inlägg

Här presenteras ett urval av större och mindre uppgifter vi jobbar med i klassrummet i kursen historia 2a och delmomentet om slaveri.

Uppgift: Bör Sverige inrätta en nationell minnesdag för slaveriet?

1. Varför författar riksdagsledamöterna Joe Frans (länk), Hillevi Larsson (länk) och Mehemet Kaplan (länk) motioner om en nationell minnesdag för slaveriets offer? Identifiera minst två olika typer av argument (t.ex. historiska, moraliska eller politiska).

2. Hur starka är deras motiveringar? Analysera dem utifrån Sveriges roll som slavhandelsnation och utifrån hur det svenska samhället ser ut idag. Ge exempel som både stödjer och problematiserar deras argument.

3. A) Vilka argument talar för att Sverige bör införa en nationell minnesdag? B) Vilka talar emot att Sveriges ska ha en nationell minnesdag? Formulera minst 4 olika argument och värdera vilka som är starkast och varför.

4. Finns det alternativa sätt att minnas det svenska slaveriet? Ge minst 3 olika exempel på alternativ och värdera dem utifrån uppskattad effektivitet jämfört med en minnesdag.

5. Ta ställning: Bör Sverige införa en nationell minnesdag? Motivera din slutsats utifrån tidigare argument och kunskaper.

Källövning: Krav på ersättning för slavar i Washington D.C. 1862

Om källmaterialet

I april 1862 beslöt president Lincoln och Kongressen att frige alla ca. 3,100 slavar i Washington D.C. Slavarna blev omedelbart fria. Lagen var utformad så att slavägarna fick ekonomisk kompensation för sin förlorade egendom.  Kongressen avsatte motsvarande 1 miljon USD till slavägarna (motsvarar ungefär 34 miljoner i dagens penningvärde). De före detta slavarna fick inte någon kompensation eller skadestånd. 

Källan (länk) är en fullständig lista på de personer, det vill säga slavägare, som ansökte om ersättning för deras frigivna slavar. Klickar ni på namnet/slavägaren får ni reda på hur mycket de krävde och hur de motiverade sina krav. Petitionen, som ansökningen om kompensation kallas, granskades sedan av en statlig tre-manna-kommission som tog beslut. Det utgick kompensation för ca. 95% av de före detta slavarna, men ofta fick slavägarna mindre än vad de önskade. De ca. 150 slavägare som inte krävde kompensation var som regel bosatta i  Maryland (se karta nedan). men offentliga motståndare till Unionen, vilket gjorde att de inte kunde få ta del av den statliga (Unionen) kompensationen.

Karta som visar USA och Konfederationens stater 1861

Politiskt sammahang

Washington D.C. (District of Columbia) blev USA:s huvudstad år 1800 och stod (och står) under federal kontroll, vilket innebär att området inte är en delstat som till exempel Maryland. Området bildades av mark från både Maryland och Virginia, men Virginia-delen återlämnades senare. Synen på slaveri bland politiker från norra USA varierade, men många abolitionister var starkt kritiska till slaveriet i Washington D.C., där slavhandel och slaveri förekom fram till 1862. Samtidigt fanns det även nordliga politiker som av politiska eller ekonomiska skäl var mer försiktiga i frågan.

När inbördeskriget bröt ut 1861 förblev flera slavstater i Unionen och gick inte med i Konfederationen, som bestod av elva sydstater som hade brutit sig loss. Dessa så kallade “border states” var Missouri, Kentucky, Maryland och Delaware. I dessa stater var opinionen kring slaveriet ofta splittrad. Många vita invånare stödde fortsatt slaveri eller ville bevara det i någon form, men det fanns också starka unionistiska och i vissa fall abolitionistiska grupper. Därför var deras beslut att stanna i Unionen ofta en kombination av politiska, militära och ekonomiska faktorer snarare än en enhetlig uppfattning i slavfrågan.

I början av 1862 befann sig kriget i ett osäkert läge för Unionen. Man hade inte uppnått några avgörande militära segrar i öst, vilket skapade frustration i nordstaterna. Inom Kongressen fanns abolitionister och radikala republikaner som ansåg att Lincoln gick för långsamt i frågan om slaveriet. De argumenterade för att ett avskaffande av slaveriet i Washington D.C., där kongressen hade laglig makt att agera, både skulle vara ett moraliskt ställningstagande och kunna bidra till att försvaga Konfederationen. Tanken var att frigörelse av slavar kunde uppmuntra motstånd inom Södern och därmed påverka krigets förlopp, samtidigt som det stärkte moralen i Unionens kamp.

En deluppgift innan ni börjar arbeta med själva källövningen

Hur kan beslutet att kompensera slavägare vid avskaffandet av slaveriet i Washington DC 1862 förstås ur olika historiska perspektiv, och vilka konsekvenser får dessa tolkningar för hur vi bedömer Lincolns politik?

Perspektiv: strukturellt ekonomiskt, politiskt strategiskt, moraliskt/ideologiskt, de frigivna slavarnas perspektiv.

Instruktioner till källövningen

Uppgifterna ska lösas skriftligt genom att ni lämnar in er undersökning (som bör omfatta minst 1A4-sida och max 2 A4-sidor).

Ni ska också diskutera själva undersökningen (metod, svårigheter mm) och era resultat med andra grupper.

Ni har två lektioner till att jobba med själva undersökningen (bra om ni också lägger tid på undersökningen efter lektionstid). Den tredje lektionen har ni 30 minuter till skriva klart undersökningen och lämna in. De övriga 50 minuterna går till att diskutera era undersökningar.

Formulera hypoteser utifrån forskning

Här är två artiklar som ni ska utgå från när ni formulerar frågeställningar och hypoteser.

1. Artikel om kvinnors deltagande i slavhandel (länk till artikeln).

Sammanfattning av artikeln som publicerades i The Economist

“De [kvinnorna i södern] visste inte hur illa det var. Det var så James Redpath, en nordlig journalist [abolitionist] som turnerade söderut på 1850-talet, förklarade  vita sydstatskvinnors stöd för slaveriet för sina läsare. Han räknade med att kvinnor var skyddade från de ’mest avskyvärda dragen’ i handeln och de sällan bevittnade auktionerna och piskrappen som utdelades som straff på plantager – och att de var omedvetna om den ’gigantiska handel’ som det hade blivit. Med tiden kom historiker överens om att slaveri var mäns sak.

Forskning publicerad förra månaden krossar den berättelsen. Ekonomer vid Ohio State University analyserade data från New Orleans slavmarknad, den största av dem alla, för att kvantifiera kvinnors engagemang. De fann att kvinnor var köpare eller säljare i 30 % av alla transaktioner och i 38 % av de som involverade kvinnliga slavar. Genom att matcha namn med folkräkningsregister visar de att det inte bara var ensamstående kvinnor eller kvinnor som var änkor som handlade med slavar för att de saknade män; gifta gjorde det också.”

2. Artikel om genus och slaveri (länk)

Sammanfattning av artikeln om genus och slaveri

“I have as much muscle as any man, and can do as much work as any man. I have plowed and reaped and husked and chopped and mowed, and can any man do more than that?”

Texten av antropologen Lydia Wilson Marshall utgår från Sojourner Truths tal 1851, där hon visar hur svarta kvinnor tvingades utföra samma hårda arbete som män. Detta används för att förklara hur slaveriet både upphävde och förstärkte könsroller. I den vita kulturen fanns en tydlig idé om kvinnlighet kopplad till hemmaliv och skydd, men denna gällde inte svarta kvinnor. Under slaveriet arbetade de i fälten, utförde tungt kroppsarbete och förväntades bidra lika mycket som män. Samtidigt utsattes de för könat våld, som sexuella övergrepp och tvång att föda barn som blev nya slavar. Mödrar tvingades ofta lämna sina barn direkt efter födseln och många förlorade dem genom försäljning eller tidig död. Detta skapade en särskild form av utsatthet som formade svarta kvinnors erfarenheter och senare svart feminism.

Era uppgifter

1. Formulera en eller två frågor ni vill ta reda på med hjälp av källmaterialet. Innan ni börjar ska ni titta igenom materialet för att få en uppfattning om materialet. Till exempel: Ägde kvinnor slavar? Vilka kompetenser, kunskaper och egenskaper värderades av slavägarna? Hur såg slavägarna på sina slavar, som ägodelar, medmänniskor, barn?
2. Formulera hypoteser: Vilket resultat tror ni att undersökningen kommer att ge? Tänk på att hypotesen/hypoteserna ska bygga på tidigare kunskaper/forskning.
3. Analysera källmaterialets trovärdighet. Värdera alltså materialet med hjälp av relevanta källkritiska begrepp och resonemang. Exempelvis: Är petitionerna tendentiösa? Är de oberoende? 
4. Kom överens om hur ni ska få svar på era frågor (metod).  Exempel: Räkna antalet petitioner från kvinnor, läsa och räkna olika typer av kompetenser, analysera hur slavarnas egenskaper beskrivs. 
5. Bestäm urval. Exempel: Gå igenom alla petitioner som är skrivna på vissa datum.
6. Undersök och sammanställ era resultat. Exempel: Gör en tabell, välj talande citat ur materialet och Diskutera och skriv vilka slutsatser ni drar utifrån er undersökning? Fick ni svar på era frågor? Höll era hypoteser?

Diskussionsfrågor i klassrummet

1. Vi diskuterar dels era resultat och slutsatser, dels hur ni gått tillväga för att få svar på era frågor och såklart problem ni stött på.

Uppgift: Rekonstruktionen och våldet mot de fria svarta 1865-1877

Efter inbördeskriget (1861–1865) skulle de upproriska staterna tillbaka in i Unionen (USA) och samtidigt skulle de befriade svarta slavarna få samma rättigheter som andra medborgare i USA. Den här uppgiften handlar om att analysera våldet mot fria svarta (freedmen) i de före detta slavstaterna i södra USA. En stor del av våldet under den period som kallas Rekonstruktionen (1865–1877) i amerikansk historia utfördes av organiserade och beväpnade grupper som Ku Klux Klan och Red Shirts. Grupper som ville upprätthålla vit överhöghet bland annat genom att skrämma svarta att inte rösta eller engagera sig i ett mer jämlikt samhälle.

Ni har tillgång till häftet: Våldet under Rekonstruktionen 1865–1877 (länk till häftet)

Uppgifter

1. Analysera våldet ur ett aktörsperspektiv: Vilken roll spelade enskilda individer som Nathan Bedford Forrest och Benjamin Tillman för att upprätthålla vit överhöghet i södern?
2. Analysera våldet ur ett strukturellt perspektiv: Bestod vit överhöghet i södra USA på grund av strukturella faktorer som exempelvis att samhället var brutaliserat av kriget, nedärvd strukturell rasism, ekonomiska strukturer?
3. Vilket perspektiv (aktör/struktur) har störst förklaringskraft – eller hur kan de kombineras för att ge en mer komplett förklaring?
4. Ta ställning till påståendet: Det som drev grupper som KKK och Red shirts var det främst ekonomiska och politiska intressen. (Materiella framför mer idealistiska intressen dvs ekonomiska/maktbaserade förklaringar kontra idé- och värderingsbaserade förklaringar).