inlägg

Historieundervisning i årskurs 9

I årskurs nio läser vi om folkmord under 1900-talet och mer allmänt om efterkrigstiden med fokus på kalla kriget. När vi läser om Förintelsen, Rwanda 1994 och Srebrenica använder vi oss bland annat av Genocide watch begreppsapparat för att förutse och analysera folkmord. Som ett återkommande inslag i undervisningen åker vi också till Armémuseum och bjuder in Dina och Jovan Rajs som överlevde Förintelsen.

Bilder från Dina och Jovans föreläsning januari 2020

Bilder från Armémuseum februari 2020

Historia åk 7 – från antiken till industriella revolutionen VT 2020

Den historia vi ska läsa, diskutera och jobba med under vårterminen 2020 är minst sagt omfattande: antiken, amerikanska frihetskriget, franska revolutionen och den industriella revolutionen.

Fyra bilder som representerar de olika tidsperioderna och skeendena vi läser om i åk 7.

Kunskapskraven i historia

Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 888 downloads)
Förmågorna Inför Np Historia Vt 2015 (2.5 MiB, 5862 downloads)

Historia åk 7: tre arbetsområden

  • Antika statsskick - Politik och befolkning under den atenska demokratin och den romerska republiken. (Centralt innehåll i fokus: "Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.") Sidor i boken: Aten s. 33-36, Rom s.55-56.
  • 1700-talets politiska revolutioner: den amerikanska revolutionen och den franska. Vad förändrades? (Centralt innehåll i fokus: "Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.") Amerikanska frihetskriget s. 118-127, franska revolutionen s. 128-142.
  • Den industriella revolutionen: fokus på Storbritanninen, orsaker och följder. (Centralt innehåll i fokus: "Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.") Industriella revolutionen s. 100-110.

GrovPlanering

vecka tema Lektionsinnehåll sidor i boken
52 antiken: Grekland Arvet från antiken, epokbegreppet (tidsperiod), begreppen förändring och kontinuitet. Det antika grekiska samhället. s.14-15, 42-43
2 antiken: Grekland Hur funkade Atens demokrati? s. 32, 33-36
3 antiken: Aten & Rom Atens demokrati och Roms republik. 36, 52-59
4 antiken/am. rev Roms styre under republiken + att vi börjar kika på den amerikanska revolutionen. Amerikanerna var djupt influerade av såväl romare som greker! Varför? 52-59, 60-61
5 antiken/am. rev. Vad minns du om demokratin i Aten? Roms republik? Varför gjorde de amerikanska kolonisterna revolution? s. 118-127
6 amerikanska rev./franska rev. Franska revolutionens orsaker och konsekvenser. Varför ville de amerikanska och franska revolutionärerna spegla sig i antikens hjältar? s. 118-127, 128-143
7 Franska + industriella Forts. franska revolutionens följder. Vad var den industriella revolutionen? varför började den i Storbritannien? s. 128-143, 100-117
8 Industriella rev. Forts. industriella revolutionen. s. 100-117
9 Sportlov Repetera, gör quiz, läs historia!
10 Källkritik & historieanvändning Denna vecka kommer ägnas åt källkritik och historieanvändning: övningar kommer vara på temat industriella revolutionen. s. 100-117
11 Källkritik & historieanvändning Test på källkritik, historieanvändning samt mer allmänt om industriella revolutionen. Sammanfattande PROV!

Musik från antikens Grekland?

Musik från franska revolutionen

Så här skriver ne.se om Marseljäsen Frankrikes nationalsång ”Marseljäsens upphovsman var Claude-Joseph Rouget de Lisle, som diktade och komponerade den en natt i april 1792 i Strasbourg. Sången fick snabbt spridning genom sin uppfordrande text och kongeniala musik och blev franska revolutionens sång framför andra.”

Läxor & Diagnoser

  • Med 3-5 lektioners mellanrum kommer diagnoser att genomföras. Diagnoserna används inte i första hand som bedömningsunderlag av mig (er lärare) utan är mest till för eleverna att kolla att de hänger med.
  • Läxa till fredag 24/1 – titta på en dokumentär om Julius Caesar som ligger på svtplay (klicka här). När du tittat på dokumentären ska du också fortsätta skriva på diskussionstråden om Caesar i canvas.
  • Oförberett test: någon gång under veckorna vi jobbar med historia kommer ett oförberett test om sådant vi jobbat med på lektionerna. Se till att hänga med på lektionerna och läsa i historieboken (läs sidorna i grovplaneringen gärna innan själva lektionen).
  • Prov veckorna 6 (februari) och 11 (mars)

Studieteknik – tips för hur du kan plugga för att minnas

Klicka här!

Självrättande test

Klicka här!

Genomgångar: youtube och slideshare

Begreppsanvändning

Antiken – den atenska demokratin

Antiken – den romerska republiken

1700-talets politiska revolutioner



Den industriella revolutionen

Centrala tankar, tolkningar och urkunder i världsreligionerna

Centrala tankar, tolkningar och urkunder i världsreligionerna

I den här lektionen ska de stora dragen i världsreligionerna repeteras men också förtydligas. Centrala tankar i religionerna kan vara hur man uppfattar sina gudar och hur man ser på världen. Med urkunder menas nästan uteslutande de viktiga och ofta heliga skrifterna, som exempelvis Bibeln eller Koranen. Inom religionerna finns olika inriktningar som ofta uppstått till följd av att man tolkat de religiösa berättelserna och ritualerna olika.

Centrala tankegångar inom världsreligionerna

Centrala tankegångar – hinduism och buddhism
samsara
Samsara, kretsloppet av liv och återfödelse.

Världens äldsta religiösa traditioner hittar vi inom hinduismen. Hinduismen är en mängd olika indiska traditioner, praktiker och trosföreställningar, men några grundläggande tankegångar finns som är gemensamma för de olika traditionerna. Tron på återfödelse är en gemensam tanke. Hur du återföds påverkas av handlingarnas lag, karma. Gör och tänker du gott kan du återfödas till en högre och bättre position i ditt nästa liv. Indiens och Nepals daliter, kastlösa som har lägst social status, kan påverka sina nästa liv. Målet för de mest hängivna hinduerna är moksha,  befrielsen från samsara, alltså kretsloppet av liv och återfödelse. Tron på många gudar kallas polyteism, vilket är en annan central tanke inom hinduismen. De flesta hinduer dyrkar dock en eller ett fåtal gudar. Att erkänna många gudar, men endast dyrka en gud kallas henotism inom religionsvetenskapen.

Buddismen uppstod i ett tidigt hinduiskt sammanhang. Många religionshistoriker ser buddismen delvis som en kritik mot det hinduiskaprästerskapets uppdelning av människor i höga och låga kaster. Den unge prinsen Siddharta Gautama som senare blev Buddha, den upplyste, lärde enligt den buddhistiska traditionen att befrielsen från samsara gick via att man förstod att livet innebär lidande, något som buddister kallar dukkha. Människan kan undslippa att återfödas och lidandet om hon följer den åttafaldiga vägen som utvecklats inom buddhismen. Den åttafaldiga vägen,  innebär bland annat regelbunden meditation, kunskap och levnadsregler som exempelvis att inte döda eller ljuga. Det stora målet för åtminstone munkar och nunnor och andra religiöst hängivna buddister är att nå ett totalt utslocknande och total stillhet, nirvana.

Centrala tankegångar – judendom, kristendom och islam
Judar i bön och en mezuzah på en dörrpost.

Tron på en enda Gud kallas monoteism. Inom judendomen uttrycks monoteismen bland annat i trosbekännelsen som på svenska kallas Hör Israel, som inleds med orden ”Hör, Israel! JHVH är vår Gud, JHVH är en.” Judar uttalar vanligen inte JHVH utan säger istället ”Herren”. ”Israel” syftar både på folket såväl som landet. Folket Israel är alltså judarna som enligt judisk tro är utvalt av Gud och landet Israel, det heliga landet, något som Gud lovat folket.

Kristna menar att Gud är en men att Gud uppenbarar sig på tre olika sätt som Fadern, Sonen och den helige Ande, treenigheten. Ett centralt begrepp inom kristendomen är frälsning. Det innebär att den som levt i tron på Jesus som Guds son räddas från det onda och återuppstår efter döden.

Shahadah, den muslimska trosbekännelsen.

Den muslimska trosbekännelsen är mycket tydlig med tron på en Gud, Allah. Inom såväl judendomen som islam finns också tankar om en frälsande gestalt. I judisk tro väntar man fortfarande på Messias som kristna menar kom i och med Jesus. Muslimer väntar på al-Mahdi, men både muslimer och judar pekar oftare på vikten av att följa livsregler för den enskildes frälsning snarare än väntan på en frälsare. De muslimska livsreglerna sammanfattas ofta i de fem pelarna, varav den första är att tron på en Gud och att Muhammed är hans sändebud.

Olika tolkningar och inriktningar i de fem världsreligionerna

Inriktningar – hinduism och buddhism

Hinduismen rymmer många gudar och traditioner. Vanligen är skillnaderna mellan inriktningarna inte en fråga om hur man tolkar heliga skrifter utan hur man dyrkar olika gudar. I södra Indien är kulten av guden Shiva vanligast. Inom shivaism ges förstås Shiva en mer framträdande plats än andra gudar. I norra Indien riktar praktiserande hinduer ofta sin fromhet mot guden Vishnu, denna form av hinduism kallas vishnuism. Eftersom en av Vishnus avatarer, uppenbarelseformer, är guden Krishna, kan man se Hare-Krishnarörelsen som en form av vishnuism.

Guden Vishnu och hans avatar Krishna, samt bild från filmen Avatar från 2009.

Buddhismens två stora huvudinriktningar är mahayana och hinayana/theravada. Inriktningarna skiljer sig bland annat åt i synen på vem som kan nå fullständig upplysning. Inom hinayanabuddhismen anses endast en liten elit av munkar kunna uppnå nirvana, medan mahayanabuddhismen är öppen för att alla människor kan bli upplysta och faktiskt bli en buddha. En likhet mellan inriktningarna är att Buddha inte anses vara en gud.

Inriktningar – judendom, kristendom och islam

I modern judendom brukar man tala om tre olika huvudinriktningar: reformjudendom, konservativ judendom och ortodox judendom. Inom Reformjudendomen anser att religionen ska ta intryck av och påverkas av samhället och samhällsutvecklingen. Reformrörelsen var först med att ordinera, det vill säga viga eller utnämna, kvinnliga rabbiner och att inta en tolerant inställning till homosexualitet och  samkönade äktenskap. I ortodoxa judendom håller man hårdare på den judiska lagen och anser vanligen att samhället ska anpassas efter religionen, inte tvärtom. Konservativ judendom intar en mellanposition och man har sedan 1980-talet ordinerat ett litet antal kvinnliga rabbiner. Kosherreglerna är frivilliga och ses som ett individuellt val inom reformjudendomen, medan ortodoxa familjer oftast följer traditionella regler om mat, som t.ex. att aldrig blanda kött- och mjölkprodukter.

Kristendomens inriktningar har historiska och geografiska rötter. När den katolska och ortodoxa kyrkan skilde sig under tidig medeltid utvecklades olikheter. I den ortodoxa kyrkan kallas ledaren patriark medan katolikerna har en påve. Gudstjänsterna och kyrkorummen skiljer sig också åt en del. I ortodoxa kyrkor är ikoner (platta bilder av Jesus och helgon) och ikonostasen (en vägg med ikoner) typiskt för kyrkorummet. I katolska kyrkor är tredimensionella avbildningar av Jesus, Maria och kända helgon vanliga, något som inte tillåts i den ortodoxa traditionen. Den ortodoxa gudstjänsten brukar ofta beskrivas som ett skådespel med sång och rökelse. Prästerna gestaltar Jesus liv i ett rituellt skådespel, medan katolska präster mer betonar läsning och predikan samt gemensam bön och sång. Båda kyrkorna har en likartad syn på treenigheten och vilka sju handlingar som anses heliga, som exempelvis dopet, nattvarden och äktenskapet. I den katolska kyrkan kallas dessa handlingar sakrament och i den ortodoxa kyrkan, mysterier.

Tre olika kyrkorum: en ortodox, en katolsk och en protestantisk kyrka.

De protestantiska kyrkorna uppstod i religiösa konflikter under framför allt 1500-talet. Protestanterna protesterade mot påvens och kyrkans makt och hur man tolkade Bibeln. De protestantiska kyrkor som uppstod har ingen gemensam ledare. Den svenska kyrkan är en Luthersk evangelisk kyrka. I Sverige följde man en av de mest kända protestanterna Martin Luther. Han menade bland annat den katolska kyrkan hade misstolkat Bibeln och vilka sakrament som var heliga. Luther menade att det endast fanns två sakrament som hade stöd i Bibeln – dopet och nattvarden. För Luther och de andra protestanterna stod Bibelns ord i centrum och det var viktigt att alla kunde ta till sig budskapet, av det skälet översattes Bibeln från latin till folkspråken, till exempel svenska. Prästens predikan utifrån Bibelns texter blev viktigare än förut och för att understryka detta satte man in predikstolar i protestantiska kyrkor. Processen där man gjorde om de katolska kyrkorna, gudstjänsterna och andra ritualer kallas reformationen.

Urkunder i de fem världsreligionerna

Urkunder i världsreligionerna. Med urkund menas vanligen heliga texter och viktiga källtexter inom religionerna.
Urkunder – hinduism och buddhism

Några av världens äldsta texter är vedaskrifterna. Veda betyder kunskap på sanskrit, som är ett indoariskt språk. Troligen kom språket med människor från norr. I vedaskrifterna finns hymner, sånger till gudar och beskrivningar av offerritualer. Dessa skrifter blir sällan lästa av vanliga indier utan studeras mer av religiösa experter. En av de mer folkligt uppskattade religiösa berättelserna inom hinduismen är Bhagavadgita. I Bhagavadgita förs en dialog mellan guden Vishnu (i form av Krishna) och prinsen Arjuna. Mycket av varna- och kastsystemet förklaras, liksom hur man bäst ärar guden. Varna är indelning av befolkningen i fyra huvudgrupper: präster, krigare, köpmän och tjänare. Systemet bildar en bas för kastsystemet. Berättelsen om Arjuna och Krishna finns som TV-serier och tecknad filmer och så gott som alla indier är väl bekanta med berättelsen.

Det tog mycket lång tid innan de muntliga traditionerna kring Buddhas lära blev nedskrivna i en form som accepterades av flertalet buddhister. Tripitaka, som består av flera olika texter ses av de flesta buddhister emellertid som en sann beskrivning av Buddhas lära.

Urkunder – judendom, kristendom och islam

En likhet mellan de tre syskonreligionerna är att de heliga texterna har en mycket central plats. Den judiska bibeln, Tanakh, är äldst och har verser och texter som är 3000 år gamla. Tanakh består av många böcker som är indelade i tre delar – Tora (Moseböckerna), Profeterna och skrifterna. En annan viktig textsamling inom judendomen är Talmud, som bland annat består av tolkningar av Tanakh, t.ex. hur man tolkat vad som är kosher. Från början förmedlades tolkningarna av Tanakh muntligt från generation till generation, så av den orsaken kallas Tamud för den muntliga läran.

Kristna behöll den judiska bibeln men kallar den delen av Bibeln för Gamla testamentet. Texterna i Gamla testamentet används av kristna bland annat för att man menar att den förutspår Jesus och slår fast hans status som Guds son och Messias. Man lade sedan till texter som handlade om Jesus och den tidiga kyrkan i den del som kallas Nya testamentet, som inleds med fyra evangelier. Evangelium betyder glädjebudskap på grekiska. Budskapet är att Jesus är Guds son och människornas frälsare.

Muslimer tänker att det finns en original-Koran i himlen.

Koranen består av de uppenbarelser som ärkeängeln Jibril (Gabriel) gav profeten Muhammed. Enligt muslimsk tro är Koranen som vi har på jorden en kopia av den som finns hos Allah i himlen. Koranen består 114 suror (kapitel). Flera profeter från Bibeln nämns i Koranen, som till exempel Abraham (Ibrahim), Mose och Jesus (Isa). Jesus betraktas dock inte som Guds son utan endast som människa och profet. Skillnaderna i uppfattningen om Bibelns berättelser och gestalter beror enligt muslimsk tro på att Bibelns texter har förändrats genom åren. Andra viktiga texter inom de muslimska traditionerna är samlingar av så kallade hadither, som består av korta berättelser om Muhammed och de första muslimerna. De enskilda haditherna är viktiga pusselbitar i sunna. Sunna är traditionen om hur Muhammed och de tidiga muslimerna tänkte, löste problem, helt enkelt levde sina liv. Att följa Muhammed i fotspåren är det främsta sättet att leva ett religiöst sett bra liv.

Uppgifter till lektionen

OBS! frågorna handlar om mer än det som finns i texten ovan.

Fördjupande material om världsreligionerna

Länkar

  • Bibeln.se som finns på Internet är både en mycket ambitiös bibelöversättning  och dessutom finns förklarande texter om Bibeln. Klicka här.
  • Koranens budskap, som är en översättning och tolkning av Koranen på svenska. Klicka här för att komma till Koranens budskap.
  • NE.SE har artiklar och annat material om religionerna. Huvudartikel om judendom, kristendom, islam, hinduism, buddhism. NE.SE kostar pengar men många skolor prenumererar på ne.se på nätet.
  • SO-rummet har mycket material om de olika religionerna: judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism. Alla texter, poddar och videor som SO-rummet publicerar eller länkar till har en kort presentation av författaren.

Videor & poddar

Hinduismen

Inför nationellt ämnesprov i religion

Inför nationellt ämnesprov i religion

Det här materialet består av fem religionslektioner som bygger på kursplanen i religion. Syftet med materialet är att sammanfatta och till viss del förtydliga religionsämnet i grundskolan åk 7-9. Till varje lektion en begreppslista och ett antal uppgifter som till största del är självrättande. Du behöver inte göra lektionerna i turordning. Klicka på den lektion du vill göra.

Religion?Religion?

  1. Religion och livsåskådningar – mening och makt
  2. Centrala tankar, tolkningar och urkunder i världsreligionerna (text/uppgifter till denna lektion)
  3. Världsreligionernas historia och geografi
  4. Religion i samhället – konflikt, samförstånd och sekularisering
  5. Moral och livsfrågor ur olika perspektiv

Historia åk 9 läsåret 2019-2020

Vi avslutar höstterminen 2019 och inleder vårterminen 2020 med att läsa historia veckorna 51 t.o.m. vecka 10. De första veckorna kommer vi att läsa om folkmord under 1900-talet. Vi kommer diskutera orsaker till och förutsättningar för och konsekvenser av Förintelsen och folkmorden i Osmanska riket, Rwanda  och i det forna Jugoslavien på 1990-talet. 

Tidsperioden som är i fokus är 1945-2020, från kalla krigets början till elfte september 2001 när World Trade centers tvillingtorn och Pentagon utsattes för terrorattacker som skakade världen.  Även om vi mest kommer titta på 1900-talet ska vi också blicka framåt, hur ser världen ut när ni (åk-9-elever) är vuxna och gamla?

Inlägget uppdaterades: 2020-01-13

Grovplanering historia åk 9
Planering åk 9 historia läsåret 2019-2020
vecka sidor i boken lektionsinnehåll
51 Tema folkmord
2 s. 321-324 Tema folkmord (blir kanske inga lektioner)
3 Tema folkmord Föreläsning och frågestund i aulan med förintelseöverlevarna Dina och Jovan Rajs. I veckan tittar vi också på filmen Sauls son.
4 Tema folkmord: Förintelsen, Rwanda, Srebrenica
5 s. 258-275 Fokus: olika aspekter av kalla kriget - militära konflikter, vetenskaplig prestige
6 s. 276-281, 300-305 Fokus: Olika aspekter av kalla kriget - Koreakriget, rymdkapplöpning, avkolonisering osv.
7 Varför kollapsade östblocket? Följder i vår tid av kalla kriget (t.ex. 11-septemberattackerna). Sverige under perioden.
8 s. 321-347 Fokus: Utvecklingen efter Sovjets fall. Al-Qaida, Afghanistan, Irak, Kina. Prov: historisk referensram
9 Sportlov
10 Källkritik + historiebruk (fokus på efterkrigstiden och tiden efter 2001)
11 Källkritik + historiebruk
12 Test: Historieanvändning och källkritik
Prov- och testdatum
  • Diagnoser sker vid ett par, tre tillfällen
  • Vecka 8: prov i historia (i huvudsak historisk referensram)
  • Vecka 12: Bedömning i källkritik och historiebruk
Kunskapskrav och grovplanering
Kunskapskrav historia (362.6 KiB, 888 downloads)
Viktiga begrepp: folkmord & efterkrigstiden

Kalla kriget, folkmord,förintelsen, brott mot mänskligheten, FN, säkerhetsrådet, NATO, Warszawapakten, järnridån, ideologi, nazism,  kommunism, liberalism, välfärdssamhälle, folkhemmet, rekordåren, dominoteorin, kapprustning, terrorbalans, kolonialism, FNL, EU, Berlinmuren, heta linjen, apartheid, perestrojka, glasnost, medborgarrättsrörelsen, islamism, jihadism.

Testa om du har koll på begreppen! (Klicka här)

Viktiga personer (fr.a. politiskt under efterkrigstiden)
Efterkrigstidens persongalleri: Hur har de påverkat och/eller förändrat historien?

Per-Albin Hansson, John F. Kennedy, Olof Palme, Margaret Thatcher, Ronald Reagan, Michail Gorbatjov, Josef Stalin, Rosa Parks, Ho Chi Minh, Nelson Mandela, Nikita Chrusjtjov, Fidel Castro, Indira Gandhi, Winston Churchill, Mahatma Gandhi, Mao Zedong, Usama bin ladin,

Testa om du har koll på personerna som förändrade världen! (Klicka här)

Viktig geografi att ha koll på …

Öst- och Västtyskland, Berlin, Balkan, Haag, Nürnberg, Treblinka, Auschwitz, Jugoslavien, Sovjetunionen, Kuba, Sydostasien,Kambodja, Nordvietnam, Sydvietnam, Hanoi, Saigon, Nord- och Sydkorea, järnridåns sträckning, New York, Afghanistan, Irak, Syrien, Mellanöstern.

Testa om du har koll på geografin! (länk kommer inom kort)

Nyckelfrågor och historiska problem: Förintelsen och andra folkmord
  1. Orsaker till och konsekvenser av Förintelsen.
  2. Har 1900-talets och efterkrigstidens folkmord och grymheter gemensamma mönster och orsaker?
  3. Hur försöker man att förhindra nya folkmord? Och vilka möjligheter ser du i att förhindra storskaliga grymheter mot människor?
Nyckelfrågor och historiska problem: efterkrigstiden
  1. Orsaker till och konsekvenser av kalla kriget.
  2. Orsaker till och konsekvenser av välfärdssamhällets framväxt.
  3. Hur och varför avkoloniserades Afrika och Asien under andra hälften av 1900-talet?
  4. Varför blev det aldrig ett direkt krig mellan USA och Sovjet?
  5. Hur var det att leva i öst respektive väst?
  6. Varför upphörde kalla kriget? Och vad hände sedan?
  7. Orsaker till och konsekvenser av 9/11 (alltså terrordåden 11 september 2001).
  8. Förändring och kontinuitet vad gäller makt, politik, folkmord och levnadsförhållanden?
  9. Hur ser framtiden ut?
Självrättande test

Klicka här om du göra ett självrättande test om efterkrigstiden.

Genomgångar i klassrummet: folkmord, kalla kriget …
Förintelsens bakgrund

Förintelsens faser

Kalla krigets orsaker och inledning

Begrepp för att analysera och beskriva det kalla kriget

Sovjets kollaps och vägen mot elfte septemberattackerna

Avkoloniseringen och kalla kriget – genomgång

Sverige och det kalla kriget

Övning: efterkrigstidens persongalleri

Övningar i historiebruk

Putin och Kreml försöker skriva om historien

Rysslands president Vladimir Putin och Kreml (Rysslands maktcentrum) har på senare tid försökt att revidera historien om hur andra världskriget startade. DN och journalisten Michael Winiarski skrev en artikel om saken och jag tänkte att det var ett bra material att använda som grund för en uppgift om historiebruk.

Ladda ned övningen här:
Övning: Putin försöker skriva om historien (2019) (712.9 KiB, 89 downloads)

Genomgångar i klassrummet i historia åk 9

Genomgångar i klassrummet: folkmord, kalla kriget

Genomgång om bakgrunden till Förintelsen

Genomgång om om Förintelsens faser

Genocide Watch-varningsklockor/faser (exempel från Förintelsen)

Kalla krigets orsaker och inledning

Begrepp för att analysera och beskriva det kalla kriget

Sovjets kollaps och vägen mot elfte septemberattackerna

Avkoloniseringen och kalla kriget – genomgång

Sverige och det kalla kriget

Testa dina ekonomi- och EU-kunskaper!

I årskurs nio i och ämnet samhällskunskap arbetar vi med olika arbetsområden; ekonomi, EU och media. Det nedanstående självrättande testet handlar om ekonomi. Testet hjälper dig att se om du förstår och kan använda ekonomiska begrepp. Tänk på att detta test inte visar om du kan föra egna resonemang om olika ekonomiska samband.

Träna att föra resonemang om ekonomiska samband

Använd bilden som visar det ekonomiska kretsloppet (se quizet nedan) och förklara hur olika delar av det ekonomiska kretsloppet påverkas av räntehöjningar, arbetslöshet osv. Förklara för t.ex. en förälder följande:

  1. Hur hushållen och den offentliga sektorn påverkas av att företagens export till utlandet minskar!
  2. Hur företagen och hushållen påverkas av att bankerna höjer räntorna.
Självrättande test (ekonomiska begrepp och samband)

Samhällskunskap åk 9 HT 2019

Efter vårt geografimoment ska vi nu läsa och studera samhällskunskap fram t.o.m vecka 50. Huvudpunkterna under dessa veckor; ekonomi, EU och media. Mest tid får ekonomiavsnittet. 

Charging Bull på Wall street i NYC

Övergripande frågor (ekonomiavsnittet)
  1. Vad är ekonomi?
  2. Hur får pengar, varor och tjänster värde?
  3. Hur ska samhällets ekonomi bäst ordnas?
  4. Vinnare och förlorare? Förändringar i ekonomin påverkar människor – men hur?
  5. Hur ser framtidens ekonomi ut? Hot och möjligheter.
Övergripande frågor om EU
  1. Hur och varför växte EU-samarbetet fram i Europa?
  2. Hur tar EU beslut? Vad kan EU ta beslut om?
  3. Är EU demokratiskt?
Träna till provet vecka 48 …

Klicka här!

Förklarande videor om ekonomi

Klicka här!

Bedömningstillfällen
  • Vecka 48 – ekonomi- och EU-prov
  • Diskussioner om media & demokrati vecka 50
Vad bedöms?
Grovplanering samhällskunskap åk 9

Grovplanering samhällskunskap åk 9
Vecka Lektionsinnehåll kommentar + sidhänvisningar
43 Vad är ekonomi? Hur får pengarna sitt värde? (begrepp: ekonomi, inflation, deflation)
45 Hur får pengarna sitt värde? Hur får en vara/tjänst sitt värde? (Begrepp: konjunktur, depression, recession) Vi använder 1923 års inflationskris i Tyskland och Den stora depressionen på 1930-talet som exempel.
46 Det ekonomiska kretsloppet, ekonomisk teori: Hur funkar samhällets ekonomi? Hur borde den funka? (Begrepp: utbud, efterfrågan, marknadsekonomi, monopol, m.fl.) Sidor i boken du ska läsa; s. 151-154,155-158.
47 Global ekonomi: Hot och möjligheter. (Begrepp: frihandel, protektionism). Diagnos: koll på att alla har hängt med. Sidor i boken du ska läsa: s. 159-169
48 Två lektioner kommer att behövas till att gå igenom och diskutera EU.Prov om ekonomi och en del om EU (beslut, ekonomi) Om EU i sh-boken: s.221-229
49 Sociala medier och demokratin; Vad kännetecknar sociala medier? Hur är man källkritisk på nätet? Hur skiljer de sig från äldre media, t.ex. en klassisk dagstidning?
50 Sociala medier och demokratin; Diskussioner om sociala medier, källkritik och demokrati.
51 Historia: tema folkmord (vi repeterar Förintelsen)

Religion åk 7 HT 2019

i årskurs 7 studerar vi judendom och kristendom.

Höstterminens religion har de två syskonreligionerna judendom och kristendom som tema. Islam, som också är en abrahamitisk syskonreligion kommer vi läsa om i årskurs 9.

Pedagogisk planering (innehåll, veckoplanering) och kunskapskrav

Pedagogisk planering religion åk 7 HT 2019 (786.3 KiB, 107 downloads)

Kunskapskraven i religion (524.2 KiB, 711 downloads)

Studiebesök

Måndag 4/11 åker vi till Judiska museet i Gamla stan. Vi kommer att få en guidning med rubriken Äter judar falukorv?

Provdatum

Vid ett par tillfällen kommer eleverna att göra diagnoser för att se hur långt de kommit kunskapsmässigt.

7D 3 december 2019
7C 4 december 2019

Enskilda övningar (inte alla … men några)

Vi behöver ritualer (440.3 KiB, 576 downloads)

Genomgångar

 

 

 


Presentationer på youtube