa traditioner.

Prov och inlämningar

  • vecka 17 (22-24/4) – test på kunskaper om islam samt en del repetitionsuppgifter om judendom, kristendom, hinduism och buddhism. Provet kommer bestå av flervals- och kryssfrågor.
Plugga inför provet om islam (494.2 KiB, 420 downloads)
  • vecka 21 (19/5) – Inlämning av inspelad presentation om konflikt med religionen/samhälle. Fokus kommer vara konflikter i samhället där religiösa praktiker (t.ex. religiös klädsel, mat, vanor) och tro krockar med majoritetssamhällets. Konfliktfrågan ska också analyseras med olika etiska modeller.

Centralt innehåll i fokus

Religioner och andra livsåskådningar
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna (islam) i dagens samhälle.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia (islam)
Etik & människosyn
  • Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
  • Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
Religioners roll i olika konflikter
  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
  • Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
Identitet och livsfrågor
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
Kunskapskrav
Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 961 downloads)
Planering
Uppgift –  Muhammed the last prophet

Islam – framväxt och spridning 610-632

Islam – shia och sunni

 

Lektioner om historiebruk

Lektionerna har använts i grundskolan, i årskurserna 7-9. Några kan nog även anpassas för gymnasieelever. Andra begrepp som jag emellanåt använder när vi pysslar med historiebruk är historiesyn, historieförfalskning och källkritik.

Har själv på senare år försökt att undvika  Klas-Göran Karlssons mycket använda kategorisering av historiebruk, se här, eftersom min erfarenhet är att eleverna då fokuserar för mycket på att kategorisera historiebruket och att flera av kategorierna (t.ex. politiskt, moraliskt och ideologiskt historiebruk) är svåra och näst intill omöjlig att hålla isär. Frågorna kommer mest handla om ”Är det här politiskt eller ideologiskt historiebruk?”. Det viktigaste, enligt mig, är att eleverna förstår att det finns många skäl och orsaker till att historia används, och att användandet kan ge upphov till reella följder och högst verkliga känslomässiga reaktioner.

Video om historiebruk

Presentation av historieämnet

Presentationen innehåller ett par övningar, uppgifter med historiebruk.

Lektioner om historiebruk i pdf-format

Historiebruk - Sparta och Tredje riket (726.2 KiB, 550 downloads)
Läxa historiebruk (531.0 KiB, 307 downloads)
Passchendaele Filmuppgift (561.1 KiB, 854 downloads)
Leninuppgifter (417.2 KiB, 388 downloads)
Övning - Presidenter och terrorister (2.0 MiB, 763 downloads)
Putin försöker skriva om historien (457.8 KiB, 687 downloads)
The Patriot Historieanvändning (618.2 KiB, 2406 downloads)

 

Kopiera och dela innehåll i Canvas

Kopiera från en canvaskurs till en annan

Med import-funktionen kan du kopiera hela kurser, moduler eller enstaka uppgifter, sidor mm från en kurs till en annan. Bra om du ska kopiera mycket!


Kopiera från en kurs till en annan – del 2

I den här videon visas hur du enkelt kan kopiera enskilt material, t.ex. ett quiz, en sida eller uppgift till en annan kurs. Bra om du ska kopiera lite! En sak åt gången.


Dela innehåll direkt med kollegor och på Commons

Här visas hur du delar innehåll, som t.ex. sidor, uppgifter, quizzar, direkt med kollegor och via commons.

Historieundervisning i årskurs 9

I årskurs nio läser vi om folkmord under 1900-talet och mer allmänt om efterkrigstiden med fokus på kalla kriget. När vi läser om Förintelsen, Rwanda 1994 och Srebrenica använder vi oss bland annat av Genocide watch begreppsapparat för att förutse och analysera folkmord. Som ett återkommande inslag i undervisningen åker vi också till Armémuseum och bjuder in Dina och Jovan Rajs som överlevde Förintelsen.

Bilder från Dina och Jovans föreläsning januari 2020

Bilder från Armémuseum februari 2020

Historia åk 7 – från antiken till industriella revolutionen VT 2020

Den historia vi ska läsa, diskutera och jobba med under vårterminen 2020 är minst sagt omfattande: antiken, amerikanska frihetskriget, franska revolutionen och den industriella revolutionen.

Fyra bilder som representerar de olika tidsperioderna och skeendena vi läser om i åk 7.

Kunskapskraven i historia

Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 1220 downloads)
Förmågorna Inför Np Historia Vt 2015 (2.5 MiB, 6517 downloads)

Historia åk 7: tre arbetsområden

  • Antika statsskick - Politik och befolkning under den atenska demokratin och den romerska republiken. (Centralt innehåll i fokus: "Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.") Sidor i boken: Aten s. 33-36, Rom s.55-56.
  • 1700-talets politiska revolutioner: den amerikanska revolutionen och den franska. Vad förändrades? (Centralt innehåll i fokus: "Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.") Amerikanska frihetskriget s. 118-127, franska revolutionen s. 128-142.
  • Den industriella revolutionen: fokus på Storbritanninen, orsaker och följder. (Centralt innehåll i fokus: "Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.") Industriella revolutionen s. 100-110.

GrovPlanering

vecka tema Lektionsinnehåll sidor i boken
52 antiken: Grekland Arvet från antiken, epokbegreppet (tidsperiod), begreppen förändring och kontinuitet. Det antika grekiska samhället. s.14-15, 42-43
2 antiken: Grekland Hur funkade Atens demokrati? s. 32, 33-36
3 antiken: Aten & Rom Atens demokrati och Roms republik. 36, 52-59
4 antiken/am. rev Roms styre under republiken + att vi börjar kika på den amerikanska revolutionen. Amerikanerna var djupt influerade av såväl romare som greker! Varför? 52-59, 60-61
5 antiken/am. rev. Vad minns du om demokratin i Aten? Roms republik? Varför gjorde de amerikanska kolonisterna revolution? s. 118-127
6 amerikanska rev./franska rev. Franska revolutionens orsaker och konsekvenser. Varför ville de amerikanska och franska revolutionärerna spegla sig i antikens hjältar? s. 118-127, 128-143
7 Franska + industriella Forts. franska revolutionens följder. Vad var den industriella revolutionen? varför började den i Storbritannien? s. 128-143, 100-117
8 Industriella rev. Forts. industriella revolutionen. s. 100-117
9 Sportlov Repetera, gör quiz, läs historia!
10 Källkritik & historieanvändning Denna vecka kommer ägnas åt källkritik och historieanvändning: övningar kommer vara på temat industriella revolutionen. s. 100-117
11 Källkritik & historieanvändning Test på källkritik, historieanvändning samt mer allmänt om industriella revolutionen. Sammanfattande PROV!

Musik från antikens Grekland?

Musik från franska revolutionen

Så här skriver ne.se om Marseljäsen Frankrikes nationalsång ”Marseljäsens upphovsman var Claude-Joseph Rouget de Lisle, som diktade och komponerade den en natt i april 1792 i Strasbourg. Sången fick snabbt spridning genom sin uppfordrande text och kongeniala musik och blev franska revolutionens sång framför andra.”

Läxor & Diagnoser

  • Med 3-5 lektioners mellanrum kommer diagnoser att genomföras. Diagnoserna används inte i första hand som bedömningsunderlag av mig (er lärare) utan är mest till för eleverna att kolla att de hänger med.
  • Läxa till fredag 24/1 – titta på en dokumentär om Julius Caesar som ligger på svtplay (klicka här). När du tittat på dokumentären ska du också fortsätta skriva på diskussionstråden om Caesar i canvas.
  • Oförberett test: någon gång under veckorna vi jobbar med historia kommer ett oförberett test om sådant vi jobbat med på lektionerna. Se till att hänga med på lektionerna och läsa i historieboken (läs sidorna i grovplaneringen gärna innan själva lektionen).
  • Prov veckorna 6 (februari) och 11 (mars)

Studieteknik – tips för hur du kan plugga för att minnas

Klicka här!

Självrättande test

Klicka här!

Genomgångar: youtube och slideshare

Begreppsanvändning

Antiken – den atenska demokratin

Antiken – den romerska republiken

1700-talets politiska revolutioner



Den industriella revolutionen