Del 1 om förintelsen – begrepp och bakgrund
Test på att du hängt med! (Klicka här)
Test på att du hängt med! (Klicka här)
British librarys digitala arkiv innehåller massor av intressanta dokument ur den brittiska historien som t.ex. Magna carta från 1215. Men det digitala arkivet innehåller även andra typer av källmaterial, som t.ex. historiska kartor över Storbritannien och Afrika, ett fantastiskt ljudbibliotek som innehåller muntlig historia.

För tredje året i rad besökte makarna och förintelseöverlevarna Dina och Jovan Rajs Sammis nior. Föreläsningen och frågestunden uppskattades mycket av våra elever!
OBS! Görs fler videor, genomgångar lägger jag in dem här allt efter. Först videor därefter google slides. (Om du vill testa dina kunskaper – klicka här!)
Som SO-lärare är ofta tiden mycket värdefull, det är mycket stoff som ska bearbetas i undervisningen, inte minst i ämnet historia. Att titta på en spelfilm som engagerar eleverna empatiskt och ökar deras kunskaper hinns sällan med. Häromdagen blev det dock tillfälle att titta på film om förintelsen.
Eleverna hade under ena hälften av dagen muntliga nationella prov i matematik och svenska. Den andra hälften fick vi SO-lärare använda efter eget tycke och smak. Jag valde att visa den ungerska filmen Sauls son från 2015 av László Nemes. Filmen är tung på flera sätt, dels är förstås själva ämnet tungt, men även själva skildringen av filmens huvudperson, Saul Ausländer, är inte helt konventionell. Kameran följer tätt bakom Saul genom hela filmen och har bara skärpa på Sauls absoluta närhet. Saul Ausländer är del av ett sonderkommando 1944 i Auschwitz-Birkenau. Hans och gruppens uppgifter inbegriper bl.a. att tömma gaskamrarna på lik. Utifrån de kunskaper jag inhämtat bygger filmen i hög utsträckning på vad vi idag vet om sonderkommando och Auschwitz, vilket var ett starkt skäl till att visa filmen. Filmen engagerade eleverna!

Här är frågorna som vi efter filmen diskuterade tillsammans i helklass.
[wpfilebase tag=file id=297 tpl=download-button /]
Klasserna 9C och 9D besökte armémuseum 17 oktober för att lära sig mer om Sverige under andra världskriget med fokus på Förintelsen och Raoul Wallenberg.
Under vårterminen läser våra nior om efterkrigstiden och kalla kriget. Vi tyckte därför att det var en god idé att gå till Armémuseum och beställde därför en guidning om Sverige under perioden.

Veckorna 2 t.o.m. 12 (och eventuellt 13) jobbar vi med ämnet historia i årskurs 8. Innehållet som ska bearbetas är stort och intressant. Vi ska studera 1800-talets imperialism och nationalism, 1900-talets världskrig, revolutioner och folkmord. Mastigt!
Detta inlägg uppdateras ofta med ny information.
Senast uppdaterad: 2018-02-19
Klasserna 8C och 8D kommer att ha ett prov vecka 8, men arbetsmomentet kommer att innehålla fler tillfällen för eleverna att visa sina kunskaper.
Prov vecka 8 torsdag 22/2 (8D) och tisdag 20/2 (8C)
Läxförhör vecka 12 samt inlämningsuppgift om historieanvändning
[wpfilebase tag=file id=260 tpl=download-button /]
[wpfilebase tag=file id=286 tpl=download-button /]
The table with ID 4 not exists.
[wpfilebase tag=file id=65 tpl=download-button /]
[wpfilebase tag=file id=62 tpl=download-button /]

Vi inleder vårterminen med att läsa historia veckorna 2 t.o.m. 8. Tidsperioden som är i fokus är 1945-2005, från kalla krigets början till elfte september 2001 när World Trade centers tvillingtorn och Pentagon utsattes för terrorattacker som skakade världen. Att vår tidsperiod slutar just 2005 är enbart av estetiska skäl – om vi hinner kan vi absolut diskutera Islamiska statens härjningar, eventuella gasledningar i Östersjön mm.
The table with ID 6 not exists.
vecka 7 2017-02-17 prov: historisk referensram + begrepp
vecka 8 2017-02-24 test: källkritik + historieanvändning
[wpfilebase tag=file id=260 tpl=download-button /]
[wpfilebase tag=file id=261 tpl=download-button /]
Kalla kriget, folkmord, brott mot mänskligheten, FN, säkerhetsrådet, NATO, Warszawapakten, järnridån, ideologi, kommunism, liberalism, välfärdssamhälle, folkhemmet, dominoteorin, kapprustning, terrorbalans, kolonialism, EU, berlinmuren, heta linjen, apartheid, perestrojka, glasnost, medborgarrättsrörelsen, islamism, jihadism.
Per-Albin Hansson, John F. Kennedy, Olof Palme, Margaret Thatcher, Ronald Reagan, Michail Gorbatjov, Josef Stalin, Rosa Parks, Ho Chi Minh, Nelson Mandela, Nikita Chrusjtjov, Fidel Castro, Indira Gandhi, Winston Churchill, Mahatma Gandhi, Mao Zedong, Usama bin ladin,
Öst- och Västtyskland, Berlin, Kuba, Sydostasien, Nordvietnam, Sydvietnam, Hanoi, Saigon, Nord- och Sydkorea, järnridåns sträckning, New York, Afghanistan, Irak, Syrien, Mellanöstern.