I detta tema ska vi fördjupa oss särskilt i hur de europeiska stormakternas kolonier gjorde sig fria under efterkrigstiden: från Indiens självständighet 1947 fram till att apartheidsystemet i Sydafrika avskaffades 1994. Andra delen i temat är USA:s moderna historia från rekonstruktionen efter inbördeskriget till de så kallade Jim Crowe-lagar och medborgarrättsrörelsen, BLM och vilken roll ras spelar i amerikansk politik.
Exempel på viktiga frågor …
Vilka var orsakerna till de forna koloniernas frigörelse under efterkrigstiden?
Hur påverkar slaveriets historia dagens USA?
Hur används slaveriets historia i amerikansk (och svensk) politik idag?
Material
Textkompendium: du förväntas ha läst och bearbetat kompendiet till provet vecka 18.
Novellen Hängningen (1931) av författaren George Orwell.
Filmer på Urplay.se: serien om fransk kolonialism (se här) och programmet Imperialism i serien Historia förklarad (se här). Vidare finns en film som heter Effekterna av Jim Crow-lagarna (se här).
Om provet vecka 18
På provet fokuseras det på avkoloniseringens förlopp, orsaker och konsekvenser. En fråga kommer handla om att jämföra avkoloniseringen mellan länder som Indien och Algeriet.
Viktiga personer som till exempel Gandhi, Jinnah; Sukarno, Mandela och Sarojini Naidu.
Viktiga rörelser och organisationer som till exempel ANC, Quit India, INC, FLN med flera.
Grovplanering
Vecka
måndag
fredag
14
Introduktion och dokumentär.
Långfredag - lediga
15
Påsklov
Påsklov
16
Avkoloniseringen av brittiska Indien.
Avkoloniseringen av Asien (Indokina, Indonesien mm)
17
Avkoloniseringen av Afrika
Avkoloniseringen av Afrika: tema Sydafrika, apartheid mm
18
1 maj - lediga
Prov: Avkoloniseringen av Asien och Afrika
19
Deltema 2: USA:s moderna historia: översikt
USA:s moderna historia: tema Jim Crow, etc.
20
Källövning: tema rasism
Klämdag - lediga
21
Forts. källövning och diskussion
Fokus historiebruk (Hur man använder historien i dagens USA)
22
Fokus på historieanvändning i dagens USA
Prov: källkritik och historiebruk (utgår från deltema 2)
23
Klämdag (dag innan nationaldag)
Extra provtillfälle onsdag i aulan & deadline för betyg på fredag.
Under våren läser vi ett mindre tema i kursen historia 2a. Ni gör ett mindre grupparbete som sträcker sig över fyra lektioner och som avslutas med att ni och era grupper redovisar tidslinjer, slutsatser och att vi spelar spelet När då då med frågekort om kalla kriget mer allmänt men om spioner och spionorganisationer i synnerhet.
Länk till serie om kalla kriget på Svtplay (klicka här)
Länk till quiz om kalla krigets spioner (klicka här)
Fredag vecka 5 har ni prov på området. Provet testar (1) mer allmänna kunskaper om kalla kriget: orsaker, händelser och skeenden, det för att ni ska kunna sätta in spionaffärer och organisationer i ett historiskt sammanhang. Ni testas också på (2) era kunskaper om spioner och säkerhets- och underrättelseorganisationer. De större frågorna handlar om att se spionverksamheternas betydelse under kalla kriget och om spioner och organisationer som KGB och CIA säger något centralt om tiden. På provet kommer ni också få resonera om (3) hur kalla krigets spioner framställs i moderna serier, filmer och böcker idag (2000-talet). Viktiga begrepp är ideologi, idealism, materialism, förändring och kontinuitet.
Litteratur
Till provet ingår kapitlet Spioner och agenter under kalla kriget (s. 186-207) och delkapitlet Historiebruk – hur historien används och några sidor av Historikerns arbete (s. 44-48) i Alla tiders historia 2-3.
Från och med vecka 42 lämnar vi temat Folkmord i historien och tar oss an Brott och straff i europeisk och svensk historia. Alla delar av historieämnet kommer att behandlas: historiska analys av fakta, skeenden, historiebruk och historiskt källmaterial. Två delar kommer dock att läggas extra stor vikt på:
"Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv."
"Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer."
Bedömning
Ett skriftligt läxförhör om de källkritiska kriterierna och verktygen, men också svensk och europeisk historia på temat, som till exempel när och varför kropps- och dödsstraff började att ifrågasättas.
En promemoria som ska handla om Brott och straff som bygger på egna mindre källstudier, till exempel en analys av äldre tiders lagar och/eller äldre tiders rättsprotokoll. Arbetet ska vara mellan 3-5 sidor långt (inklusive käll- och referensförteckning).
Diskussion på temat historiska brott och straff i populärkulturen, exempelvis finns idag många poddar och TV-serier som handlar om mord i historien.
Domböcker och andra rättsligt intressanta källor på nätet
Svegs tingslags-domboksprotokoll från 1600-talet (klicka här)
Databas från genealogi.se om avrättade (klicka här)
Stockholmskällan har mycket som rör brott och straff (klicka här för ett tema om prostitution i Stockholm och här om homosexualitet och här om tortyr och dödsstraff )
Grovplanering Brott och Straff hösten 2022
Vecka
Innehåll
42
Översikt av tema
43
Källkritik och formulera forskningsfrågor (hur en PM ska se ut)
44
Höstlov
45
Arbeta med pm och läxförhör (källkritik och brott och straff översiktligt)
46
Arbeta med pm på lektionstid och ge respons i mindre grupper
47
Arbeta med PM och lämna in en färdig PM
48
Diskussion om äldre tiders brott och straff i populärkulturen + Kalla kriget
På fredag 23/9 kommer ni ha ert första prov i historia 2a. Provet handlar om temat folkmord. Provet kommer bestå av både flervalsfrågor och fritextsvar. I flervalsfrågorna kommer dels bredden på era kunskaper att testas, dels era mer fakta- och begreppsmässiga kunskaper. I en av fritextfrågorna kommer ni att jämföra olika folkmord ur olika aspekter till exempel med hjälp av begrepp från Genocide watch.
Kunskaper om historien: fakta, skeenden, sammanhang
1900-talets folkmord på herero- och namafolken, folkmordet på armenierna under första världskriget, förintelsen under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i forna Jugoslavien och i synnerhet Srebrenica 1995. Får vi tid studerar vi även Kambodja under Röda Khmererna och/eller hungersnöden i Ukraina under Stalin.
Kunskaper om hur källor värderas och hur historia används
Vi kommer bland annat diskutera hur olika folkmord visas på film och litteratur. Vi ska exempelvis analysera historiebruket i Sverigedemokraternas valfilm Ett folk, ett parti – Socialdemokraternas historia från 2018. När vi analyserar filmens historiebeskrivning kommer vi också värdera filmens värde som källa om Socialdemokratins förhållande till rasbiologi, nazism och förintelse av Europas judar.
Källor till kunskap
I första hand behöver du läsa kapitlet i boken som heter just Folkmord, dessutom finns flera bra artiklar på Forum för levande historia webbplats. Vidare kommer du behöva dina anteckningar från genomgångarna.
Tips på hur man kan plugga och förbereda sig till provet
Förståelse vid inlärningstillfällena är viktiga för att historiska fakta, begrepp ska bli en del av dina kunskaper. Du behöver sedan plocka fram kunskaperna 3–4 gånger för att de ska bli en del av dina kunskaper.
Gör en planering när och hur du ska plugga/repetera.
Dela upp pluggandet i mindre hanterbara delar, t.ex. pass på 30-70 minuter.
Läs i boken och gör instuderingsuppgifter eller sammanfatta ett kapitel ur minnet.
Anteckna och gör bilder, t.ex. tankekartor eller symboliska bilder.
I historieämnet betonas kunskapen att tolka och värdera historiska källor. Att hitta lämpligt källmaterial är inte alltid gjort i brådrasket. Turligt nog finns det numer gott om användbart källmaterial på nätet. Webbsidorna presenteras huller om buller. Ingen ordning alls. Scrolla och du hittar förhoppningsvis något för dig.
Sidan kontrollerades och uppdaterades: 2026-01-06
Projekt 1917
På webbsidan project1917.com kan man följa den ryska revolutionen genom makthavare och poeters ögon vad som hände dag för dag. Intressant och kul upplägg, där historien presenteras som uppdateringar i sociala medier av personer som Lenin och Nikolaj II. Det är inte alltid klart varifrån citaten och bilderna kommer. Här kan du läsa vad project1917 skriver om sig själva!
Olof Palmes arkiv på nätet
På olofpalme.org kan man hitta tal och annat material från Olof Palme, t.ex. Palmes uttalande angående USA:s bombningar av Hanoi december 1972. Så här skriver olofpalme.org om sig själva:
"Olofpalme.org drivs av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB), i samarbete med Palmefonden, Palmecenter och Olof Palmes famlj. Här har successivt material ur Olof Palmes arkiv gjorts tillgängligt för allmänheten. Därmed ska alla intresserade kunna använda Internet för att ta del av originaldokument som tidigare endast funnits hos ARAB i Stockholm. Avsikten är att webbplatsen ska spegla Olof Palmes politiska verksamhet såväl tematiskt som kronologiskt. Inskannade originalhandlingar som manuskript till tal och artiklar har kompletteras med bilder, ljud- och videoupptagningar, samt ytterligare dokument som belyser tillkomst och reaktioner. Det är dock viktigt att veta att webbplatsen inte omfattar hela Olof Palmes arkiv. Materialet på olofpalme.org är ett urval. Den mest kompletta bilden av arkivet fås som tidigare via de olika förteckningar och register som finns vid ARAB." (källa: www.olofpalme.org hämtad: 2018-12-15)
”Sedan början av 1980-talet har Svensk nationell datatjänst (SND) hjälpt forskare att dela och återanvända forskningsdata. Vår verksamhet drog igång i liten skala med samhällsvetenskapliga enkätdata och har idag vuxit till att omfatta alla typer av forskningsdata från en mängd vetenskapliga områden.” (länk)
Stockholmskällan
Stockholmskällan har ett mycket rikt material – med fokus på källor om Stockholm (förstås). Databasen innehåller bilder, texter, kartor och musik.
Stadsarkivet i Stockholm
Stadsarkivet innehåller mycket som rör Stockholm och stockholmarnas historia.
Fasad av Stadsarkivet, fotograf Petter Magnussom
Sveriges släktforskarförbund
På Sveriges släktforskarförbunds webbplats genealogi.se finns mycket som kan vara intressant att använda i undervisningen i såväl grundskola som gymnasium. Själv har jag bland annat använt mig av databasen över avrättade, till barnens skräckblandade förtjusning.
Domböcker & Tingsprotokoll
Att använda sig av dom- och tänkeböcker (rättegångsprotokoll från äldre tider) är ofta intresseväckande om man vill skildra äldre tiders syn på brott och straff. Här är ett exempel på en privat webbplats(http://morlanda.se/dom/).
Ett material jag jobbade med när jag skev B-uppsats i historia på 1990-talet är Ekenäs stads domböcker från 1600-talet. Numer finns de inte endast i bokform utan också på nätet (se här).
Röster från Ravensbrück
Lunds universitetsbibliotek har delvis digitaliserat och översatt intervjuer av överlevande från det nazistiska koncentrationslägret Ravensbrück knappt tio mil norr om Berlin. Arkivet hette tidigare ”Röster från Ravenbrück”, men nu (2025) tycks arkivet uppgått i ett större arkiv: Witnessing genocide.
Riksarkivet
https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen
Så här skriver riksarkivet: ”Från den 1 februari 2018 har alla fri tillgång till Riksarkivets digitala arkivinformation. Du hittar över 100 miljoner digitala arkivhandlingar i Digitala forskarsalen.”
”I höst lanserar KB sin nya tjänst som gör det möjligt att fritextsöka i inskannade dagstidningar. Tidigare har alla dagstidningar mikrofilmats men från 2014 skannas de istället. Som en del i det arbetet har vi utvecklat en ny tjänst för visning av det digitaliserade materialet och under sommaren beta-testas tjänsten. I den versionen finns hela Aftonbladets och Svenska dagbladets utgivning, från mitten av 1800-talet fram till i dag.”
Låter onekligen som en intressant och användbar databas. Klicka här om du vill börja söka på en gång!
Filmarkivet
Filmarkivet innehåller rörliga bilder och filmer från sent 1800-tal (!) och framåt, bl.a. en del valfilmer från riksdagspartierna. Arkivet är ett samarbete mellan Kungliga biblioteket och Svenska filminstitutet (materialet är alltså producerat i Sverige). Klicka här!
Library of Congress
Denna webbplats är alltså den amerikanska kongressens bibliotek. Här finns massor av användbart material om, såklart, USAs historia. Själv använde jag webbplatsen flitigt när jag tillverkade en källövning om medborgarrättsrörelsen och segregationen i efterkrigstidens USA.
British librarys digitala arkiv
British librarys digitala arkiv innehåller massor av intressanta dokument och andra typer av källmaterial, t.ex. historiska kartor över Storbritannien och Afrika, ett fantastiskt ljudbibliotek som innehåller muntlig historia, samt naturligtvis mängder med dokument ur den brittiska historien som t.ex. Magna carta från 1215. (Webbsidan har gjorts om och i dagsläget, 2026, hittar jag inte allt ovanstående.)
Arkiv över frigivna slavar i Washington DC 1862
Webbsidan Civil War Washington innehåller mycket om huvudstadsdistriktets historia 1861-1865.
1862 i april beslöt presidenten och kongressen att Washington DC skulle frige alla ca. 3,100 slavar i Washington DC. Lagen var utformad så att slavägarna fick kompensation för sin förlorade egendom. Kongressen avsatte motsvarande 1 miljon USD till slavägarna (motsvarar ungefär 34 miljoner i dagens penningvärde). De före detta slavarna fick inte någon kompensation eller skadestånd.
Källan är fullständig lista på personer, det vill säga slavägare, som krävde ersättning för att deras slavar ska bli frigivna. Klickar ni på namnet/slavägaren får ni reda på hur mycket de krävde och hur de motiverade sina krav. Petitionen, som kravet kallades, granskades sedan av en liten tre-manna-kommission som tog beslut.
Svensk proggmusik på privat webbsida
Svensk progg från 1970-talet.
Om man vill höra hur den svenska vänsterproggen lät när det begav sig finns flera skivor för direkt nedladdning på denna sida (klicka här). Förutom låtar i mp3-format finns även skivomslag och sånghäften som bilder (jpg). Proggrupperna Knutna nävar, Freedom singers med flera finns att lyssna till.
