Under vecka 8 har vi delprov nummer 3 (av 5). Fokus på provet är den industriella revolutionen, de politiska ideologierna, imperialismen under 1800- och 1900-talen och första världskriget. Alla delar av historieämnet testas i vanlig ordning: källkritik, historiebruk, begrepp och såklart kunskaper om historiska förändringsprocesser, händelser och personer.
Informationen är för att ni ska kunna förbereda er på bästa sätt. I dokumentet nedan kan ni bland annat se vad skrivfrågorna på provet kommer att handla om. Här är en länk till samma dokument (länk).
Förra terminen sysslade vi med att analysera amerikansk politik ur ett jämförande perspektiv (komparativ politik), vetenskapsteori, hur vetenskap och vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten (fokus på inkapacitering och fascism) och källkritik (Henrik Jönsson vs. SVT och 30 minuter). Det finns skäl att återkomma till flera av de frågorna. Denna termin kommer domineras av olika perspektiv på globalisering. I kursens centrala innehåll står bland annat följande:
”Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld.”
Provet vecka 7 handlar om olika aspekter av globalisering: dess orsaker och konsekvenser. Du ska till exempel kunna dela in globaliseringen i olika faser, från 1500-talet fram till dagens tullkrig mellan USA och världen. Tyngdpunkten ligger på att analysera globaliseringens orsaker och konsekvenser med hjälp av olika teorier om och syn på globalisering (t.ex. Johan Norberg).
Globaliseringens faser (kan delas in på andra sätt)
Exempel på centrala begrepp och institutioner när vi analyserar globalisering är: multinationellt företag,överstatliga beslut, mellanstatlig, folkrätt, komparativa fördelar, frihandel, protektionism, tullar, kvoter, WTO, Bretton-Woods, GATT, EU, FN, NATO, Världsbanken, IMF, BNP per capita, HDI med flera.
Provet om globalisering
Förutom tre skrivfrågor (se nedan) kommer provet innehålla frågor som rättas automatiskt. De kommer handla om globaliserings faser utifrån nyckelfaktorerna (ekonomi, innovation och politik), viktiga internationella institutioner som FN, WTO och NATO, begrepp som BNP per capita, HDI, export, komparativa fördelar.
Större fritextfrågor på provet:
Ett par av frågorna kommer begränsas på olika sätt, exempelvis; ”Diskutera den främsta nackdelen med frihandel och ekonomisk globalisering”.
Diskutera globaliseringens för– och nackdelar, med hjälp av debattörer, forskare och statistik. Här ska du referera till kritiker och påhejare av globalisering samt statistik och fakta.
Diskutera orsaker till och hinder för globalisering under historien. I uppgiften ingår att förutspå framtiden för internationell handel och politiskt samarbete.
Analysera hur olika aspekter av globalisering (kulturell, politisk, ekonomisk) påverkat och samverkat med varandra.
Studietips
Läs de centrala texterna om globalisering utifrån fritextfrågorna ovan. Vilka är Norbergs och globaliseringskritikernas argument? Skriv ned dem och diskutera dem.
Gå igenom den statistiken som du kommer att ha tillgång till under provet. Förstå diagram och tabeller. Vilken statistik tror du att exempelvis Walden Bello och Johan Norberg skulle använda som stöd för sina idéer och teser?
Gör strukturer i form av tankekartor eller punktlistor för alla fritextfrågorna. Diskutera gärna din struktur med någon.
Gör de öppna testerna nedan i Exam.net.
Öppna tester inför provet
Instruktion: kopiera provkoden och tryck på länken. Det kommer finnas två olika quizzar.
Som en del av kursen historia 2a ska vi titta på analysera filmen Sauls son. I det centrala innehållet för historia 2a står:
Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.
Vi ska alltså titta på och analysera den ungerska filmen Sauls son från 2015 av László Nemes. Filmen är tung på flera sätt, dels är förstås själva ämnet tungt, men även själva skildringen av filmens huvudperson, Saul Ausländer, är inte helt konventionell. Kameran följer tätt bakom Saul genom hela filmen och har bara skärpa på Sauls absoluta närhet. Saul Ausländer är del av ett sonderkommando 1944 i Auschwitz-Birkenau. Hans och gruppens uppgifter inbegriper bl.a. att tömma gaskamrarna på lik. Utifrån de kunskaper jag inhämtat bygger filmen i hög utsträckning på vad vi idag vet om sonderkommando och Auschwitz, vilket är ett starkt skäl till att visa filmen. Filmen är förstås inte verkligheten utan är fiktion, Saul Ausländer är inte riktig person, men detaljer och beskrivningar av lägerlivet bygger på ambitiös research och man har bland annat använt sig av historikern Gideon Greif som konsult.
Bild från filmen Sauls Son och visar huvudpersonen Saul Ausländer (Géza Röhrig).
Några begrepp som underlättar förståelsen av filmen
Sonderkommando = arbetsgrupp i lägret bestående av fångar.
Kapo = Fånge som fungerade som chef och vakt över andra fångar. Oberkapo är en kapo som är chef över andra kapos.
Rabbi(n) = judisk religiöst lärd expert som ofta leder ritualer och högtider. En judisk rabbin har liknande uppgifter och ansvar som en kristen präst, men till skillnad mot den kristna prästen utför rabbinen inga sakrament (heliga handlingar).
Innan vi tittar på filmen tar vi reda på mer om Förintelsen och Auschwitz-Birkenau (länk)
Frågor som du ska tänka på under filmen
Varför tror du att sonderkommando kallas för Geheimnisträger (bärare av hemligheter)?
Hur ser man till att de blivande offren för gasning inte gör motstånd?
Varför tror du att pojken man hittar i gaskammaren blir så viktig för Saul?
I filmen har man vid två (men mest ett) tillfällen utgått från kända autentiska fotografier från Auschwitz. Varför använder regissören autentiska fotografier i berättelsen om Saul Ausländer?
I filmen visas en konflikt mellan några fångar i sonderkommando. Abraham vill göra uppror och väpnat motstånd medan oberkapo Biedermann vill fotografera och dokumentera grymheterna och se till att omvärlden får kunskap. Vilken typ av motstånd var mest effektivt?
Är Saul Ausländer ett offer, åskådare (bystander), hjälte/hjälpare eller förövare?
Hur beskrivs avhumaniseringen av lägerfångar och offer i filmen?
Vad tycker du om filmens slut?
Övergripande diskussionsfrågor efter filmen
Vilka motiv eller skäl, tror du, att filmskaparen László Nemes hade när han gjorde filmen? (Tänk på att det kan finnas flera olika skäl till historiebruket).
Ger filmen en trovärdig skildring av Förintelsen i allmänhet och livet i ett sonderkommando i Auschwitz-Birkenau i synnerhet? (källkritik)
Kan spelfilmer om Förintelsen vara trovärdiga? Eller förminskas brottet av filmatiseringar och litterära gestaltningar?
Är Saul Ausländer trovärdig ur ett psykologiskt perspektiv?
Vilka reaktioner har filmen hittills mött? (Recensioner, debatter)
Behövs filmer om Förintelsen och andra mörka kapitel i mänsklighetens historia? Fyller de en funktion?
Ni har haft ett större prov om tidigmodern tid som inbegrep reformationen, vetenskapliga landvinningar, geografiska upptäckter och kolonialism, upplysningen och frihetskrig och revolution. Vi ska under tre lektioner särskilt vrida blicken mot Sverige och Norden.
Första lektionen: En övergripande presentation av Sverige under Gustaviansk tid (1772-1809) som bland annat innebar födelsen av Svenska akademin och förlusten av Finland, men vi ska också tala om början för en svensk judendom med Aaron Isaac och ny svensk religionslagstiftning.
Andra lektionen: Den transatlantiska slavhandeln och Sverige. Mellan 1784 och 18-1878 var Saint-Barthélemy i Västindien en svensk koloni. Vilken roll spelade Sverige i slavhandeln över Atlanten? Hur ska man minnas slavhandeln? Frågan har diskuterats i det har lämnats in flera motioner till riksdagen (se här).
Tredje lektionen: Nordens gränser förändras mycket under perioden. Danmark som var Nordens mest aktiva sjömakt med flera kolonier (Danska Västindien, Danska Guldkusten, Danska Indien, Grönland, Island, Färöarna) och en stark flotta led stora förluster till följd av Napoleonkrigen och förlorade Norge till Sverige. Sverige förlorade Finland till Ryssland och fick en fransk kung. Norge var för en kort tid självständigt 1814 men tvingades in i en personalunionen med Sverige. Dramatiska tider med andra ord.
Fjärde lektionen: Varför förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland? (Aktör/struktur). Träna på att bygga en historisk förklaring.
Jag har tidigare samlat en del, i mitt tycke, användbara historiska databaser och källor på nätet, varav jag använt flera i undervisningen i ämnet historia. Här tänkte jag samla mer samtida och aktuella databaser och resurser, som man kan ha nytta av i ämnen som samhällskunskap, internationella relationer, religion och geografi. Fokus ligger på bearbetad statistik. Ni får själva avgöra om webbsidornas databaser är trovärdiga. Jag har lite snabbt och kanske oreflekterat satt rubriker för vägledning.
Internationell statistik om politik, ekonomi, levnadsförhållanden mm
Eurostats har statistik om mycket, till exempel huspriser i Europa och jämförande kriminalstatistik: klicka här.
Gapminder, Hans Roslings projekt med framför allt statistik om levnadsförhållanden i världen: klicka här.
Flight radar: visar alla flygplan som är luften (det finns fler liknande) klicka här.
Marine Traffic: visar alla fartygs positioner (utom möjligen den ryska skuggflottan?) klicka här.
Our World in Data, innehåller mängder av statistik om det mesta som går att mäta: handel, medellivslängd. Klicka här.
Genocide watch (time streams), något svårmanövrerad webbsida men mycket användbart material om folkmord, klicka här. Genocide watch är en fristående NGO.
Uppsala Conflict Data Program: klicka här Databasen innehåller fakta om konflikter i världen. UCDP är kopplat till Uppsala universitet och institutionen för Freds- och konfliktforskning.
Statistik och fakta om demokrati, mänskliga rättigheter mm
Our World in Data visar the Economists årliga demokrati-index: klicka här.
(RSF) Reportar utan gränsers pressfrihetsindex: klicka här. Här är den mer internationella webbsidan, Reporters Without Borders och deras mer lättanvändliga statistik: klicka här.
V-Dem.net har rapporter och statistik om demokrati: klicka här. V-Dem är kopplat till den statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet.
Statistik om religion och värderingar
Pew Research Center har mycket statistik (ofta i form av interaktiva tematiska kartor) om religion och värderingar i världen, klicka här.
World Values Survey, en (ständigt) pågående undersökning om värderingar i världen: klicka här. Här är en direktlänk till ”kultur-kartan”.
Statistik och fakta om klimat och miljö
EU:s klimatportal Copernicus Climate Change Service (C3S): klicka här.
I vår andra delkurs i historia 2a ska vi analysera folkmord i modern tid. Vi rör oss mellan det sena 1800-talet fram till våra dagar. Delkursen hänger ihop med de nästkommande delmomenten om slaveri och avkolonisering.
Era kunskaper kommer bedömas i diskussioner som t.ex. när ni diskuterar och analyserar filmen Sauls son från 2015 samt skriver ett prov. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter med hjälp av begrepp från Genocide watch.
Grovplanering av delmomentet
Vecka
Innehåll
48
Innehåll: begreppen folkmord och Brott mot mänskligheten samt Genocide watch "åtta steg mot folkmord".
49
Innehåll: Fokus på folkmordet 1904-1908 i Tyska Sydvästafrika på herero- och namafolken.
50
Innehåll: Fokus på folkmordet på armenier i Osmanska riket och introduktion av begreppet minneskultur
51
Innehåll: Sammanfattning (minneskultur, begreppet folkmord mm) och tillbaka till Förintelsen
Jullov
2
Innehåll: Förintelsen och Porajmos
3
Innehåll: onsdag 16/1 Teater (Pappan, pogromen och parallellen) och fredag stadsvandring och museibesök.
4
Innehåll: Förintelsen och Porajmos
5
Innehåll: Film Sauls son + förbereda diskussion
6
Innehåll: Bedömd diskussion (onsdag) och övergripande analys av folkmordet i Rwanda
7
Innehåll: Folkmordet i Srebrenica + Folkrätt och folkmord
8
Innehåll: sammanfattning och prov
9
Sportlov
10
Vi börjar arbeta med temat slaveri genom historien, med särskilt fokus på slaveriet i USA.
Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang
1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, Förintelsen (inkl. porajmos) under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna.
Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används
Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.
Källor till kunskap
I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historias webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.
Länk till text om folkmordet i det Osmanska riket av historikern Klas-Göran Karlsson (klicka här).
Flera texter om exempelvis folkmordet på Herero- och Namafolken hittar du i vårt Google Classroom.
Frågan vi ska diskutera: Varför tog det så lång tid innan världen reagerade på massmördandet?
Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet
Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.
Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. varför det inte är tillåtet att tala offentligt om folkmordet på armenier i dagens Turkiet).
Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Öppna test på temat folkmord (endast flervalsfrågor).
Exam.net: EB3Ped (övergripande: begrepp och fakta) eller qfz4oM eller 6cXHhi (blandat)
Du kan göra testen så många du behöver/vill.
Treskrivfrågor (som du får i förväg till provet)
Jämför olika folkmord (inklusive Förintelsen) med hjälp av Genocide watch:s begrepp som till exempel klassificering, avhumanisering. Resonemanget ska vara strukturerat med hjälp av begreppen och avlutas med en slutsats. I denna uppgift är det bra om du kan använda kunskaper från tidigare arbetsområden (Ryssland-Ukraina och Slaveriet).
Diskutera olika förklaringar till folkmord. Finns det generella förklaringar eller bör man förklara varje enskilt folkmord för sig? Intentionalism och funktionalism, aktör eller struktur?
Går folkmord att förhindra? Vilka verktyg fungerar? Juridiken? Vad får oss/människor att agera? (Se Åmarks text).
P.S. Tänk också på att i provet kommer ni bedöma källmaterial kopplat till temat och hur historien om folkmord används och använts (historiebruk).
Länkar
Film om folkmordet i Rwanda som ligger Ur play: klicka här.
Film och text, på Forum för levande historias webbplats, om Gregory Stantons begrepp för beskriva stegen mot folkmord (klicka här).
Videor och slides från undervisningen
Förintelsens faser
Det rättsliga efterspelet till Förintelsen
Folkmordet på Herero- och Namafolken (Genocide watch)
Folkmordet på det Osmanska rikets armenier 1915 (Genocide watch)
På provet kommer du och din klass få en skrivuppgift som handlar om viktiga förändringsprocesser under tidigmodern tid (ca. 1450-1800). Du ska analysera förändringsprocessen med hjälp av begreppen aktör, struktur och förklaring.
Centrala globala förändringsprocesser och händelser, till exempel jordbrukets utveckling, teknisk utveckling, förändrat resursutnyttjande, migration, kolonialism och frigörelse, folkmord, konflikter och internationellt samarbete. Långa historiska linjer med fokus på levnadsvillkor och makt.
Tillämpning av historiska begrepp på olika historiska frågeställningar i relation till det historiska innehållet. Hur begreppen aktör och struktur, orsak och konsekvens samt kontinuitet och förändring kan användas för att beskriva och förklara historiska förhållanden och förändringsprocesser.
A. Reformationen: Diskutera hur och förklara varför Europa splittrades religiöst i en katolsk och en protestantisk del under 1500-talet. 1. Analysera reformationen ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Martin Luther spelade) för att kyrkan splittrades. 2. Analysera hur reformationen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och läskunnighet. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.
B. Kolonialism: Diskutera hur och varför Europeiska sjömakter koloniserade stora delar av Amerika och Asien under tidigmodern tid.1. Analysera och förklara den europeiska kolonialismen ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Columbus spelade). 2. Analysera och förklara hur kolonialismen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och efterfrågan. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.
C. Den amerikanska revolutionen/frihetskriget: Diskutera hur och varför 13 brittiska kolonier i Nordamerika bröt sig loss och bildade USA.1. Analysera och förklara det amerikanska frihetskriget ur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll brittiska staten och George Washington spelade). 2. Analysera och förklara hur frihetskriget påverkades av strukturella faktorer som t.ex. nya politiska idéer och stormaktspolitik. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.
D. Den vetenskapliga revolutionen: Diskutera hur och varför vetenskapen gjorde stora framsteg under tidigmodern tid.1. Analysera och förklara den vetenskapliga revolutionenur ett aktörsperspektiv (t.ex. vilken roll Galilei och Newton spelade). 2. Analysera och förklara hur vetenskapen påverkades av strukturella faktorer som t.ex. ny teknik och katolska kyrkans ställning. 3. Slutsats.Vilken tolkning är rimligast, enligt din bedömning.
Hur plugga inför uppgiften: aktör och struktur?
Kom till exempel på ämneshandledningen. Ta med historieboken och arbeta med ”bladet” nedan.
Historia används både för att påverka samhället och för att skapa och stärka olika identiteter. Eleverna ska därför analysera och utveckla kunskaper om hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia samt ges möjlighet att reflektera över kulturarvens betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning. På så vis bidrar undervisningen i historia till att eleverna bättre kan förstå nutiden och utveckla förmåga att orientera sig inför framtiden. (Saxat ur historieämnets syfte)
Den andra skrivfrågan kommer ni att få analysera hur historiska personer och händelser från tidigmodern tid används (historiebruk) exempelvis idag. Statyn ovan restes 1893 i delstaten Rhode Island. Bronsstatyn har vandaliserats flera gånger mellan 2010 och senast 2019. Tänkbara frågor:
Varför har statyn vandaliserats och målats med röd färg och textbudskap som ”mördare” och ”Stoppa firandet av folkmord”?
Är det rimligt att anklaga Columbus för mord och folkmord?
Vilka reaktioner har vandaliseringen och de målade budskapen mött? Vilka följder har vandaliseringen fått?
Man kan såklart också analysera varför statyn restes i slutet av 1800-talet. Då ansågs inte statyn som kontroversiell av dem som reste den. Uppenbarligen har synen på Columbus förändrats i samhället. Skrivuppgiften ni får kommer självklart utgå från en historia som jag kan förvänta mig att ni känner till.
Vecka 50 (onsdag) har ni prov i samhällskunskap 3 och delmomentet om vetenskapsteori, samhällsdebatten om inkapacitering och källkritik.
Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till samhällsfrågor och en förståelse av det vetenskapliga arbetet med samhällsfrågor.
Källor till kunskap om vetenskapsteori
Kapitlet i Kaos och kosmos som heter just vetenskapsteori (s. 71-111).
Jobba med uppgifter om vetenskapsteori. Uppgifterna finns i boken Kaos och kosmos.
Läs och analysera fyra texter om inkapacitering (två lektioner). Uppgifter och texter finns i Google Classroom. Här är en miniföreläsning på temat från kriminologiska institutionen på SU (klicka här)
Diskutera hur teorin (inkapacitering) att fängelsestraff minskar brottslighet, helt enkelt genom hålla aktiva brottslingar bakom lås och bom, används i samhällsdebatten. Material till uppgiften: Fyra texter om inkapacitering. Du behöver förhålla dig till de texterna i ditt svar, men får självklart också referera till andra källor som till exempel miniföreläsningen från SU (se ovan).
Din sammanfattande analys av Anders Holmberg och programmet 30 minuter: Är programmets kritik av Henrik Jönsson relevant och trovärdig? Bidrar 30 minuter till ett mer demokratiskt samhälle? Bidrar Henrik Jönssons mediekanaler till ett mer demokratiskt samhälle?
Bild: Zapata tillsammans med sitt favoritbarnbarn Tobíasito el Grande.
Emiliano Zapata (1879–1919) var en ledare under den mexikanska revolutionen (tidigt 1900-tal) som kämpade för böndernas rätt till mark och frihet. Han ledde rörelsen i södra Mexiko med slagordet ”Tierra y libertad” – jord och frihet. Zapata blev en symbol för rättvisa, motstånd mot förtryck och kampen för självständighet och social jämlikhet i Mexiko.
Zapatas ende levande släkting är barnbarnet Tobíasito el Grande som lever ett anonymt och tillbakadraget liv i Sverige som historie- och samhällslärare på Kvarnholmen. Han kämpar dock oförtrutet för de stackars ungdomarnas rätt till kunskap och rättvisa i sin förfaders anda.
¡Viva la revolución del conocimiento y la historia, y viva la lucha por la justicia juvenil!
Under kursen historia (nivå) 1B gör vi på Ebba Brahe gymnasium två stadsvandringar, en på hösten och en på våren. Här nedan är några bilder från höstvandringen. Efter stadsvandringen ska de ta en selfie med hela klassen tillsammans med ett förstahandsvittne till blodbadet 1520 och med en selfie med en replik av Sankt Göran och draken, samt göra ett quizz.
Stopp 1: Kornhamnstorg
Stopp 2: Storkyrkan
Stopp 3: Stortorget
Stopp 4: Uppdrag plus quizz
Ta en selfie med hela klassen och ett förstahandsvittne till blodbadet i november 1520.
Ta en selfie med hela klassen och en replik av Storkyrkans Sankt Göran och Draken i bakgrunden.
Gör quizz – gärna i mindre grupper om 3-5. Exam.net (kod: bQX6W9)
Laddar in …
Ladda om dokument
Öppna i ny flik 
