Vad är ett resonemang?

I alla SO-ämnena förväntas elever föra resonemang. Den stora frågan som elev är då förstås vad är t.ex. ett välutvecklat och väl underbyggt resonemang? Här nedan (videon och postern) kan du se vad vi letar efter när vi bedömer ett resonemangs kvalitet.

Video om vad som är kvalitet i ett resonemang

Här kan du se fröken Hembergs sammanfattning i en poster. Tack fröken Hemberg!

Bildkälla: http://frokenhemberg.blogspot.se/
Checklista för kvalitativa resonemang
checklista för högkvalitativa resonemang ver 2 (61.5 KiB, 374 downloads)
Kan man öva på att föra resonemang?

Mycket av undervisningen i SO-ämnena handlar om att öva just detta, men som regel tränar vi på olika delar av bedömningsaspekterna vid olika tillfällen. Jag tror dock att det är bra att se en smula hantverksmässigt på förmågan att föra resonemang. Testa att bygga ett resonemang om något du behärskar, t.ex. imperialismens orsaker:

  • Har ditt svar bredd? Innehåller det t.ex. flera orsaker? Eller är det ”magert” med endast någon eller ett par orsaker?
  • Har ditt resonemang djup? Förklarar du exempelvis nationalismen som orsak eller konstaterar du endast kort att ”skotten i Sarajevo” var en orsak till kriget?
  • Använder du ämnesord, dvs begrepp, istället för vardagliga ord?  Exempel på typiska ämnesord i historia: förändring, revolution, kontinuitet, mellankrigstiden, imperialism och så vidare.
  • Problematiserar du i ditt resonemang? Å ena sidan var imperialismen en orsak eftersom att alla de europeiska stormakterna ville åt Afrikas och Asien råvaror, men å andra sidan lyckades de lösa Fashoda- och Marockokrisen på ett fredligt sätt.
  • Konkretiserar du dina resonemang genom att ge förtydligande exempel? Nationalismen var en orsak till kriget, exempelvis tillhörde Gavrilo Princip som mördade Franz Ferdinand och Sophie en nationalistisk organisation, Svarta handen.
  • Är dina slutsatser logiska utifrån de orsaker och exempel du visat i ditt resonemang?
Elevexempel – resonemang (fokus: djup, konkretisering och begrepp)

Inför np i geografi (uppdaterat inlägg)

Läsåret 2014-15 fick skolans åk 9-elever skriva ett nationellt ämnesprov i geografi. För att eleverna skulle få en överblick av ämnet gjorde jag några presentationer med uppgifter och förklaringar. Somliga övningar hade vi tidigare jobbat med, andra var nya.

Om man kortfattat vill förklara ämnet geografi kan man säga att nyckelordet är analys. Det som ska analyseras är livsmiljöer, miljö– och utvecklingsfrågor, omvärlden och samspelet mellan människa och natur. Dessutom ska vissa ämnesspecifika verktyg och arbetssätt användas när vi analyserar. Kartor, begrepp, tabeller, diagram och teorier är våra verktyg. Kartan är förstås det viktigaste och mest ämnesspecifika (typiska för ämnet) verktyget av dem alla.

Världen ser hur hårt 9D sliter med sina geografikunskaper

Öva namngeografi

Det elever i tonåren verkar frukta mest med ett np i geografi är att inte kunna fakta som t.ex. var olika länder, hav, floder mm ligger. Här kan du träna på klassisk namngeografi!

Presentationerna i pdf-form

Du kan ladda ned dessa presentationer, som gjordes i Powerpoint, i pdf-form. Vill du ha dem ppt-format kan du ladda hem dem via Slideshare.

Del 1 Inför Np Geografi Vt 2014 (1.4 MiB, 2704 downloads)
Del 2 Livsmiljöer Inför Np Geografi Vt 2014 (2.2 MiB, 2696 downloads)
Del 3 Arbetssätt Inför Np Geografi Vt 2014 (2.9 MiB, 2132 downloads)
Del 4 Hållbar Utveckling Inför Np Vt 2014 (2.1 MiB, 1565 downloads)
Övningsuppgifter 1 Till 4 Inför Np Geografi 2014 (1.0 MiB, 1462 downloads)

Länkar till gamla nationella prov

Vi kommer att göra några av uppgifterna i klassrummet, men gå gärna in på länkarna och kika för att få en uppfattning om hur ett np i geografi kan se ut.

http://natprov.edu.uu.se/provuppgifter/amnesprov2013/arskurs9/

http://natprov.edu.uu.se/provuppgifter/amnesprov2014/arskurs9/

Presentationerna via Slideshare

Presentationerna syftar till att ge en överblick av ämnet, men innehåller också en hel del exempeluppgifter från bl.a. det nationella provet i geografi 2013, som ligger offentligjort på nätet.






Youtube-presentationer

Nederbörd och vindar

Klimatfaktorer

Gradnätet (mer kul än förklarande)

Geografi åk 9 – Indonesien och södra Asien

Grundskolans sista geografimoment knyts ihop av att vi lägger särskilt fokus på Indonesien och södra Asien. Arbetsmomentet är en sammanfattning av geografiämnet.

OBS! detta inlägg kommer uppdateras när ny viktig info tillkommer (som t.ex. enskilda övningar)

Delar av klass 9D (en nästan helt vanlig samling tonåringar)
Delar av klass 9D (en nästan helt vanlig samling tonåringar)
Arbetsuppgifter

Uppgifter to-fre vecka 46

Uppgift fattigdomsbekämpning (917.9 KiB, 157 downloads)
Läxor, inlämningar och prov

Läxa nummer 1: namngeografi Asien (hav, länder, huvudstäder)

Läxa nr 1 i geografi (867.3 KiB, 181 downloads)
Planering och kravnivåer
LPP geografi åk 9 Indonesien och södra Asien (792.8 KiB, 154 downloads)
Undervisningen förutsätter att du kan eller har …
  • Läsa tematiska och topografiska kartor (gradnät, skalor, väderstreck mm)
  • Kunskaper om klimat (klimatzoner, nederbörd mm)
  • Plattektonik (jordbävningar, vulkaner, bergväckning, kollisionszoner mm)
  • Begrepp som rör hållbar utveckling, globalisering och befolkningsgeografi (ex. social hållbarhet, ekologiskt fotavtryck, export, import, BNP/capita m.fl.)

Behöver du hjälp med något av ovanstående – prata med mig så att du kan ta igen det på en so-workshop (onsdagar jämna veckor).

Quizar och tester på detta arbetsområde

Klicka här och du kommer till tester och quizar om Asien.

Indonesiens koloniala historia

Historiska källor på nätet

I kursplanen för historia (lgr 11) betonas förmågan att tolka och värdera historiska källor.  Att hitta lämpligt källmaterial är inte alltid gjort i brådrasket. Turligt nog finns det numer gott om användbart källmaterial på nätet.

historiskt källmaterial

SND

svensk nationell datatjänsts (SND) webbplats finns sedan en tid svenska partiprogram och valmanifest 1887-2010. Mycket användbart!

Stockholmskällan

Stockholmskällan har ett mycket rikt material – med fokus på källor om Stockholm (förstås). Databasen innehåller bilder, texter, kartor och musik.

Stadsarkivet i Stockholm

Stadsarkivet innehåller mycket som rör Stockholm och stockholmarnas historia.

Fasad av Stadsarkivet, fotograf Petter Magnussom

Sveriges släktforskarförbund

På Sveriges släktforskarförbunds webbplats genealogi.se finns mycket som kan vara intressant att använda i undervisningen i såväl grundskola som gymnasium. Själv har jag bland annat använt mig av databasen över avrättade, till barnens skräckblandade förtjusning.

Att använda sig av dom- och tänkeböcker (rättegångsprotokoll från äldre tider) är ofta intresseväckande om man vill skildra äldre tiders syn på brott och straff. Här är ett exempel på en privat webbplats(http://morlanda.se/dom/).

Röster från Ravensbrück

Ravensbrück

Lunds universitetsbibliotek har delvis digitaliserat och översatt intervjuer av överlevande från det nazistiska koncentrationslägret Ravensbrück knappt tio mil norr om Berlin. Arkivet heter alltså ”Röster från Ravenbrück”.

Riksarkivet

https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen

Så här skriver riksarkivet: ”Från den 1 februari 2018 har alla fri tillgång till Riksarkivets digitala arkivinformation. Du hittar över 100 miljoner digitala arkivhandlingar i Digitala forskarsalen.”

Klicka här!

Kungliga biblioteket – ny söktjänst

Såhär skriver KB själva:

”I höst lanserar KB sin nya tjänst som gör det möjligt att fritextsöka i inskannade dagstidningar. Tidigare har alla dagstidningar mikrofilmats men från 2014 skannas de istället. Som en del i det arbetet har vi utvecklat en ny tjänst för visning av det digitaliserade materialet och under sommaren beta-testas tjänsten. I den versionen finns hela Aftonbladets och Svenska dagbladets utgivning, från mitten av 1800-talet fram till i dag.”

Låter onekligen som en intressant och användbar databas. Klicka här om du vill börja söka på en gång!

Library of Congress

Denna webbplats är alltså den amerikanska kongressens bibliotek. Här finns massor av användbart material om, såklart, USAs historia. Själv använde jag webbplatsen flitigt när jag tillverkade en källövning om medborgarrättsrörelsen och segregationen i efterkrigstidens USA.

Indonesien som kontrastvätska

Läsåret 2012/13 valde jag för första gången att använda Indonesien som utgångspunkt för ett större arbetsområde inom ämnet geografi. Fördelen med Indonesien tycker jag (frågade faktiskt aldrig eleverna) var att väldigt mycket stoff i läroplanen blir tydligare där än på många andra håll i världen. Fortsätt läsa ”Indonesien som kontrastvätska”