Kategori: historia
Besökta museer i Andalusien 2010
Nedan hittar du länkar till muséer, moskéer och andra platser vi besökte under vår studieresa till Spanien och Andalusien sommaren 2010. Kan kanske vara till hjälp om du planerar en resa dit?
Malagas alcazaba (morisk fästning och palats)
Picassomuséet i Malaga
Alhambra i Granada
Historiskt museum i Granada (fokus på Andalusiens historia)
La Calahorra (fokus på religiös samexistens)
Stora moskén i Cordoba (Mezquitan)
Sefardiska muséet i Cordoba
Madinat al-Zahra (Abd al-Rahman III:s hovstad)
Giralda i Sevilla (klocktorn/minaret)
Torre del Oro (försvarstorn)
Den industriella revolutionen
Veckorna 39 till och med 41 jobbar vi med den industriella revolutionen, en ekonomisk och social revolution som djupt påverkat våra liv. Vårt fokus ligger på hur Storbritannien industrialiserades under 1700- och 1800-talen. Storbritanniens utveckling jämför vi med Sveriges.
[wpfilebase tag=file id=197 tpl=download-button /]
Vad ska vi kunna när vi jobbat med detta?
- Ge olika förklaringar till varför Storbritannien och Sverige industrialiserades!
- Resonera om följder av den industriella revolutionen. På både lång och kort sikt.
- Jämförelse av den industriella revolutionen i Storbritannien och i Sverige. Likheter och skillnader!
- Se på den industriella revolutionen ur olika perspektiv: Ex. Vilka vann på förändringen? Vilka förlorade?
- Vi ska kunna tolka och värdera källor som berättar om tiden. För att tolka källmaterial från tiden ska lära oss använda några källkritiska begrepp; beroende, tendens, användbarhet, närhet, kvarleva m.fl.
LPP och bedömningsmatris
[wpfilebase tag=file id=163 tpl=download-button /]
[wpfilebase tag=file id=164 tpl=download-button /]
Quizzar om den industriella revolutionen
[mtouchquiz 21]
Övningar
[wpfilebase tag=file id=196 tpl=download-button /]
[wpfilebase tag=file id=195 tpl=download-button /]
[wpfilebase tag=file id=208 tpl=download-button /]
Genomgångar
Genomgång om källkritik
Varför påbörjades den industriella revolutionen i Storbritannien?
Varifrån kom kapitalet, arbetskraften och råvarorna?
Den industriella revolutionen ur olika perspektiv
Studieresa till Amsterdam och Bryssel
Resestipendium – fördjupade kunskaper om kolonialism
Hösten 2014 ansökte vi (Margareta, Tobias och P-A) om ett resestipendium hos SFUB. Vi fick det! Syftet med vår studieresa till Nederländerna och Belgien var att fördjupa våra kunskaper om kolonialismens och rasismens historia och orsaker. Fortsätt läsa ”Studieresa till Amsterdam och Bryssel”
inför nationellt prov i historia
Här finns länkar och en del arbetsmaterial som kan användas för att repetera den historia ni jobbat med under er högstadietid.
Detta inlägg kommer att uppdateras eftersom årets nior på Sammis fått ämnet historia som nationellt ämnesprov.
Övningshäftet version 2 våren 2015 i pdf-format
[wpfilebase tag=file id=149 tpl=download-button /]
I häftet har jag länkat till en övning i historiebruk (Kim Larsen och Förintelsen). Här kan ni hitta bl.a. den övningen.
Och här finns fler övningar med bedömningsanvisningar och ytterligare några övningar här.
Ett gammalt NP i historia hitta du här!
Video-genomgångar av kursplanens centrala innehåll
- Antiken (sammanfattande video här)
- 1700-talets politiska revolutioner (Upplysningen här, Amerikanska revolutionen här, franska revolutionen här)
- Industriella revolutionen (Se här, här och här)
- Imperialism och kolonialism (länk till en video)
- Politiska ideologier; liberalism, konservatism och socialism här.
- Första världskriget (orsaker här, fördjupning om följder här)
- mellankrigstiden (depression, nazism här och här, ryska revolutionen här, USA här).
- Andra världskriget och Förintelsen (andra världskrigets orsaker här,om Förintelsen här).
- Efterkrigstiden (kalla krigets orsaker här, slutet och följder av kalla kriget här.)
- Världshistorien sammanfattad här.
Videor om historieämnets syfte och förmågor
- Källkritik här.
- Historieanvändning (historiebruk) här.
- Begreppsanvändning: förändring och kontinuitet här.
Länkar till gamla nationella prov
Övningshäftet via slideshare (ver 2)
Revolutionernas tidevarv (1700-1900)
Sammanfattning av viktiga händelser och skeenden (med fokus på konsekvenser)
Kolonialism och rasism
I årskurs nio har vi inlett terminen med historia och närmare bestämt kolonialismens och rasismens historia. Höstens historieundervisning får väl sägas vara ganska dyster med folkmord och förtryck. Men eleverna jobbar på och verkar tycka att det är en angelägen historia. Det gläder ett lärarhjärta.
Eleverna på bilden (klass 9H) arbetar med hur Indonesien befriade sig från det holländska kolonialstyret. I bilden nedan ser du några glada elever i klass 9A jobba med Indiens koloniala historia. Du kan se uppgiften nedan.
[wpfilebase tag=file id=108 tpl=download-button /]
Historiska källor på nätet
I historieämnet betonas kunskapen att tolka och värdera historiska källor. Att hitta lämpligt källmaterial är inte alltid gjort i brådrasket. Turligt nog finns det numer gott om användbart källmaterial på nätet. Webbsidorna presenteras huller om buller. Ingen ordning alls. Scrolla och du hittar förhoppningsvis något för dig.
Sidan kontrollerades och uppdaterades: 2026-01-06
Propagandaindex
Såhär skriver propgandaindex om sig själva:
”Bakom Propagandaindex står innovationsstudion Surprise Systems. Propagandaindex har också ett redaktionellt samarbete med Dagens Nyheter. Projektet har finansierats av Ocean Outdoor. Samlingen har gjorts möjlig tack vare Riksdagspartierna, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Kungliga biblioteket, Göteborgs universitet, Wikimedia Commons, Stockholmskällan, Partiarkiven och privata samlingar.”
Projekt 1917
På webbsidan project1917.com kan man följa den ryska revolutionen genom makthavare och poeters ögon vad som hände dag för dag. Intressant och kul upplägg, där historien presenteras som uppdateringar i sociala medier av personer som Lenin och Nikolaj II. Det är inte alltid klart varifrån citaten och bilderna kommer. Här kan du läsa vad project1917 skriver om sig själva!
Olof Palmes arkiv på nätet
På olofpalme.org kan man hitta tal och annat material från Olof Palme, t.ex. Palmes uttalande angående USA:s bombningar av Hanoi december 1972. Så här skriver olofpalme.org om sig själva:
"Olofpalme.org drivs av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB), i samarbete med Palmefonden, Palmecenter och Olof Palmes famlj. Här har successivt material ur Olof Palmes arkiv gjorts tillgängligt för allmänheten. Därmed ska alla intresserade kunna använda Internet för att ta del av originaldokument som tidigare endast funnits hos ARAB i Stockholm. Avsikten är att webbplatsen ska spegla Olof Palmes politiska verksamhet såväl tematiskt som kronologiskt. Inskannade originalhandlingar som manuskript till tal och artiklar har kompletteras med bilder, ljud- och videoupptagningar, samt ytterligare dokument som belyser tillkomst och reaktioner. Det är dock viktigt att veta att webbplatsen inte omfattar hela Olof Palmes arkiv. Materialet på olofpalme.org är ett urval. Den mest kompletta bilden av arkivet fås som tidigare via de olika förteckningar och register som finns vid ARAB." (källa: www.olofpalme.org hämtad: 2018-12-15)
SND
På svensk nationell datatjänsts (SND) webbplats finns sedan en tid svenska partiprogram och valmanifest 1887-2010. Mycket användbart!
Såhär skriver SND om sig själva:
”Sedan början av 1980-talet har Svensk nationell datatjänst (SND) hjälpt forskare att dela och återanvända forskningsdata. Vår verksamhet drog igång i liten skala med samhällsvetenskapliga enkätdata och har idag vuxit till att omfatta alla typer av forskningsdata från en mängd vetenskapliga områden.” (länk)
Stockholmskällan
Stockholmskällan har ett mycket rikt material – med fokus på källor om Stockholm (förstås). Databasen innehåller bilder, texter, kartor och musik.
Stadsarkivet i Stockholm
Stadsarkivet innehåller mycket som rör Stockholm och stockholmarnas historia.
Sveriges släktforskarförbund
På Sveriges släktforskarförbunds webbplats genealogi.se finns mycket som kan vara intressant att använda i undervisningen i såväl grundskola som gymnasium. Själv har jag bland annat använt mig av databasen över avrättade, till barnens skräckblandade förtjusning.
Domböcker & Tingsprotokoll
Att använda sig av dom- och tänkeböcker (rättegångsprotokoll från äldre tider) är ofta intresseväckande om man vill skildra äldre tiders syn på brott och straff. Här är ett exempel på en privat webbplats(http://morlanda.se/dom/).
Ett material jag jobbade med när jag skev B-uppsats i historia på 1990-talet är Ekenäs stads domböcker från 1600-talet. Numer finns de inte endast i bokform utan också på nätet (se här).
Röster från Ravensbrück
Lunds universitetsbibliotek har delvis digitaliserat och översatt intervjuer av överlevande från det nazistiska koncentrationslägret Ravensbrück knappt tio mil norr om Berlin. Arkivet hette tidigare ”Röster från Ravenbrück”, men nu (2025) tycks arkivet uppgått i ett större arkiv: Witnessing genocide.
Riksarkivet
Så här skriver riksarkivet: ”Från den 1 februari 2018 har alla fri tillgång till Riksarkivets digitala arkivinformation. Du hittar över 100 miljoner digitala arkivhandlingar i Digitala forskarsalen.”
Kungliga biblioteket – ny söktjänst
Såhär skriver KB själva:
”I höst lanserar KB sin nya tjänst som gör det möjligt att fritextsöka i inskannade dagstidningar. Tidigare har alla dagstidningar mikrofilmats men från 2014 skannas de istället. Som en del i det arbetet har vi utvecklat en ny tjänst för visning av det digitaliserade materialet och under sommaren beta-testas tjänsten. I den versionen finns hela Aftonbladets och Svenska dagbladets utgivning, från mitten av 1800-talet fram till i dag.”
Låter onekligen som en intressant och användbar databas. Klicka här om du vill börja söka på en gång!
Filmarkivet
Filmarkivet innehåller rörliga bilder och filmer från sent 1800-tal (!) och framåt, bl.a. en del valfilmer från riksdagspartierna. Arkivet är ett samarbete mellan Kungliga biblioteket och Svenska filminstitutet (materialet är alltså producerat i Sverige). Klicka här!
Library of Congress
Denna webbplats är alltså den amerikanska kongressens bibliotek. Här finns massor av användbart material om, såklart, USAs historia. Själv använde jag webbplatsen flitigt när jag tillverkade en källövning om medborgarrättsrörelsen och segregationen i efterkrigstidens USA.
British librarys digitala arkiv
British librarys digitala arkiv innehåller massor av intressanta dokument och andra typer av källmaterial, t.ex. historiska kartor över Storbritannien och Afrika, ett fantastiskt ljudbibliotek som innehåller muntlig historia, samt naturligtvis mängder med dokument ur den brittiska historien som t.ex. Magna carta från 1215. (Webbsidan har gjorts om och i dagsläget, 2026, hittar jag inte allt ovanstående.)
Arkiv över frigivna slavar i Washington DC 1862
1862 i april beslöt presidenten och kongressen att Washington DC skulle frige alla ca. 3,100 slavar i Washington DC. Lagen var utformad så att slavägarna fick kompensation för sin förlorade egendom. Kongressen avsatte motsvarande 1 miljon USD till slavägarna (motsvarar ungefär 34 miljoner i dagens penningvärde). De före detta slavarna fick inte någon kompensation eller skadestånd.
Källan är fullständig lista på personer, det vill säga slavägare, som krävde ersättning för att deras slavar ska bli frigivna. Klickar ni på namnet/slavägaren får ni reda på hur mycket de krävde och hur de motiverade sina krav. Petitionen, som kravet kallades, granskades sedan av en liten tre-manna-kommission som tog beslut.
Svensk proggmusik på privat webbsida
Om man vill höra hur den svenska vänsterproggen lät när det begav sig finns flera skivor för direkt nedladdning på denna sida (klicka här). Förutom låtar i mp3-format finns även skivomslag och sånghäften som bilder (jpg). Proggrupperna Knutna nävar, Freedom singers med flera finns att lyssna till.
Kvinnohistoria – gratis antalogi
En ny antologi med titeln Kvinnohistoria i Sverige (2011) finns tillgänglig, helt gratis, på Göteborgs universitets webbplats. Artiklarna i antologin är skrivna av välrenommerade historiker som Christina Florin och Ulla Wikander. Med tanke på att läromedel i ämnet historia oftast är ganska dåliga på att lyfta fram kvinnor och kvinnorörelsen kan denna samling intressanta artiklar fungera som inspiration och underlag för undervisningen i svensk modern historia. Vill du ladda hem antologin klicka här.
Studieresa till Al-Andalus
Under augusti 2010 åkte vi, fyra lärare på Kvarnbergsskolan, till Andalusien för att studera Spaniens muslimska historia på plats. Vi hade ansökt om och fått ett resestipendium från SFUB. Resan kom först att gå till Malaga, därefter Granada, Cordoba och Sevilla i nämnd ordning. Vi som åkte till Andalusien undervisar i ämnena so och bild. Klicka på kartan om du vill se alla artiklar om al-Andalus. Fortsätt läsa ”Studieresa till Al-Andalus”
Profeten Muhammed
Profeten Muhammeds betydelse
Enligt traditionen föddes Muhammed faderlös och fattig i Mecka år 570. Hans mor skickade ut honom i öknen med en beduinfamilj, inte för att vara elak utan för att det ansågs mer hälsosamt och fostrande för stadsbarn, något som gissningsvis stämmer då barnadödligheten ofta var skrämmande hög i preindustriella städer. När Muhammed var sex år förlorade han sin mamma Aminah. Även om framtiden verkade dyster visade Gud tidigt att han hade stora planer för gossebarnet. Två vitklädda änglar tvättade hans hjärta och styvfamiljen i öknen hade mjölk och mat i överflöd, trots torrtider. Senare bevittnade en kristen eremitmunk, Bahira, hur en ung Muhammed under en handelsfärd skuggades av ett moln som stannade när karavanen stannade. Bahira förstod att Muhammed var den förutsedde profeten.
Under först sin farfars (Abdul Muttalib) och sedan farbrors (Abu Talib) överinseende växte den blivande profeten upp till en redbar och from man. Hans familj tillhörde stadens styrande stam: Quyrash. Abu Talib hade förvisso högt anseende i Mecka, men han var inte särskilt förmögen. Så när Muhammed gifte sig med den rika (och vackra) och femton år äldre änkan Khadija förbättrades hans materiella förutsättningar avsevärt. Traditionen visar på ett lyckligt äktenskap och när Muhammed slutligen får sina första uppenbarelser i fyrtioårsåldern är det Khadija som stöttar och ger honom andlig vägledning. Hon är dessutom världens andra muslim efter sin make.
Skaran av muslimer växte stadigt, men Muhammed oroades trots detta av att inga riktigt inflytelserika och mäktiga klanledare konverterade. Att ha mäktiga beskyddare var uppenbarligen viktigt i 600-talets Arabien. Han hade skäl för sin oro skulle det visa sig. De ledande männen i Mecka började dra öronen åt sig och såg med allt större ogillande på Muhammed och hans konvertiter. Många araber vallfärdade till Mecka för att visa sin respekt för Kaba-templet som en gång i tiden byggts av Abraham till ära för den ende guden, men som för tiden för Muhammed också inrymde över tre hundra avgudabilder. Pilgrimerna och Kabatemplet gav stammen Quyrash och dess klanledare dels rikedomar, men också legitimitet i egenskap av helgedomens och Meckas försvarare. I takt med att ryktet om Muhammeds lära om den ende Guden spreds på den arabiska halvön såg klanledarna sig nödgade att handla – handelsbojkotter och våld var den huvudsakliga medicinen de tillgrep. När Abu Talib och Khadija dog förvärrades läget för Meckas muslimer gradvis. Utan beskyddare förvandlades livet för Muhammed till en kamp för överlevnad. I staden Yathrib, som också plågades av inre stam- och klankonflikter, såg man istället på Muhammed med nyfikenhet och förhoppning. Kunde han som predikade trons gemenskap istället för stamlojalitet medla och skapa fred i deras stad? Med Guds hjälp kunde Meckas muslimer fly till Yathrib och där skapa ett muslimskt samhälle. Staden byter nu namn till Profetens stad – Medina. Detta nya skede inleder också muslimsk tideräkning.
I Medina kan Muhammed och hans anhängare fritt utöva sin religion. En moské byggs och fred råder i staden under den rättvise Muhammeds trygga ledning. Hotet från Mecka är dock ständigt närvarande. När muslimerna rånar karavaner från Mecka med motiveringen att de bara tog tillbaka vad som rätteligen tillhörde dem leder det oundvikligen till krig. Muhammed mottar i detta kritiska skede två uppenbarelser där Gud dels förklarar Mecka och Quraysh krig samt dels talar om att det var okey att råna från dem som bekämpade Islam – trots att det skedde mitt under den heliga månaden. Gud stod onekligen trofast på muslimernas sida. I stridigheterna som följde visade sig Muhammed vara en skicklig härförare och diplomat. Trots sämre förutsättningar bryter Muhammed långsamt ned sina motståndare. Förvisso möter man motgångar, men de är temporära. Det sista stora slaget – the battle of the ditch – markerar dramats förutbestämda finala skede. Qurayshs makt är bruten och deras nederlag är endast en tidsfråga.
Efterdyningarna av slaget är en blodig historia. Medinas judar hade spelat under täcket med Quraysh inför den förestående striden. Förhoppningen hos en av de judiska stammarna var att återfå mark, de två andra verkar mest ha tittat på styrkeförhållandena mellan motparterna och därför brutit den tidigare överenskommelsen med Muhammed. När sedan muslimerna segrar, faller domen hårt på judarna. Männen avrättas och kvinnor och barn blir slavar. I berättelsen försvaras denna hårdhet med att judarna straffas efter deras egen lag. Det är ord och inga visor. Med tanke på dagens knepiga förhållande mellan staten Israel och dess arabiska grannstater kan man undra hur historien utvecklat sig om judarna hade skildrats i mer positiva ordalag? Det är också i Medina som Muhammed ändrar böneriktningen mot Mecka istället för som tidigare mot Jerusalem, troligen för att markera en skiljelinje gentemot den judiska religionen och folket. Det relativt oblodiga intåget i Mecka några år senare är Muhammeds – och den ende Gudens – triumf: Kaba-templet rensas från avgudabilder och Bilal kallar till bön. De forna motståndarna konverterar mer eller mindre frivilligt. Muhammeds religion har segrat. Två år senare dör Muhammed, men inte som en fattig obetydlig kusin i en förvisso mäktig stam, utan som statsbyggare och erkänd profet.
Betydelsen av Muhammeds livsgärning är svår att överskatta. Det är näst intill omöjligt att tänka sig en värld utan Islam. En dryg sjättedel av jordens befolkning är idag knutna till den muslimska kulturen. Det muslimska imperiet krackelerade visserligen, men efterlämnade en mosaik av islamska stater och framför allt en muslimsk civilisation. Ryttarfolken i öster skapade på kort tid enorma imperier, men sögs upp och assimilerades ofta av ”starkare” mer institutionaliserade kulturer (ex. den kinesiska och den muslimska). På ett mer individuellt plan söker miljontals människor stöd och inspiration för sitt dagliga liv i berättelsen om Muhammed. Islam framstår idag för många som en religion med ett attraktivt budskap, medan andra förkastar religionen av olika skäl. En sak är dock säker – Islam kommer att fortsätta vara en del av världen.
Till sist, ska man fira Muhammeds födelsedag eller Mawlid al-Nabiför att uttrycka sig i arabiska ordalag? Födelsedagsfirandet infördes i det shiitiska fatimidiska kalifatet kring 1000-talet. Idag firas det i stort sett över hela den muslimska världen. I Saudiarabien firas emellertid inte högtiden officiellt då man inte anser att den har stöd i profetens sunna. Bilden visar hur profeten Muhammed sörjs efter sin död 632.