Avkolonisering och spåren av kolonialism

I detta tema ska vi fördjupa oss särskilt i hur de europeiska stormakternas kolonier gjorde sig fria under efterkrigstiden: från Indiens självständighet 1947 fram till att apartheidsystemet i Sydafrika avskaffades 1994. Andra delen i temat är USA:s moderna historia från rekonstruktionen efter inbördeskriget till de så kallade Jim Crowe-lagar och medborgarrättsrörelsen, BLM och vilken roll ras spelar i amerikansk politik.

Exempel på viktiga frågor …

  • Vilka var orsakerna till de forna koloniernas frigörelse under efterkrigstiden?
  • Hur påverkar slaveriets historia dagens USA?
  • Hur används slaveriets historia i amerikansk (och svensk) politik idag?
Material
  • Textkompendium: du förväntas ha läst och bearbetat kompendiet till provet vecka 18.
  • Novellen Hängningen (1931) av författaren George Orwell.
  • Filmer på Urplay.se: serien om fransk kolonialism (se här) och programmet Imperialism i serien Historia förklarad (se här). Vidare finns en film som heter Effekterna av Jim Crow-lagarna (se här).
Om provet vecka 18
  • På provet fokuseras det på avkoloniseringens förlopp, orsaker och konsekvenser. En fråga kommer handla om att jämföra avkoloniseringen mellan länder som Indien och Algeriet.
  • Viktiga personer som till exempel Gandhi, Jinnah; Sukarno, Mandela och Sarojini Naidu.
  • Viktiga rörelser och organisationer som till exempel ANC, Quit India, INC, FLN med flera.
Grovplanering

Svensk arbetsmarknad VT23

Onsdag vecka 12 kommer det vara ett test på hur den svenska arbetsmarknaden fungerar: parter, regler, löner mm. Jag har främst utgått från det centrala innehållet:

    • ”Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.”
Beskrivning av vad du ska kunna på testet vecka 12

På testet ska du visa dels visa kunskaper och förståelse för den historiska utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden, som till exempel strukturomvandlingar till följd av industrialisering, globalisering och digitalisering, men också till följd av hur aktörerna på arbetsmarknaden agerat, som till exempel fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Ett exempel på viktig historisk händelse är det så kallade Saltsjöbadsavtalet från 1938.

Du kommer behöva visa kunskaper om begrepp som jämlikhet, jämställdhet, maktresurs, värdediskriminering, märket, centralorganisation, fackförbund, arbetsgivarorganisation, avsked, varsel, strejk, vild strejk, lock-out, fredsplikt, övertidsblockad, a-kassa, AD, gigekonomi, den svenska modellen, kollektivavtal med flera.

Du ska visa kunskaper och förståelse om vilka arbetsmarknadens parter, lagar som MBL och LAS och hur lönestrukturen ser ut: yrken med höga och låga snittlöner, medianlön.

Fritextfrågorna kommer att handla om samhällsfrågor som är kopplade till arbetsmarknaden: (1) Ska lågelönejobb lösa arbetslöshet och integration? Frågan kopplas också till begrepp som jämlikhet och jämställdhet. (2) Är den svenska modellen lösningen för en fungerande arbetsmarknad i framtiden?

Material

Samhällsbokens kapitel Arbete och arbetsmarknad s. 306-323. Övrigt material finns i Classroom (artiklar, länkar till statistik mm).

Quizzar

Här är länk till ett Google formulär!

Kalla krigets spioner och spionorganisationer

Under våren läser vi ett mindre tema i kursen historia 2a. Ni gör ett mindre grupparbete som sträcker sig över fyra lektioner och som avslutas med att ni och era grupper redovisar tidslinjer, slutsatser och att vi spelar spelet När då då med frågekort om kalla kriget mer allmänt men om spioner och spionorganisationer i synnerhet.

Grovplanering

Länk till dokumentären – Spionen som räddade världen.

Länk till serie om kalla kriget på Svtplay (klicka här)

Länk till quiz om kalla krigets spioner (klicka här)

Fredag vecka 5 har ni prov på området. Provet testar (1) mer allmänna kunskaper om kalla kriget: orsaker, händelser och skeenden, det för att ni ska kunna sätta in spionaffärer och organisationer i ett historiskt sammanhang. Ni testas också på (2) era kunskaper om spioner och säkerhets- och underrättelseorganisationer. De större frågorna handlar om att se spionverksamheternas betydelse under kalla kriget och om spioner och organisationer som KGB och CIA säger något centralt om tiden. På provet kommer ni också få resonera om (3) hur kalla krigets spioner framställs i moderna serier, filmer och böcker idag (2000-talet). Viktiga begrepp är ideologi, idealism, materialism, förändring och kontinuitet.

Litteratur

Till provet ingår kapitlet Spioner och agenter under kalla kriget (s. 186-207) och delkapitlet Historiebruk – hur historien används och några sidor av Historikerns arbete (s. 44-48) i Alla tiders historia 2-3.

DN-artikeln: Det betyder orden – DN reder ut 13 termer om spioneri (2022-11-26).

Gruppuppgift om kalla krigets spioner och spionverksamheter

Gruppuppgift om kalla krigets spioner (203.9 KiB, 1992 downloads)
Dokument som kortfattat beskriver momentet
Beskrivning av moment: kalla krigets spioner (184.9 KiB, 1718 downloads)
Videogenomgångar om kalla kriget

Plugguide till tidsperioden 1450-1914

Provet innehåller alla delar av historieämnet: kunskaper om historiska händelser, skeenden och personer, tolkning och värdering av källmaterial och även analys av hur denna historia använts och används. 

Provdatum: NASA22 torsdag 9 februari, EK21 fredag 10 februari och EJ22 måndag 14 februari.

Saxat ur ämnesplanen för historia på gymnasiet
Du ska utveckla …
  1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
  2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
  3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
  4. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
  5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.
Ett försök att konkretisera mer precist vad provet vecka 6/7 handlar om …
  • Kunskaper om tidsperioderna: tidigmodern tid, senmodern tid och underkategorierna renässans, upplysningstid, industrialismen, imperialism. Du ska kunna beskriva vad som kännetecknar och skiljer tidsperioderna åt.
  • Tidigmodern tid 1: Förändringarna som lett till att vi talar om tidigmodern tid: innovationer (kulor & krut, stabilare skepp, navigation, boktryckarkonst)
  • Tidigmodern tid 2: handel och kolonialism, t.ex. Nederländerna och VOC i Sydostasien och East India Company i Indien, triangelhandeln, slaveri. Sidor i boken: 110–116, 126–132, 148–149.
  • Senmodern tid 1: de politiska revolutionerna i Amerika och Frankrike: Från undersåte till medborgare. Några nyckelbegrepp: revolution, förändring, medborgare, jämlikhet, upplysning, slaveri. Sidor i boken: 157–180.
  • Senmodern tid 2: Den industriella revolutionen i Storbritannien. Tänk särskilt på hur Storbritannien fick råvaror, arbetskraft, kapital och en marknad för sina industriellt tillverkade varor. Sidor i boken: 181–187, 198–203.
  • Senmodern tid 3: De politiska ideologierna. Liberalism, konservatism, socialism och nationalism. Sidor i boken: 210–213, 218–223, 238–239.
  • Källkritik: På provet kommer du att tolka och analysera källors trovärdighet. Källmaterialet du kommer möta är från händelser och skeenden vi studerat. Sidor i boken: 19–28. Viktiga begrepp: berättande källor, kvarleva, relevans, äkthet, samtidighet, oberoende, tendens.
  • Historiebruk: Du kommer att få analysera hur den historia vi läser om använts, t.ex. varför USA valde datumet för undertecknandet av självständighetsdeklarationen till nationaldag. Exempel på begrepp: icke-bruk, kommersiellt bruk, politiskt bruk, Se sidorna 9–15 i historieboken.
Instuderingsuppgifter
Instuderingsuppgifter - prov i historia om perioden 1500-1900 (84.6 KiB, 325 downloads)
Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet
  1. Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
  2. Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 25-70 minuter.
  3. Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
  4. Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
  5. Tillverka egna instuderingsuppgifter/provfrågor.
  6. Låt någon förhöra dig på ett område till exempel Naturvetenskapliga upptäckter under tidigmodern tid.
  7. Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
  8. Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. franska revolutionens följder)
  9. Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Presentationer & videogenomgångar

Här är en länk till presentationer och videogenomgångar (klicka här)

Quizzar och öppna Exam.net-tester

Klicka på länkarna för att komma till de olika testerna:

Test om nederländsk kolonialism i Indonesien (klicka här)

 

Prov om ekonomi VT23

Här samlar jag allt material som behövs för att förbereda sig inför provet vecka 6 om ekonomi. Kom i håg att det är ämneshandledning på onsdagar (Elin) och torsdagar (Tobias), då kan ni räta ut frågetecken eller bara sitta och plugga och göra instuderingsuppgifter med mera.

Inför prov om ekonomi (302.6 KiB, 315 downloads)
Självrättande tester

Självrättande test på begrepp och samband (klicka här)

Självrättande test om modeller (klicka här)

Slides som använts till lektionerna
Videogenomgångar av Klas Eklund

(ekonom med stort pedagogiskt intresse)




Prov på medeltid och vikingatid

På torsdag/fredag vecka 47 kommer det vara ett test på dina kunskaper om medeltiden. Testet kommer handla om övergången mellan den romerska fasen av antiken och medeltiden, det medeltida samhället under tidig medeltid och högmedeltid, samt om tidig nordisk medeltid, i synnerhet det som i vår historia kallas vikingatiden. 

Särskilt viktiga frågor och begrepp
  1. Varför upphörde romarriket? Övergången mellan antiken och medeltiden är viktig.
  2. Beskriv det medeltida ståndssamhället med begrepp som naturahushållning, handel, städer, vasaller, riddare, förläningar, påve, katolska kyrkan, latin, tionde, kloster, abbedissa, abbot, livegenskap, teg, hjulplog, dagsverke, korståg, tempelriddare, det heliga landet.
  3. Nordisk och svensk medeltid: Vem var vikingen? Varför gav sig vikingarna ut på långa färder? Varför upphörde vikingatiden?
  4. Analysera trovärdigheten i olika källor om medeltiden och vikingatiden: Är de isländska sagorna som Laxdalingarnas saga en trovärdig källa om vikingatidens män och kvinnor? (Källkritik)
  5. Hur har bilden av vikingen vuxit fram och förändrats? Hur används vikingar idag i media och politik? (Historiebruk)
Instuderingsuppgifter
Instuderingsuppgifter - historia 1b medeltiden ver 2 (953.1 KiB, 293 downloads)
Google formulär-quizar

Länk till quiz om vikingatiden (klicka här)

Länk till quiz om medeltiden (klicka här)

 

Presentationen

Brott och straff – historia 2a

Bildkollage med personer, händelser och källor som förekommer i temat.

Från och med vecka 42 lämnar vi temat Folkmord i historien och tar oss an Brott och straff i europeisk och svensk historia. Alla delar av historieämnet kommer att behandlas: historiska analys av fakta, skeenden, historiebruk och historiskt källmaterial. Två delar kommer dock att läggas extra stor vikt på:

"Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv."

"Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer."
Bedömning

Ett skriftligt läxförhör om de källkritiska kriterierna och verktygen, men också svensk och europeisk historia på temat, som till exempel när och varför kropps- och dödsstraff började att ifrågasättas.

En promemoria som ska handla om Brott och straff som bygger på egna mindre källstudier, till exempel en analys av äldre tiders lagar och/eller äldre tiders rättsprotokoll. Arbetet ska vara mellan 3-5 sidor långt (inklusive käll- och referensförteckning).

Diskussion på temat historiska brott och straff i populärkulturen, exempelvis finns idag många poddar och TV-serier som handlar om mord i historien.

Domböcker och andra rättsligt intressanta källor på nätet
  • Svegs tingslags-domboksprotokoll från 1600-talet (klicka här)
  • Nordmarks domböcker 1600-1653 (klicka här)
  • Hammerdals tingslag protokoll 1600-talet (klicka här)
  • Ekenäs stads dombok från 1623-1675 (klicka här)
  • Databas från genealogi.se om avrättade (klicka här)
  • Stockholmskällan har mycket som rör brott och straff (klicka här för ett tema om prostitution i Stockholm och här om homosexualitet och här om tortyr och dödsstraff )
Grovplanering Brott och Straff hösten 2022

 

Första provet i historia 1b HT 2022

Vecka 39 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas.

Saxat från skolverket (länk – klicka här):

(1) Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. (2) Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. (3) Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. (4) Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. (5) Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Hur kommer provet vara konstruerat?
  • Flera flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor.
  • Två fritextfrågor: En fritextfråga på provet kommer handla om jämlikhet/jämställdhet i ett långt tidsperspektiv: fattig/rik/makt/maktlös/kvinna/man. Du ska diskutera jämlikhet/jämställdhet med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet. Den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden eller antiken används.

Tänk på att detta endast är ett av flera tillfällen att visa dina kunskaper. Gissningsvis kommer du vara säkrare i dina analysera av historien, historiebruket och att bedöma källors värde när vi närmar oss slutet av kursen.

Vad handlar provet om?
  • Kunskaper om tidsperioderna: Förhistorien, forntiden och antiken. Exempelvis var och när homo sapiens uppstod och hur hon bland annat skapade högkulturer i Mesopotamien, Egypten, Indus och Kina. Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och Antiken (s. 31-68)
  • Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
Instuderingsuppgifter till provet
Instuderingsuppgifter till historieprov nr 1 (569.2 KiB, 818 downloads)
Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom.

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quizzar eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (t.ex. vad parlamentarism innebär) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Quizzar om historia (fler tillkommer)

 

Första delprovet i kursen samhällskunskap 1b

Vecka 39 har vi ett delprov på kursen samhällskunskap 1b som handlar om statsskick och hur olika länder styrs, inte minst Sverige. På provet kommer du också visa dina kunskaper om politikens innehåll, framför allt om de olika ideologierna som inspirerar partier och politiker idag. Provet skrivs på dator (exam.net) och se därför till att datorn är laddad.

Instuderingsuppgifter till det första delprovet vecka 39

Kapitel i boken Reflex 1-2-3 som är aktuella är Demokrati och diktatur (s. 144-168) och Så styrs Sverige (s. 170-194).

Om du känner att du ligger efter bör du använda tiden för ämneshandledning på torsdagar 14.50-15.50 i Oslo.

Instuderingsuppgifter - moment 1 samhällskunskap 1b (101.0 KiB, 917 downloads)
Quizzar om statsskick om ideologier 
  • Länk till quizz om begrepp som beskriver statsskick (klicka här).
  • Länk till quizz om Sveriges statsskick (klicka här).
  • Länk till quizz om ideologier (klicka här).
Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom.

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quizzar eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (t.ex. vad parlamentarism innebär) 3-4 gånger innan du verkligen kan.

Samhällskunskap 1b 2022-2023

Kursbeskrivning – samhällskunskap 1b

Samhällskunskap är ett tvärvetenskapligt ämne som har sin bas i de akademiska ämnena nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap. När vi analyserar samhället och samhällsfrågor utifrån olika perspektiv kommer vi använda oss av teorier, modeller och begrepp. Stor vikt läggs på att bearbeta och presentera information från olika källor, som digitala databaser och tidningsartiklar. 

* för fullständig kursplan se skolverket.se

Om du känner att du ligger efter bör du använda tiden för ämneshandledning på torsdagar kl 14.50-15.50 (Oslo).

Grovplanering fram till jullovet

Länkar och andra digitala resurser

  • Länk till NE.SE (klicka här). Som elev på Ebba Brahe gymnasium har du tillgång till NE.SE. Du loggar in med Google.
  • Länk till Sveriges riksdags webbplats (klicka här). En sida på webbplatsen heter Så funkar riksdagen (klicka här).
  • Länk till Sveriges regerings webbplats (klicka här). På webbplatsen finns information om hur Sverige styrs.
  • Länk till webbplatsen Demokrati100 (klicka här). På webbplatsen finns mycket fakta och analyser om demokratins genombrott i Sverige på 1900-talet.