Vad är ett resonemang?

I alla SO-ämnena förväntas elever föra resonemang. Den stora frågan som elev är då förstås vad är t.ex. ett välutvecklat och väl underbyggt resonemang? Här nedan (videon och postern) kan du se vad vi letar efter när vi bedömer ett resonemangs kvalitet.

Video om vad som är kvalitet i ett resonemang


Här kan du se fröken Hembergs sammanfattning i en poster. Tack fröken Hemberg!

Bildkälla: http://frokenhemberg.blogspot.se/
Checklista för kvalitativa resonemang
checklista för högkvalitativa resonemang ver 2 (61.5 KiB, 584 downloads)
Kan man öva på att föra resonemang?

Mycket av undervisningen i SO-ämnena handlar om att öva just detta, men som regel tränar vi på olika delar av bedömningsaspekterna vid olika tillfällen. Jag tror dock att det är bra att se en smula hantverksmässigt på förmågan att föra resonemang. Testa att bygga ett resonemang om något du behärskar, t.ex. imperialismens orsaker:

  • Har ditt svar bredd? Innehåller det t.ex. flera orsaker? Eller är det ”magert” med endast någon eller ett par orsaker?
  • Har ditt resonemang djup? Förklarar du exempelvis nationalismen som orsak eller konstaterar du endast kort att ”skotten i Sarajevo” var en orsak till kriget?
  • Använder du ämnesord, dvs begrepp, istället för vardagliga ord?  Exempel på typiska ämnesord i historia: förändring, revolution, kontinuitet, mellankrigstiden, imperialism och så vidare.
  • Problematiserar du i ditt resonemang? Å ena sidan var imperialismen en orsak eftersom att alla de europeiska stormakterna ville åt Afrikas och Asien råvaror, men å andra sidan lyckades de lösa Fashoda- och Marockokrisen på ett fredligt sätt.
  • Konkretiserar du dina resonemang genom att ge förtydligande exempel? Nationalismen var en orsak till kriget, exempelvis tillhörde Gavrilo Princip som mördade Franz Ferdinand och Sophie en nationalistisk organisation, Svarta handen.
  • Är dina slutsatser logiska utifrån de orsaker och exempel du visat i ditt resonemang?
Elevexempel – resonemang (fokus: djup, konkretisering och begrepp)