inlägg

Religion åk 9 VT 2022

Vårens religion i åk 9 handlar om indiska och i huvudsak asiatiska religioner med hinduismen och buddhismen i fokus. Därefter ska vi framför också diskutera etik och konflikter där religion har betydelse.

Saxat ur kursplanens syfte

”Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.” (…)

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor (…)”

Religion i åk 9 – två delarbetsområden
  1. Hinduism och buddhism. Material: genomgångar (Google presentationer, videor) finns dels här och i Google Classroom, Religion Utkik (kapitel om hinduism och buddhism).
  2. Religion, etik och konflikt. Centralt innehåll i fokus: Etiska modeller och begrepp, religionernas roll i politiska skeenden och konflikter, konflikter och möjligheter. Exempel på viktiga begrepp: jämställdhet, sekularisering, moral, etik, ansvar, frihet, människosyn. Material: genomgångar (Google presentationer, videor och Religion Utkik.
Prov vecka 8

Provet handlar i första hand om hinduism och buddhism (se nedan). Provet består av många flervalsfrågor och 2-3 fritextfrågor och görs i exam.net. Återkoppling på provet sker dels i form av att vi går igenom provet på en lektion och dels kommentarer i Schoolsoft.

Bedömd diskussion vecka 10

På torsdagen denna vecka kommer vi ha en bedömd diskussion som kretsar kring olika etiska dilemman. Innan diskussionen får ni reda på vilka dilemman som ska diskuteras.

Plugguide
Plugguide religionsprov om hinduism och buddhism VT 2022 (734.1 KiB, 2 downloads)
Grovplanering
Kravnivåer – religion
Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 1151 downloads)
Självrättande test
  • Länk till självrättande test om buddhism (klicka här)
  • Länk till självrättande test om hinduism (klicka här)
    Genomgångar: hinduism, buddhism mm (uppdateras)

     

Planering SO våren 2022

Under vårterminen 2022 ska klass 9F på Ebba Braheskolan läsa ämnena religion och samhällskunskap. I ämnet samhällskunskap kommer vi rikta in oss på att förstå hur ekonomi fungerar: mest samhällets ekonomi. Ett annat nyckelbegrepp som blir viktigt för oss är globalisering. Vi inleder terminen med att undersöka olika asiatiska religioner med särskilt fokus på hinduism och buddhism. Vi ska också träna oss att förstå och tillämpa olika etiska modeller som till exempel konsekvensetik och dygdetik.

– Beskrivning av religionsundervisningen VT 2022 (klick här – kommer att bli en klickbar länk inom kort)

 

– Beskrivning av undervisningen i samhällskunskap VT 2022 (klicka här – kommer att bli en klickbar länk inom kort )

En övergripande grovplanering (kommer att uppdateras)

Diskussion om religion och vetenskap

En av våra avslutande uppgifter i kursen religionskunskap 1 är att diskutera hur religion och vetenskap förhåller sig till varandra.

Saxat ur ämnets syfte …

”Eleverna ska ges möjlighet att diskutera hur relationen mellan religion och vetenskap kan tolkas och uppfattas, till exempel beträffande frågor om skapelse och evolution.”

Förberedelse inför diskussionen
  •  Läs kapitlet ”Vetenskap och religion” s. 54-64. Boken beskriver dels vad som kännetecknar vetenskap mer allmänt och olika vetenskapssyner (rationalism och empirism), dels beskrivs också olika, företrädesvis kristet, färgade tankar om skapelsen (kreationism och intelligent design).

  • Här är en länk till ett snabbtest på några av begreppen i texten (klicka här)
  • Tänk särskilt på att kunna förstå och använda begrepp som t.ex. empirism, falsifiering, God of the gaps med flera. Vidare ska du fundera särskilt på modellen på sidan 64 som visar olika sätt att se på förhållandet mellan religion och vetenskap.
  • Leta rätt på ett exempel från media som visar på förhållandet mellan religion och vetenskap, t.ex. en tidningsartikel.
Modellen

Kort om modellen

Modellen är ett försök att beskriva några ganska vanliga sätt att se på och tolka relationen mellan religion och vetenskap. Ibland skiljer bara nyanser mellan de olika delmodellerna A-D.

Modell A (självständighetsmodellen)– Att religion och vetenskap finns i helt olika domäner av verkligheten. Vetenskapen förklarar den fysiska verkligheten och religionen handlar om moral, värderingar och mening. Vetenskapen kan lika lite förklara livets mening som religionen kan förklara klimat eller hållfasthet. Albert Einstein brukar framhållas ha sett på relationen mellan vetenskap och religion på detta sätt.

”En konflikt mellan religion och vetenskap är omöjlig. För vetenskapen kan bara ta reda på vad som är, medan religion endast behandlar värderingar av mänskliga tankar och handlingar.” Albert Einstein, fysiker

Modell B (konfliktmodellen) – Från slutet av 1800-talet kom allt fler vetenskapsmän och kvinnor att se det hela som ett krig mellan religion och vetenskap. Vetenskapen framstod enligt dem som den självklare segraren. Nya vetenskapliga landvinningar knuffar bort religiösa synsätt och svar, som t.ex. att Darwin visat att bibelns version av skapelsen på sju dagar är felaktig. Scientism, ett filosofiskt synsätt, som menar att all kunskap om verkligheten bara kan nås med naturvetenskapliga metoder. Kunskap om känslor, meningsfullhet kan reduceras till exempelvis biologi, kemi och fysik. Företrädare för ett scientistiskt synsätt ser relationen mellan religion och vetenskap på ett sätt som passar bra in på modell B (konfliktmodellen).

“Religiös tro är den stora undanflykten, den stora ursäkten för att slippa tänka och utvärdera bevisen. Religiös tro är tro trots bristen på bevis, eller rentav på grund av bristen på bevis.” – Richard Dawkins, professor i evolutionsbiologi, Oxford

Motsatsen till de som menar att naturvetenskapen kan förklara allt hittar vi bland religiöst bokstavstroende som till exempel amerikanska (och svenska) anhängare av kreationism eller intelligent design. I Umeå finns tydligen ett museum med ett kreationistiskt budskap/synsätt – Den Förhistoriska Världen.

Modell C (harmonimodellen) – Enligt detta sätt att se ställer vanligen religionen och vetenskapen olika frågor och intresserar sig för olika delar av verkligheten. För att nå mer fullständiga kunskap och insikt i verkligheten krävs både religion och vetenskap. Ytterligare en skillnad mot modell A är att man emellanåt ser en samsyn mellan religion och vetenskap (det är därför cirklarna sömlöst går in i varandra).

”Skapelseberättelsen i Första Mosebok kapitel 1 är skriven med bildspråk och ska inte tolkas bokstavligt, och därför är den texten fullt förenlig med teorier om en biologisk evolution.” William Lane Craig, amerikansk filosof och teolog

“Ingen ifrågasätter evolutionen inom den akademiska biologin. För mig, som troende, går allt ihop då. Vetenskapen kan visa oss hur Guds plan för skapelsen utvecklades.” Francis Collins, genetiker, USA

Modell D (komplementaritetsmodellen) – Modellen är en variation på den så kallade harmonimodellen. Även i modell C komplementerar religion och vetenskap varandra. Inom kvantmekaniken (fysik) kan de minsta beståndsdelarna både beskrivas som partiklar och ljusvågor.  I detta fall talar fysiker om komplementaritet. Religiösa berättelser och synsätt är kanske vid första ögonkastet oförenliga med vetenskapliga, men det kanske bara är så för att vi (människor) saknar ett språk eller en djupare förståelse av verkligheten, tycks tanken vara.

Sammanfattningsvis, även i modell D ser man att religion och vetenskap ställer olika frågor, men att samsyn emellanåt råder. Oförenliga synsätt finns, men de kanske bara är oförenliga för att vi än så länge saknar djupare kunskap i frågan, på samma sätt som fysiken emellanåt verkar motsägelsefull.

Mina källor

Ulf Görman (2000). Svenskars uppfattningar om relationen mellan naturvetenskap och religion En första rapport från en enkätundersökning, i Svensk Teologisk Kvartalskrift årg. 76. (Se här)

En presentation av Ulf Jämterud (har tagit för modellerna typiska citat från presentationen).

 

Förhör om EU

På fredag vecka 46 kommer alla klasser ha ett skriftligt förhör om i första hand EU. Några repetitionsfrågor från provet kommer också vara med: företrädesvis frågor om federalism och parlamentarism.

I kursplanen står det bland annat att vi ska lära oss om ”Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU.”

Frågor & begrepp
  1. Bakgrunden till EU. Varför var det så viktigt att länder som Tyskland och Frankrike samarbetade? När började man ta de första stegen mot dagens EU?
  2. Hur och varför utvidgades EU under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet?
  3. Vilka problem och utmaningar står EU inför idag?
  4. Hur fungerar EU idag? Vilka är de viktigaste institutionerna när EU tar beslut och stiftar lagar? (Jämför gärna med hur Sverige fungerar politiskt).
  5. Exempel på viktiga begrepp och företeelser: EG, Kol- och stålgemenskapen, kommissionen, ministerrådet, EU-toppmötet, de fyra friheterna, EMU, euro, Schengenavtalet, Lissabonfördraget, Europaparlamentet, Europeiska rådet.
Hur man kan plugga
  • Du behöver läsa och diskutera bokens kapitel om EU
  • Gå igenom material Google Classroom: uppgifter och presentationer
  • Gör egna förhör och låt dig förhöras: t.ex. kan du göra ett förhör på viktiga begrepp, EU:s bakgrund eller hur beslutsprocessen i EU fungerar
  • Diskutera med vänner/familj
  • Gör de quizz som finns i Classroom och tillverka egna flashcards
Slides från undervisningenQuizzar om EU och politik

Quizz om EU – klicka här!

Skriftligt förhör om medeltiden

På torsdag vecka 46 har vi ett mindre prov på tidsperioden medeltiden inom ramen för historia 1b. Testet utgår i första hand från den första punkten i det centrala innehållet i kursplanen:

”Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.”

Övergripande frågor
  1. Vad kännetecknar medeltiden? Vad skiljer den från antiken och den efterföljande tidigmoderna tiden? Använd fakta och begrepp för att beskriva och förklara tidsperioden.
  2. Vad kännetecknar vikingatiden? Varför infördes tidsperioden i slutet av 1800-talet? Använd fakta och begrepp för att beskriva och analysera perioden.
  3. Varför upphörde vikingatiden? Hur blev Sverige och Norden en del av den europeiska medeltida kulturen och samhället?
  4. Varför upphörde medeltiden? Vad förändrades? Vilka var orsakerna till förändringen?
  5. Finns det någon historisk kontinuitet mellan antikens samhällen och de medeltida?
Hur man kan plugga
  • Du behöver läsa och diskutera bokens kapitel om medeltiden (s. 66-99)
    • När du läst t.ex. ett delkapitel: sammanfatta utan att titta i boken antingen skriftligt eller muntligt för en studiekompis
  • Gå igenom material Google Classroom: uppgifter och presentationer
  • Gör egna förhör och låt dig förhöras
  • Diskutera med vänner och familj de övergripande frågorna
  • Gör de quizz som finns i Classroom och tillverka egna flashcards
Repetitionsfrågor och mer generella kunskaper

På testet kommer det också förekomma faktafrågor som du stött på tidigare om forntiden och antiken. Det kommer också att vara frågor där du får visa mer allmänna kunskaper om källkritik och historieanvändning, t.ex. får du bedöma medeltida källmaterial.

Google formulär (quizz)

Klicka här för att komma till det första quizzet om medeltiden och vikingatiden.

Presentationen

Fotografera folkhemmet

Fotografera folkhemmet & välfärdssamhället

En gruppuppgift (3/grupp) som är en del av bedömningsunderlaget. 

Saxat ur kursplanen för samhällskunskap 1b

Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna.”

Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.”

Formella krav
  • Presentationen är mellan 5 och 8 minuter (varken kortare eller längre)
  • Alla deltar aktivt i själva presentationen
  • Ni har själva tagit bilderna som presentationen utgår ifrån
Gruppens uppgifter
  1. Välj två bildmotiv i Stockholmsområdet som visar välfärdssamhället och folkhemsbygget. Klistra in bilderna i en Google presentation.
  2. Skriv korta bildtexter och förklara muntligt under presentationen vad fotografierna föreställer och hur de hänger samman med välfärdssamhället och folkhemmet.
  3. Förklara hur era bildmotiv påverkat er och samhället!
  4. Redogör för era källor på den sista sidan av er presentation.
Videogenomgång

Religionskunskap 1 HT 2021

Kursbeskrivning Religionskunskap 1

Religionskunskap 1 bygger i hög grad vidare på grundskolans religionsundervisning med världsreligionerna och etiska modeller som huvudsakligt stoff. En skillnad i Religion 1 för gymnasiet är att större fokus läggs på hur religionernas praktik och tro ser ut idag, mindre på religionshistorien, till exempel hur protestantisk kristendom praktiseras i Sverige och världen idag på 2000-talet mer än hur protestantismen växte fram under senmedeltiden (för fullständig kursplan seskolverket.se).


Planering
  • se Google Classroom för lektionsplanering
Examinationer
Diagnoser och frågor
  • Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
  • Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.

Betygsunderlag
  • Ett par mer ordnade diskussioner/debatter som genomförs i klassrummet.
  • Två digitala prov som görs enskilt i aulan eller i klassrummet.

Datum finns i Schoolsoft.


Diskussion efter jullovet

Se här!

Prov vecka 49 6/12

Du hittar all info om provet hittar du i dokumentet nedan.

Prov 2 Religionskunskap 1 HT 2021 (40.0 KiB, 58 downloads)
Provet vecka 43 29/10

Förutom undervisningen och materialet som använts på lektioner ska du läsa och repetera bokens kapitel: 5 Abrahamitiska religioner 6 Judendom och 7 Kristendom fram till sidan 157 (s. 87-157)

  • Provet handlar i första hand om judendom och kristendom (viss repetition av etiska modeller mm kan förekomma) som t.ex. den konsekvensetisk och sinnelagsetik.
  • Frågorna kommer mer specifikt handla om sådant vi läst om som:
      • Judisk och kristen historia, t.ex. varför uppstod den reformjudiska rörelsen under 1800- och 1900-talen?
      • Vilka skrifter som är centrala och viktiga, som t.ex. Tanakh, Torah och evangelierna.
      • Olika inriktningar och tolkningar av religionen som t.ex. ortodox judendomen och protestantism. Exempel på viktiga begrepp: tolkning, teologi, trosbekännelse.
      • Högtider, ritualer och praktik inom religionerna, som t.ex. varför och hur högtider som pesach eller påsk firas. Hur går en gudstjänst till? Praktiker som matregler och klädsel är också av intresse. Exempel på begrepp: högtid, övergångsritual, sabbat.
      • Hur ser man på människa och Gud inom och mellan religionerna? Hur uppfattar man Gud? Hur ser relationen till människan ut? Viktiga begrepp: monoteism, teism, Messias, treenigheten.
Google formulär

Quizz om judisk historia och syn på Gud/JHVH (klicka här)

Quizz om judiska skrifter (klicka här)

Quizzar

Judisk tro och praktik

Starta

Tack! Du har just gjort Judisk tro och praktik på norran.se!

Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%.

Ditt betyg: %%RATING%%


Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
678910
111213Slut
Återgå

Judiska högtider

Starta
Tack! Du har just gjort Judiska högtider på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

De tidiga kristna

Starta
Tack! Du har just gjort quizen  %%QUIZ_NAME%%  på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
678910
11Slut
Återgå

Den Stora schismen - splittringen av kyrkan på 1000-talet

Starta
Tack! Du har just gjort Den Stora schismen - splittringen av kyrkan på 1000-talet på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
Slut
Återgå

Protestantismen

Starta
Tack! Du har just gjort Protestantismen på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
6Slut
Återgå

Nya testamentet

Starta
Tack! Du har just gjort Nya testamentet på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
Slut
Återgå

Historia 1B läsåret 2021-2021

Kursbeskrivning Historia 1B

Historia 1b breddar och fördjupar grundskolans historieundervisning. Historien fram till och med 1700-talets upplysning behandlas utifrån epokbegreppet med vissa fördjupningar som till exempel antikens politiska kultur. Den senare historien, från den industriella revolutionen och framåt är mer detaljrik. Genomgående kommer vi dels att tolka och dels kritiskt granska historiskt källmaterial från olika tider. Du kommer också att analysera hur uppfattningar om historien påverkar människors identitet och hur historia används i debatter och konflikter.

* för fullständig kursplan se skolverket.se

Planering

Lektionplaneringen ligger i Classroom och uppdateras ofta. Den mer övergripande veckoplaneringen hittar du här och i ett dokument i Classroom.

Examinationer

  • Prov vecka 42 19/10. Ni skriver på lektionstid. Provet kommer testa följande: Källkritik – ni kommer att få värdera och tolka historiska källor. Historiebruk – någon eller ett par uppgifter kommer handla om att analysera historiebruk som t.ex. hur antiken används i film och media idag. Kunskaper om historiska tidsperioder, förändringsprocesser, personer som t.ex. tidsperioderna forntiden och antiken, hur och varför högkulturer uppstod vid floderna Eufrat, Tigris, Nilen, Indus, Huang He, historiska personer som Hipparchia, Leonidas, Caesar med flera. Att använda en historisk referensram för att se de längre tidsperspektiven, t.ex. hur forntiden och antiken påverkar oss idag.
Diagnoser och frågor
  1. Varje eller varannan vecka kommer vi att ha en digital diagnos. Syftet med diagnoserna är endast att se att alla hänger med och om det är något vi behöver gå igenom igen. Diagnoserna används vanligen inte som betygsunderlag.
  2. Digitala frågor, med syftet att alla ska ges utrymme att formulera sig, kommer varje lektion rymma någon eller ett par övergripande frågor. Frågorna ställs i Google Classroom.

Quizzar

Quizz om källkritik: klicka här

Quizz om forntiden och flodkulturerna: klicka här 

Demokrati och republik under antiken

Tack! Du har just gjort Demokrati och republik under antiken på norran.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
I Atens folkförsamling samlades alla fria män för att rösta om lagar och vilka som skulle leda armén (strategerna). Vad kallades platsen där folkförsamlingen träffades och diskuterade?
A
Sunion
B
Pnyx
C
Forum Romanum
Fråga 1 förklaring: 
"Pnyx, kulle väster om Akropolis i Athen, från ca 500 f.Kr. mötesplats för folkförsamlingen (ekklesia)." Källa: ne.se
Fråga 2
Vilka påståenden är sanna om republikens Rom?
A
Konsulerna var arméns högsta befäl.
B
Ämbetsmännen var alltid plebejer!
C
Folkförsamlingen samlades ofta på Forum Romanum
D
I folkförsamlingen fick endast män över 30 rösta.
Fråga 2 förklaring: 
"Forum Romanum (latin, ’det romerska torget’), benämning på dalsänkan mellan kullarna Palatinen, Velia och Capitolium i Rom, ca 500 m från Tibern." Källa: ne.se
Fråga 3
Vem var ordförande i senaten i Rom?
A
Konsuln
B
Praetorn
C
Folktribunen
Fråga 3 förklaring: 
Konsulerna (de var alltid två) kunde sammankalla senaten till möte och fungerade också som senatens ordförande.
Fråga 4
I vilken av folkförsamlingarna (Athens eller Roms) var fri debatt tillåten?
A
I ingen av folkförsamlingarna
B
I Roms folkförsamling
C
I Athens folkförsamling
Fråga 5
När fick en ung man delta i folkförsamlingen i Athen?
A
18 år
B
22 år
C
20 år
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga. Se resultat
Du har 5 obesvarade frågor.
Se alla frågor
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
Slut
Återgå

Demokratin i Aten under antiken

Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

Rom under republiken

Ett litet test på dina kunskaper om den romerska republiken under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Rom under republiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
6Slut
Återgå

Betygsunderlag

  • Ett par, tre mer ordnade diskussioner/debatter om historiskt viktiga frågor, som till exempel vad som driver historien framåt.
  • Fyra digitala prov som görs enskilt (två per termin)
  • 1-2 presentationer, som görs i mindre grupper 2-3/grupp. 
  • En “recension”/analys av historiebruk, till exempel film eller bok.

* se Schoolsoft för examinationsdatum och kunskapskrav

Kurslitteratur och material

Hallberg, E.,Nyström, H., Nyström, L., Nyström, Ö. (2011) Perspektiv på historien 1b. (2:a uppl.). Gleerups

Artiklar, noveller och filmer mm kommer att tillkomma. 

Grovplanering HT 2021

Samhällskunskap 1B läsåret 2021-22

Kursbeskrivning – samhällskunskap 1b

Samhällskunskap är ett tvärvetenskapligt ämne som har sin bas i de akademiska ämnena nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap. När vi analyserar samhället och samhällsfrågor utifrån olika perspektiv kommer vi använda oss av teorier, modeller och begrepp. Stor vikt läggs på att bearbeta och presentera information från olika källor, som digitala databaser och tidningsartiklar. 

* för fullständig kursplan se skolverket.se

Denna sida kommer inom kort att uppdateras med veckoplanering (som nu finns i Classroom) och en del annat som t.ex. quizzar med mera.

Instuderingsuppgifter till det första delprovet vecka 39

Om du känner att du ligger efter bör du använda tiden för ämneshandledning på måndagar och tisdagar.

Instuderingsuppgifter - moment 1 samhällskunskap 1b (101.0 KiB, 219 downloads)

Quizzar och andra kunskapstest (kommer också att fyllas på)

Demokratin i Aten under antiken

Ett litet test på dina kunskaper om demokratin i Aten under antiken.
Starta
Tack! Du har just gjort Demokratin i Aten under antiken på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
67Slut
Återgå

Grovplanering fram till jullovet

VeckaLektionsinnehåll (2 lektioner/vecka)Sidor i boken
33Introduktion och demokratihistoria (antikens Aten). Exempel på viktiga begrepp: direkt demokrati, folkförsamling, medborgare, demokrati, aristokrati m.fl.s. 64-71 + genomgångar som du har i Classroom.
34Demokratins historia: antikens Aten och Rom + demokratins historia i Sverige. Exempel på viktiga begrepp: senat, republik, diktator, parlamentarism m.fl.s. 145-148, 242-250 + genomgångar som du har i Classroom.
35Olika valsystem i demokratier. Exempel på viktiga begrepp: majoritetsval, proportionella val, federalism, presidentstyre, parlamentarism m.fl.s. 242-250 + genomgångar som du har i Classroom.
36Demokrati och diktatur: olika typer av diktaturer. Exempel på viktiga begrepp: teokrati, militärjunta, censur m.fl.s. 155-161 + genomgångar i Classroom.
37Politiska ideologier: liberalism, konservatism, socialism, nationalism, fascism, nazism. Exempel på viktiga begrepp: ideologi, människosyn, metods. 162-169, 247 + genomgångar i Classroom.
38Politiska ideologier: feminism, ekologism, populism Exempel på viktiga begrepp: GAL-TAN, jämställdhet, jämlikhet. Sammanfattning inför provet.s. 162-169, 247 + genomgångar i Classroom.
39Gemensamt prov i aulan på onsdag morgon. Lektionerna handlar om Sveriges statsskick.s. 215-227 + genomgångar i Classroom.
40Sveriges statsskick och EU:s framväxts. 166-167, 215-227 + genomgångar i Classroom.
41Framväxten av EU - fokus på EU:s historia och institutioner. Exempel på viktiga begrepp: Kol- och stålunionen, Marshallhjälpen, Kommissionen, Europaparlamentet m.fl.s. 214-217, 228-231 + genomgångar i Classroom.
42Välfärdssamhället - historia och olika välfärdsmodeller. Exempel på viktiga begrepp: offentlig och privat sektor, modell.s.288-304 + genomgångar i Classroom.
43Undersökning av hur människor ser på välfärd. Uppgiften är en del av bedömningsunderlaget.s. 288-304 + material i Classroom.
44Höstlov
45Prov om EU och välfärdssamhället. Provet är en del av bedömningsunderlaget.s. 288-304 + material i Classroom.
46Tema: Mänskliga rättigheter och folkrätten i väpnade konflikters. 91-92, 438-449 + material i Classroom.
47Tema: Mänskliga rättigheter och folkrätten i väpnade konflikters. 91-92, 438-449 + material i Classroom.
48Tema: Media och källkritik - Gammal media och nys. 116-142 + material i Classroom
49Tema: Media och källkritik - Närstudie av samhällsfrågan Gängkriminalitet och skjutningar. Börja jobba med rapport.s. 116-142 + material i Classroom
50Tema: Media och källkritik - Närstudie av samhällsfrågan Gängkriminalitet och skjutningar.s. 15-19 + övrig material som behövs.
51Inlämning av utkast - rapport om samhällsfråga. Den skriftliga rapporten är en del av bedömningsunderlaget i såväl samhällskunskap som svenska.
52Juluppehåll

Länkar och andra digitala resurser

 

 

Geografi VT 2021 åk 9

Pedagogisk planering – geografi åk 9
Planering Geografi åk 9 VT 2021 (318.7 KiB, 302 downloads)
Bedömningsaspekter – resonemang
Bildkälla: http://frokenhemberg.blogspot.se/
Video om bedömningsaspekter

Veckoplanering 9BF

Läxor & prov
  • Läxförhör: namngeografi – Asien vecka 17 (OBS! ändrat datum)
  • Bedömningsuppgift om sårbarhet (lektionsuppgift)
  • Prov vecka 21 med fokus på fattigdom, migration, befolkningsutveckling (men också lite sårbarhet)
  • Diskussion om intressekonflikter vecka 21.
Namngeografi åk 9 HT 2019 (736.2 KiB, 644 downloads)
På provet kommer du att få visa kunskaper om …
  • Orsaker till och konsekvenser av migration (urbanisering, flyktingar mm). Utgå från de övningar om migration vi jobbat med (urbanisering i Asien och flyktingkrisen i Burma).
  • Orsaker till, konsekvenser av och lösningar när det gäller fattigdom i världen. Här kommer du att få resonera om faktorer som kan förklara fattigdom och hur man kan få en hållbar social och ekonomisk utveckling.
  • Sårbara platser – du kommer att identifiera sårbara platser med hjälp av kartor, diagram och tabeller.

OBS! tänk på bedömningsaspekterna när du förbereder dig! 

Genomgångar
Sårbara platser

Migration

Fattigdom och ohälsa

Länkar

Seterra – träna namngeografi

Länders riktiga storlek (kul!)