Kategori: historia

Plugguide till tidsperioden 1450-1914

Provet innehåller alla delar av historieämnet: kunskaper om historiska händelser, skeenden och personer, tolkning och värdering av källmaterial och även analys av hur denna historia använts och används. 

Provdatum: NASA22 torsdag 9 februari, EK21 fredag 10 februari och EJ22 måndag 14 februari.

Saxat ur ämnesplanen för historia på gymnasiet
Du ska utveckla …
  1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
  2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
  3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
  4. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
  5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.
Ett försök att konkretisera mer precist vad provet vecka 6/7 handlar om …
  • Kunskaper om tidsperioderna: tidigmodern tid, senmodern tid och underkategorierna renässans, upplysningstid, industrialismen, imperialism. Du ska kunna beskriva vad som kännetecknar och skiljer tidsperioderna åt.
  • Tidigmodern tid 1: Förändringarna som lett till att vi talar om tidigmodern tid: innovationer (kulor & krut, stabilare skepp, navigation, boktryckarkonst)
  • Tidigmodern tid 2: handel och kolonialism, t.ex. Nederländerna och VOC i Sydostasien och East India Company i Indien, triangelhandeln, slaveri. Sidor i boken: 110–116, 126–132, 148–149.
  • Senmodern tid 1: de politiska revolutionerna i Amerika och Frankrike: Från undersåte till medborgare. Några nyckelbegrepp: revolution, förändring, medborgare, jämlikhet, upplysning, slaveri. Sidor i boken: 157–180.
  • Senmodern tid 2: Den industriella revolutionen i Storbritannien. Tänk särskilt på hur Storbritannien fick råvaror, arbetskraft, kapital och en marknad för sina industriellt tillverkade varor. Sidor i boken: 181–187, 198–203.
  • Senmodern tid 3: De politiska ideologierna. Liberalism, konservatism, socialism och nationalism. Sidor i boken: 210–213, 218–223, 238–239.
  • Källkritik: På provet kommer du att tolka och analysera källors trovärdighet. Källmaterialet du kommer möta är från händelser och skeenden vi studerat. Sidor i boken: 19–28. Viktiga begrepp: berättande källor, kvarleva, relevans, äkthet, samtidighet, oberoende, tendens.
  • Historiebruk: Du kommer att få analysera hur den historia vi läser om använts, t.ex. varför USA valde datumet för undertecknandet av självständighetsdeklarationen till nationaldag. Exempel på begrepp: icke-bruk, kommersiellt bruk, politiskt bruk, Se sidorna 9–15 i historieboken.
Instuderingsuppgifter

[wpfilebase tag=file id=338 tpl=download-button /]

Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet
  1. Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
  2. Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 25-70 minuter.
  3. Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
  4. Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
  5. Tillverka egna instuderingsuppgifter/provfrågor.
  6. Låt någon förhöra dig på ett område till exempel Naturvetenskapliga upptäckter under tidigmodern tid.
  7. Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
  8. Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. franska revolutionens följder)
  9. Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.
Presentationer & videogenomgångar

Här är en länk till presentationer och videogenomgångar (klicka här)

Quizzar och öppna Exam.net-tester

Klicka på länkarna för att komma till de olika testerna:

Test om nederländsk kolonialism i Indonesien (klicka här)

 

Prov på medeltid och vikingatid

På torsdag/fredag vecka 47 kommer det vara ett test på dina kunskaper om medeltiden. Testet kommer handla om övergången mellan den romerska fasen av antiken och medeltiden, det medeltida samhället under tidig medeltid och högmedeltid, samt om tidig nordisk medeltid, i synnerhet det som i vår historia kallas vikingatiden. 

Särskilt viktiga frågor och begrepp
  1. Varför upphörde romarriket? Övergången mellan antiken och medeltiden är viktig.
  2. Beskriv det medeltida ståndssamhället med begrepp som naturahushållning, handel, städer, vasaller, riddare, förläningar, påve, katolska kyrkan, latin, tionde, kloster, abbedissa, abbot, livegenskap, teg, hjulplog, dagsverke, korståg, tempelriddare, det heliga landet.
  3. Nordisk och svensk medeltid: Vem var vikingen? Varför gav sig vikingarna ut på långa färder? Varför upphörde vikingatiden?
  4. Analysera trovärdigheten i olika källor om medeltiden och vikingatiden: Är de isländska sagorna som Laxdalingarnas saga en trovärdig källa om vikingatidens män och kvinnor? (Källkritik)
  5. Hur har bilden av vikingen vuxit fram och förändrats? Hur används vikingar idag i media och politik? (Historiebruk)
Instuderingsuppgifter

[wpfilebase tag=file id=336 tpl=download-button /]

Google formulär-quizar

Länk till quiz om vikingatiden (klicka här)

Länk till quiz om medeltiden (klicka här)

 

Presentationen

Brott och straff – historia 2a

Från och med vecka 42 lämnar vi temat Folkmord i historien och tar oss an Brott och straff i europeisk och svensk historia. Alla delar av historieämnet kommer att behandlas: historiska analys av fakta, skeenden, historiebruk och historiskt källmaterial. Två delar kommer dock att läggas extra stor vikt på:

"Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv."

"Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer."
Bedömning

Ett skriftligt läxförhör om de källkritiska kriterierna och verktygen, men också svensk och europeisk historia på temat, som till exempel när och varför kropps- och dödsstraff började att ifrågasättas.

En promemoria som ska handla om Brott och straff som bygger på egna mindre källstudier, till exempel en analys av äldre tiders lagar och/eller äldre tiders rättsprotokoll. Arbetet ska vara mellan 3-5 sidor långt (inklusive käll- och referensförteckning).

Diskussion på temat historiska brott och straff i populärkulturen, exempelvis finns idag många poddar och TV-serier som handlar om mord i historien.

Domböcker och andra rättsligt intressanta källor på nätet
  • Svegs tingslags-domboksprotokoll från 1600-talet (klicka här)
  • Nordmarks domböcker 1600-1653 (klicka här)
  • Hammerdals tingslag protokoll 1600-talet (klicka här)
  • Ekenäs stads dombok från 1623-1675 (klicka här)
  • Databas från genealogi.se om avrättade (klicka här)
  • Stockholmskällan har mycket som rör brott och straff (klicka här för ett tema om prostitution i Stockholm och här om homosexualitet och här om tortyr och dödsstraff )
Grovplanering Brott och Straff hösten 2022

 

Första provet i historia 1b HT 2022

Vecka 39 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas.

Saxat från skolverket (länk – klicka här):

(1) Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. (2) Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. (3) Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. (4) Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. (5) Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Hur kommer provet vara konstruerat?
  • Flera flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor.
  • Två fritextfrågor: En fritextfråga på provet kommer handla om jämlikhet/jämställdhet i ett långt tidsperspektiv: fattig/rik/makt/maktlös/kvinna/man. Du ska diskutera jämlikhet/jämställdhet med hjälp av begreppen förändring och kontinuitet. Den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden eller antiken används.

Tänk på att detta endast är ett av flera tillfällen att visa dina kunskaper. Gissningsvis kommer du vara säkrare i dina analysera av historien, historiebruket och att bedöma källors värde när vi närmar oss slutet av kursen.

Vad handlar provet om?
  • Kunskaper om tidsperioderna: Förhistorien, forntiden och antiken. Exempelvis var och när homo sapiens uppstod och hur hon bland annat skapade högkulturer i Mesopotamien, Egypten, Indus och Kina. Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och Antiken (s. 31-68)
  • Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
Instuderingsuppgifter till provet

[wpfilebase tag=file id=335 tpl=download-button /]

Hur ska man plugga?

Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom.

  • Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
  • Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
  • Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quizzar eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
  • Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
  • Du behöver plocka fram kunskaper (t.ex. vad parlamentarism innebär) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Quizzar om historia (fler tillkommer)

 

Prov historia 2a VT 2022

På fredag 23/9 kommer ni ha ert första prov i historia 2a. Provet handlar om temat folkmord. Provet kommer bestå av både flervalsfrågor och fritextsvar. I flervalsfrågorna kommer dels bredden på era kunskaper att testas, dels era mer fakta- och begreppsmässiga kunskaper. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter till exempel med hjälp av begrepp från Genocide watch. 

VeckaInnehåll
45Intro: studieteknik, Gregory Stantons modell, folkmordsbegreppet. Förintelsen - repetition,
46Innehåll: Särskilt fokus på Förintelsen. Fredagslektionen: Studiebesök på Förintelsemuseet.
47Innehåll: Särskilt fokus på antingen folkmorden i Namibia och på armenier i Osmanska riket
48Innehåll: Särskilt fokus på Rwanda/Srebrenica och händelser i vår samtid.
49Innehåll: Folkmordens rättsliga konsekvenser: Nürnberg, Internationella brottmålsdomstolen i Haag.
50Innehåll: Film Sauls son
51Innehåll: Inlämning och diskussion: Sauls son (onsdag)
Jullov
2Folkmordet i Rwanda 1994 och skriva klart reflektion kring filmen Sauls son
3Srebrenica 1995 och de juridiska följderna av folkmord
4Juridiska följderna av folkmord FREDAG: prov på temat
Viktiga begrepp under delkursen om folkmord

förklaringsmodell, Intention, funktionalism, förändring, kontinuitet, brott mot mänskligheten, folkmord, klassificering, symbolisering, diskriminering, avhumanisering, förberedelse, organisering, utrotning, förnekelse, aktör, offer, förövare, åskådare, källkritik, kvarleva, berättande källa, relevans, äkthet, oberoende, samtidighet, tendens.

Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang

1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, förintelsen under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna och/eller hungersnöden i Ukraina under Stalin.

Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används

Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.

Källor till kunskap

I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historia webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.

Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet

Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.

  1. Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
  2. Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
  3. Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
  4. Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
  5. Tillverka egna instuderingsuppgifter/provfrågor.
  6. Låt någon förhöra dig.
  7. Skaffa en förhörsapp som till exempel Anki.
  8. Berätta ur minnet för någon om ett specifikt avsnitt ur historien.
  9. Diskutera en lämplig fråga vid matbordet (t.ex. varför det inte är tillåtet att tala offentligt om folkmordet på armenier i dagens Turkiet).
  10. Delta i undervisningen: ställ frågor, gör uppgifter, anteckna, lyssna.

 

 

Skotten i Sarajevo

Franz Ferdinand, Sophie och deras barn.
Bildkälla: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Archduke_Franz_Ferdinand_of_Austria,_his_wife_and_children.jpg

 

När första världskrigets utbrott uppmärksammades 2014 gjorde jag en källövning om Skotten i Sarajevo. Källövningen har använts av många efter vad jag förstått. I den version av uppgiften som jag gjorde tillgänglig på nätet fanns  inga källhänvisningar (jag hade hittat och översatt källmaterial från både böcker och källor som fanns tillgängliga online). Nu har jag uppdaterat övningen med tre nya källor: Psykiatrikern Martin Pappheims ”intervju” med Gavrilo Princip, ett utdrag ur Dagens Nyheters förstasida dagen efter morden och ett utdrag ur ett officiellt brev från Frans Joseph I till Vilhelm II. Nu finns det länkar till alla källor så att ni gräva vidare (och se om jag översatt källorna på ett korrekt sätt). Själva uppgifterna till källorna lägger jag i ett separat dokument eftersom jag gissar att många kommer formulera egna frågor och uppgifter.

[wpfilebase tag=file id=334 tpl=download-button /]

Exempel på källor i övningen

Skriftligt förhör om medeltiden

På torsdag vecka 46 har vi ett mindre prov på tidsperioden medeltiden inom ramen för historia 1b. Testet utgår i första hand från den första punkten i det centrala innehållet i kursplanen:

”Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.”

Övergripande frågor
  1. Vad kännetecknar medeltiden? Vad skiljer den från antiken och den efterföljande tidigmoderna tiden? Använd fakta och begrepp för att beskriva och förklara tidsperioden.
  2. Vad kännetecknar vikingatiden? Varför infördes tidsperioden i slutet av 1800-talet? Använd fakta och begrepp för att beskriva och analysera perioden.
  3. Varför upphörde vikingatiden? Hur blev Sverige och Norden en del av den europeiska medeltida kulturen och samhället?
  4. Varför upphörde medeltiden? Vad förändrades? Vilka var orsakerna till förändringen?
  5. Finns det någon historisk kontinuitet mellan antikens samhällen och de medeltida?
Hur man kan plugga
  • Du behöver läsa och diskutera bokens kapitel om medeltiden (s. 66-99)
    • När du läst t.ex. ett delkapitel: sammanfatta utan att titta i boken antingen skriftligt eller muntligt för en studiekompis
  • Gå igenom material Google Classroom: uppgifter och presentationer
  • Gör egna förhör och låt dig förhöras
  • Diskutera med vänner och familj de övergripande frågorna
  • Gör de quizz som finns i Classroom och tillverka egna flashcards
Repetitionsfrågor och mer generella kunskaper

På testet kommer det också förekomma faktafrågor som du stött på tidigare om forntiden och antiken. Det kommer också att vara frågor där du får visa mer allmänna kunskaper om källkritik och historieanvändning, t.ex. får du bedöma medeltida källmaterial.

Google formulär (quizz)

Klicka här för att komma till det första quizzet om medeltiden och vikingatiden.

Presentationen

Historia 1B läsåret 2021-2021

Kursbeskrivning Historia 1B

Historia 1b breddar och fördjupar grundskolans historieundervisning. Historien fram till och med 1700-talets upplysning behandlas utifrån epokbegreppet med vissa fördjupningar som till exempel antikens politiska kultur. Den senare historien, från den industriella revolutionen och framåt är mer detaljrik. Genomgående kommer vi dels att tolka och dels kritiskt granska historiskt källmaterial från olika tider. Du kommer också att analysera hur uppfattningar om historien påverkar människors identitet och hur historia används i debatter och konflikter.

* för fullständig kursplan se skolverket.se

Planering

Lektionplaneringen ligger i Classroom och uppdateras ofta. Den mer övergripande veckoplaneringen hittar du här och i ett dokument i Classroom.

Examinationer

  • Prov vecka 42 19/10. Ni skriver på lektionstid. Provet kommer testa följande: Källkritik – ni kommer att få värdera och tolka historiska källor. Historiebruk – någon eller ett par uppgifter kommer handla om att analysera historiebruk som t.ex. hur antiken används i film och media idag. Kunskaper om historiska tidsperioder, förändringsprocesser, personer som t.ex. tidsperioderna forntiden och antiken, hur och varför högkulturer uppstod vid floderna Eufrat, Tigris, Nilen, Indus, Huang He, historiska personer som Hipparchia, Leonidas, Caesar med flera. Att använda en historisk referensram för att se de längre tidsperspektiven, t.ex. hur forntiden och antiken påverkar oss idag.
Diagnoser och frågor
  1. Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
  2. Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.

Quizzar

Quizz om källkritik: klicka här

Quizz om forntiden och flodkulturerna: klicka här 

[mtouchquiz 20]

[mtouchquiz 22]

[mtouchquiz 23]

Betygsunderlag

  • Ett par, tre mer ordnade diskussioner/debatter om historiskt viktiga frågor, som till exempel vad som driver historien framåt.
  • Fyra digitala prov som görs enskilt (två per termin)
  • 1-2 presentationer, som görs i mindre grupper 2-3/grupp. 
  • En “recension”/analys av historiebruk, till exempel film eller bok.

* se Schoolsoft för examinationsdatum och kunskapskrav

Kurslitteratur och material

Hallberg, E.,Nyström, H., Nyström, L., Nyström, Ö. (2011) Perspektiv på historien 1b. (2:a uppl.). Gleerups

Artiklar, noveller och filmer mm kommer att tillkomma. 

Grovplanering HT 2021

Lektioner om historiebruk

Lektionerna har använts i grundskolan, i årskurserna 7-9 och på gymnasiet (historia 1b och historia 2a).  Andra begrepp som jag emellanåt använder när vi pysslar med historiebruk är historiesyn, historieförfalskning och källkritik.

Har själv på senare år försökt att undvika  Klas-Göran Karlssons mycket använda kategorisering av historiebruk, se här, eftersom min erfarenhet är att många elever då fokuserar för mycket på att kategorisera historiebruket och att flera av kategorierna (t.ex. politiskt, moraliskt och ideologiskt historiebruk) är svåra och näst intill omöjliga att hålla isär. Jag försöker mer att fokusera på att det finns många olika skäl och att man kan skilja på brukets funktion och intention.

Video om historiebruk

Lektioner om historiebruk i pdf-format

[wpfilebase tag=file id=267 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=15 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=121 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=2 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=289 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=309 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=310 tpl=download-button /]

[wpfilebase tag=file id=152 tpl=download-button /]

 

Övningar i historiebruk

Putin och Kreml försöker skriva om historien

Rysslands president Vladimir Putin och Kreml (Rysslands maktcentrum) har på senare tid försökt att revidera historien om hur andra världskriget startade. DN och journalisten Michael Winiarski skrev en artikel om saken och jag tänkte att det var ett bra material att använda som grund för en uppgift om historiebruk.

Ladda ned övningen här:

[wpfilebase tag=file id=310 tpl=download-button /]