Vecka 49 kommer det vara ett test på dina kunskaper om medeltiden, vikingar och början på den tidigmoderna tiden. Alla delar av historieämnet kommer att testas. Räkna också med några repetitionsuppgifter om forntiden och antiken.
Särskilt viktiga frågor och begrepp
Varför upphörde medeltiden? Övergången mellan medeltiden och tidigmodern tid är viktig.
Beskriv det medeltida ståndssamhället med begrepp som naturahushållning, handel, städer, vasaller, riddare, förläningar, påve, katolska kyrkan, latin, tionde, kloster, abbedissa, abbot, livegenskap, teg, hjulplog, dagsverke, korståg, tempelriddare, det heliga landet.
Nordisk och svensk medeltid: Vem var vikingen? Varför gav sig vikingarna ut på långa färder? Varför upphörde vikingatiden?
Analysera trovärdigheten i olika källor från tidsperioderna (Källkritik).
Hur har bilden av vikingen vuxit fram och förändrats? Hur används vikingar idag i media och politik? (Historiebruk)
I vår andra delkurs i historia 2a ska vi analysera folkmord i modern tid. Vi rör oss mellan det sena 1800-talet fram till våra dagar. Delkursen hänger ihop med föregående om kolonialism, imperialism och slaveri. Era kunskaper kommer bedömas i dels diskussioner (talar om när), inlämning av analys av film (Sauls son från 2015) samt dels ett prov. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter med hjälp av begrepp från Genocide watch.
Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang
1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, Förintelsen under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna och/eller hungersnöden i Ukraina under Stalin.
Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används
Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.
Källor till kunskap
I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historias webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.
Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet
Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.
Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. varför det inte är tillåtet att tala offentligt om folkmordet på armenier i dagens Turkiet).
Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Öppna test på temat folkmord (endast flervalsfrågor).
Exam.net: WBVKz3 (övergripande: begrepp och fakta)
Du kan göra testen så många du behöver/vill.
Treskrivfrågor (som du får i förväg till provet vecka 4)
Jämför olika folkmord (inklusive Förintelsen) med hjälp av Genocide watch:s begrepp som till exempel klassificering, avhumanisering. Resonemanget ska vara strukturerat med hjälp av begreppen och avlutas med en slutsats.
Diskutera olika förklaringar till folkmord. Finns det generella förklaringar eller bör man förklara varje enskilt folkmord för sig?
Går folkmord att förhindra? Vilka verktyg fungerar? Juridiken?
P.S. Tänk också på att i provet kommer ni bedöma källmaterial kopplat till temat och hur historien om folkmord används och använts (historiebruk).
Länkar
Film om folkmordet i Rwanda som ligger Ur play: klicka här.
Film och text, på Forum för levande historias webbplats, om Gregory Stantons begrepp för beskriva stegen mot folkmord (klicka här).
Detta tema delas upp i två rubriker 1) Avkolonisering av Amerika, Asien och Afrika (1776-1980) och 2) Slaveri, befrielse och motreaktioner (1500-2000). Vi kommer att studera avkolonisering och slaveri ur historieämnets alla delar; vi ska till exempel studera förändringsprocesser, analysera källor och hur historien används och använts. I kursen historia 2a ska särskilt ”[f]örmåga[n] att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv” lyftas i undervisningen.
De två delrubrikerna hör ihop av ett par skäl, dels för att kolonialism och slaveri hör ihop genom att ekonomisk exploatering och vinning är en viktig och central drivkraft bakom kolonialism. För att ekonomiskt exploatera exempelvis kolonierna i Västindien användes ofri arbetskraft – slavar. Dels hänger avkolonisering och slaveri ihop genom att människor som arbetat mot slaveri och rasism hämtade inspiration från rörelser som kämpade för avkolonisering. Martin Luther King och medborgarrörelsen i USA inspirerades av Mahatma Gandhi och Quit India Movement.
Del 2: Slaveri, befrielse och motreaktioner 1500-2000
Några viktiga begrepp: Den transatlantiska slavhandeln, abolitionism, kväkare, grundlagsfäderna, plantage, den underjordiska järnvägen, King Cotton, juneteenth, medborgarrättsrörelsen.
Material inför provet
Provet kommer bestå av såväl flervalsfrågor och fritextfrågor. Alla delar av historieämnet kommer att finnas med: förklaringar till historisk förändring och kontinuitet, hur historia används, analys av källmaterial från tiden.
Kompendium 1
Texter om imperialism (idealistiska och materialistiska förklaringar)
(1)Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. (2) Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. (3) Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. (4) Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. (5) Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.
Hur kommer provet vara konstruerat?
Flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor.
Två längre fritextfrågor: Den första fritextfrågan kommer handla om förändringsprocesser: vad som driver förändring i historien. Den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden eller antiken används.
Tänk på att detta endast är ett av flera tillfällen att visa dina kunskaper. Gissningsvis kommer du vara säkrare i dina analysera av historien, historiebruket och att bedöma källors värde när vi närmar oss slutet av kursen.
Vad handlar provet om?
Kunskaper om tidsperioderna: Förhistorien (inte så mycket), forntiden, antiken och lite medeltid. Exempelvis var och när homo sapiens uppstod och hur hon bland annat skapade högkulturer i Mesopotamien, Egypten, Indus och Kina. Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och Antiken (s. 31-68).
Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom.
Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quizar eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Uruk, överskott) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
På provet vecka 22 kommer flera uppgifter bygga på kunskaper från hela kursen och från alla tidsperioder vi studerat. Fokus på provet kommer emellertid att vara: mellankrigstiden, andra världskriget, förintelsen och kalla kriget.
Mellankrigstiden: Utvecklingen i framför allt Tyskland men även utvecklingen i Sverige, USA, Japan, Sovjet och Italien tas i beaktande. Viktiga begrepp: inflation, ekonomisk depression, det glada 20-talet, nazism, fascism, demokrati, revanschism, dolkstötslegenden.
Andra världskriget: Krigets orsaker och konsekvenser är i fokus liksom kriget i Europa. Varför krig? Varför vann de allierade? Viktiga begrepp: Axelmakterna, de allierade, världskrig.
Förintelsen: Vad var förintelsen? Varför? Hur utfördes förintelsen? Vilken roll spelade Sverige och svenskar i förintelsen? Viktiga begrepp: intentionalister, funktionalister, koncentrationsläger, förintelseläger, SS, einsatzgruppen, getto, offer, förövare och åskådare.
Kalla kriget: Vad var det kalla kriget? Vilka orsaker låg bakom konflikten? Varför upphörde konflikten? Viktiga begrepp: kommunism, kapitalism, demokrati, terrorbalans, krig via ombud, järnridån, NATO, Warszawapakten, neutralitet.
Genomgångar (alla publiceras inte här men de finns i Google Classroom)
Mellankrigstiden
I boken kan du läsa om mellankrigstiden på s. 299-320, 337-343.
Presentation av mellankrigstiden: USA, Japan m.fl. (Klicka här).
Presentation om Tyskland under mellankrigstiden: nazism, fascism mm (klicka här)
Presentation och uppgifter om Dolkstötslegenden (klicka här).
Viktiga begrepp och frågor: fascism, nazism, dolkstötslegenden, antisemitism. Frågor/problem: Förklara hur nazismen växte fram i Tyskland. Hur påverkade frederna efter första världskriget Europa och Tyskland?
Andra världskriget
I boken kan du läsa om andra världskriget på s. 321-336, 344-350.
Viktiga frågor: Varför blev det krig i Europa 1939? Vilka händelser ledde fram till kriget? Vilka var krigets vändpunkter? Varför segrade de allierade?
Förintelsen
I boken kan du läsa om Förintelsen på s. 331-336.
En presentation om bakgrunden och begrepp som behövs för att beskriva Förintelsen (klicka här).
En presentation om Förintelsens faser (klicka här).
En presentation om Sverige och Förintelsen (klicka här).
Kalla kriget
boken kan du läsa om andra kalla kriget på s. 363-383.
En presentation om begrepp som beskriver kalla kriget (klicka här)
De senaste veckorna har vi studerat brott och straff . Med tanke på att skjutvapenvåldet har ökat och blivit en omdiskuterad samhällsfråga med starka åsikter har vi dels försökt att beskriva och analysera skjutningarna, dels diskuterat eventuella lösningar som kan minska antalet brottsoffer för den organiserade brottsligheten.
På provet vecka 18
Begrepp som mörkertal, rättsstat, kronvittne, övergrepp i rättssak, med flera.
Fakta om brottslighet, som till exempel veta hur många brott som anmäls, hur stor andel av brotten som utgörs av dödligt våld.
Läsa statistik som till exempel diagram som visar brott per 100.000 invånare.
Teorier om brott och straff, som till exempel teorin om inkapacitering eller att samhällets strukturer skapar brottslighet.
Debattinlägg på temat gängskjutningar. Den mer exakta uppgiftsformuleringen får ni på provtillfället.
Ytterligare material (för den som vill gräva lite djupare)
Kriminologiska institutionen på SU har lagt upp ett antal miniföreläsningar om brott och straff. Miniföreläsningarna är gjorda av forskare (klicka här). I föreläsningar diskuteras flera saker som är av intresse om du ska bygga upp en argumentation om gängkriminalitet.
Bildningspodden som kommer från Stockholms universitet hade ett par temaavsnitt om brott och straff (klicka här).
I detta tema ska vi fördjupa oss särskilt i hur de europeiska stormakternas kolonier gjorde sig fria under efterkrigstiden: från Indiens självständighet 1947 fram till att apartheidsystemet i Sydafrika avskaffades 1994. Andra delen i temat är USA:s moderna historia från rekonstruktionen efter inbördeskriget till de så kallade Jim Crowe-lagar och medborgarrättsrörelsen, BLM och vilken roll ras spelar i amerikansk politik.
Exempel på viktiga frågor …
Vilka var orsakerna till de forna koloniernas frigörelse under efterkrigstiden?
Hur påverkar slaveriets historia dagens USA?
Hur används slaveriets historia i amerikansk (och svensk) politik idag?
Material
Textkompendium: du förväntas ha läst och bearbetat kompendiet till provet vecka 18.
Novellen Hängningen (1931) av författaren George Orwell.
Filmer på Urplay.se: serien om fransk kolonialism (se här) och programmet Imperialism i serien Historia förklarad (se här). Vidare finns en film som heter Effekterna av Jim Crow-lagarna (se här).
Om provet vecka 18
På provet fokuseras det på avkoloniseringens förlopp, orsaker och konsekvenser. En fråga kommer handla om att jämföra avkoloniseringen mellan länder som Indien och Algeriet.
Viktiga personer som till exempel Gandhi, Jinnah; Sukarno, Mandela och Sarojini Naidu.
Viktiga rörelser och organisationer som till exempel ANC, Quit India, INC, FLN med flera.
Grovplanering
Vecka
måndag
fredag
14
Introduktion och dokumentär.
Långfredag - lediga
15
Påsklov
Påsklov
16
Avkoloniseringen av brittiska Indien.
Avkoloniseringen av Asien (Indokina, Indonesien mm)
17
Avkoloniseringen av Afrika
Avkoloniseringen av Afrika: tema Sydafrika, apartheid mm
18
1 maj - lediga
Prov: Avkoloniseringen av Asien och Afrika
19
Deltema 2: USA:s moderna historia: översikt
USA:s moderna historia: tema Jim Crow, etc.
20
Källövning: tema rasism
Klämdag - lediga
21
Forts. källövning och diskussion
Fokus historiebruk (Hur man använder historien i dagens USA)
22
Fokus på historieanvändning i dagens USA
Prov: källkritik och historiebruk (utgår från deltema 2)
23
Klämdag (dag innan nationaldag)
Extra provtillfälle onsdag i aulan & deadline för betyg på fredag.
Onsdag vecka 12 kommer det vara ett test på hur den svenska arbetsmarknaden fungerar: parter, regler, löner mm. Jag har främst utgått från det centrala innehållet:
”Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.”
Beskrivning av vad du ska kunna på testet vecka 12
På testet ska du visa dels visa kunskaper och förståelse för den historiska utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden, som till exempel strukturomvandlingar till följd av industrialisering, globalisering och digitalisering, men också till följd av hur aktörerna på arbetsmarknaden agerat, som till exempel fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Ett exempel på viktig historisk händelse är det så kallade Saltsjöbadsavtalet från 1938.
Du kommer behöva visa kunskaper om begrepp som jämlikhet, jämställdhet, maktresurs, värdediskriminering, märket, centralorganisation, fackförbund, arbetsgivarorganisation, avsked, varsel, strejk, vild strejk, lock-out, fredsplikt, övertidsblockad, a-kassa, AD, gigekonomi, den svenska modellen, kollektivavtal med flera.
Du ska visa kunskaper och förståelse om vilka arbetsmarknadens parter, lagar som MBL och LAS och hur lönestrukturen ser ut: yrken med höga och låga snittlöner, medianlön.
Fritextfrågorna kommer att handla om samhällsfrågor som är kopplade till arbetsmarknaden: (1) Ska lågelönejobb lösa arbetslöshet och integration? Frågan kopplas också till begrepp som jämlikhet och jämställdhet. (2) Är den svenska modellen lösningen för en fungerande arbetsmarknad i framtiden?
Material
Samhällsbokens kapitel Arbete och arbetsmarknad s. 306-323. Övrigt material finns i Classroom (artiklar, länkar till statistik mm).
Under våren läser vi ett mindre tema i kursen historia 2a. Ni gör ett mindre grupparbete som sträcker sig över fyra lektioner och som avslutas med att ni och era grupper redovisar tidslinjer, slutsatser och att vi spelar spelet När då då med frågekort om kalla kriget mer allmänt men om spioner och spionorganisationer i synnerhet.
Länk till serie om kalla kriget på Svtplay (klicka här)
Länk till quiz om kalla krigets spioner (klicka här)
Fredag vecka 5 har ni prov på området. Provet testar (1) mer allmänna kunskaper om kalla kriget: orsaker, händelser och skeenden, det för att ni ska kunna sätta in spionaffärer och organisationer i ett historiskt sammanhang. Ni testas också på (2) era kunskaper om spioner och säkerhets- och underrättelseorganisationer. De större frågorna handlar om att se spionverksamheternas betydelse under kalla kriget och om spioner och organisationer som KGB och CIA säger något centralt om tiden. På provet kommer ni också få resonera om (3) hur kalla krigets spioner framställs i moderna serier, filmer och böcker idag (2000-talet). Viktiga begrepp är ideologi, idealism, materialism, förändring och kontinuitet.
Litteratur
Till provet ingår kapitlet Spioner och agenter under kalla kriget (s. 186-207) och delkapitlet Historiebruk – hur historien används och några sidor av Historikerns arbete (s. 44-48) i Alla tiders historia 2-3.
Provet innehåller alla delar av historieämnet: kunskaper om historiska händelser, skeenden och personer, tolkning och värdering av källmaterial och även analys av hur denna historia använts och används.
Provdatum: NASA22 torsdag 9 februari, EK21 fredag 10 februari och EJ22 måndag 14 februari.
Saxat ur ämnesplanen för historia på gymnasiet
Du ska utveckla …
Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.
Ett försök att konkretisera mer precist vad provet vecka 6/7 handlar om …
Kunskaper om tidsperioderna: tidigmodern tid, senmodern tid och underkategorierna renässans, upplysningstid, industrialismen, imperialism. Du ska kunna beskriva vad som kännetecknar och skiljer tidsperioderna åt.
Tidigmodern tid 1: Förändringarna som lett till att vi talar om tidigmodern tid: innovationer (kulor & krut, stabilare skepp, navigation, boktryckarkonst)
Tidigmodern tid 2: handel och kolonialism, t.ex. Nederländerna och VOC i Sydostasien och East India Company i Indien, triangelhandeln, slaveri. Sidor i boken: 110–116, 126–132, 148–149.
Senmodern tid 1: de politiska revolutionerna i Amerika och Frankrike: Från undersåte till medborgare. Några nyckelbegrepp: revolution, förändring, medborgare, jämlikhet, upplysning, slaveri. Sidor i boken: 157–180.
Senmodern tid 2: Den industriella revolutionen i Storbritannien. Tänk särskilt på hur Storbritannien fick råvaror, arbetskraft, kapital och en marknad för sina industriellt tillverkade varor. Sidor i boken: 181–187, 198–203.
Senmodern tid 3: De politiska ideologierna. Liberalism, konservatism, socialism och nationalism. Sidor i boken: 210–213, 218–223, 238–239.
Källkritik: På provet kommer du att tolka och analysera källors trovärdighet. Källmaterialet du kommer möta är från händelser och skeenden vi studerat. Sidor i boken: 19–28. Viktiga begrepp: berättande källor, kvarleva, relevans, äkthet, samtidighet, oberoende, tendens.
Historiebruk: Du kommer att få analysera hur den historia vi läser om använts, t.ex. varför USA valde datumet för undertecknandet av självständighetsdeklarationen till nationaldag. Exempel på begrepp: icke-bruk, kommersiellt bruk, politiskt bruk, Se sidorna 9–15 i historieboken.
