hållbar utveckling VT 2016

I februari vt 2016 läser klasserna 8h och 8g ämnet geografi och temat är hållbar utveckling. Undervisningen handlar bl.a. om  intressekonflikter om naturresurser, olika energikällor (ändliga och förnybara) och avslutningsvis om fattigdom (social hållbarhet).

Datum för prov och läxförhör

Fredag 26/2 – Klasserna kommer då att ställas inför en verklig intressekonflikt om naturresurser som de ska analysera (orsaker till, konsekvenser av olika lösningar). I testet ingår också begreppskunskap (t.ex. hållbar utveckling, växthuseffekten, peak oil m.fl.). Intressekonflikten som ska analyseras kommer att handla om våra energitillgångar.

läxa nr 1 hållbar utveckling intressekonflikter (300.1 KiB, 393 downloads)
I uppgiften (förhöret) ska du:
  • Argumentera för och mot olika lösningar
  • Analysera orsaker och konsekvenser
  • Se intressekonflikten ur olika perspektiv (t.ex. samhälle – miljö, på lång och kort sikt, global nivå – lokal nivå)
  • Använda relevanta begrepp (t.ex. hållbar utveckling)
Hur träna inför uppgiften (förhöret)?
  1. Träna på begreppen!
  2. Gå igenom lösningarna på lektionsövningarna om t.ex. mangroveskogarna, för- och nackdelar med de fossila bränslena (se nedan)
  3. Titta på genomgångarna (se nedan) och gör quizet och begreppstesten (se nedan).
  4. Diskutera vad du lärt dig med exempelvis en förälder.
Några klassrumsövningar
Övning mangroveskogarna i södra Asien (652.0 KiB, 2368 downloads)
Övning Nordkalk och miljön (1.3 MiB, 415 downloads)
Presentationer och genomgångar
Växthuseffekten (kort och mycket bra!)

Presentation om hållbar utveckling i kursplanen (många begrepp)

Quiz om hållbar utveckling

Hållbar utveckling

Starta
Tack! Du har just gjort Hållbar utveckling på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
678910
1112Slut
Återgå
Länkar

Naturvårdsverkets text om fossila bränslen (lätt att läsa och förstå)

ekonomiövningar

Ekonomiska begrepp

I ämnet samhällskunskap används många begrepp, i synnerhet i arbetsområdet ”samhällets ekonomi”. Begreppen ska vara till hjälp när vi ska analysera och förstå vår ekonomi.

Övergripande genomgång av ekonomiska system

I genomgången av läraren Petra Stark förklaras begrepp som marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi.

Genomgång av ekonomiska teorier

Här kan du se bilderna som jag använde när vi gick igenom de olika ekonomiska teorierna.

 

shari’a – islamisk rätt

Shari’a – islamisk rätt.

Den islamiska rätten, sharia, tillämpas på olika sätt.I de flesta muslimska länder begränsas sharia till familjerätt. Det vill säga regler som rör t.ex. skilsmässa och giftermål. Vidare brukar ofta arvsfrågor regleras med shari’a. Islamistiska grupper och partier, som t.ex. Hamas, anser ofta att shari’a ska omfatta betydligt fler regler: straffrätt (mord, stöld etc) andaktsregler (t ex hur ofta man ska be), vett och etikett (t ex hur man hälsar på en äldre person) och hur man bör klä sig etcetera. Shari’a är på senare tid i många europeiska länder en mycket omdebatterad företeelse.  

Hur skiljer sig shari’a från exempelvis den svenska lagstiftningen?

Alla lagar som gäller i Sverige är stiftade av riksdagen. Rätten att stifta lagar får riksdagens ledamöter av alla svenskar som röstar på dem. Svenska lagar är stiftade av demokratiskt framröstade riksdagsledamöter, det är det förhållandet som ger lagarna legitimitet. Tanken bakom shari’a är att det är Gud som stiftar lagar. Vi människor gör vårt bästa med att försöka förstå Guds vilja genom att undersöka koranen, hadither och genom att resonera sig fram till Guds vilja.

Finns det en eller flera uppfattningar om shari’a?

Eftersom koranen och haditherna inte täcker alla tänkbara situationer (ta till exempel moderna företeelser som fildelning, ”punkig klädsel”, användning av drogen GHB och så vidare) måste alltså lagkunninga muslimer försöka tolka och förstå koranens och hadithernas andemening. Olika laglärda drar där, inte så förvånande, olika slutsatser. I bilden nedan, som är från Nigeria, syns en kvinna som sitter mellan två män på en moped. Av nigerianska laglärda är det inte tillåtet. På Muhammeds tid fanns förstås inga mopeder.

”Sitting like this is not allowed” Poster från Nigeria

Halal och haram

De två begreppen halal (tillåtet) och haram (förbjudet) är centrala om man vill studera shari’a. Det som är förbjudet är förstås helt enkelt inte tillåtet om man vill leva som from muslim. Men, när det gäller det som är tillåtet är det lite knepigare. Halal är indelat i fyra olika nivåer: 1. Det som anses obligatoriskt för alla muslimer. Bönen är ett exempel på en sådan obligatorisk plikt. 2. Därefter följer beteenden som anses föredömliga (mustahabb) även om det inte ses som en religiös plikt. Ett exempel på detta är att hälsa artigt. 3. Sedan följer beteenden som anses likgiltiga/neutrala. 4. Den fjärde ”nivån” av tillåtna beteenden är sådana som ses på med ogillande. Exempel på detta är kvinnlig omskärelse, skryt, att skrämma eller skämma ut andra. Dessa beteenden är alltså tillåtna även om de inte ska uppmuntras, enligt många muslimska laglärda.

Vem kan avgöra om ett beteende är halal eller haram?

Det är en kontroversiell fråga för muslimer. Traditionellt och historiskt har endast religiöst utbildade personer kunnat göra anspråk på att uttolka skrifterna. Titeln för en sådan person är mufti. Muftins svar på en fråga hur man ska bete sig för att inte synda kallas fatwa. Idag gör många anspråk på att kunna uttala fatwas och tala om för andra om hur man som god muslim ska leva sitt liv. I och med att läskunnighet breder ut sig och att böcker och skrifter blir allt mer tillgängliga (hadithsamlingar och koranen finns ju numer på nätet) tycker sig allt fler ha tillräckliga kunskaper för att självständigt göra egna tolkningar. På gott och på ont. Nedan ser du en bild av den pakistanske muftin Sarfraz Naimi som förmodligen mördades av taliban för att han gav fatwas som de inte höll med om, och för att uttryckte sitt ogillande för talibanrörelsen.

Sarfraz Naimi – Pakistansk religiös auktoritet som mördades 2009. Shariatolkningar kan uppenbarligen vara kontroversiella.

Läs gärna följande artiklar om Naimi:

tasawwuf och sufism

Tasawwuf: Muslimsk mystik vanligen förknippat med sufism. Grundtanken för många sufis är att vår själ längtar till Gud. För att uppnå kontakt mellan hjärtat och Gud krävs ett rent hjärta. Vanligen menar sufis att man behöver vägledning av en som nått längre i sin strävan efter renhet – en shayk (shejk).
Metoderna eller vägarna (tariqa) för att uppnå denna andliga rening varierar: undervisning, läsning av Koranen, utövandet av olika s.k.dhikr (åminnelse eller erinran [av Gud]) som också tar sig många olika uttryck ofta i form av rytmiskt och repetitivt reciterande av något av Guds 99 namn och/eller i dans. Sufismens tankar om själslig renhet och kärlek till Gud har tydligt påverkats av nyplatonsk ochgnostisk filosofi. Dessutom tycker jag mig se ett släktskap mellan tariqa-tanken och buddhismens åttafaldiga väg för att uppnå Nirvana. De dhikr som jag har hittat på youtube för tankarna till hinduernas och buddhisternas bruk av mantra och meditation.
Min stora favorit i sufismens tidiga historia är annars den envetne dogmförkastaren al-Hallaj som möjligen ansåg att han faktiskt själv var Gud. Hans popularitet skrämde de skriftlärda (ulama) så till den milda grad att de såg sig tvingade att avrätta honom på ett sätt som troligen var ämnat att statuera exempel inför potentiella kättare. Även inom kristenheten förföljde man liknande tendenser med stor brutalitet. Katarer och albigenser höll på att nästan helt utplånas till följd av påvesanktionerade korståg på 1200-talet.
Sufismen finns inom såväl sunni- som shia-islam och är alltså inte en särskild gren av islam. Idag finns sufi-ordnar i så gott som hela den muslimska världen. Inom flera islamistiska rörelser och i Saudiarabien uppskattas inte sufism, som betraktas som ett avsteg från den ”rätta” läran. Orsakerna är att sufiordnarna ofta betraktar färgstarka och karismatiska shayker i det närmaste som helgon och det är inte ovanligt att sufis vallfärdar till deras gravar. I sufiordnarnas bönelokaler finns ofta reliker efter betydelsefulla shayker. För detta anklagas sufis för avgudadyrkan, något som är en svår synd. En annan orsak till ogillande från en del muslimer är också att kärleken till Gud emellanåt liknas i sufipoesi vid ett alkoholrus och alkohol är förbjudet område för många muslimer. I väst (Europa och Nordamerika) har dock sufismen bättre rykte än ”vanlig” islam, förmodligen på grund av dess större inriktning på inre aspekter och andlighet av religionen, något som kanske lättare går ihop med sekulära religionsuppfattningar.
a-Hallaj avrättas år 922 för hädelse.
a-Hallaj avrättas år 922 för hädelse.

jihad

Det arabiska ordet jihad (kamp/strävan) tillhör ett av vår samtids mest omdebatterade muslimska begrepp, i synnerhet efter elfte september 2001. Att det åtminstone delvis är kopplat till krig är ställt utom tvivel, även om det ofta poängteras att det stora jihad är strävan mot att leva i samklang med Gud. Kriget mot de otrogna utgör då det lilla jihad. Detta synsätt är enligt islamologen Jan Hjärpe särskilt vanligt att man tillskriver sufier.

muslimska ord och begrepp

Muslimska ord och begrepp

Här är tanken att det ska finnas en lista med ord och begrepp som är (mer eller mindre) viktiga när man söker skaffa kunskap om islam och muslimer. Listan kommer successivt att utökas och uppdateras. Orden är ofta arabiska och hur man stavar dem på svenska är inte alldeles självklart, av den anledningen kanske jag stavar dem annorlunda än på andra håll. Somliga begrepp får dessutom egna artiklar som du också hittar under fliken ”muslimska ord och begrepp”.

alim – muslimsk skriftlärd (plural ulama)

al-qur’an – Koranen. Ordet betyder recitation eller läsning. Koranen är den viktigaste källan till Guds vilja för muslimer. Den består av 114 suror (kapitel).

adab –  betyder ungefär ”vett och etikett” eller rätt uppförande.

bid’a – ”innovation” eller ”påhitt”, d.v.s något som inte Gud påbjudit.

da’wa – ungefär ”mission” eller att lära andra (oftast muslimer) ”rätt islam”.

da’if – ”svag” hadith (en inte fullt pålitlig källa om Muhammeds uttalanden).

fitna – starkt negativt ord som betyder ”splittring” och/eller ”kaos”.

fiqh – islamisk rättsvetenskap.

hadith – berättelse om Muhammeds handlingar och utsagor.

halal – tillåtet enligt islamisk lag. (Se artikel om shari’a.)

haram – förbjudet enligt islamisk lag.

hijab – ordet betyder ungefär ”draperi” men avser hur ”rättrogna” muslimska kvinnor bör klä sig. Ofta menar man slöja när man i dagligt tal talar om hijab.

hijra – migration (Muhammeds ”flytt” från Mecka till Yathrib/Medina).

hizb – ”parti” eller grupp. Ex. Hizb al-Wasat (Egyptiskt parti) som betyder centerpertiet.

hudud – Brott och straff som finns föreskrivna Koranen (det rör sig bl.a. om äktenskapsbrott som kan bestraffas med piskrapp eller döden genom stening). Hududstraff är av förklarliga skäl omdebatterat. Hänger ihop med islamisk lagstiftning (sharia).

ijima – Betyder konsensus. Begreppet är viktigt i diskussionen om hur t.ex. stater ska styras (demokrati eller diktatur?).

ijtihad – självständigt resonemang om hur Guds lag ska tolkas. Om Koranen eller hadithsamlingarna inte ger någon vägledning hur en muslim bör/ska bete sig. På 1300-talet menade en del teologer att porten till ijtihad stängdes. Idag ett debatterat begrepp. Begreppet hänger alltså ihop med islamisk lag (sharia).

intifada – betyder ungefär ”skaka av sig”. Namnet på det palestinska motståndet mot Israel.

islah – reform, förändring.

isnad – trederingskedja (för en hadith). Ex. Uthman berättade för x att Muhammed brukade börja med att tvätta fötterna innan … Begreppet är viktigt inom muslimsk rättsvetenskap.

jahiliyya – för- eller icke-islamisk okunskap. Begreppet har blivit allt mer omdebatterat sedan politiska aktivister som Qutb har använt begreppet på muslimer de anser som inte tillräkligt rättrogna.

jihad – Ordet har två betydelser: 1. Religiös strävan att bli en bättre människa/muslim (stora jihad) 2. Krig i islams namn.

khilafa – Kalifstyre (kalif = Guds ställföreträdare på jorden). Abu Bakr blev den förste kalifen efter Muhammeds död 632.

madhab – islamisk lagskola. Inom sunniislam finns fyra stora lagskolor (med skolor avses inte en fysisk skola utan snarare tradition eller inriktning).

madrasa – religiös skola.

majlis al-shura – rådgivande församling.

mufti – rättslärd (fiqh, sharia) som har befogenhet att utfärda en fatwa.

mutawwa – Saudiarabiens religiösa polis.

mujahedin – De som utför jihad.

qadi – domare.

qanun – icke religiös lagstiftning. Är alltså inte en del av sharia.

da‘wah

Dawa eller Da‘wah  – Betyder ungefär inbjudan eller kallelse till islam. Dawa är ett centralt begrepp inom den muslimska väckelserörelsen i Sverige idag.  Dawa kan vara såväl att sprida ”rätt” form av islam genom diskussioner, föreläsningar som att vara en god muslimsk förebild. Jag har fått intrycket att mycket av dawa-verksamheten är inriktad på att omvända unga muslimer till ”rätt” form av islam, av den anledningen är dawa omstritt.

hadith

Hadith – berättelse om Muhammed som vägleder muslimer i  trosutövning och vardag. Haditherna utgör näst efter Koranen många muslimers viktigaste religiösa textmassa. För att en berättelse om Muhammed ska räknas som  vägledande krävs, enligt muslimsk praxis, en trovärdig kedja av berättare (isnād) som ska leda tillbaka till en förstahandskälla (t ex Muhammeds hustru Aisha eller gamle stridskamrat Abu Bakr som sett eller hört Muhammed). Insamlandet och bedömandet av berättelser om Muhammed inom sunniislam tycks ha kulminerat på 800-talet i och med ”talibanerna” (taliban betyder ungefär sökare på arabiska) al-Bukhari och Muslim. Shiamuslimer gör en annan bedömning av berättelsernas trovärdighet. För att en berättelse ska anses tillförlitlig ska traderingskedjan följa Alis familj. Sökandet efter berättelser skedde också senare, förmodligen för att före 941 hade man antingen sin Imam tillgänglig (livs levande) eller så stod man i direktkontakt med sin dolde Imam, som gav vägledning i knepiga situationer.

Källor:  Jan Hjärpe, Sharia – Gudomlig lag i en värld av förändring, (Nordstedts förlag, 2005). Vernon O. Egger, A History of the Muslim World to 1405: The Making of a Civilization, (Prentice Hall, 2004).

islamism

Islamism är övergripande beteckning på moderna politiska strömningar som använder islam, koranen och den religiösa traditionen (sunna) som politisk ideologi. Gemensamt för islamistiska grupper och personer är att de önskar införa sharia (islamisk lag). Exempel på islamistiska grupper/organisationer: Muslimska brödraskapet, Hamas, den iranska staten, talibanrörelsen. Islamister har emellertid väldigt olika syn på hur man ska rätt tolka traditionen och Koranen. Av den anledningen är det svårt att definiera islamismen som en rörelse eller en ideologi.

På bilderna  syns tre kända och inflytelserika muslimska politiska tänkare: Mawdudi, Hassan al-Banna och Abdolkarim Soroush. Soroush anser att islam och demokrati fungerar alldeles utmärkt ihop. Av den anledningen betraktas Soroush sällan som en islamist av politiska bedömare, men likväl inspireras Soroush av den muslimska traditionen och inte minst av sufism i sitt politiska tänkande. För Mawdudi fanns (han
är död) bara en lagstiftare, Gud. Folket skulle alltså inte stifta lagar, däremot ansåg Mawdudi att folket skulle protestera om makthavarna tolkade Guds lagar och regler på ett felaktigt sätt.

albanna-mawdudi-soroush
Från vänster: Hassan al-Banna, Mawdudi och Soroush